v. 7 – 10. “Numeriska och algebraiska uttryck”

När, under vilka veckor? 7-10

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Numeriska och algebraiska uttryck

 

Fokusområden:

  • Använda prioriteringsreglerna
  • Tolka, skriva och beräkna numeriska uttryck
  • Tolka och skriva algebraiska uttryck
  • Tolka och beskriva växande mönster

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka prioriteringsregler
– vilka olika saker köper Elin och vad kostar de?
– Hur tar vi reda på vad Elin ska betala?
– Kan ni skriva ett uttryck som beskriver vad Elin ska betala?
– Hur tar vi reda på vad Oliver och Fatima ska betala sammanlagt?
– Kan ni beskriva det med ett matematiskt uttryck?

 

Lektion 2 Använda prioriteringsregler
– hur gör ni för att ta reda på antalet prickar?
– hur tror ni att Gustaf/Anna tänker?
– kan ni skriva ett uttryck som visar hur Gustav/Anna tänker?
– vilka räknesätt använder vi?
– hur prioriterar vi mellan räknesätten?
– finns det fler sätt att ta reda på antalet prickar?

 

Lektion 3 Använda prioriteringsregler
– vilka uttryck kan ni bilda som har värdet 1?
– hur skriver ni uttrycken?
– vilket värde har uttrycken?
– hur prioriterar ni mellan räknesätten?
– vilka uttryck kan ni skriva som har värdet 2, 3 och 4?
– kan ni skriva att ett uttryck som har parentes?

 

Lektion 4 Numeriska och algebraiska uttryck
– vad berättar Anna? Hur kan vi beskriva det med ett uttryck?
– hur kan vi uttrycka vad David betalar?
– en kompis sa att x flaskor betyder att vi inte vet hur många det är. Stämmer det?
– kan ni skriva ett uttryck för vad Julia betalar?

 

Lektion 5 Skriva algebraiska uttryck
– vad tror ni händer i talmaskinen?
– om indata är 6, vad är utdata då?
– om indata istället är 5, vad är utdata då?
– kan ni se något mönster?
– kan ni formulera en regel som passar alla tal i tabellen?
– vad är utdata om indata är 10 eller 99?

 

Lektion 6 Upptäcka växande mönster
– kan ni se något mönster?
– hur många mynt är det i figur 1, i figur 2 och i figur 3?
– hur många rader är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Gustav använder?

 

Lektion 7 Beskriva växande mönster
– hur kan vi beskriva mönstret?
– vilken form har figurerna?
– hur många rader/kvadrater är det i varje figur?
– vad lägger ni märke till?
– hur ser figur 4 och 5 ut?
– hur kan vi beskriva regeln som Elsa använder?

 

Lektion 8 Kunskapslogg kapitel 1

Startuppgift ”beskriv personernas ålder med algebraiska uttryck”

Fokusområden

  • Vilka är prioriteringsreglerna?
  • Kan ni ge ett exempel på ett uttryck som innehåller minst två räknesätt och en parentes?
  • Vad skiljer ett numeriskt uttryck från ett algebraiskt uttryck?
  • Vad är ett växande mönster?
  • Kan ni ge ett exempel på en regel i ett mönster?
  • Vad är på varandra följande heltal?
  • Hur fortsätter ni en talföljd med på varandra följande heltal som börjar med talet q?

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Förstå hur vi använder parenteser i numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

s.8 s.6
2 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

s.12 s.8
3 Använda prioriteringsregler Tolka, skriva och beräkna värdet av numeriska uttryck.

Använda prioriteringsregler i uttryck med addition, subtraktion och multiplikation.

Kunna skriva egna uttryck med parenteser och flera räknesätt.

 

s.15 s.11
4 Numeriska uttryck och algebraiska uttryck Förstå innebörden av numeriska och algebraiska uttryck.

Tolka text och skriva numeriska och algebraiska uttryck som passar till.

Kunna beskriva numeriska och algebraiska uttryck med ord.

s.18 s.13
5 Skriva algebraiska uttryck Beskriva regler för hur tal förändras i talmaskiner och talmönster.

Skriva algebraiska uttryck som beskriver en regel.

Tolka text och skriva algebraiska uttryck som passar till.

s.21 s.15
6 Upptäcka växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Upptäcka och beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna skapa egna växande mönster.

s. 24 s.18
7 Beskriva växande mönster Kunna beskriva växande mönster.

Kunna beskriva regler för hur mönster förändras.

Kunna beskriva mönster i talföljder med algebraiska uttryck.

s.27 s.21
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om numeriska och algebraiska uttryck, samt om växande mönster.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.30 s.24

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.
  • Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för enkel ekvationslösning.
  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Algebra
-Eleverna utvecklar förståelse för algebraiska uttryck och hur obekanta tal kan betecknas med symboler och bokstäver.

-De tolkar text och tränar på att beskriva texten med enkla algebraiska uttryck.

-De övar på att upptäcka och beskriva regler i växande mönster och på hur dessa regler kan uttryckas algebraiskt.

-Eleverna tränar också på att beskriva mönster i talföljder med hjälp av algebraiska uttryck.

 

Samband och förändring
-Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband som dubbelt och hälften med matematiska uttryck.

 

Problemlösning
– Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem, samt på att koppla matematiska uttryck till elevnära situationer.

– De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt och visar med konkret material eller genom att rita, samt genom att skriva numeriska algebraiska uttryck.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

v. 4 – 6. “Procent och förhållande”

När, under vilka veckor? 4-6

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Arbeta med procent och förhållande

Fokusområden:

  • Beskriva procent
  • Beräkna procent
  • Samband mellan bråkform, decimalform och procentform
  • Beskriva förhållande
  • Jämföra förhållande

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Upptäcka procent
– Hur många rutor är det totalt?
– Hur många av rutorna är gröna?
– Hur kan vi skriva andelen gröna rutor i bråkform?
– Kan vi beskriva andelen på fler sätt?
– Min kompis påstår att 60 % av rutorna är gröna. Stämmer det?

 

Lektion 2 Beskriva procent
– På vilka olika sätt kan vi uttrycka en del av något?
– Hur kan vi beskriva hela flaggan?
– Hur kan vi beskriva halva flaggan?
– Vad kallar vi delarna om vi delar flaggan i fyra lika stora delar?
– Vad kallar vi tre sådana delar?

 

Lektion 3 Procent – beräkna antal
– Hur många kulor är det totalt? Hur många procent motsvarar det?
– Hur många procent av kulorna har barnen tillsammans?
– Hur många är 50 %, 25 % respektive 10 % och hur kan vi ta reda på det?
– Vilket räknesätt kan vi använda?
– Blir det några kulor över?

 

Lektion 4 Beräkna procent
– Hur många skott sköt Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur många skott satte Lovisa/Fatima/Samir?
– Hur kan vi ta reda på vilket resultat som är bäst?
– Hur kan vi jämföra resultaten?
– Min kompis sa att Fatimas resultat var det bästa eftersom hon satte 15 skott och de andra bara 13 respektive 7 skott. Stämmer det?

 

Lektion 5 Beskriva förhållande
– Hur många kaniner är det?
– Hur många katter är det?
– På vilka olika sätt kan vi jämföra antalen?
– Min kompis sa att det är tre gånger så många katter som kaniner. Håller ni med om det?

 

Lektion 6 Jämföra förhållande
– Vilka ingredienser behövs enligt receptet?
– Hur mycket vatten behövs?
– Hur mycket citronjuice och socker behövs?
– För varje deciliter socker, hur många deciliter citronjuice behöver vi?
– Min kompis sa att för varje deciliter citronjuice behövs 3 dl vatten. Stämmer det? Hur kan vi ta reda på det?

 

Kunskapslogg
Fokusområden för kunskapsloggen:
– Hur kan vi beskriva procent?
– Hur kan vi beräkna procent?
– Hur kan vi beskriva sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform?
– På vilka olika sätt kan vi beskriva förhållande?
– Hur gör vi för att jämföra förhållande?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Upptäcka procent Utveckla förståelse för procent.

Kunna använda procent för att beskriva en andel av något.

Kunna omvandla från bråkform och decimalform till procentform.

s.140 s.134
2 Beskriva procent Kunna beskriva procentandel av en helhet.

Kunna beskriva 100%, 75%, 50%, 25% och 10% av en helhet.

Kunna se samband mellan bråkform och procentform.

s.144 s.137
3 Procent – beräkna antal Kunna beräkna antal utifrån en procentandel.

Kunna beräkna 50%, 25% och 10% av ett antal.

Kunna beräkna nytt pris efter rabatt.

s.147 s.139
4 Beräkna procent Kunna beräkna procentandel.

Kunna omvandla till procentform.

Kunna jämföra andelar.

Känna till skillnaden mellan antal och andel.

s.151 s.142
5 Beskriva förhållande Kunna beskriva förhållande mellan två mängder. s.155 s.145
6 Jämföra förhållande Kunna jämföra två mängder och beskriva förhållandet.

Kunna beskriva förhållande på olika sätt.

s.157 s.147
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om procent och förhållande.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.160 s.149

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

 

______________________________________________

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
-Eleverna möter naturliga tal och tal i bråkform, decimalform och procentform.

-Eleverna använder tal i procentform och övar på att se samband med tal i bråk- och decimalform. De tränar på att omvandla från bråkform och decimalform till procentform. De resonerar om och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

-Eleverna använder olika metoder, främst huvudräkning, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet.

-Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför lösningar med varandra.

 

Samband och förändring
-Eleverna tränar på att använda procent för att beskriva andel och se proportionella samband. De övar också på att beskriva förhållande mellan antal och mängder och synliggör proportionella samband med hjälp av blockmodellen.

 

Problemlösning
-Eleverna tränar på att lösa problem utifrån vardagsnära situationer.

-De möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa text- och problemlösningsuppgifter.

-Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter eller likheter, samt på att visa genom att rita enkla bilder.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Mars Veckobrev v.50

 

Nu går vi verkligen mot slutspurt här och jullovet närmar sig med stormsteg! Veckan inleddes med en fantastisk luciamorgon i vackra stämmor, så himla fint!

 

 

 

I onsdags bjöds det på ett väldigt smarrigt julbord, det gjorde köket riktigt bra!

 

 

Nu över till Marsipanernas journalister för att berätta mer om veckan som varit…

 

 

 

 

 

– Veckans stavning, finn fem fel!

”Ajpäd”

”Ajfån”

”Ärpods”

 

 

 

 

Hela denna vecka har gått åt till att presentera det arbete vi jobbat med, nämligen ”Min uppfinnare”. I två veckor har de flitigt arbetat med att ta reda på om olika spännande uppfinningar och innovationer som kommer från Sverige. Du kommer nog bli förvånad över hur många viktiga uppfinningar som faktiskt kommer härifrån!

Vi utgick från en lista på Tekniska muséet där de fick välja en uppfinning som man tyckte var lite extra spännande 🙂
https://www.tekniskamuseet.se/lar-dig-mer/svenska-uppfinnare-och-innovatorer/

 

 

Vilka grymma presentationer de levererade! WOW säger jag bara, de var pålästa, tog hjälp av talkort, de hade även olika tekniker för att fånga lyssnarna som exempelvis genom att inleda sin presentation med en frågeställning eller avsluta med ett quiz. Alla presentationer avslutades med ”two stars and a wish” där vi hjälps åt att hylla det man gjort bra och en önskan om vad man kunde ta med sig och tänka på tills nästa gång. Så grymt jobbat av era kids!

 

 

Övrig information

Påminnelse om anmälan till Allaktivitetsdag

Den 3e februari är det dags för Allaktivitetsdagen!
Följ denna länk till formuläret där du kan välja vilken aktivitet du vill göra.

https://forms.gle/2F1cn5Dag8cQyjVP9

OBS om du inte väljer före måndag, kommer vi välja åt dig 😉

 

Info från fritids

Snart är det dags för jullov men innan det önskar vi att ni tömmer era hyllor i kapprummen, ta gärna med en påse/väska och ge till ert barn, eller be någon av oss i personalen om hjälp då vi önskar att ni stannar utomhus på grund av smittorisken.
Klubben kommer att hålla till på Mellangården under lovet.
Vill även påminna om att den 23/12 och den 5/1 stänger fritids klockan 15:00.
God jul och gott nytt år önskar vi på fritids och fritidsklubben!

Bra-lektioner

Inför den sista veckan har vi arbetat med något vi kallar ”bra-lektioner”. Det innebär att om man gjort en riktigt bra lektion så förtjänar man en gran eller tomteluva. Varje sådan är värd 15 minuter att göra något kul med den sista avslutningsveckan, tack vare detta har vi totalt tjänat ihop 465 minuter vilket blir 7 timmar och 45 minuter! Detta gör att vi kan ha schemabrytande dagar hela nästa vecka! Du ser hela schemat här nedan 🙂

 

 

Veckan avslutades med en reflektionspromenad i solen, såå mysigt!

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.51 Avslutningsvecka!

Måndag: Schemabrytande 09.50 – 14.00.
—>Tomtefokus (klä ut dig!)<—

 

Tisdag Schemabrytande 09.00-13.30:
Skolbad (Gustavsbergs simhall). Vi samlas 09.00 utanför badhuset, vi är åter på skolan kl 12.30.
(Om ni ej har möjlighet att lämna vid badhuset behöver ni kontakta mentor)

 

Onsdag Schemabrytande 09.00-13.30:
Film och mys. Tag med ett litet fika. Avslutning i klassrummen, dagen avslutas kl 13.30.
Avslutningen i Gustavsbergs kyrka inställd pga coronarestriktioner (se information på schoolsoft).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

Mars Veckobrev v.47

 

Med en liten försmak av vintern och vackra soluppgångar, som präglat denna vecka, går vi mot juletider. Det känns som att tiden går väldigt snabbt för tillfället, men det kan bero på hur kul vi har det i plugget =)

 

 

Nu lämnar över ordet till veckans journalister Siri & Mirabell

 

 

 

 

– Vad i helskotta är multiplar för något!? (Citat från i torsdags)

 

 

 

 

Vilka kämpar era kids är! Jag har nog aldrig upplevt sådan fokus från era kids som i torsdags, man hade kunnat släppa en synål och hört den landa 😉

 

Då har vi äntligen tagit oss igenom denna termins stora prov, vi har subtraherat, adderat, multiplicerat, dividerat, jonglerat med multiplar, räknat ut faktorer och lärt oss om negativa tal.

Vi avslutade denna matematiska resa med ett Escape Room, där du inom 45 min, med hjälp av olika ledtrådar, skulle lyckas öppna olika kodlås för att slutligen lyckas ta dig ut ur rummet 🙂

 

 

Ni hittar Escape Room i Classroom matematik under klassuppgifter vecka 47, om ni vill testa på det hemma…

Nästa vecka kör vi igång med området”bråk”, jag talar givetvis om t ex 1/4 och inte handgemäng 😉

 

 

 

 

Övrig information

Info från klassföräldrar

Nu lackar det mot jul och det är dags att ha lite kul!

Onsdag 22/12 är det julavslutning i Gustavsbergs kyrka och eleverna i år 5 (Mars) har förturen att bedriva försäljning utanför kyrkan. I år blir det korv, kaffe bullar/kakor, fiskdamm och lotteri och för att allt ska fungera behöver vi hjälpas åt som vanligt:)

I Schoolsoft finns ett en länk till ett exceldokument där varje familj väljer ett gult fält (arbetsuppgift) som man markerar med sitt barns namn.

Bakning lämnas onsdag 22/12 till Joulies mammas bil vid skolans rondell 07:50-8:20.
Kaffe önskar vi lämnas i märkta pumptermosar 15:30 vid kyrkan.
Till lotteriet önskar vi att alla familjer tar med en sak i obruten förpackning till prisbordet till 15:30 utanför kyrkan.

Vänligen årets klassföräldrar

 

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.50
Hemprov i Religion
pågår hela veckan, mer info inom kort.
Måndag 13/12: Lucia.
Specialschema för dagen kommer. Starttid 8.00!
Onsdag 15/12: Jullunch.
Mer info inom kort.

 

V.51
Onsdag 22/12: Julavslutning i kyrkan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas  

v. 48 – 3. “Bråk”

När, under vilka veckor? 48-3

Ansvarig: Andreas Backvall

 

Vad ska vi göra?

Arbeta med bråk i matematiken

 

Fokusområden

  • Bråk och division
  • Tal i blandad form
  • Likvärdiga bråk – förkorta och förlänga bråk
  • Addera och subtrahera bråk
  • Jämföra och storleksordna tal i bråkform och tal i blandad form
  • Del av helhet och del av antal

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Bråk och vision
– Hur många våfflor är det och hur många barn ska dela på dem?
– Hur tar vi reda på vad varje barn får?
– Vilket räknesätt kan vi använda?
– Hur gör vi om det är 5 våfflor som ska delas lika mellan 3 kompisar?
– En kompis säger att vi kan svara både i bråkform och i blandad form, stämmer det?

 

Lektion 2 Bråk och tal i blandad form
– Vilket är det minsta/största talet på tallinjen på bilden?
– Vad står varje streck för på tallinjen? Hur vet vi det?
– Vilka tal pekar bokstäverna A, B och C på?
– Kan ni beskriva talen i både bråkform och i blandad form?

 

Lektion 3 Likvärdiga bråk
– Hur visar de två femtedelar på bilden?
– Hur kan vi göra om femtedelarna till tiondelar?
– Hur många tiondelar motsvarar 1/5? Hur många motsvarar 2/5?
– Min kompis säger att hon multiplicerar täljare och nämnare med 2 för att göra om femtedelar till tiondelar. Hur tror ni att hon menar?
– Kan ni skriva fler bråk som har lika värde som 2/5?

 

Lektion 4 Likvärdiga bråk
– Hur tar vi reda på vilka bråk som är likvärdiga?
– Vilka bråk börjar vi med?
– Hur många grupper med likvärdiga bråk hittar ni?

 

Lektion 5 Tiondelar och hundradelar
– Hur kan vi dela kvadraten i tiondelar/hundradelar?
– Hur många delar är halva kvadraten?
– Kan vi förlänga ½ till tiondelar och hundradelar genom att använda multiplikation?

 

Lektion 6 Addera och subtrahera bråk
– Hur mycket pizza är det från början?
– Hur mycket äter Alex av varje pizza?
– Hur tar vi reda på vad han äter sammanlagt?
– Hur mycket pizza är det kvar?
– Hur kan vi skriva likheterna med addition respektive subtraktion?

 

Lektion 7 Addera och subtrahera bråk
– Vilka bråk ska Tom addera?
– Kan vi hitta en gemensam nämnare till tredjedelar och fjärdedelar?
– Vilka bråk ska Lovisa subtrahera?
– Hur kan hon göra för att subtrahera tredjedelar från fjärdedelar?
– Hur skriver vi additionen/subtraktionen?

 

Lektion 8 Jämföra och storleksordna bråk
– Hur mycket pizza är kvar av varje sort?
– Hur kan vi göra för att det ska bli lätt att jämföra?
– Hur kan vi rita för att visa? Kan vi använda en tallinje?
– Finns det fler sätt att jämföra?
– Vilken pizza är det mest/minst kvar av?

 

Lektion 9 Jämföra och storleksordna bråk
– Hur mycket väger påse A, B och C?
– Hur kan vi göra för att jämföra påsarnas massa?
– Finns det fler sätt att jämföra?
– Vilken påse väger mest?
– Vilken påse väger minst?

 

Lektion 10 Del av antal
– Vilken information har vi i uppgiften?
– Hur många personer är det sammanlagt?
– Vi ser att täljaren är 1, vilken kan nämnaren vara? Finns det flera möjligheter?
– Hur många barn motsvarar det?
– Min kompis säger att nämnaren kan vara 5, stämmer det?

 

Lektion 11 Del av antal
– Elin berättar att hon vet vad 2/3 av 3 är. Hur tror ni att hon tänker?
– Hur mycket är 2/3 av 2?
– Hur tar vi reda på det?
– Finns det fler sätt?

 

Lektion 12 Kunskapsloggen, i fokus:

  • När använder vi bråk? Ge exempel
  • Hur hör bråk och division ihop?
  • Hur gör vi för att omvandla bråk till blandad form och vice versa?
  • Hur kan vi jämföra och storleksordna bråk? Ge exempel på flera metoder.
  • Vad innebär likvärdiga bråk?
  • Hur gör vi när vi förlänger bråk?
  • Hur gör vi när vi förkortar bråk?
  • Hur gör vi för att addera/subtrahera bråk med olika nämnare?
  • Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis ¾ * 4?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Bråk och division Att kunna se samband mellan bråk och division.

Att kunna dividera och uttrycka svaret i blandad form

s.102 s.100
2 Bråk och tal i blandad form Kunna placera bråk och tal i blandad form på en tallinje.

Kunna omvandla mellan tal i bråkform och tal i blandad form.

s.105 s.102
3 Likvärdiga bråk Kunna beskriva och bilda likvärdiga bråk.

Kunna använda multiplikation för att förlänga bråk.

s.108 s.105
4 Likvärdiga bråk Kunna beskriva och bilda likvärdiga bråk.

Kunna använda division för att förkorta bråk.

Kunna skriva bråk i sin enklaste form.

s.111 s.107
5 Tiondelar och hundradelar Kunna omvandla olika bråk till tiondelar.

Kunna omvandla olika bråk till hundradelar

s.114 s.110
6 Addera och subtrahera bråk Kunna omvandla bråk till en gemensam nämnare och sedan addera.

Kunna omvandla bråk till en gemensam nämnare och sedan subtrahera.

s.118 s.112
7 Addera och subtrahera bråk Kunna omvandla bråk till minsta gemensamma nämnare och sedan addera.

Kunna omvandla bråk till minsta gemensamma nämnare och sedan subtrahera.

s.121 s.115
8 Jämföra och storleksordna bråk Kunna jämföra/storleksordna bråk och tal i blandad form som har en gemensam nämnare.

Pröva olika metoder att jämföra bråk och resonera om vilken som är mest effektiv.

s. 124 s.117
9 Jämföra och storleksordna bråk Kunna jämföra/storleksordna bråk och tal i blandad form som har en gemensam nämnare.

Pröva olika metoder att jämföra bråk och resonera om vilken som är mest effektiv.

s.128 s.119
10 Del av antal Kunna beräkna del av ett antal när täljaren är 1.

Kunna se samband mellan multiplikation och division vid beräkning av del av antal.

s.133 s.122
11 Del av antal Lunna beräkna del av ett antal när täljaren är större än 1.

Kunna multiplicera ett bråk med ett heltal.

Kunna se samband mellan multiplikation och division vid beräkning av del av antal.

s.135 s.124
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.138 s.127

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Eleverna visar även deras tankar kring varje moment i deras “Mattelogg” genom att rita och förklara hur de löser olika uppgifter.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

-Taluppfattning och tals användning
Eleverna tränar på bråk utifrån perspektiven del av helhet och del av antal. De använder rationella tal, naturliga tal och tal i blandad form i vardagsnära situationer och utvecklar förståelse för hur de förhåller sig till varandra. De lär sig begrepp och symboler knutna till bråk, hur man uttrycker tal i bråkform och i blandad form och jämför bråk och tal i blandad form.

Eleverna tränar på att göra beräkningar med bråk och lär sig att addera och subtrahera oliknämniga bråk. De tränar även på att använda multiplikation och division när de förlänger och förkortar bråk samt beräknar del av antal.

-Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för likhetstecknets innebörd kopplat till bråkuttryck. De tränar på att upptäcka vilken täljare och nämnare som saknas för att bråk ska vara likvärdiga, samt skriver likheter med bråk.

-Samband och förändring
Eleverna tränar på att se proportionella samband kopplat till rationella tal och möter både perspektiven del av helhet och del av antal. De övar på att bilda likvärdiga bråk och jämför och resonerar om hur olika bråk förhåller sig till varandra.

-Problemlösning
Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem kopplade till bråk i vardagsnära situationer. De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt, genom att rita och dela block, samt genom att skriva tal i bråkform och i blandad form.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Lycka till!

/Andreas

Mars veckobrev v.43

 

Då var det dags för det efterlängtade lovet, som era kids har kämpat, rakt in i kaklet! =)

Det behöver man väga upp med lite extra Halloween-fredagsspex…

 

 

Jag lämnar över ordet till veckans journalister Bella, Rita & Frida B.

 

På no:n har vi börjat med att bygga saker fast just nu håller vi på med att prata om allt. Till Exempel hållfasthet och hur man ska göra för att börja med bygget. 

Lite senare i den här veckan ska vi jobba med att bygga. Då ska vi använda material och sen ska vi kunna återanvända det. Och för att vi ska kunna sätta ihop delarna och sen återanvända dom ska vi använda kludd.

 

På musiken håller vi på med att spela piano. På pianot spelar vi 7 years och vissa kan redan hela låten på pianot. Då spelar dom något annat instrument som gitarr. Sen kommer vi lägga in andra instrument som trummor och gitarr och kanske fler.

 

På so:n har vi börjat med att prata och diskuterat om hur skolans miljö är. Dom delade i oss i grupper och grupperna fick gå runt och kryssa av saker om vår miljö på ett papper som varje grupp fick. Vi ska försöka att göra allt för att vi ska förbättra vår miljö.

 

På syslöjden har vi precis med en påse som vi ska göra. Man ska sätta ihop antingen två tyger eller så ska man bara sätta ihop en tygbit man får välja själv vad man vill ha. Och dom som inte var färdiga fick man fortsätta med sina fulmonster.

 

På träslöjden så avslutade vi projektet med flaggorna. Men dom som var klara fick börja skissa på en valfri sak man vi göra efter lovet. Men man måste uppfylla vissa kriterier.

 

 

På svenskan gör vi egna presentationer. Man får skriva om vad man vill, t.ex sig själv, ett husdjur eller bara något man tycker om att göra. När vi har gjort klart våra presentationer ska vi öva på att presentera den inför klassen. Åsa kommer att bedöma på hur texten ser ut (utseendet) och på hur vi presenterar den.

 

På engelskan så kollade vi på det nionde avsnittet av serien Hollie Hobbie. Vi svarade som vanligt på frågor och gjorde uppgifter som hörde till avsnittet. 

Vi hade läxförhör, sedan tittade vi på en kort film om halloween, sedan pysslade vi resten av lektionen.👻 🎃

 

 

På idrotten har vi börjat med att ha inne idrott. På tisdagen så lekte vi boll lekar. Vi körde en variation av spökboll. På onsdagen så hade vi öppet hus som betyder att vi får välja lekar eller ”smörgåsbord”. Smörgåsbord betyder att sätter ut massor av olika saker att göra i gympasalen som t.e.x trampolinen och lianen. Men gröna hade lekar på onsdagen istället för ”smörgåsbord”.

 

På bilden fortsatte vi med våra porträtt av djur. Karin hade kopierat ut massor ut av svartvita djur bilder. När man hade valt vilken djur-bild man ville ha, så tog man ett annat papper över och kalkerade det på ett av ljusborden. När man hade kalkylerat klart fick man fylla i och skugga med kolpenna, skuggorna och vanlig blyerts. Det viktigaste med dom här porträtten var ljuset. Alltså att skugga där det är mörkt och ha det ljust där det är ljust på bilden.

 

I matten så jobbar vi med multiplikation. Vi lär oss nya sätt som gör det enklare att multiplicera. Dom kapitel som vi gjort en så länge heter ”upptäcka delbarhet”, ”hitta multiplar”, ”hitta faktorer”, ”multiplicera och dividera med 10 och 100”, ”multiplicera flera hundratal”, ”multiplicera tresiffriga tal”, ”multiplicera tresiffriga tal med växling” och ”multiplicera tvåsiffriga tal”.

 

På mentorstimmen så såg vi på en film som heter ”Drakhjärta”. Åsa och  Andreas gav oss saft, och man fick ta med eget fika om man ville. Alla kläde ut sig så fint.

 

Förra veckan på fredagen så kom lilla aktuellt skola ut som gröna va med i. Om ni vill se avsnittet så titta på Lilla Aktuellt Skola, på svt.

 

 

 

– Var kommer konceptet ”trick or treat” ifrån?

 

 

Se dig omkring. Kanske sitter du i ett klassrum eller i köket hemma hos dig, kanske framför tv:n. Hur kommer det sig att taket du har över huvudet inte rasar ner? Det borde vara jättetungt… Hur är det byggt för att kunna orka hålla upp all dess vikt? Och när du studsar på en studsmatta, varför åker du inte bara rakt igenom? Hur kan studsmattan få dig att flyga upp i luften om och om igen utan att den går sönder? Jo, det beror på att man kan bygga saker på ett sätt som gör att de håller, även om de utsätts för stora krafter.

Men man kan också bygga saker för att de ska gå sönder. Ta läskburken som exempel, plåten runt öppningen på burken är tunnare för att den ska gå sönder när du öppnar burken, eller bilen, den ska knyckla ihop sig längst fram eller längst bak vid en krock.

Alla saker är gjorda av ett material eller flera olika material. Kläderna du har på dig, huset du bor i, stolen du sitter på och cykeln du åker på. Vilka material finns egentligen? Var kommer de ifrån? 

Vi människor behöver de saker vi använder varje dag. Det är viktigt att de har rätt form och fungerar som de är tänkt. Men det är också viktigt att de är gjorda av rätt material.

Tänk en stund på de saker som du använder en vanlig dag hemma och i skolan. Vilka material är sakerna gjorda av?

I den här temat ska vi lära oss om hur man bygger olika konstruktioner, väljer material, gör ritningar, skisser och vad hållfasthet innebär.

Vi inledde temat med en laboration där kidsen fick bygga en TV-mast med hjälp av fackverk.

 

 

Laborationen avslutades med att de fick testa hållfastheten och stabiliteten på masten, det visade sig att dessa fackverkskonstruktioner vart riktigt hållfasta! =)

 

 

 

 

Övrig information

Tips från coachen Cissi

Musikprojekt efter lovet

Efter höstlovet kommer vi att göra ett musikprojekt (liknande det som vi gjorde i Jupiter) under engelsklektionerna. För att eleverna ska vara förberedda och kunna börja med projektet utan att förlora tid så vill jag att de väljer vilken artist/grupp som de vill jobba kring. Ni föräldrar får gärna vara med och tipsa om låtar eller artister som kan vara intressant att välja. Det behöver inte vara låtar eller artister som är populära nu…
M v h Cissi

 

Avslutningsvis…

…så kommer här en bild från vår skolbio då vi såg filmen Drakhjärta =)

 

Kommande datum och aktiviteter:

 

V.44 Höstlov 

 

V.47 Matematikprov Mer info inom kort

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha ett fantastisk lov! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Mars genom Andreas