Written by Ämne: Matematik
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Camilla Mauritzson och Frida Skoglund
När: v. 49-50
Varför?
För att få en större förståelse när du behöver addera och subtraherar tal i vardagen ex när du är och handlar.
Vad?
I kapitel 6 fortsätter eleverna arbeta med addition och subtraktion, och möter flera metoder för att addera och subtrahera inom talområdet 0-20. I kapitlet uppmärksammas hur viktig kunskapen om tiokamraterna är och att den kan användas inom båda räknesätten. Eleverna använder strategier som att förstå bilsa tio och sedan addera vidare.
Eleverna lär sig olika sätt att addera ental med ett tvåsiffrigt tal. Motsvarande metoder för subtraktion används när eleverna subtraherar ental samt subtraherar från tio. De använder sina kunskaper om addition och subtraktion för att skriva likheter med siffror och symboler. Kapitlet avslutas med att eleverna vidareutvecklar förståelsen för hur addition och subtraktion hör ihop. De löser additions- och subtraktionsproblem i vardagsnära situationer, för att träna på att se samband mellan räknesätten.
– addera genom att bilda 10
– subtrahera genom att räkna bakåt
– addera och subtrahera ental
– subtrahera från 10
– se samband mellan addition och subtraktion
| Lektioner | Mål | Lärobok (sidor) | Övningsbok (sidor) |
| 1. Addera genom att räkna vidare | – Kunna addera genom att räkna vidare från det största talet. | s. 100-102 | s. 92-93 |
| 2. Adder genom att bilda 10 | – Kunna addera ensiffriga tal med tiotalsövergång.- Kunna använda strategier att bild tio vid addition. | s. 103-105 | s. 94-95 |
| 3. Addera ental | – Kunna addera ental till ett tvåsiffrigt tal. | s. 106-108 | s. 96-97 |
| 4. Subtrahera genom att räkna bakåt. | – Kunna subtrahera genom att räkna bakåt. | s. 109-111 | s. 98-99 |
| 5. Subtrahera ental | – Kunna subtrahera ental från ett tvåsiffrigt tal. | s. 112-114 | s. 100-101 |
| 6. Subtrahera från 10 | – Kunna subtrahera med tiotalsövergång. – Kunna använda strategin att subtrahera från tio. | s. 115-117 | s. 102-103 |
| 7. Addition och subtraktion | – Kunna använda addition och subtraktion för att lösa problem. – Kunna skriva likheter med addition och subtraktion utifrån en talfamilj. | s. 118-120 | s. 104-105 |
| 8. Problemlösning | – Kunna använda addition och subtraktion för att lösa problem. – Kunna skriva likheter med addition och subtraktion.- Kunna hitta på egna uppgifter med addition och subtraktion. | s. 121-123 | s. 106-107 |
| 9. Kunskapsloggen | – Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion. – Göra en självskattning av sin kunskap. | s. 124 | s. 108-110 |
Hur?
Varje lektion består av:
Vi utforskar tillsammans:
Tillsammans utforskar vi dagens problem. Vi använder oss av VT-rutinen Think-Pair-Share. Eleven får på egen hand och tillsammans med sin kompis använda sig av praktiskt material, whiteboard samt penna för att utveckla sina tankar. Därefter får paren presentera hur de har löst uppgiften. Tillsammans i klassen så hittar vi flera olika strategier för att lösa uppgiften. Vi försöker alltid hitta flera sätt att presentera hur vi löser uppgiften, genom att rita upp en bild, skriva på mattespråket med siffror samt skapa en förklaring till hur vi gör.
Vi lär:
Vi tittar tillsammans i gruppen på hur eleverna i läroboken har löst uppgiften. Finns det fler sätt att lösa denna uppgift på?
Vi övar:
I par jobbar eleverna vidare med uppgifter i Läroboken där de fortsätter samtala och använder sig av det praktiska material som vi haft i samlingen för att tillsammans visa hur de löser de olika uppgifterna.
Aktivitet:
Ibland får eleverna ytterligare gemensamma aktiviteter för att praktiskt testa olika saker genom olika spel eller att testa med praktiskt material.
Jag övar:
Eleven arbetar vidare på egen hand med liknande uppgifter i Övningsboken. Detta för att på egen hand befästa sina kunskaper.
Mattelogg:
Eleverna får på egen hand skapa ett problem i sin “Mattelogg” bok som liknar de problem som vi arbetat med under lektionen.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vi ger eleverna tid att samtala och diskutera med hjälp av att vi delar upp lektionen i olika moment. Där får varje del ta sin tid. Vi ger eleverna tid för egen reflektion innan de börjar diskutera med kompisen eller hela klassen.
Möjligheter – Får möjlighet att dela sina tankar med andra elever för att kunna utvecklas och inspireras till nya idéer kring hur man kan lösa olika problem.
Förväntningar – Vi förväntar oss att eleverna är delaktiga under lektionerna och samspelar med sina kamrater för att utveckla deras kunskaper. Vi förväntar oss att eleverna hjälper varandra genom att berätta hur de tänker och inte bara säga svaret.
Rutiner – Visible thinking rutinen Think-Pair-Share används vid uppstarten av varje lektion.
Interaktion – Eleverna samarbetar till större delen av lektionen genom olika uppgifter. Där de tillsammans utvecklar sitt tänkande tillsammans.Miljö – Vi börjar lektionen med en startuppgift på mattan där vi tillsammans synliggör problemet. Därefter får eleverna möjlighet att samtala i par och även praktiskt utforska dagens problem. För att fördjupa oss i våra kunskaper så gör vi aktiviteter där eleverna får i par eller mindre grupper om 3 vid lämplig plats genomföra aktiviteten (inne/ute).