Författare: Andreas Backvall

Räkna med tal i decimalform

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 7

 

Räkna med tal i decimalform

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Hur avrundar vi tal i olika sammanhang?
• Vad har man för nytta av överslagsräkning?
• Vilka metoder finns för överslagsräkning med de fyra räknesätten?
• Vilka metoder finns för att räkna med tal i decimalform med de fyra räknesätten?
• Hur viktigt är det med rimlighetsbedömning?

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.

Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till för resonemangen framåt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Beta Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper. Vi arbetar även med programmering ett tillfälle i veckan.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Universums fysik

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 11

 

Universum, astronomi vs astrologi & mäta tid

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Historiska upptäckter och personer som förändrat vår syn på världen

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Skriftligt prov i slutet av temat

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Mars v. 3

Det har varit en vecka i glädjens tecken med mycket skratt, kreativa diskussioner och hejaramsor, både i och utanför klassrummet som sedan avslutades med den omtalade “Fair Play Cup”.

Alla marsianer gjorde en fantastisk insats både i “fair play” och i matcherna! Tänk att alla samtal vi haft genom åren om attityder har givit resultat, vi kan med detta glädja er alla med vetskapen om att vi i mars stod som segrare till det anrika priset om “Fair Play” där det handlar om att spela ett schysst spel, peppa varandra och visa god ton. Halleluja!

 

Från de svettiga passen i gympasalen till de “fair play”-byggande aktiviteterna i klassrummet så hanns det även med en grillning av högsta rang. Vi grillade riktigt god korv samt en Marsian-burgare i form av marshmallows & mariekex!

 

  

 

I NO har vår resa ut i universum genom rymdens vakuum verkligen tagit fart, vi har även börjat fila på våra egna lilla samhällen på våra rymdskepp, vilket har öppnat upp för fantastiskt intressanta gruppdiskussioner. Tack för allt material ni hjälpt oss att samla ihop, vi har nu så det räcker och blir över till att bygga våra skepp;) I SO reser vi runt i Europa och letar efter försvunna Holger för att utveckla våra kartkunskaper.

 

 

Fredagskluringen: Varför cyklar astronauter i rymden?

Svaret kommer under nästa veckas fysiklektioner…

 

Fokus denna vecka:  Fysik, Tema rymdskeppet
Som nämnt ovan så är vi nu helt igång med vårt nya spännande rymdskepps-tema. Temats fokus är att vi ska utrusta ett rymdskepp som ska klara sig i rymden i 6000 år. Varje lektion har vi nya frågeställningar som det diskuteras fram lösningar till. Vi har haft livliga och kreativa diskussioner om allt ifrån hur vi kan lösa att det finns syre på skeppet, hur vattnet kan återanvändas och andra tekniska lösningar, till hur själva samhället på skeppet kan se ut, vem/vilka som är ledare, hur väljs den/dem, vilka yrken ska finnas osv…och det får bara vara max 100 personer på skeppet samtidigt.

 

 

Övrig information:

 

Utvecklingssamtal
Onsdag den 30/1 är det utvecklingssamtalsdag och ordinarie lektioner utgår. Fritids och Klubben ansvarar för verksamheten denna dag. För att kunna planera inför dagen behöver vi veta om ditt barn ska vara närvarande denna dag.
Va god skriv en kommentar i schoolsoft under mina tider: Ledig alt. Närvaro senast onsdag den 23/1.

Tider att boka för samtalen ligger nu ute på Schoolsoft att boka. Denna gång är det grön grupp som har med Åsa (SV/SO-fokus) och den röda gruppen har med Andreas (MA/NO-fokus). Den stora dagen för detta är onsdagen den 30/1 och då är eleverna lediga. Även mentorstiden den 4/2 kommer att vigas åt samtal och utgår därav. Flera strötider kommer att finnas men först till kvarn som vanligt. Välkommen!

 

Kommande datum:

v.5
Ons 30/1 Utvecklingssamtalsdag. Ledigt för eleverna
Tors 31/1 Allaktivitetsdagen
Ons 6/2 kl.18.30. Föreläsning Reggio Emilia

V.6

Måndag 4/2. Sovmorgon då vi har utv.samtal. Start 10:30.

 

Ha en fantastisk helg,

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas