Mars Veckobrev v.20

 

 

Sommar vankas och det spritter i barnens ben märker vi, verkligen slutspurt nu. Dessutom en försmak på det med lite ledighet nästa vecka 🙂

Man kan väl säga att det bara är en ”riktig” skolvecka kvar, sista veckan kommer vi ha schemabrytande mys-dagar…

I torsdags så hade Matilda, Malou, Minna & Inaya bakat massa godsaker till HELA klassen, så himla fint initiativ, tack för ert fina engagemang 🙂

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Minna, Matilda, Frida Å, Inaya, Malou & Nikita för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

– Hur räknar man ut arean av en triangel?!

 

 

Det börjar närma sig slutspurt för det vi jobbat med i 7 veckor. Som era kids har jobbat, jag är så stolt!! Vi har arbetat med att undersöka vad naturen ger oss, hur beroende vi är av den och hur vi borde värna om den. I sina grupper har de även undersökt och jämfört två olika livsmiljöer, nämligen skog och fjäll. De har arbetat med att undersöka vilka växter och djur man kan hitta i de olika livsmiljöerna och hur näringskedjorna skiljer sig åt. Vecka 22, på tisdag – torsdag, ska de få presentera sina undersökningar, dock inte allt de har jobbat med, utan varje grupp får en specifik del de ska redovisa. I Classroom kan man hitta vilka frågeställningar varje grupp ska redovisa 🙂

 

 

 

Övrig information

Måndag 23/5

Måndag 23/5 är en studiedag, så ni kommer alltså få uppgifter i Classroom som ska göras denna dag, en uppgift i NO (Biologi) som redan har publicerats och en uppgift i Åsas ämne ska du plugga på ekonomiprovet.

Så håll utkik i Classroom 🙂

 

 

Nya grupper

Nya grupper för nästa termin kommer presenteras i början av vecka 22!

 

 

Spex-fredag

Nu var det ett tag sedan  vi hade spex-fredag, så nästa fredag är det dags igen! Vi beslutade gemensamt för temat 0mbytta roller!

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.21

Ledigt

OBS! Måndag studiedag (se Classroom)

 

V.22

Tis-tors: Redovisa presentationer 

Tors: Prov i ekonomi

Fre: Besöksdag, era nya klasskamrater kommer!

 

V.23

Schemabrytande dagar: Mer detaljerad info kommer senare… 

Måndag: Ledig

Tisdag: Bad på Södersved. Matsäck:)

Onsdag: Diverse spännande saker samt förbereda Tellus årliga traditionlunch…

Torsdag: Städdag

Fredag: Avslutning!

 

V.24

Sommarlov!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars Veckobrev v.16

 

 

 

Då är vi tillbaka efter att ha samlat på oss energi under Påsken, fantastiskt är också att våren verkar vara här för att stanna 🙂

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Frida & Liv för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

– Vilka olika träd hittar du i på vår skolgård?

 

 

 

 

Vi har äntligen startat upp terminens sista tema som är inom ämnet biologi, nämligen skog, fjäll, sjö & hav.

 

 

I detta tema arbete kommer vi arbeta i mindre grupper och fokus kommer vara att jämföra olika livsmiljöer, till en början att jämföra skog med fjäll. Vilka växter kan man hitta i de olika miljöerna? Vilka djur kan man hitta och vilka djur äter vad?

I torsdags fick barnen planera en liten utflykt till skogen som vi ska göra på måndag. Varje grupp har blivit tilldelad ett träd, antingen tall, gran, björk eller ek. Tanken är att de ska leta upp sitt träd och sedan skapa ett träd-collage med bland annat bilder, löv (får man rita än så länge), kvistar och en liten faktaruta, samlat på ett A3 papper som vi sedan dekorerar klassrummet med 🙂

Temat ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper och nyfikenhet för att veta mer om sig själva och naturen. De ska få möjlighet att ställa frågor om naturen och människan, utifrån egna upplevelser. Vi kommer arbeta med systematiska undersökningar genom praktiskt undersökande arbete som när vi ska ut i skogen på måndag. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Vi kickade igång temat med att ta reda på vad vi får från naturen, alltså så kallade ekosystemtjänster.

 

 

 

 

Tips från (matte) coachen Andreas

Det börjar dra ihop sig för ännu ett matematikprov.

Vi är just nu i skedet där vi omvandlar längd och viktenheter, så den odödliga ramsan väcktes återigen till liv i veckan… 😉

 

 

Provet är på kapitel 1, 2 och 3 som vi arbetat med i övningsboken SingMa. Ett tips är att börja plugga lite hemma redan nu. Varje kapitel i övningsboken avslutas med en kunskapslogg som sammanfattar hela avsnittet. Kunskapsloggarna har jag kopierat upp så man kan plugga genom att göra dem igen, de finns även i Classroom i klassuppgifter ”Inför Provet” 🙂

Det går även att plugga digitalt genom http://www.nok.se, där finns det extramaterial till alla lektioner vi jobbat med 🙂
Du loggar in på www.nok.se genom att klicka på ”logga in” och därefter klicka på den lilla google ikonen under användarnamn och lösenord. Man loggar alltså in via sitt google-konto på Lemshaga därefter klickar man in sig på kursen ”Marsipanerna 21/22” och väljer Singma matematik 5B 🙂

 

När?
Torsdag 12/5 (vecka 19)
Röd grupp: 08.20 – 09.00 med fortsättning 13.30 – 14.30
Grön grupp: 09.50 – 10.30 med fortsättning 12.25 – 13.25

 

Tips:
Ta med en frukt eller liknande för att orka med att sitta så länge 😉

Dessa tre kapitel handlar provet om:

Kapitel 1 – Numeriska och algebraiska uttryck

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

Kapitel 2 – Decimaltal

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

Kapitel 3 – Längd, massa, volym och tid

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

Hör gärna av dig om du har några frågor!

 

Övrig information

Judith hälsar en stoor tumme upp till alla modiga och trevliga elever som fick sin andra dos HPV vaccin idag! 🙂

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.17

Fredag: Skolgårdsdisco om vi i storgården har klarat av  ”läsutmaningen”

 

V.18

 

V.19

Torsdag: Matematikprov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Biologi: Skog, fjäll, sjö och hav

 

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 14 – 22

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
  • Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
  • Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Viktiga ord & Begrepp

Skog

Avsnitt: Växter i skogen

Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.

Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.

Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.

Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i skogen

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.

Spillning är ett annat ord för djurbajs.

 

Avsnitt: Vem äter vad i skogen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta

Insekter är små djur som har sex ben.

Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.

Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.

 

Fjäll

Avsnitt: Växter i fjällen

Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.

Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.

Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.

Organism är en levande varelse.

Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.

Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.

Ört är en växt som har en mjuk stjälk.

 

Avsnitt: Djur i fjällen

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.

Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.

Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.

Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.

Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

 

Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?

Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.

Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.

Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.

Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

 

Sjö och hav

Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet

Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Tång är stora alger som sitter fast i botten.

Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.

Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.

 

Avsnitt: Djur i sjön och havet

Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.

Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.

Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.

Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.

Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.

Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.

Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.

Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.

 

Avsnitt: Salt och sött vatten

Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.

Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.

Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.

Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.

Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.

Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.

Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.

 

Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?

Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.

Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.

Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.

Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.

Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.

Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.

Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.

Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Biologin och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
  • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

Biologins metoder och arbetssätt

  • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
  • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
  • samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
  • söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
  • skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
  • genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
  • jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
  • dokumentera ditt arbete i text och bild.
  • beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
  • beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

 

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Fältstudier

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas

V. 20-23 ”Kap 4-6”

 

När, under vilka veckor? 20-23

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Under resterande veckor av terminen kommer vi att ha enstaka lektioner från varje kapitel för att förberedas inför årskurs 6. Dem kapitel vi ska rikta vårt fokus kring är följande:

 

  • Vinklar och geometriska former

  • Omkrets och area

  • Statistik, sannolikhet och kombinatorik

 

 

Fokusområden:

– parallella och rätvinkliga linjer
– symmetri och symmetrilinjer
– räta, spetsiga och trubbiga vinklar
– jämföra och mäta storleken på vinklar
– liksidiga, likbenta och oliksidiga trianglar
– vinkelsumma i trianglar och fyrhörningar

 

– mäta och beräkna omkrets
– beräkna omkrets av sammansatta former
– mäta och beräkna area
– beräkna area av rektanglar och trianglar
– beräkna area av sammansatta former

 

– beskriva typvärde, medelvärde och median
– tolka och skapa tabeller och diagram
– använda stapeldiagram, stolpdiagram, linjediagram och cirkeldiagram
– göra egna undersökningar
– beskriva och jämföra sannolikhet
– använda kombinatorik

 

Frågeställningar inför varje lektion

 

Lektion 2 kap 4 Symmetri i tvådimensionella former

  • Vilka former ser ni?
  • Vad kännetecknar dem?
  • Är formerna symmetriska?
  • Hur många symmetrilinjer har de?
  • Jämför antal sidor och antal symmetrilinjer. Vad lägger ni märke till?

 

Lektion 4 kap 4 Jämföra och mäta vinklar

  • Vilka slags vinklar se ni på triangeln?
  • Är vinklarna lika stora? Kan ni uppskatta hur stora de är?
  • Hur tar vi reda på den exakta storleken på vinklarna?
  • Hur läser vi av antalet grader på gradskivan?

 

Lektion 6 kap 4 Vinklar och räta linjer

  • Vilka slags vinklar ser på bilden?
  • Kan ni uppskatta ungefär hur stor varje vinkel är?
  • Hur kan vi mäta den exakta storleken?
  • Hur kan vi ta reda på hur stora vinklarna är sammanlagt?
  • Finns det fler sätt?

 

Lektion 5 kap 5 Area av trianglar

  • Vilken form är det i startuppgiften?
  • Hur kan vi ta reda på formens area?
  • Hur kan använda oss av en rektangels area för att beräkna triangelns area?
  • Om vi multiplicerar 5*6, vilken area får vi då?

 

Lektion 7 kap 5 Kunskapslogg

  • hur kan vi beskriva och beräkna omkrets?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi omkretsen av sammansatta former?
  • hur kan vi beskriva och beräkna area?
  • vilka olika enheter kan vi använda?
  • hur beräknar vi arean av rektanglar och trianglar?
  • hur beräknar vi arean av sammansatta former?

 

Lektion 2 kap 6 Upptäcka medelvärde och median

  • hur många barn är det?
  • hur många pizzabitar äter var och en?
  • kan vi beskriva hur många pizzabitar ett barn äter?
  • kan ni föreslå ett tal som ger en bra beskrivning av vad var och en äter?

 

Lektion 3 kap 6 Beräkna medelvärde

  • vad ser ni på bilden?
  • vad ska vi ta reda på?
  • hur många länder är det i varje grupp?
  • hur många mål gör lager i genomsnitt i varje grupp?
  • hur kan vi ta reda på det?

 

Lektion 9 kap 6 Upptäcka kombinatorik

  • vad betyder kombinationer?
  • vad kan man välja att ha glassen i?
  • vilka olika smaker finns det att välja på?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera behållare och glass?
  • min kompis sa att han visar antalet kombinationer i en tabell. Stämmer det?

 

Lektion 10 kap 6 Använda kombinatorik

  • hur många vägar finns det att välja mellan från Samirs hus till Annas hus?
  • hur många vägar finns det att välja mellan från Annas hus till skolan?
  • på vilka olika sätt kan vi kombinera vägarna?
  • hur kan vi visa antalet kombinationer? Rita? Tabell? Multiplicera?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 : kap 4 lek 2 Kunna namnge och beskriva olika månghörningar.

Kunna rita symmetriska former och visa symmetrilinjer.

Kunna skilja på regelbundna och oregelbundna månghörningar.

Kunna skilja på symmetriska och asymmetriska månghörningar.

s.104 s.98
2: kap 4 lek 4 Kunna uppskatta och mäta vinklars storlek.

Kunna använda en gradskiva för att mäta vinklar.

Kunna jämföra och storleksordna vinklar.

s.111 s.104
3: kap 4 lek 6 Undersöka vinklar mot en punkt på en rät linje.

Upptäcka att summan av vinklarna mot en punkt på en rät linje är 180 grader.

s.119 s.110
4: kap 5 lek 5 Kunna beräkna area av rätvinkliga trianglar.

Kunna förklara beräkningen av triangelns area.

s.145 s.133
5: kap 5 lek 7 Reflektera över och visa sin kunskap om omkrets och om area.

Göra en självskattning av sin kunskap

s.152 s.138
6: kap 6 lek 2 Upptäcka och förstå vad medelvärde är.

Upptäcka och förstå vad median är.

Räkna ut medelvärde och median utifrån information i diagram och tabeller.

s.158 s.149
7: kap 6 lek 3 Kunna beräkna medelvärde.

Kunna beskriva och jämföra flera medelvärden.

Kunna beskriva typvärde och median.

s.162 s.152
8: kap 6 lek 9 Kunna beskriva vad kombinatorik är.

Kunna kombinera mellan två kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer genom att rita eller använda en tabell.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.180 s.167
9: kap 6 lek 10 Kunna använda kombinatorik.

Kunna kombinera mellan tre kategorier.

Kunna beräkna antalet kombinationer med träddiagram.

Kunna beräkna antalet kombinationer med multiplikation.

s.183 s.180

 

 

 

 

______________________________________________

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

 

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

 

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

 

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

 

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.
  • Enkel kombinatorik i konkreta situationer.
  • Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Tolkning av data i tabeller och diagram.
  • Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

V. 16-18 ”Längd, massa, volym och tid”

 

När, under vilka veckor? 16-18

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Längd, massa, volym och tid

 

Fokusområden:

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

 

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Omvandla längdenheter

– hur långt har Samir/Lovisa sprungit?
– vilken enhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilometer och meter?
– hur kan vi jämföra sträckorna?

 

Lektion 2 Omvandla längdenheter

– hur lång är Tom/Elsa/Oliver?
– kan vi beskriva längden på flera sätt?
– vilken längdenhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan meter och centimeter?
– hur kan vi jämföra längderna?

 

Lektion 3 Omvandla massenheter

– vad väger varje kyckling/kycklingdel?
– vad betyder varje markering mellan 0 kg och 1 kg på vågen?
– vilka massenheter kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilo och gram?
– hur kan vi ta reda på om vi har tillräckligt med kyckling?

 

Lektion 4 Omvandla massenheter

– vad står varje markering för på våg A?
– hur mycket väger leksaksbilen?
– hur kan vi uttrycka massan i kilogram respektive i gram?
– vad står varje markering för på våg B? Våg C? Våg D?

 

Lektion 5 Omvandla volymenheter

– vad står varje markering för på respektive bägare?
– hur mycket vatten innehåller bägare A respektive bägare B och hur mycket är det tillsammans?
– vad visar graderingen på bägare C?
– hur många små bägare behöver vi?

 

Lektion 6 Omvandla volymenheter

– hur många liter innehåller varje flaska?
– vad påstår Elin, Samir, Fatima och Oliver?
– hur kan vi omvandla respektive enhet till liter?
– vilka är sambanden mellan volymenheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter?
– stämmer barnens påståenden?

 

Lektion 7 Omvandla tidsenheter

– hur lång tid tar det för Fatima att lägga pusslet?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– hur kan vi omvandla till minuter och sekunder?
– slog Fatima rekordet? Hur vet vi det?

 

Lektion 8 Omvandla tidsenheter

– vad visar respektive klocka?
– hur lång tid (timmar och minuter) står rostbiffen/kycklingen i ugnen?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– behöver vi informationen om massa och temperatur för att lösa uppgiften?

 

Lektion 9 Kunskapslogg kap 3

Fokusområden

  • Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta tid?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

s.72 s.66
2 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter, centimeter och milliliter.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

Kunna läsa av mätverktyg med olika gradering.

s.75 s.69
3 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna massenheter.

s.78 s.71
4 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna läsa av vågar med olika gradering.

s.81 s.73
5 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.85 s.76
6 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.89 s.78
7 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna minuter och sekunder.

Kunna jämföra och storleksordna tidsenheter.

s.92 s.81
8 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna timmar och minuter.

Kunna beräkna tid.

Kunna läsa av analoga och digitala klockor.

s.94 s.83
9 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap och längd, massa, volym och tid.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.98 s.86

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
-Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter, beskriver och beräknar längd, massa, volym och tid.

-De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

-Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, massa, volym och tid.

 

Geometri
-Eleverna tränar på att jämföra och mäta längd, volym, massa och tid. De arbetar delvis praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:

– meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– gram, hektogram och kilogram.
– liter, deciliter, centiliter och milliliter.
– timmar, minuter och sekunder.

-De övar på att välja lämplig enhet beroende på situationen, tränar på att se samband mellan måttenheter och göra enhetsbyten.

 

Algebra
-Eleverna utvecklar förståelse för likheter när de arbetar med att se samband och göra omvandlingar mellan olika måttenheter.

 

Sannolikhet och statistik
-Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker och mäter längd, massa, volym och tid.

 

Problemlösning
-Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem i elevnära situationer kopplade till längd, massa, volym och tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och göra enhetsbyten. De diskuterar också rimligheten i sina svar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Mars Veckobrev v.12

 

 

 

Våren är här och dagarna blir nu äntligen längre än nätterna. Känns helt ljuvligt att det är ljust både när man vaknar och kommer hem efter jobbet, det verkar även som att jag inte är ensam om att känna så 🙂

Med tanke på hur förra veckan avslutades, gällande utmaningarna med att gå ut på rast, så har vi i hela Mars gjort ett jätte-krafttag för att hjälpa varandra att hitta på roliga saker att göra, för att motiveras till att gå ut och ha kul utomhus när det väl är rast.

“Inget ont som inte för något gott med sig” – Det gamla uttrycket passar sig finfint för det som denna vecka har nystats fram. Allt började redan i fredags förra veckan. Vi pedagoger fick nog av att de flesta elever vägrar att gå ut och istället stannar kvar i kapprummet och härjar. Det resulterade i att kidsen fick sitta på mentorstimmen och beskriva med ord varför det är så viktigt att gå ut på rast. En gammal hederlig metod man använde sig av förr i tiden:)

 

MEN.

 

Samtidigt som eleverna sitter så snällt och skriver så får vi också veta att några elever varit på högstadiets rastgård. Där får de olyckligtvis inte vara. En mycket intressant diskussion följer som verkligen öppnade våra pedagogers ögon och öron. Både jag, Åsa och Miche fick verkligen en mycket större förståelse för hur våra elever i Mars har det på rasterna. Det finns just nu många begränsningar i var man kan vara och vad man kan göra. Mycket är också uppknutet till just Mars och kommer automatiskt bli bättre till nästa läsår, men vi kände att något måste förändras, och det nu!

 

Sagt och gjort. Sen hände det grejer! Under Åsas måndagslektion gick vi igenom läget och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra vår rast-situation. Vi tittade på saker vi redan har nu såsom klättervägg, frisbee-korgar men även vad vi vuxna kan försöka fixa fram men som kanske tar lite mer tid, som exempelvis basketkorg, pingisbord med mera. Redan nästa dag kom ett pingisbord fram för eleverna, vilket verkligen gjorde skillnad!

En annan sak vi pedagoger fixade fram var en speciell rast-låda för endast Mars. Däri ligger allt från kortlekar, twistband och bollar till olika pysselaktiviteter som sudoku och korsord.

 

Till sist så kom vi också fram till vad eleverna själva kan göra för att påverka sin situation. Vi kom fram till att vi tillsammans skulle skapa en “bank” med rastlekar. Det blev även veckans uppgift i Svenska, som även blev till en bedömningsuppgift. Detta resulterade i att vi nu har ett 20-tal rastlekar som man kan välja på att leka. Allt från mördarleken till att hitta Urban:)

 

Som sagt, ingen ont som inte får något gott med sig! Sedan måndags har vi inte längre några större problem med att få ut eleverna och nu är det fullt ös med super-många aktiviteter ute på rasterna. Humöret och engagemanget i arbetsuppgifterna har också ökat. Tänka sig vad lite uterast och lek kan föra med sig…

 

 

Veckan avslutades med att gå en ny promenadslinga runt Lemshagas vackra skola med Cissi & Miche i spetsen. Vi gick en slinga bakom Ladan med information om Lemshagas historia, frågor och uppdrag. Det var underbart att vara ute i det härliga vädret!

 

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Moa, Joline, Jaquline & Elly för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

– Hur många rastaktiviteter har du deltagit i denna vecka?

 

 

Prov, prov och åter prov… I nästan tre hela dagar har vi haft muntliga gruppdiskussioner för att barnen ska få visa sina kunskaper. Varje grupp består av fyra barn och vi diskuterar i cirka 30 minuter. Jag är så himla imponerad av hur mycket era kids kan! Hos mig, i mina NO-ämnen, har man möjlighet att visa sina kunskaper i både skrift och tal. Den digitala loggen som de använder för att dokumentera allt från experiment till instuderingsfrågor, är minst lika viktig som det muntliga provet. De har även fått visa sina kunskaper med hjälp av dramatisering och videoinspelningar. Det blir så tydligt hur nivån höjs, när man arbetar multimodalt, alltså när man använder sig av så många uttrycksformer som möjligt.

 

 

I väntan på att få göra prov så sitter dem och pluggar flitigt… 🙂

 

 

Se här vilka informativa filmer dem skapat om hur kolatomens kretslopp går till

 

 

Övrig information

Studiebesök på Livrustkammaren

På onsdag så bär det iväg till ett efterlängtat studiebesök, nämligen till Livrustkammaren! Dagen börjar som vanligt och går efter schemat med lektioner fram till 10.30. Vi åker från Lemshaga kl 11 och är tillbaka på skolan ca kl 14.30. Glöm inte att ta med matsäck 🙂

Det blir ett kul avslut på Åsas historia-tema!

För info om Livrustkammaren klicka här

 

Föräldramöte på onsdag

Vad kul det ska bli att äntligen få träffas igen IRL (alltså i verkligheten och inte digitalt ;). Vi ses kl 17.30 och fokus kommer handla mycket om åk 6… Nästa termin, kommer era barn att få sina första betyg. Viktigt att både ni och era barn förstår systemet och att det blir någorlunda tydligt. Vi kommer därför att lägga större delen av mötet på att just förtydliga detta betygssystem, något som vi ibland kan förstå upplevs som något abstrakt. Då vi dessutom kommer att få ett nytt (uppdaterat) system för betygssättning med start fr.o.m. nästa läsår så är det extra viktigt att förtydliga och förenkla. Det är iaf vår förhoppning, så välkomna!

 

Tips från klubben

Vi på Klubben vill påminna om att vårdnadshavare måste anmäla tider till Påsklovet! Senast på fredag 1:a april.

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.13

ONSDAG – Utflykt till Livrustkammaren. Obs! Matsäck.
ONSDAG – Föräldramöte 17:30-19.00

 

V.14

 

V.15

PÅSKLOV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas