Mars Veckobrev v.2

 

Hej på er, hoppas ni alla haft ett helt fantastiskt lov, ett härligt julfirande och ett sprakande nyår! Då har första skolveckan klarats av, vilken glädje att vara tillbaka och träffa era kids igen =)

 

Nu över till Marsipanernas journalister, Alicia & Frida, för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

– Vad använder egentligen eldflugorna sin blinkande ”lampa” till?

 

 

 

Då var det dags för lite kemi! Halva terminen kommer vi jobba med detta tema som handlar om kemin omkring oss. Vi kommer arbeta med kemiska reaktioner, vad fotosyntes är för något, förbränning, maten och kroppens kemi och matens hållbarhet. Vi kommer avsluta temat med att ta oss in i naturen och titta lite på hur vattnets kretslopp fungerar, även kolatomens kretslopp och vad luft egentligen består av.

Vi inledde temat med ett litet experiment om kemiska reaktioner. Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen blir nya ämnen. Kemiska reaktioner är livsviktiga. Man skulle till och med kunna säga att själva livet är ett antal kemiska reaktioner. Tack vare olika kemiska reaktioner kan vi ta upp näring från maten, röra våra muskler, växa eller skaffa barn.

Experimentet vi gjorde var att skapa vår alldeles egna lavalampa med hjälp av vatten, olja, karamellfärg och en brustablett.

 

 

Därefter fick vi lära oss den kemiska reaktionsformeln mellan väte och syre, alltså hur vatten bildas.

 

 

Övrig information

Påminnelse från skolsköterska Judith

Det är fortfarande jätteviktigt att inga vårdnadshavare / utomstående kommer in i skolans lokaler, endast undantag är bokade mottagningsbesök. Tack för visad hänsyn!

Vänliga hälsningar

/Judith

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.3

Nix…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Kemi: Kemin omkring dig + Naturen

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 12

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
  • I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg.

 

Viktiga ord & Begrepp

Kemin omkring dig

Avsnitt: Kemiska reaktioner

Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen övergår till nya ämnen.

Reaktanter kallas de ämnen som reagerar med varandra.

Produkter kallas de nya ämnen som bildas av en kemisk reaktion.

Molekyl är minst två atomer som är sammanbundna.

Katalysator är ett ämne som sätter i gång eller skyndar på en kemisk reaktion, men som själv inte förbrukas i reaktionen.

 

Avsnitt: Fotosyntes

Fotosyntes är en kemisk reaktion, när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten.

Glukos (en typ av socker) är både energi och byggstenar för växter.

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en färglös gas som finns i luften.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen.

 

Avsnitt: Förbränning

Bränsle är ett ämne eller ett material som innehåller bunden energi.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Kemikalier hemma och i samhället

Farosymboler är märken som talar om på vilket sätt kemiska ämnen är farliga.

Kemikalier kallas de kemiska ämnen som framställs på laboratorier och inom industrin och används där liksom i hemmen.

Miljögifter är kemiska ämnen som är särskilt skadliga för miljön. De är giftiga för växter och djur, även människor.

 

Avsnitt: Matens och kroppens kemi

 

Avsnitt: Matens hållbarhet

 

Naturen

Avsnitt: Kolatomens kretslopp

 

Avsnitt: Vattenmolekylens kretslopp

 

Avsnitt: Luft

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa.

Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

– Vattnets egenskaper och kretslopp.

– Luftens egenskaper och sammansättning.

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. Systematiska undersökningar och granskning av information

 

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Experiment och laborationer

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas

v. 7 – 10. “Numeriska och algebraiska uttryck”

När, under vilka veckor? 7-10

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Numeriska och algebraiska uttryck

 

Fokusområden:

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka prioriteringsregler
– vilka olika saker köper Elin och vad kostar de?
– Hur tar vi reda på vad Elin ska betala?
– Kan ni skriva ett uttryck som beskriver vad Elin ska betala?
– Hur tar vi reda på vad Oliver och Fatima ska betala sammanlagt?
– Kan ni beskriva det med ett matematiskt uttryck?

 

Lektion 2 Använda prioriteringsregler
– hur gör ni för att ta reda på antalet prickar?
– hur tror ni att Gustaf/Anna tänker?
– kan ni skriva ett uttryck som visar hur Gustav/Anna tänker?
– vilka räknesätt använder vi?
– hur prioriterar vi mellan räknesätten?
– finns det fler sätt att ta reda på antalet prickar?

 

Lektion 3 Använda prioriteringsregler
– vilka uttryck kan ni bilda som har värdet 1?
– hur skriver ni uttrycken?
– vilket värde har uttrycken?
– hur prioriterar ni mellan räknesätten?
– vilka uttryck kan ni skriva som har värdet 2, 3 och 4?
– kan ni skriva att ett uttryck som har parentes?

 

Lektion 4 Numeriska och algebraiska uttryck
– vad berättar Anna? Hur kan vi beskriva det med ett uttryck?
– hur kan vi uttrycka vad David betalar?
– en kompis sa att x flaskor betyder att vi inte vet hur många det är. Stämmer det?
– kan ni skriva ett uttryck för vad Julia betalar?

 

Lektion 5 Skriva algebraiska uttryck
– vad tror ni händer i talmaskinen?
– om indata är 6, vad är utdata då?
– om indata istället är 5, vad är utdata då?
– kan ni se något mönster?
– kan ni formulera en regel som passar alla tal i tabellen?
– vad är utdata om indata är 10 eller 99?

 

Lektion 6 Upptäcka växande mönster
– kan ni se något mönster?
– hur många mynt är det i figur 1, i figur 2 och i figur 3?
– hur många rader är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Gustav använder?

 

Lektion 7 Beskriva växande mönster
– hur kan vi beskriva mönstret?
– vilken form har figurerna?
– hur många rader/kvadrater är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Elsa använder?

 

Lektion 8 Kunskapslogg kapitel 1

Startuppgift ”beskriv personernas ålder med algebraiska uttryck”

Fokusområden

  • Vilka är prioriteringsreglerna?
  • Kan ni ge ett exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes?
  • Vad skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck?
  • Vad är ett växande mönster?
  • Kan ni ge ett exempel på en regel i ett mönster?
  • Vad är på varandra följande heltal?
  • Hur fortsätter ni en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Förstå hur vi använder parenteser i numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

s.8 s.6
2 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

s.12 s.8
3 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

 

s.15 s.11
4 Numeriska uttryck och algebraiska uttryck Förstå innebörden av numeriska och algebraiska uttryck.

Tolka text och skriva numeriska och algebraiska uttryck som passar till.

Kunna beskriva numeriska och algebraiska uttryck med ord.

s.18 s.13
5 Skriva algebraiska uttryck Beskriva regler för hur tal förändras i talmaskiner och talmönster.

Skriva algebraiska uttryck som beskriver en regel.

Tolka text och skriva algebraiska uttryck som passar till.

s.21 s.15
6 Upptäcka växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Upptäcka och beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna skapa egna växande mönster.

s. 24 s.18
7 Beskriva växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Kunna beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna beskriva mönster i talföljder med algebraiska uttryck.

s.27 s.21
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om numeriska och algebraiska uttryck, samt om växande mönster.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.30 s.24

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.
  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
-Eleverna utvecklar förståelse för algebraiska uttryck och hur obekanta tal kan betecknas med symboler och bokstäver.

-De tolkar text och tränar på att beskriva texten med enkla algebraiska uttryck.

-De övar på att upptäcka och beskriva regler i växande mönster och på hur dessa regler kan uttryckas algebraiskt.

-Eleverna tränar också på att beskriva mönster i talföljder med hjälp av algebraiska uttryck.

 

Samband och förändring
-Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband som dubbelt och hälften med matematiska uttryck.

 

Problemlösning
– Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem, samt på att koppla matematiska uttryck till elevnära situationer.

– De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt och visar med konkret material eller genom att rita, samt genom att skriva numeriska algebraiska uttryck.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

v. 4 – 6. “Procent och förhållande”

När, under vilka veckor? 4-6

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Arbeta med procent och förhållande

Fokusområden:

  • Beskriva procent
  • Beräkna procent
  • Samband mellan bråkform, decimalform och procentform
  • Beskriva förhållande
  • Jämföra förhållande

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka procent
– Hur många rutor är det totalt?
– Hur många av rutorna är gröna?
– Hur kan vi skriva andelen gröna rutor i bråkform?
– Kan vi beskriva andelen på fler sätt?
– Min kompis påstår att 60 % av rutorna är gröna. Stämmer det?

 

Lektion 2 Beskriva procent
– På vilka olika sätt kan vi uttrycka en del av något?
– Hur kan vi beskriva hela flaggan?
– Hur kan vi beskriva halva flaggan?
– Vad kallar vi delarna om vi delar flaggan i fyra lika stora delar?
– Vad kallar vi tre sådana delar?

 

Lektion 3 Procent – beräkna antal
– Hur många kulor är det totalt? Hur många procent motsvarar det?
– Hur många procent av kulorna har barnen tillsammans?
– Hur många är 50 %, 25 % respektive 10 % och hur kan vi ta reda på det?
– Vilket räknesätt kan vi använda?
– Blir det några kulor över?

 

Lektion 4 Beräkna procent
– Hur många skott sköt Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur många skott satte Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur kan vi ta reda på vilket resultat som är bäst?
– Hur kan vi jämföra resultaten?
– Min kompis sa att Fatimas resultat var det bästa eftersom hon satte 15 skott och de andra bara 13 respektive 7 skott. Stämmer det?

 

Lektion 5 Beskriva förhållande
– Hur många kaniner är det?
– Hur många katter är det?
– På vilka olika sätt kan vi jämföra antalen?
– Min kompis sa att det är tre gånger så många katter som kaniner. Håller ni med om det?

 

Lektion 6 Jämföra förhållande
– Vilka ingredienser behövs enligt receptet?
– Hur mycket vatten behövs?
– Hur mycket citronjuice och socker behövs?
– För varje deciliter socker, hur många deciliter citronjuice behöver vi?
– Min kompis sa att för varje deciliter citronjuice behövs 3 dl vatten. Stämmer det? Hur kan vi ta reda på det?

 

Kunskapslogg
Fokusområden för kunskapsloggen:
– Hur kan vi beskriva procent?
– Hur kan vi beräkna procent?
– Hur kan vi beskriva sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform?
– På vilka olika sätt kan vi beskriva förhållande?
– Hur gör vi för att jämföra förhållande?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka procent Utveckla förståelse för procent.

Kunna använda procent för att beskriva en andel av något.

Kunna omvandla från bråkform och decimalform till procentform.

s.140 s.134
2 Beskriva procent Kunna beskriva procentandel av en helhet.

Kunna beskriva 100%, 75%, 50%, 25% och 10% av en helhet.

Kunna se samband mellan bråkform och procentform.

s.144 s.137
3 Procent – beräkna antal Kunna beräkna antal utifrån en procentandel.

Kunna beräkna 50%, 25% och 10% av ett antal.

Kunna beräkna nytt pris efter rabatt.

s.147 s.139
4 Beräkna procent Kunna beräkna procentandel.

Kunna omvandla till procentform.

Kunna jämföra andelar.

Känna till skillnaden mellan antal och andel.

s.151 s.142
5 Beskriva förhållande Kunna beskriva förhållande mellan två mängder. s.155 s.145
6 Jämföra förhållande Kunna jämföra två mängder och beskriva förhållandet.

Kunna beskriva förhållande på olika sätt.

s.157 s.147
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om procent och förhållande.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.160 s.149

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
-Eleverna möter naturliga tal och tal i bråkform, decimalform och procentform.

-Eleverna använder tal i procentform och övar på att se samband med tal i bråk- och decimalform. De tränar på att omvandla från bråkform och decimalform till procentform. De resonerar om och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

-Eleverna använder olika metoder, främst huvudräkning, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet.

-Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför lösningar med varandra.

 

Samband och förändring
-Eleverna tränar på att använda procent för att beskriva andel och se proportionella samband. De övar också på att beskriva förhållande mellan antal och mängder och synliggör proportionella samband med hjälp av blockmodellen.

 

Problemlösning
-Eleverna tränar på att lösa problem utifrån vardagsnära situationer.

-De möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa text- och problemlösningsuppgifter.

-Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter eller likheter, samt på att visa genom att rita enkla bilder.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Mars Veckobrev v.50

 

Nu går vi verkligen mot slutspurt här och jullovet närmar sig med stormsteg! Veckan inleddes med en fantastisk luciamorgon i vackra stämmor, så himla fint!

 

 

 

I onsdags bjöds det på ett väldigt smarrigt julbord, det gjorde köket riktigt bra!

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

 

– Veckans stavning, finn fem fel!

”Ajpäd”

”Ajfån”

”Ärpods”

 

 

 

 

Hela denna vecka har gått åt till att presentera det arbete vi jobbat med, nämligen ”Min uppfinnare”. I två veckor har de flitigt arbetat med att ta reda på om olika spännande uppfinningar och innovationer som kommer från Sverige. Du kommer nog bli förvånad över hur många viktiga uppfinningar som faktiskt kommer härifrån!

Vi utgick från en lista på Tekniska muséet där de fick välja en uppfinning som man tyckte var lite extra spännande 🙂
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/

 

 

Vilka grymma presentationer de levererade! WOW säger jag bara, de var pålästa, tog hjälp av talkort, de hade även olika tekniker för att fånga lyssnarna som exempelvis genom att inleda sin presentation med en frågeställning eller avsluta med ett quiz. Alla presentationer avslutades med ”two stars and a wish” där vi hjälps åt att hylla det man gjort bra och en önskan om vad man kunde ta med sig och tänka på tills nästa gång. Så grymt jobbat av era kids!

 

 

Övrig information

Påminnelse om anmälan till Allaktivitetsdag

Den 3e februari är det dags för Allaktivitetsdagen!
Följ denna länk till formuläret där du kan välja vilken aktivitet du vill göra.

https://forms.gle/2F1cn5Dag8cQyjVP9

OBS om du inte väljer före måndag, kommer vi välja åt dig 😉

 

Info från fritids

Snart är det dags för jullov men innan det önskar vi att ni tömmer era hyllor i kapprummen, ta gärna med en påse/väska och ge till ert barn, eller be någon av oss i personalen om hjälp då vi önskar att ni stannar utomhus på grund av smittorisken.
Klubben kommer att hålla till på Mellangården under lovet.
Vill även påminna om att den 23/12 och den 5/1 stänger fritids klockan 15:00.
God jul och gott nytt år önskar vi på fritids och fritidsklubben!

Bra-lektioner

Inför den sista veckan har vi arbetat med något vi kallar ”bra-lektioner”. Det innebär att om man gjort en riktigt bra lektion så förtjänar man en gran eller tomteluva. Varje sådan är värd 15 minuter att göra något kul med den sista avslutningsveckan, tack vare detta har vi totalt tjänat ihop 465 minuter vilket blir 7 timmar och 45 minuter! Detta gör att vi kan ha schemabrytande dagar hela nästa vecka! Du ser hela schemat här nedan 🙂

 

 

Veckan avslutades med en reflektionspromenad i solen, såå mysigt!

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.51 Avslutningsvecka!

Måndag: Schemabrytande 09.50 – 14.00.
—>Tomtefokus (klä ut dig!)<—

 

Tisdag Schemabrytande 09.00-13.30:
Skolbad (Gustavsbergs simhall). Vi samlas 09.00 utanför badhuset, vi är åter på skolan kl 12.30.
(Om ni ej har möjlighet att lämna vid badhuset behöver ni kontakta mentor)

 

Onsdag Schemabrytande 09.00-13.30:
Film och mys. Tag med ett litet fika. Avslutning i klassrummen, dagen avslutas kl 13.30.
Avslutningen i Gustavsbergs kyrka inställd pga coronarestriktioner (se information på schoolsoft).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars Veckobrev v.47

 

Med en liten försmak av vintern och vackra soluppgångar, som präglat denna vecka, går vi mot juletider. Det känns som att tiden går väldigt snabbt för tillfället, men det kan bero på hur kul vi har det i plugget =)

 

 

Nu lämnar över ordet till veckans journalister Siri & Mirabell

 

 

 

 

– Vad i helskotta är multiplar för något!? (Citat från i torsdags)

 

 

 

 

Vilka kämpar era kids är! Jag har nog aldrig upplevt sådan fokus från era kids som i torsdags, man hade kunnat släppa en synål och hört den landa 😉

 

Då har vi äntligen tagit oss igenom denna termins stora prov, vi har subtraherat, adderat, multiplicerat, dividerat, jonglerat med multiplar, räknat ut faktorer och lärt oss om negativa tal.

Vi avslutade denna matematiska resa med ett Escape Room, där du inom 45 min, med hjälp av olika ledtrådar, skulle lyckas öppna olika kodlås för att slutligen lyckas ta dig ut ur rummet 🙂

 

 

Ni hittar Escape Room i Classroom matematik under klassuppgifter vecka 47, om ni vill testa på det hemma…

Nästa vecka kör vi igång med området”bråk”, jag talar givetvis om t ex 1/4 och inte handgemäng 😉

 

 

 

 

Övrig information

Info från klassföräldrar

Nu lackar det mot jul och det är dags att ha lite kul!

Onsdag 22/12 är det julavslutning i Gustavsbergs kyrka och eleverna i år 5 (Mars) har förturen att bedriva försäljning utanför kyrkan. I år blir det korv, kaffe bullar/kakor, fiskdamm och lotteri och för att allt ska fungera behöver vi hjälpas åt som vanligt:)

I Schoolsoft finns ett en länk till ett exceldokument där varje familj väljer ett gult fält (arbetsuppgift) som man markerar med sitt barns namn.

Bakning lämnas onsdag 22/12 till Joulies mammas bil vid skolans rondell 07:50-8:20.
Kaffe önskar vi lämnas i märkta pumptermosar 15:30 vid kyrkan.
Till lotteriet önskar vi att alla familjer tar med en sak i obruten förpackning till prisbordet till 15:30 utanför kyrkan.

Vänligen årets klassföräldrar

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.50
Hemprov i Religion
pågår hela veckan, mer info inom kort.
Måndag 13/12: Lucia.
Specialschema för dagen kommer. Starttid 8.00!
Onsdag 15/12: Jullunch.
Mer info inom kort.

 

V.51
Onsdag 22/12: Julavslutning i kyrkan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas