Jupiter v.38

 

 

Ännu en vecka har flugit förbi och vi börjar sakta närma oss mot hösten. Återigen har det varit en vecka i glädjens tecken som präglats av många skratt!

 

 

I matematik tuffar vi på och har nu kommit in på vad negativa tal är för något. Vi har även satt igång med programmeringen som vi kör i halvklasser på onsdagar. Det är alltså endast grupp B i båda grupperna som läser programmering denna termin, den andra gruppen läser det med mig på vårterminen.

Som vi pratade om vid föräldramötet så delas det endast ut läxor när man varit sjuk eller inte har hunnit med vad som förväntas av en under lektionstid. Det är många som redan börjat få läxor och jag vill belysa att kidsen har skött detta supersnyggt! Ifall man vill hänga med hemifrån vart vi befinner oss i övningsboken och vilka “lektioner” vi jobbar med varje vecka så finns detta i Classroom – Matematik under klassuppgifter. Där läggs även facit upp allt eftersom vi tar oss framåt.

 

 

Det pågår tydligen en idol sökning på skolan också, initierad av våra härliga Jupiterianer 🙂

 

 

 

 

Stämmer det att vi dricker samma vatten som dinosaurerna gjorde på jorden för hundra miljoner år sedan!?

 

 

 

 

 

 

Som titeln avslöjar så arbetar vi just nu med med “Uppdrag rymdskepp”. Detta är startskottet inom fysik för temat “Rymden omkring oss”. Vi kommer arbeta med detta de närmsta veckorna framöver.

Uppdraget handlar om följande:
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

  • Resan tar 6000 år
  • Skeppet behöver inte lagas
  • Bara använda teknik som finns
  • Solenergi hela resan
  • Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
  • Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

 

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av gruppens skepp!

 

Denna vecka har vi diskuterat följande frågeställningar:

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla? Vad & varför?

– Syre –
Hur ska vi andas i rymden?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

 

Vi inledde temat med att resa ut i rymden!

 

Därefter har era kids jobbar på flitigt i sina grupper 🙂

 

 

Ni kan följa vad vi pysslar med genom Lpp:n nedan…

 

 

 

 

 

Övrig information:

 

Läxhjälp

Den eminenta pedagogen Krister kommer att hålla i Läxhjälp för åk 4-5, tisdagar & torsdagar i Jupiters Ma/NO (Andreas) Klassrum. Detta är ett ypperligt tillfälle att få lite hjälp med att komma ikapp och slippa få hem läxor att göra hemma. Vi rekommenderar starkt att du som känner tt du har lite att ta igen, tar tillfälle att besöka läxhjälpen, du behöver inte vara där en hel timma, man får komma och gå som man vill under dessa tider:

Tisdagar: 15.00 – 16.00
Torsdagar: 15.15 – 16.15

 

Utvecklingssamtal

Eftersom vi är delvis nya mentorer så känns det viktigt att få träffa er vårdnadshavare “personligen”, därför har vi valt att inte ha dessa möten digitalt. Samtalen kommer att genomföras primärt utomhus, men ifall vädret tryter så genomförs dessa inomhus med social distans, på isolerad plats utan annan personal.
Dessa platser är det som gäller för utvecklingssamtalen:
Cissi: Musikladan (möts utanför)
Åsa Jupiters klassrum (Grön entré, möts utanför)
Andreas Jupiters klassrum (Röd entré, möts utanför)

 

 

Tips från coachen Cissi

Idag fick eleverna en engelskläxa som kommer att förhöras på torsdag nästa vecka, den 24 september. De ska kunna säga och stava siffrornas namn på engelska från ett till tjugo.
M v h Cissi

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.39

23/9 Onsdagen. Utvecklingssamtalsdag.  Eleverna är lediga denna dag men närvarar vid sitt samtal så klart:)

 

V.40

Vandring Kvarnsjön-runt. Mer info inom kort!

 

V.44 Höstlov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

Fysik: Rymden omkring oss

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 45

Fysik – Rymden omkring oss

 

Under dessa veckor kommer vi ge oss ut i universum.

Under de första veckorna kommer vi arbeta med “Uppdrag rymdskeppet”.
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

¥ Resan tar 6000 år
¥ Skeppet behöver inte lagas
¥ Bara använda teknik som finns
¥ Solenergi hela resan
¥ Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
¥ Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av ditt skepp!

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 37 –

Uppgift 1: Vad behövs för att överleva i rymden?

– Äta –
Mat behöver vi alla, hur ska det kunna finnas mat i 6000 år!?

– Sova –
Hur sover vi i tyngdlöshet?

– Toa –
Vad gör vi av allt kiss och bajs!?

 

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 38 –

Uppgift 2: Hur kan dessa system se ut?

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla?

– Syre –
Hur andas vi?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 39 –

Uppgift 2: Demokratiska processer

– Vem är ledare? –

– Hur går det till? –

– Vilka jobb ska finnas? –

– Hur fördelas jobben? –

– Befolkning max 100, hur fixar ni det? –

– Ska det finnas speciella ordningsregler? Vad hände om man inte följer dem?

————————————————————————————————————————-

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Vilka historiska upptäckter har förändrat vår syn på världen?  

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 42-45 – Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 42-45

Vad? Multiplikation och Division

I FOKUS

– multiplikationstabellerna 1-10

– multiplicera och dividera med 10 och 100

– multiplicera och dividera tvåsiffriga tal

– se samband mellan multiplikation och division

– dividera med rest

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Kan ni se något mönster?

Hur många grupper?

Hur många kulor är det i varje grupp?

Hur många kulor är det sammanlagt?

På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur många tomater är det?

Hur gör Gustav när han delar upp tomaterna.

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur uttrycker vi det med division/multiplikationa

Lektion 3

Kan vi veta säker hur många äpplen hon har ritat?

Hur många rader är det och hur många äpplen kan hon ha ritat i varje rad?

Kan vi multiplikation för att ta reda på det totala antalet?

Vilka olika lösningar finns det?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 4

Hur många kuber behöver varje elev?

Hur många elever finns det i klassen/skolar?

Hur tar vi reda på hur många kuber som behövs?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Hur många tiotal är 280 respektive 3140?

Om en låda innehåller 100 kuber, hur ånga lådor behöver de köpa till hela klasen?

Lektion 5

Hur många chokladbitar finns det i varje ask?

Hur många chokladbitar finns det i 6 askar?

Hur tar ni reda på det?

Min kompis säger att det det blir enklare om man först multiplicerar 6 och 2. Varför det?

Kan man skriva likheten med multiplikation?

Lektion 6

Hur många juicepaket finns det sammanlagt?

Hur många hyllor finns det?

Vilka räknesätt använder ni?

Min kompis delar upp 39 i 30 och 9 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?

Jan ni skriva likheten med division?

Lektion 7

Hur många strutar finns det sammanlagt?

Hur många lådor finns det

Vilket räknesätt använder ni?

Hur kan vi dela upp 42 så att det blir enklare att dividera med 3

MIn kompis delar upp 42 i 30 och 12 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklar hur hen gör?

Kan ni skriva likheten med division?

Lektion 8

Hur många ballonger finns det sammanlagt?

Kan vi dela upp dem i två lika stora grupper?

Hur många ballonger får de om de ska ha lika många?

Vad gör vi med den sista ballongen? Kan vi dela den?

Hur uttrycker vi det med division?

Kunskapsloggen

Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?

Vad är en talfamilj med multiplikation och division?

Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?

Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?

Hur hänger division och multiplikation ihop?

Vad betyder division med rest?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 40-42 – Addition och subtraktion

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 40-42

Vad? Addition och Subtraktion 

I FOKUS

  • addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
  • addition med växling
  • subtrahera ental, tiotal hundratal och tusental.
  • subtraktion med växling
  • olika strategier vid addition och subtraktion
  • problemlösning

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur mycket pengar säljer Anna för?

Lektion 2

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många invånare var det från början?
  • Hur många invånare ökade det med?
  • Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor där nu?

Lektion 3

  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Vilka tal ska vi addera för att göra ett överslag?

Lektion 4

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Hur många äpplen har vi?
  • Hur många citroner har vi?
  • Vilken sort är de flesta av?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra för att ta reda på skillnaden?

Lektion 5

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många personer besöker djurparken?
  • Hur många barn har vi?
  • Hur tar vi reda på hur många som är vuxna?
  • Vad gör vi om antalen inte räcker vi uppställning?

Lektion 6

  • Vilken information har vi?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många biljetter finns det totalt?
  • Hur många biljetter är redan sålda?
  • Hur tar vi reda på hur många biljetter som finns kvar?

Lektion 7

  • Hur kan vi till exempel addera eller subtrahera talen 3997 och 4004?
  • Vilka tal har vi valt?
  • Kan ni räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
  • Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 8

  • Vilken information har vi? Har vi tillräckligt?
  • Hur mycket pengar har Julia?
  • Hur mycket pengar har Alex?
  • Hur mycket pengar gav Julia till Alex?
  • Kan vi visa problemet med blockmodellen?
  • Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på vem som har mest pengar nu? Vad behöver vi räkna ut i nästa steg?

Lektion 9 

  • På vilka sätt kan vi addera, ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • Hur adderar/subtraherar vi med växling?
  • Hur gör vi ett överslag för att uppskatta svaret?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 36 – 39. “Talen till 10 000”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v. 35-39

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?

Hur många tusental och hundratal är det?

Hur många är det i lådan som är delvis fylld?

Hur många tiotal och ental är det?

Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2

Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?

Vilket värde har varje siffra i talet?

Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?

På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?

Vad ska vi börja med att jämföra?

Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4

Vilka olika talföljder kan ni lägga?

Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?

Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5

Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?

Varför tror ni att Tom säger 6 300km?

Varför tror ni att Julia säger 6 330km?

Vart på tallinjen ligger 6 328?

Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6

Hur långt springer Gustav?

Hur långt springer Lovisa?

Hur långt springer Tom?

Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?

Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7

Vad visar första/andra/tredje tallinjen?

Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?

Vad är motsatsen till 1?

Hur långt är det mellan varje markering?

Hur långt kan vi jämföra talen?

Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8

Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?

Vad betyder grader?

Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?

Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9

Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?

Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?

En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?

Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?

Hur tror ni att de skrev 18?

Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10

Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?

Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?

En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?

Hur tror ni att de skriver 90?

En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11

Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?

Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?

Vilka ord använder vi när vi jämför tal?

Hur gör vi när vi storleksordnar tal?

Vad är en talföljd?

Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?

När använder vi överslagsräkning?

Vad är negativa tal?

Hur ser romarnas talsystem ut?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter v.35

 

 

Vilken fantastisk start på terminen det har varit, en riktig kanon-start helt enkelt! Det tackar vi pedagoger för!

Veckan bestod av schema-brytande dagar där varje dag präglats av olika gruppstärkande teman. Dessa dagar har varit så himla värdefulla, barnen har fått lära känna varandra som ny grupp med hjälp av massa spännande aktiviteter. Vi pedagoger har också fått lära känna era barn dessa dagar och jag måste bara uttrycka vilken fantastisk grupp detta är! Hela veckan har bestått av en mängd glädje och skratt samt lärorika situationer. Vi ser verkligen fram emot att lotsa dem genom livet nästkommande tre år 🙂

 

 

 

Hur lång tid måste man vänta innan man får bada, efter man ätit lunch? 😉

 

 

 

 

 

Veckan har präglats av olika gruppstärkande tema-dagar.

 

Måndag – “Vem jag är”

…Innan vi började veckans tema skulle vi dock utvärdera och städa efter föregående…Hos Åsa utvärderade vi vår första vecka och hos mig Andreas så rengjorde vi våra stormkök. Måste säga att de aldrig har varit så rena som nu:)

 

 

Den fortsatta dag fokuserades på oss själva. Vem är jag och hur lär jag mig saker på bästa sätt? Vi började med att göra en egen presentation om oss själva. Därefter hade vi pedagoger en superspännande idé om att vi skulle genomföra en “speed-dejting event”. Det är en sån där typisk idé som på pappret låter fantastiskt, men som i själva utförandet inte blev direkt…låt oss säga..helt perfekt..haha.. En form av organiserat kaos med massor av skratt, och tror nog att det var vi pedagoger som skrattade mest:)

 

 

 

I klassrummen finns våra presentationer att läsa:

 

 

 

Tisdag – Utflykt till Södersved

Den fantastiska utflyktsdagen och vilken härlig dag vi fick tillsammans. Vi badade och lekte, åt och drack och myste rejält tillsammans. Det är otroligt hur snabbt det har gått att få en fin sammanhållning i gruppen. Att vi fått nya härliga tillskott med nya elever var knappast något som någon tänkte på. Vi var alla en hel enhet och alla lekte med alla. Så härligt att se!

 

 

På vägen dit stötte vi på en liten snok, de två gula fläckarna i “nacken” urskiljer den från en huggorm…

 

Utöver badande, så spelades det kubb, krocket, fotboll och volleyboll…

 

Cissi hade med sig en mycket uppskattad färgglad fallskärm som barnen kunde leka med…

 

 

 

 

 

 

 

Onsdag – “En bra vän”

 

Massage

Under onsdagen hade vi massage i båda grupperna. Detta är något som eleverna är vana vid sedan tidigare på Lemshaga. De nya eleverna fick skolas in på ett fint sätt. Jag (Cissi) ledde övningen då eleverna gav varandra massage på axlar och rygg enligt en speciell form. Strukturen är mycket viktig för att alla ska känna sig trygga. Först börjar man med att fråga: Får jag massera dig? I slutet säger den som masserar: Tack för att jag fick massera dig och ger en uppåt-puff (säger en uppmuntrande sak). Flera nya elever berättade att de gillade övningen som ger ett speciellt lugn i klassen.
M v h Cissi

Vänskapsblomma

En annan del i denna temadag handlade om hur vi kan vara en bra vän till varandra. Tillsammans diskuterade vi hur en bra vän kan vara och hur man konkret kan visa det. Våra genomtänkta tankar kan ni även här se uppsatta i klassrummen i form av vänskapsblommor.

Hur jag kan utvecklas

..blev en annan diskussion under dagen. Vi vet hur en bra vän ska vara och hur vi kan peppa varandra men hur kan man peppa sig själv? Hur kan vi utvecklas och lära oss nya saker på bästa sätt? Vilket “mindset” kan vi ha för att lyckas utefter vår fulla potential? En fantastisk fråga vi fick från en elev var “vad har det här att göra med vänskap?” Och till svar fick eleven, av en annan elev utan inblandning av pedagog, att “så klart det hör ihop, om man inte kan peppa sig själv hur kan man då peppa andra?”

Torsdag – “Tillsammans som grupp”

Här fokusrade vi på gruppen. Tillsammans byggde vi en hinderbana som vi sedan tog oss igenom.

 

 

 

“En trygg mötesplats med ett kreativt lärande som förändrar världen”

 

 

Fredag – “iPad-dag”

Så efterlängtat av eleverna..ÄNTLIGEN IPAD!!!!

 

 

Övrig information:

 

Välkommen till Idrott och Hälsa läsåret 2020-2021

Hej och välkomna både ”gamla” och ”nya”efter ett långt sommarlov!

Det var härligt att starta terminen med en Ut och njut dag på Björnö. Ni samverkade jätte bra med er grupp och klarade matuppdraget galant. Det smakade såååå bra! var mångas kommentar:). 

Nu startar vi upp hösten 2020 och här kommer lite kort information om Idrott och Hälsa åk 4.

Du kommer att ha två idrottslektioner i veckan ( 45 min/lekt). Dina lektioner är på måndagar och fredagar.

Vi startar med uteperiod fram till vecka 40. Det kommer att bli en stor variation på aktiviteter. Lek, friidrott, styrka, orientering, bollekar mm.

På måndag kommer vi att starta ute och vi byter om och duschar efter lektionen. Klä dig efter vädret och jag rekommenderar gympaskor:). En vattenflaska kan oxå vara bra så här i början av höstterminen. 

Det ska bli jätte kul att ses! Gympahälsningar Gottis

 

 

 

Hämtning & Lämning

Vi vill påminna om att hämtning och lämning sker utomhus, alltså att inga föräldrar/övriga vuxna får befinna sig inne i våra lokaler.
Hälsningar
/Fritids

Öppet hus på Värmdö Kulturskola

 

 

 

Bild- och namnpublicering – bekräfta i Schoolsoft.

I början av varje läsår ber vi vårdnadshavare att i samråd med sina barn att ta ställning till om Lemshaga får publicera namn- och bild på barnet offentligt via skolans hemsida i form av klassernas veckobrev. Observera att vi aldrig skriver ut fullständiga namn på hemsidan utan använder oss utav förnamn samt i vissa fall första bokstaven i efternamnet.
I Schoolsoft finns en nyhet publicerad där vi ber er vårdnadshavare ta ställning till publicering av namn respektive bild. Frågan finns öppen att besvara i Schoolsoft frams till nästa fredag. Ett uteblivet ställningstagande tolkas som att namn och bild på elev ej får publiceras.

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.37

9/9 Onsdag: 17.00-19:00. Digitalt föräldramöte google meet. Länk och mer info kommer senare.

10/9 Torsdag: Skolfotografering

 

 

V.39

23/9 Onsdag: Utvecklingssamtalsdag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas