Ämne: Matematik
Årskurs: Neptunus
Ansvarig: Camilla Mauritzson och Frida Skoglund
När: v. 3-4
Varför?
Kunna använda sig av talen 0-40 i vardagliga situationer där du möter siffror. Du kommer att få en större förståelse kring talens värde.
Vad?
Tidigare har eleverna fått möta och utforska kring talen 0-20. I det här kapitlet bygger de vidare på detta och fortsätter sitt lärande om tal och tals uppbyggnad för att stärka sin taluppfattning ytterligare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att känna igen talen upp till 40. De delar upp talen i grupper om tio och räknar vidare. De räknar och jämför antal för att kunna storleksordna.
I kapitlet introduceras positionssystemet och eleverna bygger förståelse för platsvärde. De börjar laborativt med att upptäcka tiotal och ental genom att bilda grupper om tio, för att sedan mer formellt lära sig begreppen. Positionssystemet synliggörs konkret med tiobasmaterial och positionskort, samt med bilder.
Eleverna tränar på att dela upp tal i tiotal och ental, och skriver talen i positionstabeller. På så sätt upptäcler de vad talen står för och att värdet är relaterat till siffrans position. Att förstå positionssystemet är grundläggande för elevernas taluppfattning, ibland annat för att senare kunna använda algoritmer i de fyra räknesätten.
Kapitlet avslutas med att eleverna tränar på att beskriva talföljder, att se vad som saknar i dem och att kunna fortsätta dem.
– räkna och skriva talen till 40
– tiotal och ental
– jämföra och storleksordna tal
– beskriva och fortsätta talföljder
Lektioner | Mål | Lärobok (sidor) | Övningsbok (sidor) |
1. Räkna till 40 | – Kunna räkna och känna igen talen till 40 – Kunna bilda tio för att räkna antal. | s. 126-128 | s. 114-117 |
2. Skriva talen till 40 | – Kunna läsa och skriva talen till 40. – Förstå tals uppbyggnad av tiotal och ental. – Kunna räkna två- och tio steg i taget. | s. 129-131 | s. 118-121 |
3. Tiotal och ental | – Kunna dela upp tal i tiotal och ental. – Förstå tals uppbyggnad i tiotal och ental. – Kunna räkna två- och tio steg i taget. | s. 132-134 | s. 122-123 |
4. Jämföra och storleksordna tal | – Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental. – Kunna avgöra vilka tal som är störst och minst. – Kunna storleksordna tal. | s. 135-137 | s. 124-125 |
5. Talföljder | – Upptäcka och beskriva mönster i olika talföljder. – Kunna fortsätta talföljder. | s. 138 | s. 126-128 |
6. Kunskapslogg | – Reflektera över och visa sin kunskap om talen 0 till 40. – Göra en självskattning av sin kunskap. |
Hur?
Varje lektion består av:
Vi utforskar tillsammans:
Tillsammans utforskar vi dagens problem. Vi använder oss av VT-rutinen Think-Pair-Share. Eleven får på egen hand och tillsammans med sin kompis använda sig av praktiskt material, whiteboard samt penna för att utveckla sina tankar. Därefter får paren presentera hur de har löst uppgiften. Tillsammans i klassen så hittar vi flera olika strategier för att lösa uppgiften. Vi försöker alltid hitta flera sätt att presentera hur vi löser uppgiften, genom att rita upp en bild, skriva på mattespråket med siffror samt skapa en förklaring till hur vi gör.
Vi lär:
Vi tittar tillsammans i gruppen på hur eleverna i läroboken har löst uppgiften. Finns det fler sätt att lösa denna uppgift på?
Vi övar:
I par jobbar eleverna vidare med uppgifter i Läroboken där de fortsätter samtala och använder sig av det praktiska material som vi haft i samlingen för att tillsammans visa hur de löser de olika uppgifterna.
Aktivitet:
Ibland får eleverna ytterligare gemensamma aktiviteter för att praktiskt testa olika saker genom olika spel eller att testa med praktiskt material.
Jag övar:
Eleven arbetar vidare på egen hand med liknande uppgifter i Övningsboken. Detta för att på egen hand befästa sina kunskaper.
Mattelogg:
Eleverna får på egen hand skapa ett problem i sin “Mattelogg” bok som liknar de problem som vi arbetat med under lektionen.
Kunskapsloggen:
I slutet av varje kapitel får eleverna reflektera över och visa sin kunskap utifrån kapitlets område.
Delprov:
Vid två tillfällen per termin då eleverna har gått igenom 3-4 kapitel i boken görs en avstämning för att se att kunskaperna som eleverna har fått har befästs.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vi ger eleverna tid att samtala och diskutera med hjälp av att vi delar upp lektionen i olika moment. Där får varje del ta sin tid. Vi ger eleverna tid för egen reflektion innan de börjar diskutera med kompisen eller hela klassen.
Möjligheter – Får möjlighet att dela sina tankar med andra elever för att kunna utvecklas och inspireras till nya idéer kring hur man kan lösa olika problem.
Förväntningar – Vi förväntar oss att eleverna är delaktiga under lektionerna och samspelar med sina kamrater för att utveckla deras kunskaper. Vi förväntar oss att eleverna hjälper varandra genom att berätta hur de tänker och inte bara säga svaret.
Rutiner – Visible thinking rutinen Think-Pair-Share används vid uppstarten av varje lektion.
Interaktion – Eleverna samarbetar till större delen av lektionen genom olika uppgifter. Där de tillsammans utvecklar sitt tänkande tillsammans.
Miljö – Vi börjar lektionen med en startuppgift på mattan där vi tillsammans synliggör problemet. Därefter får eleverna möjlighet att samtala i par och även praktiskt utforska dagens problem. För att fördjupa oss i våra kunskaper så gör vi aktiviteter där eleverna får i par eller mindre grupper om 3 vid lämplig plats genomföra aktiviteten (inne/ute).