Jupiter v.7

Vilken härlig vecka vi haft, grymma lektioner med god arbetsro, fantastiskt vinterväder, massa glädje och dessutom trevliga och väldigt givande utvecklingssamtal med er föräldrar, så tacksamt att få jobba med just er 🙂

 

 

 

-Här kommer veckans sammanfattning av Jupiters egna små journalister 😉

 

 

Vi hade matte prov på måndagen. Vi har haft avsnitten statistik bråk och tid på matteprovet. Det verkade som om alla klarade det bra det och var bra arbetsro i klassrummet. Sen så har vi börjat med en ny mattebok, 4B boken. Vi har börjat på nytt kapitel i matteboken som handlar om decimaltal. Just nu arbetar vi med tiondelar och hundradelar.

 

 

 

 

 

På tekniken har vi jobbat med laborera med lampor och batterier. Vi har ritat kopplingsscheman och svarat på frågor i teknikloggen. Vi ska ha muntligt NO prov nu på måndag. Vi kommer att diskutera de frågeställningarna som vi arbetat med i Teknikloggen och göra serie och parallellkopplingar.

 

 

 

 

Vi har börjat med ett ny berättelse i svenskan den handlar om en tidsmaskin som man uppfinner. Man åker i en tidsmaskin till olika platser både tillbaka i tiden och framåt i tiden.

 

 

 

 

 

Vi har börjat med en ny bedömningsuppgift som handlar om att vi ska göra en film. Den ska man göra i grupp som det är ungefär fem personer i. Grupperna fick var sin religion som de ska göra film om. Vi ska ha ett muntlig prov vecka 8 (inte säkert).

 

 

 

 

I engelska håller vi på och skriver faktatexter om djur. Vi söker upp fakta själva och skriver det digitalt i ett dokument. Vi kommer sen redovisa i små grupper.

 

Veckans nyheter är skrivet av Adam & Edvin (med hjälp av Joline, Elly & Moa som skrev om engelskan). 

 

 

 

 

Kan man verkligen förvandla några citroner till ett fungerande batteri?

 

 

 

 

 

 

En helt vanlig skoldag vaknar du kanske av att mobiltelefonens väckarklocka ljuder. Du går upp och trycker på strömbrytaren så att lampan i taket tänds. På toaletten trycker du på spolknappen så att toaletten spolar. Vid frukostbordet kanske du sätter i två skivor bröd i brödrosten och ställer in rätt tid på den för att inte bränna brödet. Innan du går till skolan ser du till att lamporna är släckta, dörren låst och larmet påsatt. Väl i skolan kanske du svarar på en “snap” i mobilen innan det är dags att lämna in den för dagen.
Det kan vara starten på en helt vanlig skoldag, men redan har du styrt ett gäng olika maskiner, system och apparater. En vanlig dag är alltså fylld av tillfällen där du styr tekniska saker. Mobiltelefoner, lampor, toaletter, brödrostar, larm och så vidare. I många fall är elektronik och elektricitet en stor del av de apparater du styr dagligen.

Vi har under denna termin arbetat flitigt med att lära oss mer om tekniska lösningar av olika slag, allt ifrån de 6 enkla maskinerna, olika sorters styrningar till datorn och hur den processar information med sin binära kod. Det har varit ett riktigt kul tema som nu lider mot sitt slut. På måndag kommer vi ha ett muntligt prov i mindre grupper som avslutning på temat. Därefter börjar nästa spännande område i NO, nämligen kemi…

 

Genom hela temat har kidsen dokumenterat sina laborationer och diskussioner i både text och bild.

 


“En seriekoppling. Och om jag skruvar ut eller en lampa går sönder så slocknar alla.

 


“Om man skruvar ut en glödlampa då dör båda.”

 


“Om man kopplar ut en glödlampa i en seriekoppling så så slocknar båda men om man kopplar ut en glödlampa i en parallellkoppling så lyser fortfarande en.”

 

 

Från skiss och färdig produkt…

 

…till näsapa 😉

 

 

Det har varit så himla kul att ha haft detta tema med dem!

 

 

 

 

Övrig information

Vänligen se uppdaterad information gällande CoVid på Schoolsoft. Viktigt att ni alla tar del av den informationen.

 

 

Avslutningsvis…

…så lämnar jag er med en bildkavalkad från premiärturen på sjön idag, vilken fantastisk miljö vi har hos oss på Lemshaga 🙂

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

V. 8

Måndag 22/2: NO (Teknik) PROV

Torsdag eller fredag: Prov i Religion.

 

V. 9

SPORTLOV! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

V. 7-12 – Decimaltal

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v. 7-12

Vad? Decimaltal

I FOKUS

  • tiondelar
  • hundradelar
  • jämföra och storleksordna decimaltal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda decimaltal
  • addera och subtrahera decimaltal

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Vilka tal står hela kvadraten för?
Är den här delen större eller mindre än 1?
Hur många sådana delar behövs för att bilda 1?
Vad kallar vi varje del?
På vilka lika sätt kan vi visa en tiondel?

Lektion 2

Vilket värde har den orange/lila talbrickan?
Vilka olika tal kan vi bilda av fem talbrickor?
Hur många ental och tiondelar är det i varje tal?
Vilka olika sätt kan vi visa talen?
Hur kan vi läsa talen?

Lektion 3

Vilka tal visar den första figuren?
Visar den andra figuren ett tal som är större eller mindre än 1? Vilket tal visar den?
Hur många delar är den tredje figuren indelad i?
Hur många sådana delar behövs för att bilda 1?
Vad kallar vi varje del och hur många är målade?
På vilka olika sätt kan vi skriva en hundradel?

Lektion 4

Vilket värde har varje talbricka?
Hur många brickor/hundradelar är det?
Hur kan vi skriva och läsa talet?
Vilket värde i siffran har varje siffra i talet?
På vilka olika sätt kan vi skriva talet?
En kompis sa att vi kan använda tiondelar för att skriva talet. Stämmer det?

Lektion 5

Var skriver vi tiondelar /hundradelarna?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Varför börjar vi att jämföra tiondelar och inte hundradelar?
Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är minst genom att bara jämföra siffrorna på tiondelarnas plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 6

Vad skriver vi entalen/tiondelarna/hundradelarna?
Vilka tänkbara siffror kan vi få?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Varför börjar vi att jämföra entalen och inte hundradelarna?

Lektion 7

Vilka decimaltal kan grupperas ihop och bilda en talföljd?
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni beskriva och visa mönster i varje talföljd?
Går det att lägga fler talföljder?

Lektion 8

Hur läser vi de bråk som visas?
Hur skulle vi skriva bråken i en positionstabell?
Hur ska vi omvandla bråket till decimaltal?
Hur kan vi omvandla bråket till tiondelar eller hundradelar?
Är det något av bråken som är lättare att omvandla till decimalform?

Lektion 9

Ungefär hur lång tid är 3 cm?
Hur uppskattar vi längden?
Hur långa blev linjerna?
Vem lyckades rita den linje som är närmast 3 cm?
Hur vet vi att linjen är närmast?
Mäter vi skillnaden i längd med decimaler?
Hur gör vi för att avrunda decimaler?

Lektion 10

Hur bred är tavlan?
Hur lång är den korta/långa biten dekorationspapper?
Är det tillräckligt med papper för att täcka kortsidan (bredden) av tavlan?
Hur adderar vi längden av det korta och långa pappret?
Hur tar vi reda på hur mycket dekorationspapper som behövs?

Lektion 11

Hur mycket kostar varje paket?
Vilket paket kostar mest/minst?
vad skulle det kunna vara i paketen?
Hur mycket kostar två paket sammanlagt?
Vilket är skillnaden i pris mellan två paket?

Lektion 12

Vad är tiondelar?
Vad är hundradelar?
Vilka ord kan vi använda när vi jämför decimaltal?
Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
Vad är en talföljd?
Hur avrundar vi tal till närmsta heltal (ental)?
På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
Hur adderar/subtraherar vi med växling?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför decimaltal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga när de utforskar hur tiondelar och hundradelar förhåller sig till talet 1.

Begreppsförmåga:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som decimaltal, tiondelar och hundradelar, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De tränar på sambanden mellan bråkform och decimalform. De använder begreppen avrundning, addition och subtraktion vid beräkningar.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland annat huvudräkning och additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av talbrickor. De använder olika metoder för att omvandla tal i bråkform.

Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara och resonera om begreppen decimaltal, tiondelar och hundradelar, samt om att siffrornas värde beror på var i talen de är placerade. De resonerar om lämpliga strategier för att omvandla från bråkform till decimalform, samt om olika sätt att jämföra decimaltal och vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna kommunicerar sin kunskap om decimaltal och innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkform. De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem. De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar och hundradelar, samt avrundar dem till närmaste heltal.

Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform. De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar och hundradelar, samt bygger förståelse för att siffrornas värde beror på vilken position de har i talet.

Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagliga situationer.

Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera och subtrahera. Eleverna gör rimlighetsbedömningar när de uppskattar mätetal vid mätning, samt när de avrundar tal.

Algebra:
Eleverna hittar, beskriver och uttrycker mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Problemlösning:
Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 introduceras eleverna för decimaltal. Kapitlet indelas med att de får bekanta sig med tiondelar och hundradelar.

Eleverna bygger vidare på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor för att visa decimaltal, samt tränar på att skriva decimaltal. De visar talens uppdelning med hjälp av talkort och positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värden förändras beroende på deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. Eleverna beskriver även mönster med decimaltal och gör klart talföljder.

Eleverna använder sina kunskaper om bråk och omvandlar tal i bråkform till tal i decimalform. De tränar också på att avrunda decimaltal till närmaste heltal för att beräkna längd, massa och volym.

Som avslutning prövar eleverna att addera och subtrahera decimaltal.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

LEKTIONER MÅL
1 Upptäcka tiondelar – Bygga en förståelse för tiondelar.
– Kunna visa och skriva tiondelar på olika sätt.
– Kunna läsa decimaltal.
2. Tiondelar – Bygga förståelse för positionssystemet och tiondelar.
– Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.
– Kunna beskriva värdet av siffrorna i ett givet tal.
3 Upptäcka hundratal – Bygga förståelse för hundradelar.
– Kunna visa och skriva hundradelar på olika sätt.
– Kunna läsa decimaltal.
4 Hundradelar – Bygga förståelse för positionssystemet och hundradelar.
– Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, och hundradelar.
– Kunna beskriva värdet av siffrorna i ett givet tal.
5 Jämföra och storleksordna decimaltal – Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån tiondelar och hundradelar.
– Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
– Kunna visa decimaltal på tallinjen.
6 Jämföra och storleksordna decimaltal – Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar och hundradelar.
– Kunna visa jämförelser med positionstabeller.
– Kunna visa decimaltal på tallinjen.
7 Talföljder – Upptäcka och beskriva mönster i talföljder med decimaltal.
– Kunna förutsätta talföljder.
– Kunna storleksordna decimaltal.
– Kunna hitta på egna talföljder.
8 Från bråkform till decimalform – Kunna visa och skriva tiondelarna och hundradelarna på olika sätt.
– Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform med olika metoder.
9 Avrunda decimal – Kunna avrunda decimaltal till närmsta heltal.
– Kunna använda symbolen ungefär lika med.
10 Addera och subtrahera decimaltal – Kunna addera och subtrahera tiondelar.
– Kunna subtrahera tiondelar.
– Kunna använda huvudräkningar vid beräkningar med decimaltal.
11 Addition och subtraktion med växling – Kunna addera och subtrahera decimaltal.
– Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.
– Kunna använda uppställning med växling av ental och tiondelar.
12 Kunskapslogg – Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter v.4

 

 

Den här veckan har verkligen varit så himla rolig, så mycket skratt och glädje har delats. Kidsen har dessutom visat sig vara väldigt flitiga, jag upplever att de jobbar bättre och bättre för varje vecka som går! De har förtjänat flera stjärnor, både hos Åsa och mig.

 

 

-Här kommer veckans sammanfattning av Jupiters egna små journalister 😉

 

På svenskan fick vi en röstsedel där man fick skriva vad man röstade på. Det fanns två rutor i den ena rutan stod det information och i den andra rutan stod det nudging. Då fick man rösta på en info och en nudging. Vinnarna är Gry ,Nikita och Ellys grupp med nudging. Vinnarna med info är NoraB,Siri och Minnas grupp med info.

 

Projektet handlar om världsreligion. Vi fick en läxa om att man ska leta efter spår av en religion i vardagen. Man kan tex leta efter en kyrka som dom kristna brukar gå till på söndagarna. Men man kan också leta i en affär,tv eller en tidning. Och sedan ska man berätta för några i klassen om resultatet.

 

I tisdag på mentorstiden så förberedde vi oss för utvecklingssamtal och det kommer vara digitalt.Det var olika frågor och olika rutor längst ner så Hedda de fixat så att man kunde få lite hjälp med vad man kunde skriva. Vi ska fortsätta mer nästa mentorstiden.

 

Vi har börjat med ett nytt kapitel som heter tid. Just nu är vi på lektion 3. Vi har just fått reda på mer om varför vi har 60 minuter eller 60 sekunder. Och inte 100 minuter eller 100 sekunder. Eftersom en meter är 100 centimeter och en kilometer är 1000 meter.

 

Vi håller på med tekniska lösningar och när vi använder de. Som på morgonen. Någon kanske har larm på sin mobil när de ska vakna någon kanske går på toa och tvättar händerna. Och mycket annat säkert. Det finns 3 styrningar det är tid automatiskt och manuell styrning.

 

Vi har fått reda på att Lukas,Tuva L-E  och Nadja hade tänkt att på fredag den 29/1 så skulle vi ha speciella kläder på oss i färger. Man skulle ha färgerna så lika som sig själv.

 

 

Färgerna är:
Gul = positiv, slarvig, självupptagen och pratglad.
Grön = seg, ödmjuk och sympatisk.
Röd = bestämd, ärlig, kortfattad och vinnarskalle.
Blå = noggrann, taktisk och ifrågasättande.

 

Veckans nyheter av Alicia,Frida,Minna och Tyra. Denna gjordes 28/1 2021. 

 

 

 

När du använder en dator och trycker på tangentbordets olika bokstäver, så skickas information om vilken bokstav du trycker på till datorn. Informationen som skickas består av ettor och nollor i en viss ordning. Det kallas för binär kod som du numera vet.

-Vilken bokstav har den binära koden 01000001?

 

 

 

 

Den här terminen är det dags för a-gruppen att lära sig programmera! Vi har precis lärt oss att skapa algoritmer i form av blockprogrammering. Den ordning som man lägger blocken i kallas för sekvens. Vi har precis börjat lära oss hur vi kan förflytta oss i ett koordinatsystem med hjälp av olika algoritmer.

 

 

…Och när vi väl var inne på koordinatsystem så passade vi även på att lära oss historien om ett spel som uppstod i Indien på ca 500-talet som kallades för Chaturanga. I modern tid kallar vi detta fantastiska spel för schack 🙂

 

 

 

Övrig information

Info från skolledning

Hej alla,

Vi är mitt uppe i en period av delvis distansundervisning och delvis undervisning på plats i skolan för högstadiet. Det ställer stora krav på våra pedagoger och elever, men vi är eniga om att det är nödvändigt att hjälpa till att hålla nere den smittspridning som just nu existerar i världen. Det innebär extra planeringsarbete, extra insatser men i längden är det värt varenda minut om det kan rädda liv.

Jag vill tacka er alla för att ni ställer upp och gör ert allra bästa. Ni elever, ni vårdnadshavare och all personal!

Denna annorlunda och krävande situation kräver fortfarande att vi håller allra bästa kvalité på undervisningen. För att kunna göra det måste pedagogerna få möjlighet att prata ihop sig nu inför utvecklingssamtalen. Därför har vi beslutat att skolan stänger kl.13 den 3 februari. Detta är beslutat i dagarna och innebär att informationen inte har gått ut tidigare i vårt kalendarium. Vi hoppas på största förståelse för detta sena beslut.

Med vänlig hälsning, Jill Sterner

 

Matematikprov vecka 7

Det börjar dra ihop sig för ännu ett matematikprov.
Provet är på kapitel 4, 5 och 6 som vi arbetat med i övningsboken SingMa. Ett tips är att börja plugga lite hemma redan nu. Varje kapitel i övningsboken avslutas med en kunskapslogg som sammanfattar hela avsnittet. Kunskapsloggarna har jag kopierat upp och hittas på Schoolsoft.

Det går även att plugga digitalt genom http://www.nok.se, där finns det extramaterial till alla lektioner vi jobbat med 🙂

 

När?
Måndag 15/2 (vecka 7)
Röd grupp: 08.20 – 08.55 med fortsättning 10.30 – 11.30
Grön grupp: 12.30 – 14.10

 

Var?
Jupiter röds klassrum (där vi har matte)

 

Tips:
Ta med en frukt eller liknande för att orka med att sitta så länge 😉

 

Dessa tre kapitel handlar provet om:

Kapitel 4 – Bråk

  • Tal i bråkform
  • Bråk med lika värde
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Tal i blandad form
  • Addera och subtrahera bråk
  • Del av helhet en del av antal

Kapitel 5 – Statistik

  • Läsa av och tolka tabeller och diagram
  • Skapa egna tabeller och diagram
  • Stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • Göra egna undersökningar och presentera resultaten

Kapitel 6 – Tid

  • Omvandla minuter och sekunder
  • Omvandla timmar och minuter
  • Tidsskillnad
  • Beräkna tid

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

V. 5

Onsdag 3/2: Skolan stänger kl.13 

 

V. 7

Måndag 15/2: Matematikprov

Onsdag 17/2: Utvecklingssamtalsdag 

 

V. 8

Måndag 22/2: NO (Teknik) prov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

V. 4-6 – Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v.4-6

Vad? Tid 

I FOKUS

  • omvandla minuter och sekunder
  • omvandla timmar och minuter
  • tidsskillnad
  • beräkna tid
Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?

Lektion 2

Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 3

Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?

Lektion 4

Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna.
Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp.
Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad.
Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier.
Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar.
Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data.
Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.

Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner mål
1: Minuter och sekunder Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna mäta tid med tidtagare ur.
Kunna omvandla tid från minuter till sekunder.
Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna omvandla tid från timmar till minuter.
Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod.
Kunna beräkna starttid och sluttid.
Kunna läsa av tidtabeller.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter v.51

 

Och vips så var denna termin slut! Det känns som att tiden bara flugit förbi i all världens fart. När jag reflekterar över hela terminen och de upplevelser vi delat, både i och utanför klassrummet, så återkommer vissa känslor för mig, nämligen glädje skratt och kärlek. Jag är så tacksam att få hänga med era fantastiska kids dagligen, jag vet att jag talar för alla oss pedagoger när säger att jag tror att denna grupp har en otroligt stor potential, så väl kunskapsmässigt som socialt 🙂

 

 

 

Men nu efter en många veckors kämpande med “multiplikation med tiotal”, “jordens rotationsaxel”, “bråk” (i matematik alltså;), “satelliter i omloppsbana”, “nationella minoriteter”, “hunden Lajka”, “additionens summa” , “geografens testamente”, “uppdrag rymdskepp”, “multiplikationens produkt”, “faktatexter”, “häxorna”, månens faser”, “livet på en öde ö”,  “rymdkapplöpningen mellan USA & Sovjetunionen”, “demokrati-politik & källkritik” och mycket mer, är det dags för ett välförtjänt lov!

 

 

 

I torsdags bjöds det på ett smarrigt julbord!

 

 

 

Hur hinner tomten dela ut alla julklappar på en och samma dag!?

 

 

 

 

 

 

Vi inledde dagen med en massa pyssel av olika slag, kidsen fick en check-lista att bocka av det som behövde göras klart för terminen, bland annat sina fredags-glajjer 🙂

 

 

 

Därefter var det dags för det anrika Fredspriset. Det är med stolthet vi fick äran att dela ut detta fantastiska pris med följande motivering:

Varje dag möts dina kompisar av ett leende!
Varje dag kommer du till skolan och gör ditt yttersta!
Varje dag sprider du din kärlek till andra och du har verkligen en förmåga att se när någon behöver den där lilla extra kramen som gör all skillnad.
Du är fantastisk.

Tack för att just DU är DU och tillsammans med oss andra förgyller våra dagar här i Jupiter.

Grattis Malou till årets fredspris! 

 

 

Efter utdelning av fredspriset så var det dags för oss pedagoger att bjuda kidsen på lite godis, ackompanjerat med ett diplom av en mängd personliga uppåtpuffar som skrivits av kompisarna i klassen 🙂

 

 

 

Innan lunch så avslutade vi med ett helt ljuvligt uppträdande, SE & NJUT!

 

 

…Och dagen avslutades med en smarrig korvgrillning

 

Sist men inte minst så lämnar jag er med denna kavalkad av fina julhälsningar!

 

 

 

 

Övrig information

Tips från musik-coachen Jonas

Stort tack från mig för den här terminen till den gröna Jupiter-gruppen!! Det har varit superkul! Vi ses igen i åk 5!
Nu välkomnar vi röd grupp till mellankören under våren! Vårterminens kör sätter igång någon vecka in på terminen. Jag återkommer om dag!
Allt gott!
/Jonas

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

Vårterminen 2021

Måndag 11/ 1: Skolstart, vi går efter schema!

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

Teknik: Tekniska lösningar

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 51 – 8

 

 

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

Vad?

Syfte med temat:

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Vad är teknik

Teknik, Uppfinning, Patent, Teknisk lösning, de 6 enkla maskinerna.

 

Avsnitt: Datorn

Dator, Användargränssnitt, Operativsystem. 

 

Avsnitt: Styrning av tekniska saker

Styrsystem.

 

Avsnitt: Enkel elektronik

Diod, Elektronik, Komponent, Smartmobil.

 

Avsnitt: Mekanismer och rörliga delar

Mekanism.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet och den egna användningen av tekniska lösningar, har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska företeelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Tekniska lösningar

  • Hur några komponenter i vanliga tekniska system benämns och samverkar, till exempel i en cykel eller i ett enkelt produktions- eller transportsystem. 
  • Föremål som innehåller rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. 
  • Några av datorns delar och deras funktioner, till exempel processor och arbetsminne. Hur datorer styrs av program och kan kopplas samman i nätverk.

 

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. 
  • Egna konstruktioner 
  • Styrning av andra föremål med programmering.

 

Teknik, människa, samhälle och miljö

  • Några tekniska system och hur de påverkar människa och miljö, till exempel vatten- och avloppssystem och system för återvinning. Hur systemen har förändrats över tid och några orsaker till detta. 
  • Möjligheter, risker och säkerhet vid teknikanvändning i vardagen, till exempel vid användning av elektricitet och vid överföring av information i digitala miljöer.

 

 

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. Avslutningsvis ska vi planera vår alldeles egna stad på en digital plattform.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom tekniska lösningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • beskriva och ge exempel på tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion.
  • genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
  • under arbetsprocessen bidra till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
  • göra dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet.
  • föra underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.