Författare: Andreas Backvall

Mars Veckobrev v.12

 

 

 

Våren är här och dagarna blir nu äntligen längre än nätterna. Känns helt ljuvligt att det är ljust både när man vaknar och kommer hem efter jobbet, det verkar även som att jag inte är ensam om att känna så 🙂

Med tanke på hur förra veckan avslutades, gällande utmaningarna med att gå ut på rast, så har vi i hela Mars gjort ett jätte-krafttag för att hjälpa varandra att hitta på roliga saker att göra, för att motiveras till att gå ut och ha kul utomhus när det väl är rast.

“Inget ont som inte för något gott med sig” – Det gamla uttrycket passar sig finfint för det som denna vecka har nystats fram. Allt började redan i fredags förra veckan. Vi pedagoger fick nog av att de flesta elever vägrar att gå ut och istället stannar kvar i kapprummet och härjar. Det resulterade i att kidsen fick sitta på mentorstimmen och beskriva med ord varför det är så viktigt att gå ut på rast. En gammal hederlig metod man använde sig av förr i tiden:)

 

MEN.

 

Samtidigt som eleverna sitter så snällt och skriver så får vi också veta att några elever varit på högstadiets rastgård. Där får de olyckligtvis inte vara. En mycket intressant diskussion följer som verkligen öppnade våra pedagogers ögon och öron. Både jag, Åsa och Miche fick verkligen en mycket större förståelse för hur våra elever i Mars har det på rasterna. Det finns just nu många begränsningar i var man kan vara och vad man kan göra. Mycket är också uppknutet till just Mars och kommer automatiskt bli bättre till nästa läsår, men vi kände att något måste förändras, och det nu!

 

Sagt och gjort. Sen hände det grejer! Under Åsas måndagslektion gick vi igenom läget och vad vi kan göra tillsammans för att förbättra vår rast-situation. Vi tittade på saker vi redan har nu såsom klättervägg, frisbee-korgar men även vad vi vuxna kan försöka fixa fram men som kanske tar lite mer tid, som exempelvis basketkorg, pingisbord med mera. Redan nästa dag kom ett pingisbord fram för eleverna, vilket verkligen gjorde skillnad!

En annan sak vi pedagoger fixade fram var en speciell rast-låda för endast Mars. Däri ligger allt från kortlekar, twistband och bollar till olika pysselaktiviteter som sudoku och korsord.

 

Till sist så kom vi också fram till vad eleverna själva kan göra för att påverka sin situation. Vi kom fram till att vi tillsammans skulle skapa en “bank” med rastlekar. Det blev även veckans uppgift i Svenska, som även blev till en bedömningsuppgift. Detta resulterade i att vi nu har ett 20-tal rastlekar som man kan välja på att leka. Allt från mördarleken till att hitta Urban:)

 

Som sagt, ingen ont som inte får något gott med sig! Sedan måndags har vi inte längre några större problem med att få ut eleverna och nu är det fullt ös med super-många aktiviteter ute på rasterna. Humöret och engagemanget i arbetsuppgifterna har också ökat. Tänka sig vad lite uterast och lek kan föra med sig…

 

 

Veckan avslutades med att gå en ny promenadslinga runt Lemshagas vackra skola med Cissi & Miche i spetsen. Vi gick en slinga bakom Ladan med information om Lemshagas historia, frågor och uppdrag. Det var underbart att vara ute i det härliga vädret!

 

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister som denna vecka består av Moa, Joline, Jaquline & Elly för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

– Hur många rastaktiviteter har du deltagit i denna vecka?

 

 

Prov, prov och åter prov… I nästan tre hela dagar har vi haft muntliga gruppdiskussioner för att barnen ska få visa sina kunskaper. Varje grupp består av fyra barn och vi diskuterar i cirka 30 minuter. Jag är så himla imponerad av hur mycket era kids kan! Hos mig, i mina NO-ämnen, har man möjlighet att visa sina kunskaper i både skrift och tal. Den digitala loggen som de använder för att dokumentera allt från experiment till instuderingsfrågor, är minst lika viktig som det muntliga provet. De har även fått visa sina kunskaper med hjälp av dramatisering och videoinspelningar. Det blir så tydligt hur nivån höjs, när man arbetar multimodalt, alltså när man använder sig av så många uttrycksformer som möjligt.

 

 

I väntan på att få göra prov så sitter dem och pluggar flitigt… 🙂

 

 

Se här vilka informativa filmer dem skapat om hur kolatomens kretslopp går till

 

 

Övrig information

Studiebesök på Livrustkammaren

På onsdag så bär det iväg till ett efterlängtat studiebesök, nämligen till Livrustkammaren! Dagen börjar som vanligt och går efter schemat med lektioner fram till 10.30. Vi åker från Lemshaga kl 11 och är tillbaka på skolan ca kl 14.30. Glöm inte att ta med matsäck 🙂

Det blir ett kul avslut på Åsas historia-tema!

För info om Livrustkammaren klicka här

 

Föräldramöte på onsdag

Vad kul det ska bli att äntligen få träffas igen IRL (alltså i verkligheten och inte digitalt ;). Vi ses kl 17.30 och fokus kommer handla mycket om åk 6… Nästa termin, kommer era barn att få sina första betyg. Viktigt att både ni och era barn förstår systemet och att det blir någorlunda tydligt. Vi kommer därför att lägga större delen av mötet på att just förtydliga detta betygssystem, något som vi ibland kan förstå upplevs som något abstrakt. Då vi dessutom kommer att få ett nytt (uppdaterat) system för betygssättning med start fr.o.m. nästa läsår så är det extra viktigt att förtydliga och förenkla. Det är iaf vår förhoppning, så välkomna!

 

Tips från klubben

Vi på Klubben vill påminna om att vårdnadshavare måste anmäla tider till Påsklovet! Senast på fredag 1:a april.

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.13

ONSDAG – Utflykt till Livrustkammaren. Obs! Matsäck.
ONSDAG – Föräldramöte 17:30-19.00

 

V.14

 

V.15

PÅSKLOV

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

V. 11-14 ”Decimaltal”

När, under vilka veckor? 11-14

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Decimaltal

 

Fokusområden:

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Tiondelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vad påstår Gustav/Fatima?
– hur många ental/tiotal behöver vi?
– vilket värde har varje siffra i 1,2?

 

Lektion 2 Hundradelar
– vilket värde har varje talbricka?
– hur kan vi skriva och läsa talet?
– vilket värde har varje siffra i talet?
– vilka talbrickor kan vi använda för att visa talet?

 

Lektion 3 Upptäcka tusendelar
– vilket tal visar den stora kuben?
– visar de andra delarna ett tal som är större eller mindre än 1?
– hur många plattor/stavar/små kuber får plats i stora kuben? Vad kallar vi varje del?
– vilket tal visar plattan/stavarna/de små kuberna?

 

Lektion 4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vilka olika tal kan vi bilda med sju talbrickor?
– hur många ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar är det i varje tal?

 

Lektion 5 Jämföra och storleksordna decimaltal
– var skriver vi respektive talsort?
– vilka olika tal kan vi bilda?
– hur kan vi jämföra talen? Vad ska vi börja med?
– varför jämför vi endast entalen före tiondelarna?
– min kompis säger att han inte behöver jämföra alla talsorter för att kunna storleksordna talen. Stämmer det?

 

Lektion 6 Från bråkform till decimalform
– hur ska vi omvandla bråken till decimaltal?
– vilket av bråken är lättast att omvandla?
– hur gör vi för att bilda likvärdiga bråk?
– hur kan vi omvandla bråken till tiondelar eller hundradelar?
– kan vi jämföra bråk genom att bara titta på nämnarna?

 

Lektion 7 Addera och subtrahera decimaltal
– är talen som kan stå på talkorten större eller mindre än ett?
– vad kallar vi tal som är mindre än ett?
– vilka två decimaltal ger summan ett?
– vilka två decimaler ger summan tio?
– hur kan vi ta reda på vilket tal som saknas om vi känner till ett av talen och summan av talen?

 

Lektion 8 Multiplicera decimaltal
– hur långt är bandet?
– hur många lika stora delar ska vi dela bandet i?
– hur lång är varje del?
– på vilka olika sätt kan vi ta reda på den sammanlagda längden av tre delar?

 

Lektion 9 Multiplicera decimaltal
– hur mycket väger ett paket socker?
– vilket räknesätt ska vi använda?
– vilka olika metoder kan vi använda för att ta reda på hur mycket åtta paket väger?
– kan vi dela upp talet och multiplicera varje talsort separat?
– kan vi använda uppställning?

 

Lektion 10 Dividera decimaltal
– kan vi dela upp talet och dividera varje talsort separat?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 4?
– är det lätt att dividera 12 ental med 4, 4 tiondelar med 4 och 8 hundradelar med 4?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 3?
– är det lätt att dividera 12 ental med 3, 3 tiondelar med 3 och 18 hundradelar med 3?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 11 Dubblera och halvera decimaltal
– vad är produkten/kvoten av 56 och 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 0,56 * 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 5,6/2?
– finns det fler sätt?

 

Lektion 12 Kunskapslogg kapitel 2

Fokusområden

  • Vad är tiondelar?
  • Vad är hundradelar?
  • Vad är tusendelar?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
  • Hur gör vi för att omvandla från bråkform till decimalform?
  • På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi multiplicera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi dividera decimaltal?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Tiondelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tiondelar. 

Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

 s.32 s.32
2 Hundradelar Utveckla förståelse för positionssystemet och hundradelar. 

Kunna dela upp tal i ental, tiondelar hundradelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talstorterna.

 

 s.35 s.35
3 Upptäcka tusendelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tusendelar. 

Kunna visa och skriva tusendelar på olika sätt.

Kunna läsa decimaltal.

 

 s.40 s.37
4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

 s.43 s.40
5 Jämföra och storleksordna decimaltal Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar. 

Kunna visa jämförelser i en positionstabell.

Kunna visa och jämföra decimaltal på tallinjen.

 s.46 s.43
6 Från bråkform till decimalform Kunna visa och skriva tiondelar och hundradelar på olika sätt. 

Kunna uttrycka olika bråk som tiondelar och hundradelar.

Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform.

 s. 50 s.45
7 Addera och subtrahera decimaltal Kunna hitta decimaltal som ger summan ett respektive tio. 

Kunna addera och subtrahera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.

 s.54 s.47
8 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

 s.58 s.49
9 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

 s.60 s.51
10 Dividera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna använda olika metoder för att dividera decimaltal.

 s.63 s.54
11 Dubblera och halvera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal. 

Kunna halvera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera och dividera decimaltal.

 s.66 s.57
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal. 

Göra en självskattning av sin kunskap.

 s.70 s.60

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
– Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkfrom.

– De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem.

– De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar och växlar mellan talsorter.

– Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform.

– De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar, samt utvecklar förståelse för att siffrornas värden beror på vilken positiv de har i talet.

– Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagsnära situationer.

– Eleverna möter addition, subtraktion, multiplikation och division i elevnära sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper.

– De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

– Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

 

Samband och förändring
– Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband, som dubbelt och hälften, vid multiplikation och division med två.

 

Problemlösning
– Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Mars Veckobrev v.8

 

 

 

Vilken underbar start på veckan vi fick! Att bara få umgås, skoja, skratta, äta gott och åka massa skridskor och gå promenader utomhus, riktigt tur med vädret hade vi också 🙂

 

 

Titta här vilka konståkare vi har i klassen!

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister, Edvin & Adam för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

– Vad betyder verbet att ”köttbulla”?

 

 

Det är med glädje jag kan berätta om vad en handfull av era barn har skapat under de senaste veckorna. Nämligen ett fysiskt escape room!

Vi har ju jobbat en massa med olika digitala escape rooms, där man behöver lösa olika typer av matematiska gåtor för att hitta ledtrådar som slutligen leder till att man ”knäcker koden” så man kan komma ut ur rummet, något som många av era kids har uppskattat. Såpass att det inspirerade Tyra, Minna, Frida Å, Siri, Mirabell, Ida & Alicia till att göra ett alldeles eget escape room, i fysiskt format i klassrummet! De har alltså suttit och knåpat ihop massa kluriga problemlösningar, gömda i små boxar runt om i klassrummet. När man väl hittat en box, är det bara att sätta igång och klura! Siffrorna i de matematiska uträkningarna man kommer fram till, ska sedan omvandlas till bokstäver, som därefter beskriver ledtrådar till vart nästa gåta ligger gömd. Så nu har vi alltså ett fysiskt escape room som alltid finns tillgängligt att kunna ge sig på om man jobbat klart med de uppgifter som ska göras, och väntelistan är fullspäckad av kids som vill köra. Så kul!

 

 

I NO har vi under de senaste veckorna bland annat fördjupat våra kunskaper kring fotosyntes och hur det samspelar med cellandning och förbränning. För två veckor sedan så fick de i uppgift att spela in en film om hur fotosyntes och cellandning hör ihop. Se här vilka kreativa kids ni har, enjoy!

 

 

 

Övrig information

 

Angående kriget i Ukraina

Vi har under torsdagen och fredagen diskuterat den rådande situationen kring Ukraina. Vi diskuterade tillsammans varför läget är som det är och vad som kan tänkas hända. Vi pedagoger upplever att vi fick mycket bra samtal i klasserna där vi kunde resonera tillsammans på ett bra sätt. Eleverna har många frågor, vilket är förståeligt, och vi har försökt att reda ut så mycket vi kan. Vi har, förutom diskussioner, tittat på lilla aktuellt och även kommit in på EU, FN och NATO och deras roller i samhället, Europa och världen. Att diskutera aktuella händelser är något vi ska göra enligt skolverket men även för att skapa förståelse för vår omvärld och sätt att vara mot varandra. Viktigt att bemöta elevernas frågor utan censur och våga prata om tuffa saker.
Har ni några frågor kring detta eller hur vi gör i skolan kring denna fråga så tveka inte att höra av er!
Ett tips är att titta på detta avsnitt av Lilla Aktuellt

 

 

Information från fritids/fritidsklubben

Hej alla!
Onsdag den 9/3 stänger fritids kl 13:00.
Detta för att alla pedagoger har en gemensam halv planeringsdag.
Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.

 

 

Tips från oss mentorer

Vi vill gärna skicka med ett litet tips till er som har varit borta de sista dagarna denna vecka, det är att gå in i Classroom i alla ämnen och se till att göra de uppgifter du missat. Men framförallt vill vi gärna att ni ser till att ha så roligt och härligt som möjligt på sportlovet! 🙂

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.9

SPORTLOV

 

V.10

 

V.11

PI-dagen 14/3:

Vi kommer återigen laborera och fördjupa våra kunskaper kring vad PI är, ni kanske minns förra årets laboration med godis-snören? 🙂

 

V.12

NO (Kemi) Prov:

Muntliga prov från onsdag till fredag, info finns i Schoolsoft samt Classroom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars Veckobrev v.5

 

 

 

Nu börjar det verkligen märkas att vi går mot ljusare tider upplever jag. Både på till och från skolan 🙂

Jag vill passa på att skicka med en ros till er alla som varit hemma av olika anledningar, att ni blivit mer självständiga och tagit ansvar för era studier. Trots en väldigt hög frånvaro som präglat de senaste veckorna så har så många hängt med på länk via Meet och jobbat på bra hemifrån. Men nu verkar frånvaron avta och vi har avslutat veckan med nästan full närvaro!

 

Nu över till Marsipanernas journalister, Frida Å,  Mirabell & Siri för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

Här jobbas det för fullt med farosymboler och vad de betyder…

 

…hur miljögifter kan vandra upp i näringskedjor…

 

…och hur man genom förbränning, kan få vatten att rinna in ett glas som står upp och ner 🙂

 

 

 

– Vilken kemisk reaktion sker på denna närbild!?

 

 

 

Det börjar dra ihop sig för matematikprov. Som vi kämpat med bråk (rätt sorts bråk), procent och förhållande 🙂
Provet är alltså på kapitel 4 och 5 som avser bråk, procent och förhållande. Ett tips är att börja plugga lite hemma redan nu (för dem som inte börjat ännu).

Varje kapitel i övningsboken avslutas med en Kunskapslogg som sammanfattar avsnittet. Du finner Kunskapsloggarna och facit till dem i Classroom.

Det går även att plugga digitalt genom http://www.nok.se, där finns det extramaterial till alla lektioner vi jobbat med 🙂
Du loggar in på http://www.nok.se genom att klicka på ”logga in” och därefter klicka på den lilla google ikonen under användarnamn och lösenord. Man loggar alltså in via sitt google-konto på Lemshaga, därefter klickar man in sig på kursen ”Marsipanerna 21/22” 🙂

 

När?
Måndag 14/2 (vecka 7)
Grön grupp: 11.20 – 12.10, 14.00 – 15.00.
Röd grupp: 09.50 – 11.00, 12.50 – 13.35.

 

Tips:
Ta med en frukt eller liknande för att orka med att sitta så länge 😉

Dessa två kapitel handlar provet om:

Kapitel 4 – Bråk
– Bråk och division
– Tal i blandad form
– Likvärdiga bråk – förkorta och förlänga bråk
– Addera och subtrahera bråk
– Jämföra och storleksordna tal i bråkform och tal i blandad form
– Del av helhet och del av antal

 

Kapitel 5 – Procent och förhållande
– Beskriva procent
– Beräkna procent
– Samband mellan bråkform, decimalform och procentform
– Beskriva förhållande
– Jämföra förhållande

 

 

Övrig information

Utvecklingssamtal

Nästa vecka är det dags att ses igen! Tyvärr digitalt denna gång, men kul likaså =)

Jag vill påminna om att gå in och boka en tid hos din mentor, först till kvarn gäller. Möteslänk och övrig info finner du i Schoolsoft. Hör av er om ni har några frågor.

OBS! Fredagen den 11 februari slutar eleverna efter lunch. De som behöver, stannar kvar på Klubben. Vi använder mentorstiden för utvecklingssamtal.

 

 

Ipad och hur den ska användas

Kära föräldrar, innan ni läser vad som komma skall, så vill jag vara tydlig med att detta gäller inte alla barn, men ändå en rätt så stor grupp. Därför känner vi att det är viktigt att skicka med lite matnyttig info hem till er, som ni kan prata om hemma. Vi pedagoger har märkt av att användandet av iPads har börjat misskötas en aning. Vi kommer därav bli lite strängare i fortsättningen. Om iPad:en inte används till det som den är tänkt, så blir man av med den under den lektionen. Man kommer då få söka information via ”pappers-internet” (Nationalencyklopedins uppslagsverk) samt skriva med penna och papper. Det kommer säkert bli lite sura miner, men det mäktar vårt tålamod med 😉

Vi har kokat ner det till tre punkter.

  1. Det spelas tyvärr ofta spel på dem när vi arbetar med ”frihet under ansvar”.
  2. En del iPads behandlas ganska så vårdslöst, många tangentbord har redan slitits sönder, antingen saknas det tangenter, har slutat fungera eller så är de helt enkelt borta. Skolan står ju bara för ett tangentbord per elev så det går inte att få nya. Man arbetar ganska mycket långsammare vid avsaknad av tangentbord…
  3. Ipads:en ska alltid återlämnas i iPad-skåpet med ladd-sladd ikopplad, där har varje elev en egen plats med egen laddare. Ofta läggs bara iPads på en hög på själva ladd-vagnen, vilket medför att man ibland inte har batteri kvar på sin padda när det är dags att jobba.

Vi kommer alltså som nämnt bli lite strängare när någon av ovanstående punkter missköts. Återigen så vill jag förtydliga att det inte är alla som missköter sina iPads, men lyft gärna detta samtalsämne hemma.

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.6

Torsdag: Prov Vasatiden. Se info i mappen på Classroom

 

V.7

Måndag: Matematikprov. Se info i Classroom eller Schoolsoft

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars Veckobrev v.2

 

Hej på er, hoppas ni alla haft ett helt fantastiskt lov, ett härligt julfirande och ett sprakande nyår! Då har första skolveckan klarats av, vilken glädje att vara tillbaka och träffa era kids igen =)

 

Nu över till Marsipanernas journalister, Alicia & Frida, för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

– Vad använder egentligen eldflugorna sin blinkande ”lampa” till?

 

 

 

Då var det dags för lite kemi! Halva terminen kommer vi jobba med detta tema som handlar om kemin omkring oss. Vi kommer arbeta med kemiska reaktioner, vad fotosyntes är för något, förbränning, maten och kroppens kemi och matens hållbarhet. Vi kommer avsluta temat med att ta oss in i naturen och titta lite på hur vattnets kretslopp fungerar, även kolatomens kretslopp och vad luft egentligen består av.

Vi inledde temat med ett litet experiment om kemiska reaktioner. Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen blir nya ämnen. Kemiska reaktioner är livsviktiga. Man skulle till och med kunna säga att själva livet är ett antal kemiska reaktioner. Tack vare olika kemiska reaktioner kan vi ta upp näring från maten, röra våra muskler, växa eller skaffa barn.

Experimentet vi gjorde var att skapa vår alldeles egna lavalampa med hjälp av vatten, olja, karamellfärg och en brustablett.

 

 

Därefter fick vi lära oss den kemiska reaktionsformeln mellan väte och syre, alltså hur vatten bildas.

 

 

Övrig information

Påminnelse från skolsköterska Judith

Det är fortfarande jätteviktigt att inga vårdnadshavare / utomstående kommer in i skolans lokaler, endast undantag är bokade mottagningsbesök. Tack för visad hänsyn!

Vänliga hälsningar

/Judith

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.3

Nix…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Kemi: Kemin omkring dig + Naturen

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 2 – 12

 

 

Vad?

Syfte med temat:

  • Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden
  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument.
  • Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om kemiska processer och materien med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i kemi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.
  • I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg.

 

Viktiga ord & Begrepp

Kemin omkring dig

Avsnitt: Kemiska reaktioner

Kemisk reaktion kallas det som händer när kemiska ämnen övergår till nya ämnen.

Reaktanter kallas de ämnen som reagerar med varandra.

Produkter kallas de nya ämnen som bildas av en kemisk reaktion.

Molekyl är minst två atomer som är sammanbundna.

Katalysator är ett ämne som sätter i gång eller skyndar på en kemisk reaktion, men som själv inte förbrukas i reaktionen.

 

Avsnitt: Fotosyntes

Fotosyntes är en kemisk reaktion, när växter och alger bildar glukos (en typ av socker) av koldioxid och vatten.

Glukos (en typ av socker) är både energi och byggstenar för växter.

Koldioxid, kemisk formel CO₂, är en färglös gas som finns i luften.

Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen.

 

Avsnitt: Förbränning

Bränsle är ett ämne eller ett material som innehåller bunden energi.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Kemikalier hemma och i samhället

Farosymboler är märken som talar om på vilket sätt kemiska ämnen är farliga.

Kemikalier kallas de kemiska ämnen som framställs på laboratorier och inom industrin och används där liksom i hemmen.

Miljögifter är kemiska ämnen som är särskilt skadliga för miljön. De är giftiga för växter och djur, även människor.

 

Avsnitt: Matens och kroppens kemi

Aminosyror är viktiga kemiska föreningar som bygger upp proteiner. 

Proteiner är stora molekyler som är av avgörande betydelse för allt liv. Våra celler är uppbyggda av proteiner.

Fetter är ämnen som finns i växter och djur som upplagsnäring och ”byggstenar” i vissa celler.

Glukos är en typ av socker som också kallas druvsocker. Det är vårt bränsle.

Kolhydrater är en grupp ämnen som finns i olika livsmedel. Allt som vi kallar för socker är kolhydrater: vanligt socker, fruktsocker, druvsocker och så vidare. Druvsocker kallas också för glukos. 

Socker är ett slags kolhydrater som smakar sött. Socker innehåller mycket energi som djur och människor lätt kan tillgodogöra sig. Socker kommer från växter. Det socker vi köper i Sverige kommer från sockerbetor.

Matspjälkning är när mat och dryck sönderdelas i kroppen till ämnen som cellerna kan använda för att leva och växa.

Mineralämnen kallas grundämnen som finns i naturen och som är nödvändiga för levande organismer. Det mineralämne som vi behöver mest av är kalcium, som ingår i skelettet och tänderna. Andra ämnen som vi behöver relativt mycket av är fosfor, kalium, natrium och magnesium.

Stärkelse är en kolhydrat som består av tusentals molekyler av sockerarten glukos. Stärkelse är det näst vanligaste organiska ämnet i naturen. Det allra vanligaste ämnet i naturen är cellulosa som bygger upp växternas cellväggar.

Vitaminer är en grupp ämnen som är livsnödvändiga för människor men som bara behövs i små mängder. För att ett ämne ska vara ett vitamin ska kroppen inte kunna bilda det själv. Man måste alltså få i sig vitaminer med maten.

 

Avsnitt: Matens hållbarhet

Konservering är olika sätt att göra så att maten håller längre.

Konserveringsmedel är ämnen som sätts till mat och dryck för att förlänga hållbarheten.

Mikroorganismer är livsformer som är så små att de inte syns med blotta ögat utan bara i mikroskop, till exempel bakterier.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Naturen

Avsnitt: Kolatomens kretslopp

Kol är ett grundämne som är mycket viktigt för oss.

Atom är den minsta enheten av ett grundämne.

Kemisk förening är en sammansättning av atomer från två eller flera grundämnen.

Alla levande varelser är uppbyggda av Kemiska föreningar med kol i.

Cellandning är cellens sätt att få energi. Vi människor får energi genom att äta mat och andas in syre, när maten och syret omvandlas i kroppen till energi så kallas det för Cellandning.

Energi är rörelse, eller förmågan till rörelse. Energi finns i allt ifrån mat, trä, avfall, olja, vatten och vind. Det finns många former av energi, exempelvis elektrisk energi, kemisk energi, lägesenergi, rörelseenergi och värmeenergi.

Förbränning innebär att något brännbart ämne (ett bränsle) förenar sig med syre. Det vi kallar eld är ett slags förbränning.

 

Avsnitt: Vattenmolekylens kretslopp

Vatten är en kemisk förening mellan två väteatomer och en syreatom.

Avdunstning innebär att ett ämne övergår från fast eller flytande form till gasform. 

Kondensation innebär att ett ämne övergår från gasform till vätska eller till fast ämne.

Pastörisering är att värma till exempel mjölk och grädde så att skadliga mikroorganismer dör.

 

Avsnitt: Luft

Kväve är en gas utan färg och lukt. Det är även ett grundämne.

Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som orsakas av växthusgaser i atmosfären.

Koldioxid är en förening mellan kol och syre. Koldioxidutsläpp påverkar växthuseffekten.

 

Övergripande mål från LGR 11 

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om kemin i naturen, i samhället och i människokroppen samt ge dem förutsättningar att använda kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Eleverna kan på så sätt utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i kemi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa.

Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och som har betydelse för dem själva och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

– Materiens uppbyggnad visualiserad med hjälp av enkla partikelmodeller.

– Vattnets egenskaper och kretslopp.

– Luftens egenskaper och sammansättning.

– Fotosyntes och förbränning som exempel på kemiska reaktioner i naturen.

– Fossila och förnybara bränslen och deras påverkan på klimatet.

– Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan.

– Vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan samt hur de är märkta och bör hanteras.

– Råvarors förädling till produkter, till exempel metaller, papper och plast. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas. Systematiska undersökningar och granskning av information

 

Systematiska undersökningar och granskning av information

– Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller.

– Några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

– Kritisk granskning och användning av information som rör kemi.

 

Förmågor vi tränar

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssna aktivt på genomgångar, diskutera, reflektera & undersöka

Vi kommer på lektionerna att samtala, diskutera, laborera med ett undersökande arbetssätt. Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. För att förankra det teoretiska gör vi mycket praktiskt arbete där vi synliggör de begrepp vi jobbar med.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa grupparbeten och ge varandra kamratbedömning. Vi tränar på muntligt beskrivande av begrepp och på att resonera kring dessa. Vi kommer också att lära oss om historiska upptäckter inom området. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer bedöma hur väl du kan:

  • använda kemiområdets begrepp och uttrycksformer,
  • beskriva enkla kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
  • använda information som rör kemi för att föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa.
  • söka svar på frågor genom att utföra systematiska undersökningar.
  • värdera resultaten och beskriva undersökningarna.

 

Bedömningen sker genom:

-Delaktighet i diskussioner

-Dokumentation av instuderingsfrågor

-Experiment och laborationer

-Bearbetning / förbättring av uppgifter

-Hur man beskriver samband inom olika ämnen / använder sig av begrepp både skriftligt och muntligt

-Källkritik vid letande av information

-Redovisning av olika uppgifter

-Avstämningar både muntligt & skriftligt

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, materialutveckling, miljöteknik och resurshushållning. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna främja hållbar utveckling.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för naturvetenskapens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an uppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Lycka till! =)

/Andreas