v. 48-2 – Bråk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 48-2

Vad? Bråk

I FOKUS 

  • tal i bråkform
  • bråk med lika värde
  • jämföra och storleksordna tal
  • tal i blandad form
  • addera och subtrahera bråk
  • del av helhet en del av antal

 

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

I hur många delar är varje kvadrat delad?

Min kompis säger att varje del är en tredjedel? Stämmer det?

Hur vet vi om en del är en tredjedel av hela figuren?

Om det inte är en tredjedel, hur stor är varje del då? Hur kan ni ta reda på det?

 

Lektion 2

Kan ni dela pappret i tredjedelar? Hur vet vi att det är tredjedelar?

Kan ni dela papperet i mindre bråkdelar?

Min kompis säger att hon kan göra om 3 delar till 6 delar. Går det?

 

Lektion 3

Kan ni dela pappret i fjärdedelar och måla 3 fjärdedelar?

Hur vet ni att det är 3 fjärdedelar?

 

Lektion 4

Vad skulle figuren kunna motsvara, en kaka, en pizza, något annat?

Hur många delar är det sammanlagt?

Vad kallas varje del?

Hur många delar för Gustav respektive Elin?

Vem får flest delar?

 

Lektion 5

Vilket bråk är störst?

Hur kan ni visa det?

Behöver helheten vara lika stor när ni jämför bråken?

 

Lektion 6

Vilka av bråken är lättast att jämföra?

Min kompis berättar att hon utgår från en halv. Hur tror ni hon tänker?

 

Lektion 7

Hur många bitar är varje pizza delad i?

Vad kallas varje bit?

Hur många åttondelar har de sammanlagt? Hur skriver ni det i bråkform?

 

Lektion 8

Hur många bitar har varje chokladkaka? Vad kallas bitarna/delarna?

Hur mycket får de var om chokladkakorna delas lika?

Hur skriver vi det i blandad form?

Kan vi placera talen på en tallinje?

 

Lektion 9

Hur många bitar har varje pak?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur mycket hallonpaj respektive blåbärspaj finns det kvar?

Hur kan vi skriva det som en likhet med addition?

 

Lektion 10

Hur många bitar har varje chokladkaka?

Vad kan vi kalla varje bit?

Hur många bitar får Samir kvar om han ger bort fem tolftedelar?

 

Lektion 11

Hur många koppar finns det sammanlagt?

Hur tar ni reda på hur många koppar Tom och Elsa resp. Elin har?

Min kompis säger att det inte går att ta reda på då nämnaren är olika. Kan ni hjälpa honom med det?

 

Lektion 12

I hur många grupper delar ni upp antalet munkar?

Visar nämnaren antalet grupper? Förklara

Vad är skillnaden mellan täljaren och nämnare?

 

Lektion 13

Vad har vi gått igenom under kapitlet?

När använder vi bråk?

Förklara vad nämnaren är?

Förklara vad täljaren är?

Hur gör vi när vi storleksordnar bråk?

Vad är tal i blandad form?

Hur gör vi när vi adderar bråk?

Hur gör vi när vi subtraherar bråk?

Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis hur många kakor är tre femtedelar av 20 kakor?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter v.41

 

 

Nu börjar hösten smyga sig på och som bilden ovan förtäljer så befinner sig vår skola i en fantastiskt vacker miljö! Även denna vecka kämpas det på för fullt i skolan, i matematik så växlar vi mellan de olika talsorterna tusental till hundratal, hundratal till tiotal och tiotal till ental med räknesättet subtraktion. I NO (fysik) börjar temat “Uppdrag Rymdskepp” lida mot sitt slut. Denna vecka har vi arbetat med att skapa en presentation om våra rymdskepp som ska presenteras i klassen nästa vecka. Jag vill verkligen berömma vilka ambitiösa kids ni har 🙂

 

…flitiga små arbetsmyror…

 

Som nämnt i föregående veckobrev så har vi infört ett “stjärn-system” där man får en stjärna ifall vi har en lektion med arbetsro. Titta här vad de redan lyckats skrapa ihop!

…vi närmar oss alltså en pyjamas-dag…

 

 

…vi går tydligen mot kallare årstider…

 

 

 

Förra veckan rapporterade vi om läget i gruppen och hur vi arbetar kring arbetsro samt vikten av att kunna följa instruktioner. Den här veckan tänkte vi passa på att återkomma kring ett ämne vi pratade om på föräldramötet, nämligen de “pranks” som förekom tidigare denna termin. Lyckligtvis ser vi att dessa pranks inte är lika förekommande längre och vi tycks vara av med fenomenet.

Vad menar vi med pranks då? Jo, någon eller några för för sig att vara lite “roliga” och ska då busa lite. Kanske sätta tejp på vattenkran eller hälla salt eller tvål i någons vattenflaska. Även om det utåt först kan tyckas vara utstuderat och elakt stundom så ser vi samtidigt att det inte är särskilt planerat och av medveten ilska eller ondo som dessa handlingar sker.  Vi pedagoger i Jupiter har alltid den inställning och tro till att våra elever, speciellt i den här åldern, inte är medvetet av ondo eller har ont uppsåt. Man gör fel ibland helt enkelt och det blir tokigt. Vi gör alla fel ibland. Även vuxna men det handlar om vad man gör efter. Att man tar ansvar och vill ställa saker tillrätta. Att ta ansvar handlar om att kunna se sin egen del i en situation, kunna stå för det och sedan göra allt man kan för att göra saker bra igen.

Så här tänker vi kring detta och hur vi resonerar med eleverna kring dessa frågor. Vi vill ge eleverna strategier för att kunna göra rätt när man har gjort fel. Att kunna stå för sina misstag och samtidigt kunna bli förlåten när man genuint tar ansvar för sina felsteg. Samtidigt är det viktigt att vi vuxna sätter gränser och tydligt visar vad som är rätt och fel. Lika viktigt som att resonera om saker är det att visa vad som faktiskt är rätt och fel i en situation. Vi har inga problem att sätta gränser och sätta ner foten så att säga när det behövs men vi vill samtidigt att kidsen ska få förståelse för att handlingar också får konsekvenser. Att kunna se sammanhang och få ett konsekvenstänk är det som ger resultat i längden och skapar förståelse för varandras känslor och gör att ett oönskat beteende förhoppningsvis får sig ett avslut.

Som tidigare sagt, så ser vi alltså nu att dessa pranks har avtagit och vi hoppas med detta ha kunnat ge er lite inblick i hur vi arbetar och tänker kring olika situationer och dilemman som uppstår här hos hos på mellanstadiet. Samtidigt vill vi gärna att ni föräldrar hör av er till oss om ni undrar över något. Om ni ser eller hör något som sker hemma är det toppen om det kommer fram till oss pedagoger. Ibland blir det lätt att man diskuterar föräldrar emellan utanför skolan och undrar hur vi i skolan hanterar saker. Vi arbetar kontinuerligt, systematiskt och förebyggande kring det sociala samspelet och mycket sker som vi inte alltid kommunicerar ut, vilket också kan ses som att man inte gör något. Här vill vi gärna ha en dialog. Informera oss, fråga oss. Vi svarar gärna på alla era frågor och vill gärna informera er om hur vi arbetar här i skolan. Högt i tak och en rak kommunikation är stora framgångsfaktorer för att våra kids ska lyckas på bästa sätt!

Vi valde att använda oss av denna fredag som en schemabrytande dag där vi arbetat i mindre grupper med hur vi talar till varandra och hur vi inkluderar. För att den här dagen inte bara ska vara en dag i mängden så ville vi även uppfölja med en veckolång vänskapsläxa. I läxa har alla blivit en “hemlig” kompis till någon annan i klassen. Läxan handlar om att under en veckas tid, vara en extra sjysst kompis i hemlighet till den man fått tilldelad. Det gäller även att inte avslöja sig som hemlig kompis, därför kan ett tips vara att behandla alla lite extra sjysst 😉

 

Vi upplever att läxan mottogs mycket väl och många blev exalterade över att få vara hemliga kompisar. Flera stycken har faktiskt smugit runt i klassrummet i skrivande stund och planterat hemliga snälla lappar med uppåtpuffar på i kompisars lådor 🙂

Vi kan avsluta med att lämna er på god not genom att återberätta elevernas utvärdering där samtliga tyckte att dagen hade varit vettig och givit hopp om en förändring i hur vi behandlar varandra.

 

 

En flaska med kork kostar 10 kr och 50 öre.
Flaskan kostar 10 kr mer än korken.
Vad kostar korken?

 

 

 

Som nämnt ovan börjar detta tema lida mot sitt slut. Förra veckan så byggdes det för fulla muggar, helt otroligt vilka kreativa och ambitiösa kids ni har!

 

 

Denna vecka har vi arbetat med att varje grupp ska skapa en presentation som ska innehålla alla diskussionsfrågor vi arbetat med dessa veckor. De får även lära sig appen Presentationer som de kommer ha mycket nytta av vid framtida skolarbeten.

 

Ser så mycket fram till att få höra dessa presentationer!

 

 

Övrig information

 

Hälsodeklaration (påminnelse)

Vi vill påminna om att fylla i hälsodeklarationen inför hälsobesöket hos skolsköterska Judith, blankett finns att fylla i på Schoolsoft, se Schoolsoft för vidare info.

 

 

Fritids/Klubben informerar

En påminnelse om att det nu är hög tid att anmäla ditt barn till Fritids/Klubben inför höstlovet. Du gör din anmälan via schoolsoft, genom att skriva NÄRVARO alt. LEDIG under kommentar från vårdnadshavare. Om ditt barn ska vara här på höstlovet behöver du även lägga in aktuella tider. 

 

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V. 43

Fredag 23/10. Geografiprov. Mer info finns på classroom.

 

V.44 Höstlov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

Jupiter v.38

 

 

Ännu en vecka har flugit förbi och vi börjar sakta närma oss mot hösten. Återigen har det varit en vecka i glädjens tecken som präglats av många skratt!

 

 

I matematik tuffar vi på och har nu kommit in på vad negativa tal är för något. Vi har även satt igång med programmeringen som vi kör i halvklasser på onsdagar. Det är alltså endast grupp B i båda grupperna som läser programmering denna termin, den andra gruppen läser det med mig på vårterminen.

Som vi pratade om vid föräldramötet så delas det endast ut läxor när man varit sjuk eller inte har hunnit med vad som förväntas av en under lektionstid. Det är många som redan börjat få läxor och jag vill belysa att kidsen har skött detta supersnyggt! Ifall man vill hänga med hemifrån vart vi befinner oss i övningsboken och vilka “lektioner” vi jobbar med varje vecka så finns detta i Classroom – Matematik under klassuppgifter. Där läggs även facit upp allt eftersom vi tar oss framåt.

 

 

Det pågår tydligen en idol sökning på skolan också, initierad av våra härliga Jupiterianer 🙂

 

 

 

 

Stämmer det att vi dricker samma vatten som dinosaurerna gjorde på jorden för hundra miljoner år sedan!?

 

 

 

 

 

 

Som titeln avslöjar så arbetar vi just nu med med “Uppdrag rymdskepp”. Detta är startskottet inom fysik för temat “Rymden omkring oss”. Vi kommer arbeta med detta de närmsta veckorna framöver.

Uppdraget handlar om följande:
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

  • Resan tar 6000 år
  • Skeppet behöver inte lagas
  • Bara använda teknik som finns
  • Solenergi hela resan
  • Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
  • Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

 

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av gruppens skepp!

 

Denna vecka har vi diskuterat följande frågeställningar:

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla? Vad & varför?

– Syre –
Hur ska vi andas i rymden?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

 

Vi inledde temat med att resa ut i rymden!

 

Därefter har era kids jobbar på flitigt i sina grupper 🙂

 

 

Ni kan följa vad vi pysslar med genom Lpp:n nedan…

 

 

 

 

 

Övrig information:

 

Läxhjälp

Den eminenta pedagogen Krister kommer att hålla i Läxhjälp för åk 4-5, tisdagar & torsdagar i Jupiters Ma/NO (Andreas) Klassrum. Detta är ett ypperligt tillfälle att få lite hjälp med att komma ikapp och slippa få hem läxor att göra hemma. Vi rekommenderar starkt att du som känner tt du har lite att ta igen, tar tillfälle att besöka läxhjälpen, du behöver inte vara där en hel timma, man får komma och gå som man vill under dessa tider:

Tisdagar: 15.00 – 16.00
Torsdagar: 15.15 – 16.15

 

Utvecklingssamtal

Eftersom vi är delvis nya mentorer så känns det viktigt att få träffa er vårdnadshavare “personligen”, därför har vi valt att inte ha dessa möten digitalt. Samtalen kommer att genomföras primärt utomhus, men ifall vädret tryter så genomförs dessa inomhus med social distans, på isolerad plats utan annan personal.
Dessa platser är det som gäller för utvecklingssamtalen:
Cissi: Musikladan (möts utanför)
Åsa Jupiters klassrum (Grön entré, möts utanför)
Andreas Jupiters klassrum (Röd entré, möts utanför)

 

 

Tips från coachen Cissi

Idag fick eleverna en engelskläxa som kommer att förhöras på torsdag nästa vecka, den 24 september. De ska kunna säga och stava siffrornas namn på engelska från ett till tjugo.
M v h Cissi

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.39

23/9 Onsdagen. Utvecklingssamtalsdag.  Eleverna är lediga denna dag men närvarar vid sitt samtal så klart:)

 

V.40

Vandring Kvarnsjön-runt. Mer info inom kort!

 

V.44 Höstlov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

Fysik: Rymden omkring oss

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 36 – 50

Fysik – Rymden omkring oss

 

Under dessa veckor kommer vi ge oss ut i universum.

Under de första veckorna kommer vi arbeta med “Uppdrag rymdskeppet”.
“Ni har av det planetariska rådet utsetts till att planera för vår tids största äventyr – Uppdrag Rymdskeppet! Och ni ska själva åka med!”

I grupper ska vi utrusta ett jättestort rymdskepp för att klara en resa av aldrig tidigare skådat slag. Men som vanligt i ett uppdrag, gäller vissa regler som alla deltagare behöver hålla sig till:

¥ Resan tar 6000 år
¥ Skeppet behöver inte lagas
¥ Bara använda teknik som finns
¥ Solenergi hela resan
¥ Aldrig vara fler än 100 personer samtidigt
¥ Skeppet är slutet (stängt) dvs ni får inte slänga någonting

Lycka till på resan !

Varje vecka präglas av nya diskussionsområden för att klara oss ute i rymden så länge som möjligt. Temat avslutas med en grupp-presentation av ditt skepp!

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 37 –

Uppgift 1: Vad behövs för att överleva i rymden?

– Äta –
Mat behöver vi alla, hur ska det kunna finnas mat i 6000 år!?

– Sova –
Hur sover vi i tyngdlöshet?

– Toa –
Vad gör vi av allt kiss och bajs!?

 

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 38 –

Uppgift 2: Hur kan dessa system se ut?

– Vattnets kretslopp –
Ska vi använda samma vatten hela resan!?

– Växthus –
Ska vi odla?

– Syre –
Hur andas vi?

– Hållbar utveckling –
Hur återvinner vi det mesta?

————————————————————————————————————————-

– Diskussionsuppgifter vecka 39 –

Uppgift 2: Demokratiska processer

– Vem är ledare? –

– Hur går det till? –

– Vilka jobb ska finnas? –

– Hur fördelas jobben? –

– Befolkning max 100, hur fixar ni det? –

– Ska det finnas speciella ordningsregler? Vad hände om man inte följer dem?

————————————————————————————————————————-

– Vecka 40 –

Denna vecka ska din grupp bygga ert rymdskepp med hjälp av massa material såsom kartong, sax, limpistol, färgpennor m.m.

————————————————————————————————————————-

– Vecka 41 –

Denna vecka ska du skapa en presentation om ditt rymdskepp, tänk på att få med alla diskussionsuppgifter. Minst en “slide” per person!

—————————————————————————————————————————–

– Vecka 42 –

Denna vecka ska alla grupper få presentera sitt rymdskepp inför klassen. Tänk på att öva inför din presentation och tala tydligt. Du som lyssnar ska ge gruppen som presenterar en kamratbedömning med hjälp av 2-stars & 1-wish (2 bra saker om redovisningen och ett tips om vad man kunde gjort bättre).

 

 

Frågeställning och följdfrågor

-Vad vet vi om universum?

-Hur trodde man förr?

-Vad är ett solsystem?

-Vad är gravitationskraft?

-Vilka historiska upptäckter har förändrat vår syn på världen?  

-Vad är astronomi vs astrologi?

-Vad spelar månen för roll?

-Hur mäter vi tid?

 

Begrepp:

Supernova, galax, solsystemet, heliocentrisk världsbild, geocentrisk världsbild, månens faser, svarta hål, astronaut, kosmonaut, himlakropp, ellips, satellit, stjärnor, gasplaneter, gravitation, tyngdkraft, tyngdlös, observatorium, teleskop, ISS, rymdstation, Lajka, solur, atomur, astronomi, astrologi, stjärnbild, meteorit, meteor, asteroid, Jurij Gagarin, Neil Armstrong, Isaac Newton, Galileo Galilei

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter.
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för resonemang om informationens och källornas användbarhet.

Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.

Dessutom gör eleven dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med användning av fysikens begrepp.

Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.

Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi bygger olika modeller kopplat till de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera rimligt eller inte kring olika tekniska lösningar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver vetenskapliga uppfinningar / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 43-47 – Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 43-47

Vad? Multiplikation och Division

I FOKUS

– multiplikationstabellerna 1-10

– multiplicera och dividera med 10 och 100

– multiplicera och dividera tvåsiffriga tal

– se samband mellan multiplikation och division

– dividera med rest

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Kan ni se något mönster?

Hur många grupper?

Hur många kulor är det i varje grupp?

Hur många kulor är det sammanlagt?

På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur många tomater är det?

Hur gör Gustav när han delar upp tomaterna.

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?

Hur uttrycker vi det med division/multiplikationa

Lektion 3

Kan vi veta säker hur många äpplen hon har ritat?

Hur många rader är det och hur många äpplen kan hon ha ritat i varje rad?

Kan vi multiplikation för att ta reda på det totala antalet?

Vilka olika lösningar finns det?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 4

Hur många kuber behöver varje elev?

Hur många elever finns det i klassen/skolar?

Hur tar vi reda på hur många kuber som behövs?

Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Hur många tiotal är 280 respektive 3140?

Om en låda innehåller 100 kuber, hur ånga lådor behöver de köpa till hela klasen?

Lektion 5

Hur många chokladbitar finns det i varje ask?

Hur många chokladbitar finns det i 6 askar?

Hur tar ni reda på det?

Min kompis säger att det det blir enklare om man först multiplicerar 6 och 2. Varför det?

Kan man skriva likheten med multiplikation?

Lektion 6

Hur många juicepaket finns det sammanlagt?

Hur många hyllor finns det?

Vilka räknesätt använder ni?

Min kompis delar upp 39 i 30 och 9 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?

Jan ni skriva likheten med division?

Lektion 7

Hur många strutar finns det sammanlagt?

Hur många lådor finns det

Vilket räknesätt använder ni?

Hur kan vi dela upp 42 så att det blir enklare att dividera med 3

MIn kompis delar upp 42 i 30 och 12 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklar hur hen gör?

Kan ni skriva likheten med division?

Lektion 8

Hur många ballonger finns det sammanlagt?

Kan vi dela upp dem i två lika stora grupper?

Hur många ballonger får de om de ska ha lika många?

Vad gör vi med den sista ballongen? Kan vi dela den?

Hur uttrycker vi det med division?

Kunskapsloggen

Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?

Vad är en talfamilj med multiplikation och division?

Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?

Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?

Hur hänger division och multiplikation ihop?

Vad betyder division med rest?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

v. 40-42 – Addition och subtraktion

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? 40-42

Vad? Addition och Subtraktion 

I FOKUS

  • addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
  • addition med växling
  • subtrahera ental, tiotal hundratal och tusental.
  • subtraktion med växling
  • olika strategier vid addition och subtraktion
  • problemlösning

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur mycket pengar säljer Anna för?

Lektion 2

  • Vilken information har vi? Är den tillräcklig?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många invånare var det från början?
  • Hur många invånare ökade det med?
  • Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor där nu?

Lektion 3

  • Vilka räknesätt ska vi använda?
  • Vilka tal ska vi addera för att göra ett överslag?

Lektion 4

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Hur många äpplen har vi?
  • Hur många citroner har vi?
  • Vilken sort är de flesta av?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra för att ta reda på skillnaden?

Lektion 5

  • Vilken information har vi?
  • Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många personer besöker djurparken?
  • Hur många barn har vi?
  • Hur tar vi reda på hur många som är vuxna?
  • Vad gör vi om antalen inte räcker vi uppställning?

Lektion 6

  • Vilken information har vi?
  • Vilka uträkningar behöver vi göra?
  • Hur många biljetter finns det totalt?
  • Hur många biljetter är redan sålda?
  • Hur tar vi reda på hur många biljetter som finns kvar?

Lektion 7

  • Hur kan vi till exempel addera eller subtrahera talen 3997 och 4004?
  • Vilka tal har vi valt?
  • Kan ni räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
  • Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 8

  • Vilken information har vi? Har vi tillräckligt?
  • Hur mycket pengar har Julia?
  • Hur mycket pengar har Alex?
  • Hur mycket pengar gav Julia till Alex?
  • Kan vi visa problemet med blockmodellen?
  • Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på vem som har mest pengar nu? Vad behöver vi räkna ut i nästa steg?

Lektion 9 

  • På vilka sätt kan vi addera, ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
  • Hur adderar/subtraherar vi med växling?
  • Hur gör vi ett överslag för att uppskatta svaret?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
  • Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.