Ansvarig lärare: Andreas Backvall
Projektet genomförs under veckorna 14 – 22
Vad?
Syfte med temat:
- Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.
- Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning.
- Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.
- Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Viktiga ord & Begrepp
Skog
Avsnitt: Växter i skogen
Barr är de smala, styva och vassa bladen som finns hos till exempel gran och tall.
Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.
Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.
Löv är de platta, mjuka blad som finns hos bland annat björk och lönn.
Pynta är ett annat ord för att dekorera, alltså att göra fint genom att till exempel hänga upp prydnader.
Skott är en del av en växt som består av en stam med blad på.
Stjälk är den mjuka stammen som finns hos örter.
Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.
Ört är en växt som har en mjuk stjälk.
Avsnitt: Djur i skogen
Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.
Fåglar är djur som har fjädrar. Fåglar har vingar, två ben och näbb.
Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.
Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.
Skygg är att vara rädd för människor och undvika dem.
Spillning är ett annat ord för djurbajs.
Avsnitt: Vem äter vad i skogen?
Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.
Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.
Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.
Frö är något en växt bildar för att föröka sig. Ett frö kan gro och bild en ny planta
Insekter är små djur som har sex ben.
Nektar är en söt vätska som bildas i blommor för att locka dit insekter.
Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.
Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.
Pollen är små partiklar som bildas i blommor och som innehåller hanceller.
Rovdjur är ett djur som dödar och äter andra djur.
Fjäll
Avsnitt: Växter i fjällen
Anpassad är att en organism har egenskaper som är bra i miljön där den lever.
Fjäll är ett högt berg där det inte växer någon skog på toppen.
Förvedad är när stammen hos en väx är hård och oftast brun, istället för grön som hos örter.
Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.
Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans. Lavar kan växa som platta, skrovliga lager på stenar eller som rufsiga, buskiga lager på marken.
Organism är en levande varelse.
Svampar är organismer som består av tunna trådar och ofta har fruktkroppar.
Ved är både en del av hårda växtstammar och trä som man använder att elda med.
Ört är en växt som har en mjuk stjälk.
Avsnitt: Djur i fjällen
Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.
Däggdjur är djur som ger sina ungar mjölk. De flesta däggdjur har fyra ben och päls.
Fåglar är djur som har fjädrar, vingar, två ben och näbb.
Individ är en enskild varelse, till exempel ett djur.
Insekter är små djur som har sex ben. De flesta insekter har vingar.
Kalfjäll är ett fjällområde där det inte växer träd.
Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.
Miljö är samma sak som ”omgivning”, alltså allt det som finns runtomkring någon.
Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.
Avsnitt: Vem äter vad i fjällen?
Bark är det skyddande yttersta skiktet på stammar och grenar hos buskar och träd.
Ekosystem är allt som lever och allt som inte lever inom ett visst område.
Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.
Frukt är något en växt bildar för att skydda och sprida sina frön.
Lavar är organismer som består av en svamp och en alg som lever tillsammans.
Mossor är små enkla växter som inte har några rötter utan suger upp vatten med bladen och stammen.
Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.
Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.
Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.
Sjö och hav
Avsnitt: Växter och alger i sjön och havet
Fytoplankton är små alger som flyter runt fritt i vattnet.
Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.
Tång är stora alger som sitter fast i botten.
Undervattensväxter växer med hela växten under vattenytan.
Vattenväxter växer med sina rötter under vattenytan.
Avsnitt: Djur i sjön och havet
Cyklop är en gummimask med glasruta som man använder för att kunna se under vatten.
Däggdjur är en grupp djur som ger sina ungar mjölk, till exempel katter och sälar.
Fiskar är en grupp djur som har fenor och andas vatten, till exempel abborre och gädda.
Fåglar är en grupp djur som har fjädrar, till exempel fiskmås och trana.
Håv är ett redskap med ett skaft och en påse av nät eller tyg som man använder för att fånga små djur.
Kräftdjur är en grupp djur som har hårt skal och oftast bor i vatten, till exempel räkor och krabbor.
Nässeldjur är en grupp väldigt enkla djur, till exempel maneter och koraller.
Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.
Spö är ett fiskeredskap som består av en lång, smal och böjlig pinne med en lina och krok.
Tagghudingar är en grupp enkla djur som lever på havsbotten, till exempel sjöstjärnor och sjöborrar.
Avsnitt: Salt och sött vatten
Art är en grupp organismer som är nära släkt med varandra och som har någon speciell egenskap som andra liknande organismer inte har.
Biologisk mångfald är hur många olika arter det finns i ett område.
Brackvatten eller bräckt vatten är vatten som inte är lika salt som vattnet i haven men saltare än sötvatten.
Hav är det sammanhängande vatten som sträcker sig runt hela jordklotet.
Salthalt är hur många gram salt det finns löst i en liter vatten.
Saltvatten är vatten som innehåller så mycket salt att det inte kan användas som dricksvatten.
Sötvatten eller färskvatten, är vatten som har så låg salthalt att det inte smakar salt.
Avsnitt: Vem äter vad i sjön och havet?
Alger är en grupp organismer som har fotosyntes och lever i vatten. Vissa är stora och sitter fast i botten, andra är mycket små och flyter runt fritt i vattnet.
Filtrera är att ta bort partiklar från en vätska genom att hälla den genom ett filter.
Fotosyntes är när växter använder ljusenergi för att bilda glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten. Samtidigt bildas syrgas.
Näringskedja är en kedja av organismer som lever av varandra i ett ekosystem.
Näringsväv är ett nätverk av flera näringskedjor i ett ekosystem.
Plankton är små organismer som driver omkring i hav och i sjöar.
Rovdjur är djur som dödar och äter andra djur.
Vattendrag är bäckar, åar, älvar och floder.
Övergripande mål från LGR 11
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
Centralt innehåll från kursplanen
Natur och samhälle
- Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
- Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
- Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
- Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
- Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
- Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Biologins metoder och arbetssätt
- Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.
- Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.
- Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
- Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Förmågor vi tränar
Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
- använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
- genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
- använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka
Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi undersöker, skriver, spelar in filmer, diskuterar och dramatiserar för att förankra det teoretiska. Vi synliggör de begrepp vi jobbar med.
Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Jag kommer bedöma hur väl du kan:
- använda biologiområdets begrepp och uttrycksformer.
- samtala om och diskutera frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet.
- söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och resonerar om informationens och källornas användbarhet
- skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget.
- genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar.
- jämföra och resonera kring olika livsmiljöer.
- dokumentera ditt arbete i text och bild.
- beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen.
- beskriva organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Bedömningen sker genom:
-Delaktighet i diskussioner
-Dokumentation av instuderingsfrågor
-Fältstudier
-Bearbetning / förbättring av uppgifter
-Hur man använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt
-Källkritik vid letande av information
-Redovisning av olika uppgifter
-Avstämningar både muntligt & skriftligt
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.
Lycka till! =)
/Andreas
