Jupiter v.18

 

Vilken galen, knasig, rolig och alldeles underbar vecka vi har haft!! Jag låter våra egna små journalister återberätta veckans galenskaper…

 

 

 

Rullstolsbasket och blind pingis

Vi åkte på riktiga rullstolar och körde basket i 10 minuter det fanns bara 6 rullstolar medans andra hade blind pingis med Andreas man hade på sig glasögon som var svartmålade på ena ögat.  Det var mycket svårare att köra pingis med ett för målat öga.

 

 

 

 

 

 

Alternativ Rullstolshandboll

Många tyckte att det var ganska roligt att spela det. Man hade olika som man satt i till exempel kontors stolar, Bobby-cars, skateboard, sparkcykel och en trampbil.

 

 

 

 

 

🪨 Måla stenar 🪨 

Vi hade tagit med oss en sten som var lika stor som ca 2 knytnävar. Och sen ska dem stå vid eken färgerna var ganska bra men om man fick dem på tröjan så gick det inte bort.

 

 

 

Goal-boll 

Vi spelade något som hette goal-boll. Man hade skidglasögon på sig. Man hade en boll som var lika stor som Bohlin 

 

 

 

Blinderbana

Här fick man prova på att gå en hinderbana som blind, vi byggde hinderbanor och sen så gick man med en kompis som hade temat ögon.

 

   

 

 

Hjärngympa

Hos Åsa gjorde vi hjärngympa, massa olika pyssel och klurigheter. Som man fick lösa många av dem var ganska spännande som 3d pussel.

 

 

 

 

Extra information

Glöm inte plugga inför matteprovet vecka 20 och vecka 19 är det lov passa på att kolla i eran biologi-logg om ni har missat något utveckla gärna era svar (vila också). Sen så har vi haft massor med andra saker på paralympics 

 

Av Edvin och Adam från Jupiter grön.

 

 

 

Vad blir extra svårt när man spelar pingis med endast ett öga jämfört med två ögon?

 

 

 

 

Övrig information

Teater

Som tradition här på Lemshaga Akademi så kommer de kära Jupiterianerna att få genomföra en otroligt spännande och rolig teaterpjäs!
Pjäsen heter ”Imorgon” och kommer att vara ett heltidsprojekt med schemabrytande dagar under hela vecka 21 – 22. Den eminenta regissören Lisa Nilsson Sandgren är inhyrd exklusivt för era barn i Jupiter. Tillsammans med vår älskade musiklärare Jonas så kommer jag, Åsa, Cissi och Miche arbeta flitigt under dessa två veckor för att avsluta med en storslagen streaming av denna fantastiska pjäs!
Mer info kring detta kommer inom kort, men det kan vara bra att vara ute i god tid med att vi skulle behöva ca 10 st lucialinnen (som kommer förbrukas) till teatern, så ni kan väl börja kika efter det redan nu 🙂

 

Slutligen….

…lämnar jag er med avslutningsceremonin av Lemshagas Paralympics!

Ps. Glöm inte bort att det är matteprovfredag vecka 20, så ta dig gärna tid till att plugga på matteprovet denna vecka, du har all info du behöver i Classroom “Inför prov vecka 20”.

Ha en fantastisk ledighet och lycka till med pluggandet! 🙂

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

v. 19 

Ledig vecka p.g.a. studiedagar och lovdagar. Klubben är öppen tisdag och onsdag men då krävs föranmälning. Se schoolsoft.

 

v. 20

Matematikprov Fredag den 21/5: Se info i Schoolsoft eller Classroom

 

v. 21 – 22

Teaterprojekt: Mer info kommer

 

V.23

11/6 Sommaravslutning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

Biologi: Vad är liv och hur funkar naturen?

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 10 – 15

 

 

Vad?

 

Syfte med temat:

  • Lära sig att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • Genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Viktiga ord & Begrepp

 

Avsnitt: Livets utveckling

Bakterie är en liten, enkel organism som består av en enda cell.

Cell är den minsta levande byggstenen i alla organismer.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Föröka sig är att få avkomma, alltså ungar.

Liv är en egenskap som innebär att man bland annat har ämnesomsättning, kan fortplanta sig och kan reagera på omgivningen.

Miljard är tusen miljoner, alltså 1 000 000 000.

Organism är en levande varelse.

Robot är en maskin som arbetar av sig själv.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Evolution

Begränsad är motsatsen till oändlig, alltså när något inte är hur stort som helst.

Egenskap är att vara på ett visst sätt.

Evolution är utvecklingen av organismer över tiden, från generation till generation.

Naturligt urval är att miljön där en organism lever bestämmer vilka egenskaper som gör det lättare att överleva och få många ungar där.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

Urval är att välja

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Människans utveckling

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Avkomlingar är ett gemensamt ord för någons alla barn, barnbarn, barnbarns barn och så vidare.

Förfäder är de äldre släktingar som någon härstammar från.

Kreativ är att kunna komma på nya idéer och förverkliga dem.

Organism är en levande varelse.

Samarbete är när två eller fler personer hjälps åt och gör något tillsammans.

Släktträd är en bild som visar hur olika personer eller arter är släkt med varandra.

Utdöd är en art som inte längre finns.

Utveckling är att något förändras och blir mer komplicerat.

 

Avsnitt: Hur funkar naturen?

Ekologi är läran om hur organismer påverkar varandra och miljön där de lever.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Forskare är en person som jobbar med vetenskap.

Miljö är samma sak som “omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Natur är delar av världen som människor inte har ändrat och påverkat så mycket.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Organism är en levande varelse.

 

Avsnitt: Ekosystem

Balans betyder jämvikt.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Konsument är någon som använder något.

Nedbrytare är svampar, bakterier och smådjur som lever av döda växter och djur.

Näring är ämnen som organismer behöver för att leva.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Organism är en levande varelse.

Producent är någon som tillverkar något.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Avsnitt: Energi & ämnen i naturen

Avdunsta är när vatten blir till ånga.

Cellandning är när en cell omvandlar syre och kemisk energi i maten till energi som den kan använda. Samtidigt bildas koldioxid och vatten.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Gödsel är djurbajs och annat material som man tillför marken för att det som odlas ska växa bättre.

Kretslopp är en rörelse i cirkel som pågår hela tiden, till exempel jordens kretslopp kring solen.

Organism är en levande varelse.

Vattenånga är vatten i gasform.

 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.

Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

 

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda informationen i diskussioner för att skapa texter och andra framställningar
  • göra dokumentationer av undersökningar i text och bild.
  • söka naturvetenskaplig information och använda olika källor
  • genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
  • använda utrustning på ett säkert sätt.
  • beskriva människors beroende av och påverkan på naturen och göra kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
  • beskriva livets utveckling och ge exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
  • ge exempel på och beskriva dessa med användning av biologins begrepp.
  • berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter V.15

 

Veckan började i en rivstart med muntliga kemi-prov som höll på hela dagen. Alla klarade sig med bravur kan jag med stolthet meddela 🙂

 

 

 

 

-Här kommer veckans sammanfattning av Jupiters egna små journalister 😉

 

På mattelektionerna den här veckan har vi börjat jobba med massa. 

Vi har tränat på att omvandla hektogram, kilogram och gram.

 

 

I onsdags hade grupp A programmering. Då fortsatte vi programmera en liten figur som heter Byte att gå runt i en liten värld och fånga diamanter. 

På NO-lektionerna har vi jobbat med kemi. I måndags hade vi ett muntligt kemiprov.

Vi har också börjat nosa lite på biologi. Då tittade vi på några filmer om. En av filmerna förklarade vad evolution är, och berättade lite om Charles Darwin.

 

 

På svenskan skriver vi på kapitel 6 i våra kapitelböcker. Kapitlet går ut på att vi ska fixa pengar, minst en miljon. Vissa åker framåt i tiden och t.ex försöker få alla lotto svaren, andra åker bakåt i tiden och t.ex rånar en gammal bank.

 

 

På SO-lektionerna har vi fortsatt på vårt tema vikingatiden. Vi har byggt egna små vikingabyar med papper.

Vi har också börjat prata om deras tro och religon – Asatro. Vi tittade på några avsnitt av serien ”Odens rike”. Där berättar de om alla asagudar och om hur man trodde världen såg ut och blev till då.

 

Vi fick även göra ett test där man svarade på några frågor för att få reda på vilken asagud man var mest lik. 

Vill du också veta vilken asagud du är/är mest lik kan du gå in på länken här:

https://historiska.se/quiz/vem-ar-du-i-nordisk-mytologi/

 

På mentorstimmen fortsatte vi med våra kurser om vänskap som Miche håller i, känslor som Cissi håller i, kärlek som Åsa håller i och sociala medier som Andreas håller i. 

 

I måndags på idrotten lekte vi ”Äppelgummman”, ”ögat ser” eller ”indiansmyg” som den också kan kallas. Den går ut på att hämta ärtpåsar från andra sidan gympasalen utan att bli sedd av ögat eller äppelgumman. Leken röstade vi fram veckan före påsklovet. 

I fredags började vi också med dem 2 racketsporterna pingis och badminton. 

 

På bilden har vi skissat klart våra bilder som vi påbörjade förra veckan. Man skulle välja en symmetrisk bild på en kändis, sedan klippa den på mitten, klistra fast den på ett papper och rita andra halvan. Vi har lärt oss massa nya tekniker när vi ritat, så att bilderna ser så riktigt ut som möjligt. Vi har också tänkt extra mycket på att skygga, så att det ser ut som att bilden är 3D.

 

På träslöjden den här veckan gjorde vi små trä-robotar av rester som andra slängt bort som skräp. Vi pratade om att ”någons skräp kan vara någon annans skatt”.

 

På textilslöjden har vi fått tillbaka våra prov om hur symaskinen funkar. Högsta betyg var 14/14, om man fick fel på någonting fick man göra om den uppgiften. Vi påbörjade också arbetet av att sy och brodera ett eget pennskrin. På pennskrinet skulle man brodera in sina initialer. På slutet av lektionen fick vi symaskinskörkort, som funkar som ett körkort fast inte för att få köra bil utan symaskin. 

 

 

På engelskan i onsdags fick vi en bedömningsuppgift, där man skulle följa instruktioner, och rita/färglägga olika saker. Varje person skulle också skriva 3 stycken ledtrådar, som handlade om vad vi hade gjort på påsklovet. Sedan skulle vi gissa vem det var som hade skrivit vad. På engelskan i torsdags fick vi nya glosor, spelade elevspel och avslutade med massage. 

 

På musiken i tisdags fortsatte vi med våra rapplåtar på GarageBand. Några börjar bli klara, men de flesta håller fortfarande på att spela in sin rapp.

Av Rita och Ida från Jupiter röd.

 

 

 

-Vem gifte sig den brittiska forskaren Charles Darwin med?

 

 

 

Vad är integritet?

Integritet är ett ord som kan vara klurigt att förstå. Det är abstrakt, alltså något som inte går att se eller ta på, och kan ha olika betydelse i olika sammanhang. I ett och samma sammanhang kan det till och med betyda olika saker för olika personer.

För att förstå vad integritet handlar om kan du föreställa dig att du har en rockring runt kroppen. Det som finns innanför ringen, mellan dig och ringen, kan ingen se eller komma åt om du inte väljer att flytta på ringen, öppna den eller låta någon stå tillsammans med dig i den. Det utrymmet är din integritet. Där finns allt möjligt – din kropp, dina känslor, dina hemligheter, dina tankar, dina privata saker och bilder, sånt du är rädd för och sånt du är rädd om. Ringen är till för att skydda dig och det du sätter ett högt värde på. Och det är just för att människor tycker olika om vad det som finns där mellan kroppen och ringen är värt, som integritet inte är detsamma för alla.

Den där ringen finns så klart inte på riktigt, men det kan vara ett bra sätt för att tänka på integritet. För då förstår de flesta att det är fel att tränga sig in i eller göra sönder andras ringar.På internet och i sociala medier är de där osynliga ringarna ännu mer osynliga! Därför händer det att människor struntar i dem eller glömmer bort dem och kliver innanför andras integritet på nätet. Till exempel genom att dela dela taskiga bilder, skriva hemligheter eller sprida information om andra utan att fråga om lov först. Det kallas att kränka någons integritet.

 

Kursen går ut på att få kunskap kring integritet och göra värderingsövningar där man ska ta ställning till olika påståenden. Det är blandade påståenden som har fått dem att tänka till lite och skapat fina diskussioner 🙂

Timman har avslutats med en anonym enkät om vilka sociala medier som används och vad kidsen faktiskt gör online…

 

 

 

Övrig information

Schackfyran är tävlingen där alla är värdefulla. Det är också världens största schacktävling där så många som 25 000 fjärdeklassare från över 1 000 klasser deltar varje år. Sedan starten 1978 har Schackfyran lärt över en halv miljon 10-åringar att spela schack! Varje år når vi en tredjedel av alla svenska skolbarn i fjärdeklass.

I år spelas Schackfyran på nätet. Läs mer om det på Schackfyran Online.

På måndag den 26/4 (Vecka 17) kommer vi spela denna tävling online mellan 8.20 – 10.10. Detta medför att det blir en schema-brytande förmiddag där idrotten utgår.

Ser fram emot att genomföra detta med era kids 🙂

 

 

Klassföräldrar

De nya klassföräldrarna hittar ni i Schoolsoft under nyheter 🙂

 

Slutligen….

…lämnar jag er med detta mästerverk som skapats och redigerats av Rita & Ida.

Ps. Dröm inga mardrömmar om kilo & hekto efter denna video nu…och glöm inte kunskapsloggen på måndag!

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

V. 16

Kunskapslogg i matematik: Måndag 19/4

 

V. 17

Schack4an: Måndag 26/4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

v. 16-20 – Vinklar och geometriska former

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 16-20

Vad? Vinklar och geometriska former

I FOKUS
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– mäta och jämföra storleken på vinklar
– symmetri och symmetri-linjer
– beskriva, jämföra och rita tvådimensionella former
– beskriva, jämföra och konstruera tredimensionella former

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Vad är en vinkel?
Hur ser en rät vinkel ut?
Var finns den räta vinkeln på vinkelhaken?
Var hittar ni räta vinklar? Hur vet ni det?
Var hittar ni vinklar som är större eller mindre än de räta?

 

Lektion 2

Vilka slags vinklar ser ni i trianglarna?
Hur mäter ni storleken på vinklarna?
Kan ni använda en vinkelhake/gradskiva?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 3

Kan ni uppskatta vilken om är störst respektive minst genom att titta på bilden?
Hur kan ni jämföra och mäta storleken på vinklarna?
Finns det flera sätt?
Kan ni använda en vinkelhake eller gradskiva?
Kan ni klippa ut vinklarna?
Hur läser ni av antalet grader på gradskivan?
Hur storleksordnar ni vinklarna?

 

Lektion 4

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Hur många sidor och hörn har den?
Hur kan ni beskriva vinklarna?

 

Lektion 5

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka former är regelbundna? Hur vet ni det?
Vad betyder symmetrisk?
Vilka olika former är symmetriska?

 

Lektion 6

Hur kan hela formen se ut?
Var tror ni att symmetri-linjen är?
Finns det fler möjligheter?
Hur många sidor, hörn och vinklar har formen?
Hur många sidor, hörn och vinklar har hela formen?

 

Lektion 7

Vilka olika former ser ni?
På vilka olika sätt kan ni beskriva dem?
Vilka olika former har fyra räta vinklar? Vad kallas de?
Hur kan ni sortera formerna?

 

Lektion 8

Hur ser en kub ut? Hur många sidytor har den?
Vilka mallar tror ni kan vikas till kuber?
Vilken del ska vara botten? Vilka ska vara överst?
Är det några delar som kommer att överlappa varandra?
Kan ni se vilka mallar som inte kan vilkas till kuber?

 

Lektion 9

Vilka former ser ni på bilden?
Vilka tredimensionella former för ni om ni viker mallarna?
Vad kännetecknar formerna?
På vilka sätt är de lika/olika?

 

Lektion 10 Kunskapslogg

Vad kännetecknar en rät, spetsig respektive trubbig vinkel?
Hur kan vi mäta storleken på vinklar?
Vilka tvådimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?
Vad kännetecknar regelbundna former?
Vad är symmetri?
Vad är symmetrilinje?
Hur kan vvi pröva om en form är symmetrisk?
Vilka tredimensionella former har vi arbetat med? Vad kännetecknar dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem kopplade till vinklar och geometriska former. Eleverna arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt och tränar på hur symmetri kan konstrueras.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som rät, spetsig och trubbig vinkel. De namnger och beskriver tvådimensionella och tredimensionella former utifrån deras egenskaper och använder då begrepp som sida, hörn, vinkel, kant, sidoyta och basyta. De lär sig innebörden av begrepp som regelbundna/oregelbundna former, respektive symmetriska/asymmetriska former.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att jämföra vinklar och att mäta vinklar med mätredskap som vinkelhakar och gradskivor. De lär sig hur de ritar tvådimensionella och tredimensionella former med hjälp av linjal och prickpapper, samt hur de konstruerar tredimensionella former utifrån mallar. De ritar även symmetrilinjer för att visa att olika former är symmetriska.

Resonemangsförmågan:
Eleverna följer och för resonemang om vinklar, samt om olika tvådimensionella och tredimensionella former. De jämför och resonerar om likheter och skillnader mellan geometriska former. De följer kompisars resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Kan vi beskriva formerna på fler sätt” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om vinklar och geometriska former genom att rita och berätta om vinklars och formernas egenskaper. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med konkret material eller genom att rita och konstruera egna former.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri :
Eleverna lär sig namnge, beskriva och rita olika vinklar. De lär sig att mäta vinklar och att uttrycka vinklars storlek i  enheten grader.
Eleverna tränar på att namnge, beskriva och rita tvådimensionella geometriska former som exempelvis triangelm femhörning och sexhörning. De lära sig att skilja på olika fyrhörnngar som kvadrat, rektangel, parallellogram, romb och parallellopets. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader. ELeverna arbetar även med symmetri i tvådimensionella former. Dee tränar på att identifiera symmetriska former och rita symmetrilinjer. De övar ochså på hur symmetri konstrueras genom att rita färdigt symmetriska former utifrån bilder på halva former.
Eleverna övar även på att namnge, beskriva och konstruera tredimensionella geometriska objekt som exempelvis kub, rätblock, triangel och prisma. De tränar på att identifiera vilka mallar som kan vikas till olika tredimensionella former. De jämför och beskriver formernas egenskaper och diskuterar likheter och skillnader.

Sannolikhet och statistik:
Eleverna använder tabeller för att sortera och jämföra geometriska formers olika egenskaper.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till vinklar och geometriska former. De prövar och resonerar om olika sätt att jämföra, beskriva och konstruera geometriska former. De arbetar även med symmetri utifrån ett problemlösande förhållningssätt när de exempelvis ritar olika symmetriska former.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna arbetar med vinklar. De beskriver olika vinklar och vad som kännetecknar räta, spetsiga och trubbiga vinklar. De lär sig att en vinkels storlek mäts i enheten grader och prövar att mäta och jämföra vinklar med både vinkelhakar och gradskivor. De ritar egna vinklar, jämför och storleksordnar vinklar samt beskriver vinklarnas storlek i olika geometriska former. Eleverna fortsätter sedan att arbeta med tvådimensionella geometriska former. De namnger, beskriver och ritar olika månghörningar, samt lär sig att de kan vara både regelbundna och oregelbundna. De utforskar även symmetri i månghörningar och lär sig känna igen och visa symmetri med hjälp av symmetrilinjer. Kapitlet avslutas med området tredimensionella former och eleverna tränar på att känna igen, beskriva och jämföra dessa former, samt på att konstruera egna tredimensionella objekt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter V.11

 

Veckan inleddes med att vi firade internationella Pi-dagen! För att kidsen skulle få en djupare förståelse för vad Pi är så gjorde vi en laboration där vi mätte olika cirklars diameter och omkrets, för att ta reda på deras samband, nämligen Pi…

 

 

 

 

 

-Här kommer veckans sammanfattning av Jupiters egna små journalister 😉

 

 

Hoppas ni har haft en bra vecka. Den här veckan skriver Tindra, Bianca, Mirabel och Lo veckobrevet. Vi skriver om vad vi har gjort under veckan.

 

No: 

På no har vi jobbat med kemi. Och vi har lärt oss om atomer och molekyler, och så har vi jobbat med att ämnen kan vara i tre olika aggregationsformer. Fast, flytande och gas. 

 

Sv: 

På svenskan så skriver vi på våra kapitelböcker, Tidsmaskinen kapitel 4 om en historisk händelse. Många skrev om blodbadet, nine eleven och mycket mera. Sen skulle vi även rita passande bilder till kapitlet. Sen så fortsatte vi även med vikinga uppgiften mer om det står på so. 

 

MA:

På matten i måndags fick vi mäta omkretsen på olika saker med kolasnören och då jobbade vi med pi. Sen så har vi även jobbat med decimaltal då jobbade vi i matteboken. Och dem flesta klarade  det.

 

So:

På So så jobbar vi med vikingatiden och vi ska ha en presentation om saker från vikingatiden till exempel mat, dryck, vapen och skepp.  Och vi ska försöka hitta fakta om dom sakerna som våra lärare inte vet om, Intressant fakta alltså.

 

Eng:

 På engelskan har vi fått ett brev från Jamie och vi påbörjade ett brev tillbaka på torsdagen men vi hann inte klart  med det. Och vi hade glosförhör och vi har fått nya glosor till nästa vecka och alla dom finns på schoolsoft. 

 

Musik:

 På musiken skriver vi låtar och rappar till dom på garageband. Vi skriver dem på svenska och engelska. Vi har använt en rim app föräldigt br att kunna göra vår text.Vi har även jobbat med att göra intron, refränger och avslut.   

 

Idrott:

 På idrotten i måndags så gjorde vi många övningar som var läskiga och utmanande för många, mycket i luften. Sen på fredagen så hade vi handboll där några som hade gått och går på handboll fick visa några uppgifter.

 

 

 

 

 

Vad är din hypotes till att ålarna i serien Kolsvart mystiskt har dött?

 

 

 

Vad tänker du på när du hör ordet kemi?

En galen uppfinnares laboratorium? Eller på atomer som ser ut som bollar? Eller på mentos i Coca-cola?

 

 

Kemi är mediciner, rymdfarkoster och slajm. Skyskrapor, hörapparater, tvättmedel och såpbubblor är också kemi. Allt har atomer som sitter ihop på olika sätt.
Kemi är vetenskapen om de olika ämnena och om hur atomer sitter ihop med varandra. I kemi ingår även kunskapen om hur atomer lossnar från varandra och byggs ihop i nya kombinationer. Detta är vad vi hunnit prata om hittills och haft spännande diskussioner kring!

 

 

 

Kemister vill ta reda på hur något fungerar. Vad händer om två ämnen blandas till exempel? Eller vad händer när ett ämne är blir mycket varmt?
Nästa vecka ska vi ta reda på hur en kemist arbetar. Ett vanligt sätt är experiment eller laborationer, som vi redan börjat göra. Vi ska framförallt lära oss om kemistens olika redskap….

För mer info får ni gärna läsa LPP

 

 

 

 

Övrig information

Info från ledning

Gällande entréns öppnande i Storgården.

Entrén i Storgården har tidigare öppnats kl 8.00. Det har inte varit en bra uppstartsplats på morgnarna och eleverna har det bättre ute i väntan på lektionsstart. Storgården och Lillgårdens samtliga entréer kommer därför öppnas kl 8.15 på morgonen från v 12. Se till att ditt barn klär sig för att kunna vara ute på raster och inför skolstart.

Mvh /skolans Samordningsgrupp

Trä & metallslöjd

Nästa vecka kommer trä- och metallslöjds lektionen att vara utomhus, vi ska pröva våra grillspett som då är färdiga och dessutom pröva att tända eld.

Mvh /Ayla

 

Tips från Gottis

Hej Kompisar! Fredag igen och nu två veckor till Påsk!

Vi håller på med takt och rytm på Idrotten. Just nu övar vi in den oerhört populära Jerusalema. Så passa på att öva hemma nu 🙂
Ha nu en toppen helg!
Kram
/Gottis

Avslutningsvis…

…så lämnar jag er med en videokavalkad från programmeringen, där kidsen skulle spela in en instruktionsvideo till en ett föremåls gömma…

 

 

 

 

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

  

V. 14

PÅSKLOV!

 

V. 15

Digitalt Föräldramöte:  Välkomna på Onsdag kl.18.00 Länk kommer på schoolsoft när det närmar sig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

V. 12-16 – Längd, volym & massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v. 12-16

Vad? Decimaltal

I FOKUS

  • mäta längd i meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
  • mäta volym i liter, milliliter, centiliter och deciliter.
  • mäta massa i gram, hektogram och kilogram.
  • omvandla mellan olika enheter.

 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Kan ni uppskatta på ett ungefär hur höga flaskorna är?
Hur gör ni för att mäta höjden?
Hur lägger ni linjalen för att mätningen ska bli rätt?
Kan ni använda olika enheter? Vilka då?
Hur många millimeter är 1 cm?
Om … är 8 cm hög hur många millimeter är det då?

 

Lektion 2
Vilka mätredskap kan vi använda när vi mäter längden på något?
Hur lång är Samir på bilden?
Kan ni beskriva längden på flera sätt?
Vilka enheter använder ni?
Hur många centimeter är en meter?
Hur många decimeter är en meter?

 

Lektion 3
Hur lång är sträckan från star till mål?
Vad står varje markering för på linjen?
Hur långt från startlinjen står Gustav, Elin respektive Samir.
Kan ni beskriva avståndet på flera sätt?
Hur många meter är en kilometer?

 

Lektion 4
Vad behöver vi ta reda på först?
Hur långt är planet på bilden?
Vad vet vi om leksaksplanet?
Hur många gånger större är planet i verkligheten än på Toms ritning?
Hur mycket är det i centimeter?
Är planet på Annas ritning större eller mindre än planet på Toms?
Hur kan vi ta reda på planets längd på Annas ritning.

 

Lektion 5
Vilken bägare innehåller mest vatten?
Vad betyder markeringarna på varje bägare?
Hur kan vi beskriva volymen vatten i bägare A?
Hur mycket vatten innehåller bägare B respektive bägare C?
Kan vi beskriva volymen vatten på flera sätt?

 

Lektion 6
Hur många milliliter innehåller tvålflaskan?
Vad motsvarar 40 ml i liter?
Vad säger David? Stämmer det?
Hur många milliliter innehåller Schampoflaskan?
Vad motsvarar 450 ml i liter?
Vad säger Gustav? Stämmer det?

 

Lektion 7
Kan ni beskriva vågarna, vilken enhet visar de?
Vad betyder varje litet streck mellan 0 kg och 1 kg?
Vad väger mest, apelsinerna eller melonen?
Hur mycket väger apelsinerna/melonen?
Kan ni utrycka massan både i gram och i kilogram?

 

Lektion 8
Hur mycket väger den blå påsen? Vad står varje sträck för på vågen?
Hur mycket väger den röda, den gröna och den gula påsen?
Hur kan ni jämföra de fyra påsarnas massa?
Kan ni jämföra de fyra påsarnas massa?
Kan ni beskriva varje påses massa i kilogram i decimalform?
Vilka påsar väger lika mycket?

 

Lektion 9
Vad ska vi ta reda på?
Vad har vi för information i uppgiften?
Kan vi använda blockmodellen?
Hur mycket väger Lovisa?
Hur mycket väger hennes bror?
Hur tar vi reda på den sammanlagda massan?

 

Lektion 10 Kunskapsloggen
Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
Hur mycket är 132 cm uttryckt i meter?
Kan ni beskriva hur meter, decimeter, centimeter och millimeter hör ihop?
Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel
Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hör ihop?
Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
När använder vi de olika enheterna? Ge exempel
Kan ni beskriva gram, hektogram och kilogram hör ihop.

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningförmågan:
Eleverna formulerar och löser problem i flera steg kopplat till längd, volym och massa samt värderar valda strategier. De tränar sin förmåga att tolka och lösa problem utifrån textuppgifter och använder blockmodellen som verktyg för att lösa uppgifterna.

Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begreppen och olika måttenheter kopplade till längd, volym och massa. De utvecklar förståelse för begreppen genom att praktiskt utforska, mäta och läsa av olika mätinstrument, samt genom att resonera och jämföra med varandra.

Metodförmågan:
Eleverna använde rolika metoder för att mäta och jämföra längd, volym och massa. De gör uppskattningar samt mäter med hjälp av mätredskap och standardiserade måttenheter. De tränar även på att använda olika beräkningsmetoder för att lösa textuppgifter.

Resonemangsförmågan:
Eleverna resonerar om olika måttenheter och vilka som kan vara lämpliga i olika situationer. De följer och för resonemang om hur de löser uppgifter som handlar om längd volym och massa. Frågor som ” Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt att mäta” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om längd volym och massa på många sätt, bland annat genom att uppskatta, mäta och beskriva för varandra. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av konkret material, eller när de ritar och skriver ned sina tankar och lösningar.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning·
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter och beskriver  längd , volym och massa. De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, volym och massa.

Geometri:
Eleverna tränar på att uppskatt, jämföra och mäta längd massa och volym. De arbetar praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:
-meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– liter, milliliter, centiliter och deciliter
– gram, hektogram och kilogram
De övar på att välja lämplig enhet och tränar på att se samband mellan måttenheter och göra omvandlingar.

Sannolikhet och statistik:
Elverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker, uppskattar och mäter längd, volym och massa.

Samband och förändring:
Eleverna tränar på att beskriva samband mellan olika måttenheter. De övar också på att tolka proportionella begrepp, som “dubbelt så mycket” och ett visst antal “gånger så mycket” när de löser textuppgifter.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem kopplade till längd, volym och massa. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem i flera steg och de använder blockmodellen som stöd för att lösa uppgifterna och kontrollerar sina svar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Åk 4-6

 

Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitlet inleds med att eleverna uppskattar, mäter och jämför längd och höjd. De använder vanliga längdenheter och tränar på att göra enhetsomvandlingar. Eleverna arbetar praktiskt och gör egna mätningar. De övar också på att lösa olika slags textuppgifter som kopplar till längd och höjd.

Kapitlet fortsätter sedan med området volym och eleverna uppskattar, mäter och jämför volym, samt gör omvandlingar mellan olika volymenheter. De arbetar praktiskt med att mäta och beskriva volymen i olika bägare.

Kapitlet avslutas med området massa och eleverna tränar på att uppskatta och mäta massa i olika enheter. De övar på att läsa av vågar och jämföra hur mycket olika föremål väger, samt att omvandla mellan de olika enheterna.

Eleverna tränar också på problemlösning i vardagsnära situationer kopplade till längd, volym, och massa. De resonerar om val av räknesätt och strategier för att lösa textuppgifter, samt övar på att omvandla mellan enheter och använda blockmodellen som stöd för att tolka och lösa problem i flera steg.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Vi antecknar våra egna reflektioner i vår “Mattelogg”.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.