Lpp – Hur styrs sverige?

Ämne: SO
Årskurs: Åk 3
Ansvarig: Cecilia Hulin
När: v.42-48 (Dubbellektion)

Varför?

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur indi­vi­den och samhället påverkar varandra. Därför ska eleverna ges förut­sätt­ningar att utveckla kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och me­diala förhållanden och strukturer i samhället.

Eleverna ska få kunskap om de grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället

Eleverna ska även kunna samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleverna samtalar även kring elevnära livsfrågor. Eleverna ska kunna ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

Vad?

Eleverna ska förstå varifrån demokratin uppstod, och vilken roll den spelar i vårt samhälle. Vi tittar på vilka länder har demokratiskt styre och vilka har diktatur?

Demokrati är ett sätt att styra ett land men hur kan andra länder styras? Tex Den tredje söndagen i september vart fjärde år är det val till riksdag, kommun och landsting i Sverige, hur går det till?  Under FN:dagen pratar vi om barnkonvenstionen och FN:s globala mål.

Frågor i ska ta reda på:

– Vad är demokrati och diktatur? Vad är skillnaden?
– Vad är direkt- och representativ demokrati?
– Hur går ett val till?
– Vad innebär det att rösta?
– Vilka får rösta?
– Vilka partier finns och vad heter partiledarna?
– Vad är egentligen ett samhälle?
– Vad behövs för att ett samhälle ska vara bra att leva i? 
– Vilka är det egentligen som bestämmer i Sverige? 
– Vi kommer att diskutera barnkonventionen, FN och Unicef. Vi tar upp olika påståenden och barnen får ta ställning. 

Begrepp

Direkt- och representativ demokrati, allmän och lika rösträtt, de 4 grundlagarna med tryck – och yttrandefrihetslagen, talesmannen, stadschef, stadsminister, riksdag och regering, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige. diktatur, diktator, minoritet och majoritet, kvinnlig rösträtt, lagar, normer, censur, propaganda, rösta, folkomröstning, parlament, talesman, block, partier, val, skyldigheter och rättigheter, skatt, politik, källkritik, källor, kommun och län.

Hur?

HUR STYRS SVERIGE?

V. 40 – Sveriges Historia i korta drag

Sveriges historia presenterad på ett enkelt sätt. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn förståelse och en övergripande bild av utvecklingen de senaste 200 åren. Mycket har hänt sedan början på 1800-talet. Om fattigdomen, kyrkans makt, utvandringen till Amerika och industrialiseringen.

V. 41 – Vad är demokrati?

– Vi ska arbeta med demokrati, hur vi är en del i det, påverkar och påverkas av det. – Vi ska arbetar med begreppen demokrati och diktatur och vad som skiljer dem åt.

Vad är demokrati?

Ordet betyder folkstyre, d.v.s. att folket styr samhället.

Två vanliga former av demokrati: Direkt demokrati = Folket får vara med och bestämma om nästan alla politiska beslut. Representativ demokrati = Vi väljer politiker som beslutar för oss (en slags indirekt demokrati). Detta måste vi kräva av demokratin:
Film‘: Demokrati: Så funkar Sverige

Yttrande- och tryckfrihet. Folk måste ha rätt att tycka och skriva vad de vill. Mänskliga rättigheter. Alla människor ska var lika mycket värda och man ska vara rädd om allt mänskligt liv.

Detta kännetecknar demokratin:

– Fria val. Det ska vara frivilligt att delta i valen, ingen ska vara tvingad att gå och rösta. – Regelbundna val. Man får inte vänta hur länge som helst med nästa val. – Hemliga val. Ingen ska kunna bli bestraffad för att de röstar på ett visst parti. – Allmän rösträtt. Alla som har uppnått en viss ålder ska få vara med i valen. – Lika rösträtt. Varje röst ska vara lika mycket värd. – Majoritetsprincipen ska gälla. Det finns dock vissa undantag.

Vi gör värdeövningar om vad som är demokrati och inte.

Film: Demokrati (UR): http://urskola.se/Produkter/202385-Sa-funkar-Sverige-Demokrati

Film: Vem bestämmer: Rösta om allt (NE) https://www.ne.se/play/ur/program/157567

v. 42 Vad är diktatur

Kortfattat om diktatur: – Extrem censur i landet – Det finns ingen yttrandefrihet – Man har en enda ledare som styr – Kvinnorna har ingen rösträtt i Qatar, Kuwait och Saudiarabien

Ordet diktatur betyder “Den som har rätt att befalla”. En diktator utses för en tid och rätten tas tillbaka efter att tiden gått ut. Vissa gånger händer det att diktatorer blir förtjusta i rollen att regera över riket/landet och att de vägrar avgå efter att deras tid är över att kommendera riket. De behåller den politiska makten och inge vågar ifrågasätta härskaren. När det gäller militärdiktaturen så utser man en man från militären att rädda landet som är i knipa eller har svåra problem. Att man har makten så har man kontrollen över armén och då är det inte ett problem att ta makten och behålla den. Länder som Spanien, Grekland och Chile är några länder som levt under militärdiktaturen under många svåra år.

Film: “Vem bestämmer” om diktatur http://www.ne.se/play/ur/program/157563

Skillnader mellan Diktatur och Demokrati i ett land- Diktatur: den enskilda människan betyder, staten styrs av en grupp människor – Demokrati: Man har yttrandefriheten och har sina mänskliga rättigheter – Diktatur: Det kostar mycket pengar att kontrollera allting – Demokrati: Förhindrar katastrofer som svältkatastrofer, krigar inte utan försöker hitta någon lösning

Bildspel: Vad är demokrati och hur uppstod den?
Drama: Den öde ö – eleverna blir strandsatta på en öde ö, hur sika de nu gå till väga?
Debatt – Värdegrundsfrågor, att våga ställning i olika frågor.

Drama: En öde ö

1. Ni är en grupp människor som är ute och reser på en lyxkryssare i den karibiska övärlden. Er båt krockar precis utanför en ö med ett lastfartyg. Alla lyckades simma i land innan båtarna sjönk. Ni är nu fast på ön, och vad ska ni göra nu? Vad skulle ni först göra? Ge förslag! 2. Ni har bara lyckats ta med en kniv. Den här kniven användes till allt möjligt som jaga, raka sig eller hugga ved. Men vem ska bestämma över kniven? Ge ett eller två argument varför ni ska ha kniven först och inte människorna på lastfartyget.

3. Hur skulle ni styra på ön om ni var en diktat? (Den andra gruppen redovisar hur man styr som en demokrati)

Film: Vad är demokrati och vad är diktatur (sammanfattning) https://www.youtube.com/watch?v=Xy-CGxdOy7Q

V. 43 Grundlagarana

På ett enkelt sätt förklaras Sveriges fyra grundlagar. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn en förståelse för lagarnas innehåll och hur de påverkar samhället. Men också vilka rättigheter och skyldigheter vi har i Sverige.

Vilka 4 grundlagar styr Sverige och som gör det svårt för oss att bli diktatur? 1. Regeringsformen 2. Successtionsordningen 3. Trykfrighesordningen 4. Yttrandefrihetsgrundlagen 5. Riksdagsordningen (nästan en grundlag)

Film: UR: Så funkar Sverige – Grundlagarna

http://urskola.se/Produkter/202388-Sa-funkar-Sverige-Grundlagarn

Film: Studi.se: Tryckfrihetsförordningen & Yttrandefrihetsgrundlagen

Film: Nyfiken på Sverige: grundlagarna https://urplay.se/program/206204-nyfiken-pa-sverige-grundlagarna

Brott och straff

Enkelt förklarat om det svenska rättssystemet. Här får du lära dig vad polis, åklagare och domstol har för uppgifter. Vem ser till att lagarna följs och vem delar ut straff till den som begått ett brott? Du får också veta vad du ska göra om du blivit utsatt för ett brott.

I samhället finns det lagara och regler och vi går igenom hur de hänger ihop och styr Sverige Vilka beslutar om vilka lagar som ska gälla? Riksdagen Vilka beslutar om straffen? Domstolarna Vilka sitter i domstolen? Domare och lagmän Vilka genomför straffen domstolen besltuat? Polisen

Film: Brott och straff https://urplay.se/program/206206-nyfiken-pa-sverige-brott-och-straff

Film : Lagar och traditioner https://urplay.se/program/206230-nyfiken-pa-sverige-lagar-och-traditioner

• Bok: Vi läser ur boken DOMSTOLEN – ett äventyr i brott och straff av Johan Edling mfl.I boken görs en tidsresa från början av 1600-talet där man får bevittna orättvisa rättegångar och skamstraff. Upplysningstidens idéer och hur lagar och det svenska rättsväsendet har utvecklats fram till idag.

V. 45 Parti debatt

– Hur går ett val till?Begrepp vi arbetar med är regering, riksdag, talman, stadsminister, partiledare, debatt, myndig, ID-kort, valsedel, röstkort, rösta, rösträkning och valurna.
– Eleverna skapar egna partier och ge dem namn 4 & 4
– Eleverna formulerar sina frågor kring Vad är viktigt att satsa på i skolan? Hur kan man göra sjukvården bättre? Hur kan man förbättra äldrevården?.
– De får edan träna på att argumenter för sin sak med hjälp av lobbeister (sufflöser som hjälper till).
Partierna får välja en representant som sedan för sitta i riksdagen och fatta bestlut.

v. 46 Samhället omkring oss – yrken

– Vi ska prata om vad som styr oss och hur demokratiska beslut fattas.
– Berätta om olika samhällsfunktioner fungerar tex polisen, brandkåren osv.
– Samtala kring nyheter och andra samhällsfrågor och träna på att uttrycka sin åsikt.
– Redovisa nyheter muntligt och skriftligt så att innehållet tydligt framgår.
– Söka information från olika källor.

Film: Så funkar sverige- Det svenska samhället – http://urskola.se/Produkter/202384-Sa-funkar-Sverige-Det-svenska-samhallet Om allt vi har i Sverige: vägar, sjöar, bussar, skolor, sjukhus … Och hur smart det är att ha saker tillsammans, som till exempel gatubelysning och vattenledningar.

KÄLLKRITIK

FILM Hur vet du det? Vilka källor kan du lita på? (8 min) Källkritikerna presenterar de fem källkritiska frågorna man kan ställa för att ta reda på om en källa är pålitlig.
NE Film: Vilka källor kan du lita på? – Hur vet du det?

FILM: Hur vet du de?t: Så Googlar du ( 8 min) Men vilka sidor på nätet kan hon lita på? Källkritikerna presenterar de fem källkritiska frågorna man kan ställa för att ta reda på om en sida på nätet är pålitlig. https://www.ne.se/play/ur/program/197497

FILM Så funkar Sverige: KÄLLKRITIK Vi förklarar vad källkritik är och varför det är viktigt. Vad har källkritik med demokrati att göra? http://urskola.se/Produkter/202390-Sa-funkar-Sverige-Kallkritik

MÖTESTEKNIK: KLASSRÅD, ELEVRÅD OCH MATRÅD

Detta gör vi kontinuerligt:

– Vi har klassråd en gång i månaden eller utgifter behov där eleverna har en ordföranden och en sekreterare (fram lottade) som håller i mötet. – Vi diskuterar elevernas frågor eller önskemål, elevrådsrepresentanter tar upp det man diskuterat där eller vilka frågor vi bör diskutera. Vi röstar vid behov.

Arbetat med under FN och dess funktion.

– Under FN-dagen arbetar vi med vad FN är och har för funktion i världen.
– Barnkonventionensdag har eleverna kultursamling (hela lågstadiet) och presenterat delar ur barnkonventionen som vi förberett. och där fått kännedom om FN:s mänskliga rättigheter och deras artiklar.

Bedömning

– Aktivt deltagande i diskussion
– Använda dig av några ord och begrepp som hör till politiken
– Kan förklara hur ett val går till i korta drag
– Kan förklara skillnad på demokrati och diktatur
– Kan förstå vad representativ demokrati är och vad de demokratiska principerna innebär.
– Börjar kunna några av barnkonventionens artiklar.
– Börja kunna inta ett källkritiskt förhållningssätt.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion –  Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.