Lpp Religion

Ämnen: SO
Årskurs: åk 3
Ansvariga: Cecilia Hulin
När: ht 2024

Varför

Religion handlar om sådant människor kan tro på, men egentligen inte kan veta säkert. Vi ställer frågor kring vad religion består av och har som grund m.a.o tro, traditioner och ritualer.  

Det handlar om tron och tankar kring gudomlighet, livet efter döden och liknande och om traditioner och högtider. Hur människor tänker att vi ska vara mot varandra samt några högtider, symboler och berättelser med fokus inom kristendom, judendom, islam.

Undervisningen ska uppmuntra till respekt och nyfikenhet för dess likheter och skillnader dem emellan samt olika religionernas betydelse och påverkan i människors liv och i samhället.

Vi bekantar oss även med världsreligionerna som Buddhism och hinduism.

Vad

Att veta varför vi firar olika högtider är viktigt p.g.a att det påverkar vårt samhälle och hur vi umgås. Framför allt handlar det om att känna till och vad man har för ritualer, var det firas samt vad man äter. Därför tittar vi främst närmare på likheter och olikheter mellan Abrahamitiska religionerna. hinduismen och buddismen.

Begrepp du kommer att möta:

skrifter – gamla och nya testamentet, skapelseberättelsen, viktiga platser, symboler, högtider, advent,  betydelsefulla gudar och personer: Gud, Jesus, Kristus, Messias, lärjunge, Moses, Josef, Maria, profet, tro, rit, myt, Lucia, Jul, psalm, psalmbok, Tora rullarna, koranen, kyrkan, minare, moské, synagoga, rabbin, imam, präst, biskop, påve, Pesach, påsk, jul, pingsten, Ramadan, Diwali – ljusens högtid, Vesakfesten- firar Buddas födelse, trosbekännelsen, tidebönen, fastan, allmosan och vallfärden, haram, halal, apostel, evangelium, trosbekännelse, treenigheten, inkarnation, försonas, dopet, nattvard, missionär, Martin Luther, Abraham, Isak, Ismael, munk/nunna, protestanter/katoliker, underverk, korsfästelse, budord, kippa, återfödelse/reinkarnation, brahman, karma, samsara, kast, moksha, Siddharta Gautama, Buddha, stupa, Tripitaka, nirvana, en åttafaldiga vägen, monoteism, polyteism  GT och NT, religionsfrihet.

Vad

Målet är att eleverna ska:

Förstå vad som menas med begreppen religion och religionsfrihet.

• Känna till symboler, högtider, berättelser och byggnader för religionsutövning inom kristendom, judendom och islam.
• Få förstår att människor i olika delar av världen kan ha olika religioner och traditioner och hur religion kan påverka vardagsliv, traditioner och kultur, både i Sverige och i andra delar av världen.
• Få göra jämförelser och se likheter och skillnader mellan de Abrahamitiska religioner.
• Få diskutera enkla livsfrågor och förstå hur religion kan påverka människors val och handlingar samt vad som är rätt och fel, och hur religioner kan ge vägledning för hur människor bör leva och behandla varandra
• Koppla det vi samtalar kring till egen erfarenhet och åsikt.

Hur?

Undervisningens innehåll:

• Berättelser och sagor: Använd religiösa berättelser från både GT och NT som en utgångspunkt för diskussion och förståelse. Se filmer om världsreligionerna. Göra “Exit ticket” på lektionen.
• Kreativa aktiviteter: Vi tittar och känner på olika fysiska religösa saker som är typiskt för Abrahamitiska religionerna. Rita religionernas symboler. Gör en storyline kring berättelsen kring Jesus födelse.
• Rollspel och diskussioner: Låt eleverna diskutera vad tro, traditioner och ritualer påverkar samhället och deras vardag. Vi “fira” en högtid i klassrummet och prata om varför den är viktig. och vad det är vi gör i ritualen som är viktigt.
• Jämförelser: Diskutera likheter och skillnader mellan högtider som firas av olika religioner, exempelvis jul och Eid al-Fitr.

Bedömning
Hur ska du visa vad du lärt dig?

Genom gemensamma samtal i klassrummet. 
Sortera bilder och begrepp utifrån de olika religionerna. 
Genom din förmåga att återberätta bibliska berättelser med hjälp av bilder.Genom din förmåga att förklara varför vi firar de olika högtiderna i respektive religion.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.