Längd, volym och massa

Ämne: Matematik
Årskurs:Åk 4 Jupiter

Ansvarig: Marie Moberg
När: V.7-11

Varför?
I det vardagliga livet möter vi ofta situationer kopplade till att kunna mäta längd, volym och massa. Det är viktigt att våra elever förstår begreppen och dess samband för att själva kunna använda dem. Vi bygger vidare på elevernas tidigare kunskap gällande att uppskatta, mäta och jämföra längd, massa och volym. Tidigare har eleverna utvecklat förståelse för mätandets principer och nu arbetar vi vidare med att bygga kunskap om vanliga standardiserade måttenheter som: 

• meter, centimeter, decimeter och kilometer
• liter, deciliter och milliliter
• gram, hektogram, kilogram

Kan vi genom den strukturerade undervisningen som Singaporemodellen innebär skapa förtrogenhet gällande begreppen vid längd, massa och volym och skapa förståelse för sambanden mellan dessa olika måttenheter?

Vad?
Vi introducerar de olika måttenheterna inom längd, massa och volym. Eleverna får uppskatta, mäta och jämföra dessa enheter. Vi tränar mycket på att omvandla dessa måttenheter mellan varandra.

I fokus: 

• mäta längd i meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
• mäta volym i liter, milliliter, centiliter och deciliter.
• mäta massa i gram, hektogram och kilogram.
• omvandla mellan olika enheter.

Lektioner	Mål
Mäta i centimeter och millimeter	– kunna uppskatta och mäta längd i centimeter och millimeter – kunna omvandla mellan enheterna centimeter och millimeter – kunna uttrycka längd i decimalform
Mäta i meter, decimeter och centimeter	– kunna uppskatta och mäöta längd i meter, decimeter, och centimeter – kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter och centimeter – kunna uttrycka längd i decimalform
Mäta i meter och kilometer	– kunna ange längd i meter och kilometer – kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer – kunna uttrycka längd i decimalform
Problemlösning	– kunna lösa textuppgifter som handlar om längd – kunna använda blockmodellen vid problemlösning
Mäta i liter, deciliter och centiliter	– kunna uppskatta och mäta volym i liter, deciliter och centiliter – kunna läsa av volym i bägare med olika gradering – kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och centiliter – kunna uttrycka volym i decimalform
Mäta i liter och milliliter	– kunna uppskatta och mäta volym i liter och milliliter – kunna omvandla mellan enheterna liter och milliliter – kunna uttrycka volym i decimalform
Mäta i gram och kilogram	– kunna uppskatta och mäta massa i gram och kilogram – kunna omvandla mellan enheterna gram och kilogram – kunna uttrycka massa i decimalform
Mäta i gram, hektogram och kilogram	– kunna uppskatta och mäta i gram, hektogram och kilogram – kunna omvandla mellan enheterna gram, hektogram och kilogram – kunna uttrycka massa i decimalform
Problemlösning	– kunna lösa textuppgifter som handlar om volym och massa – kunna använda blockmodellen vid problemlösning
Kunskapslogg	– reflektera över och visa sin kunskap om längd, volym och massa – göra en självskattning av sin kunskap

Hur?

Kapitlet inleds med att eleverna uppskattar, mäter och jämför längd och höjd. De använder vanliga längdenheter och tränar på att göra enhetsomvandlingar. Eleverna arbetar praktiskt och gör egna mätningar. De övar också på att lösa olika slags textuppgifter som kopplar till längd och höjd.

Kapitlet fortsätter sedan med området volym och eleverna uppskattar, mäter och jämför volym, samt gör omvandlingar mellan olika volymenheter. De arbetar praktiskt med att mäta och beskriva volymen i olika bägare.

Kapitlet avslutas med området massa och eleverna tränar på att uppskatta och mäta massa i olika enheter. De övar på att läsa av vågar och jämföra hur mycket olika föremål väger, samt att omvandla mellan de olika enheterna.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till längd, volym, och massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att omvandla mellan enheter och använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg.

Lektionsupplägg

Vi utforskar

Vi inleder lektionerna med ett gemensamt startproblem som vi utforskar tillsammans. Vi använder oss av rutinen think, pair, share (EPA som det även kallas). Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret och visuellt material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Vi lär

Vi kommunicerar matematiska lösningar genom att ta del av uppgifterna i läroboken. Vi synliggör olika metoder och lösningar för att utveckla reflektion- och resonemangsförmågan.

Vi övar

Eleverna får därefter öva gemensamt med fler uppgifter som knyter an till innehållet i lektionen. Eleverna har tillgång till konkret och visuellt material.

Aktivitet

Vissa lektioner har aktiviteter där eleverna får öva innehållet på ett mer lekfullt sätt.

Mattelogg

Efter gemensamma reflektioner sammanfattar eleverna innehållet i sin mattelogg.

Jag övar i övningsboken

Här får eleverna öva på egen hand och färdighetsträna för att befästa kunskaper.

Extra utmaning och Jag klurar

Det finns uppgifter som fördjupar och utmanar elevernas tänkande kring innehållet.

Återkoppling / Bedömning/ Kunskapslogg

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare inom området. Återkoppling ges under arbetets gång vid lektioner, efter kortare avstämningar och efter genomförd kunskapslogg. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Det är viktigt att ge alla tanketid vilket vi gör genom att använda oss av rutiner som möjliggör det. Vi låter alla tänka enskilt innan vi delar med oss av tankar. Vi låter lärandet få ta tid.

Möjligheter – Vi lyssnar på eleverna för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Förväntningar – Vi har höga förväntningar på varandra och ser vikten av att skapa ett klimat där det är högt i tak och där alla vågar prova sina tankar. Vi tror att alla människor är matematiska och har en möjlighet att lyckas med en strukturerad undervisning där lärandet står i centrum.

Rutiner – Singaporemodellens upplägg innebär en strukturerad undervisning där rutiner är en del av det för att så många som möjligt får ta plats i det lärande klassrummet.

Interaktion – Genom att använda oss av olika rutiner skapar vi möjlighet till interaktion mellan elev-elev, elev-lärare och helklassdiskussioner. Att lära tillsammans med andra ger bättre förutsättningar för inlärning.

Miljö – Vi ser vikten av att skapa en miljö för lärande där alla får komma till tals både i det lilla sammanhanget och det större. Det ska finnas tillgång till konkret material för att stötta lärandet för de som behöver det. Genom konkret material och visuella verktyg synliggörs matematiken vilket gör att eleverna bättre förstår vad de gör.

Språk – En stor del av lektionstiden ägnas åt samtal och diskussioner som utmanar elevernas metakognition. De får förklara hur de tänker, samt återberätta och visa hur de tänker. Vi lyfter matematiska begrepp och befäster dem på olika sätt.

Modellering – Läraren har en central roll i undervisningen. Läraren är en medforskare som ställer frågor för att hjälpa eleverna att utveckla sitt tänkande och att uppmuntra dem att finna fler strategier och metoder att lösa problem. Lärarens uppgift är att skapa en djupare förståelse för centrala områden och begrepp inom matematiken. Undervisningen består till stor del av dialog och resonemang i helklass.