v. 36 – 39. “Talen till 10 000”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Andreas Backvall

När, under vilka veckor? v. 35-39

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?

Hur många tusental och hundratal är det?

Hur många är det i lådan som är delvis fylld?

Hur många tiotal och ental är det?

Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2

Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?

Vilket värde har varje siffra i talet?

Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?

På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3

Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?

Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?

Vad ska vi börja med att jämföra?

Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4

Vilka olika talföljder kan ni lägga?

Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?

Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5

Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?

Varför tror ni att Tom säger 6 300km?

Varför tror ni att Julia säger 6 330km?

Vart på tallinjen ligger 6 328?

Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6

Hur långt springer Gustav?

Hur långt springer Lovisa?

Hur långt springer Tom?

Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?

Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7

Vad visar första/andra/tredje tallinjen?

Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?

Vad är motsatsen till 1?

Hur långt är det mellan varje markering?

Hur långt kan vi jämföra talen?

Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8

Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?

Vad betyder grader?

Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?

Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9

Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?

Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?

En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?

Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?

Hur tror ni att de skrev 18?

Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10

Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?

Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?

En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?

Hur tror ni att de skriver 90?

En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11

Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?

Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?

Vilka ord använder vi när vi jämför tal?

Hur gör vi när vi storleksordnar tal?

Vad är en talföljd?

Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?

När använder vi överslagsräkning?

Vad är negativa tal?

Hur ser romarnas talsystem ut?

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med programmering i halvklass för den gruppen som inte har bild denna termin.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Jupiter v.35

 

 

Vilken fantastisk start på terminen det har varit, en riktig kanon-start helt enkelt! Det tackar vi pedagoger för!

Veckan bestod av schema-brytande dagar där varje dag präglats av olika gruppstärkande teman. Dessa dagar har varit så himla värdefulla, barnen har fått lära känna varandra som ny grupp med hjälp av massa spännande aktiviteter. Vi pedagoger har också fått lära känna era barn dessa dagar och jag måste bara uttrycka vilken fantastisk grupp detta är! Hela veckan har bestått av en mängd glädje och skratt samt lärorika situationer. Vi ser verkligen fram emot att lotsa dem genom livet nästkommande tre år 🙂

 

 

 

Hur lång tid måste man vänta innan man får bada, efter man ätit lunch? 😉

 

 

 

 

 

Veckan har präglats av olika gruppstärkande tema-dagar.

 

Måndag – “Vem jag är”

…Innan vi började veckans tema skulle vi dock utvärdera och städa efter föregående…Hos Åsa utvärderade vi vår första vecka och hos mig Andreas så rengjorde vi våra stormkök. Måste säga att de aldrig har varit så rena som nu:)

 

 

Den fortsatta dag fokuserades på oss själva. Vem är jag och hur lär jag mig saker på bästa sätt? Vi började med att göra en egen presentation om oss själva. Därefter hade vi pedagoger en superspännande idé om att vi skulle genomföra en “speed-dejting event”. Det är en sån där typisk idé som på pappret låter fantastiskt, men som i själva utförandet inte blev direkt…låt oss säga..helt perfekt..haha.. En form av organiserat kaos med massor av skratt, och tror nog att det var vi pedagoger som skrattade mest:)

 

 

 

I klassrummen finns våra presentationer att läsa:

 

 

 

Tisdag – Utflykt till Södersved

Den fantastiska utflyktsdagen och vilken härlig dag vi fick tillsammans. Vi badade och lekte, åt och drack och myste rejält tillsammans. Det är otroligt hur snabbt det har gått att få en fin sammanhållning i gruppen. Att vi fått nya härliga tillskott med nya elever var knappast något som någon tänkte på. Vi var alla en hel enhet och alla lekte med alla. Så härligt att se!

 

 

På vägen dit stötte vi på en liten snok, de två gula fläckarna i “nacken” urskiljer den från en huggorm…

 

Utöver badande, så spelades det kubb, krocket, fotboll och volleyboll…

 

Cissi hade med sig en mycket uppskattad färgglad fallskärm som barnen kunde leka med…

 

 

 

 

 

 

 

Onsdag – “En bra vän”

 

Massage

Under onsdagen hade vi massage i båda grupperna. Detta är något som eleverna är vana vid sedan tidigare på Lemshaga. De nya eleverna fick skolas in på ett fint sätt. Jag (Cissi) ledde övningen då eleverna gav varandra massage på axlar och rygg enligt en speciell form. Strukturen är mycket viktig för att alla ska känna sig trygga. Först börjar man med att fråga: Får jag massera dig? I slutet säger den som masserar: Tack för att jag fick massera dig och ger en uppåt-puff (säger en uppmuntrande sak). Flera nya elever berättade att de gillade övningen som ger ett speciellt lugn i klassen.
M v h Cissi

Vänskapsblomma

En annan del i denna temadag handlade om hur vi kan vara en bra vän till varandra. Tillsammans diskuterade vi hur en bra vän kan vara och hur man konkret kan visa det. Våra genomtänkta tankar kan ni även här se uppsatta i klassrummen i form av vänskapsblommor.

Hur jag kan utvecklas

..blev en annan diskussion under dagen. Vi vet hur en bra vän ska vara och hur vi kan peppa varandra men hur kan man peppa sig själv? Hur kan vi utvecklas och lära oss nya saker på bästa sätt? Vilket “mindset” kan vi ha för att lyckas utefter vår fulla potential? En fantastisk fråga vi fick från en elev var “vad har det här att göra med vänskap?” Och till svar fick eleven, av en annan elev utan inblandning av pedagog, att “så klart det hör ihop, om man inte kan peppa sig själv hur kan man då peppa andra?”

Torsdag – “Tillsammans som grupp”

Här fokusrade vi på gruppen. Tillsammans byggde vi en hinderbana som vi sedan tog oss igenom.

 

 

 

“En trygg mötesplats med ett kreativt lärande som förändrar världen”

 

 

Fredag – “iPad-dag”

Så efterlängtat av eleverna..ÄNTLIGEN IPAD!!!!

 

 

Övrig information:

 

Välkommen till Idrott och Hälsa läsåret 2020-2021

Hej och välkomna både ”gamla” och ”nya”efter ett långt sommarlov!

Det var härligt att starta terminen med en Ut och njut dag på Björnö. Ni samverkade jätte bra med er grupp och klarade matuppdraget galant. Det smakade såååå bra! var mångas kommentar:). 

Nu startar vi upp hösten 2020 och här kommer lite kort information om Idrott och Hälsa åk 4.

Du kommer att ha två idrottslektioner i veckan ( 45 min/lekt). Dina lektioner är på måndagar och fredagar.

Vi startar med uteperiod fram till vecka 40. Det kommer att bli en stor variation på aktiviteter. Lek, friidrott, styrka, orientering, bollekar mm.

På måndag kommer vi att starta ute och vi byter om och duschar efter lektionen. Klä dig efter vädret och jag rekommenderar gympaskor:). En vattenflaska kan oxå vara bra så här i början av höstterminen. 

Det ska bli jätte kul att ses! Gympahälsningar Gottis

 

 

 

Hämtning & Lämning

Vi vill påminna om att hämtning och lämning sker utomhus, alltså att inga föräldrar/övriga vuxna får befinna sig inne i våra lokaler.
Hälsningar
/Fritids

Öppet hus på Värmdö Kulturskola

 

 

 

Bild- och namnpublicering – bekräfta i Schoolsoft.

I början av varje läsår ber vi vårdnadshavare att i samråd med sina barn att ta ställning till om Lemshaga får publicera namn- och bild på barnet offentligt via skolans hemsida i form av klassernas veckobrev. Observera att vi aldrig skriver ut fullständiga namn på hemsidan utan använder oss utav förnamn samt i vissa fall första bokstaven i efternamnet.
I Schoolsoft finns en nyhet publicerad där vi ber er vårdnadshavare ta ställning till publicering av namn respektive bild. Frågan finns öppen att besvara i Schoolsoft frams till nästa fredag. Ett uteblivet ställningstagande tolkas som att namn och bild på elev ej får publiceras.

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.37

9/9 Onsdag: 17.00-19:00. Digitalt föräldramöte google meet. Länk och mer info kommer senare.

10/9 Torsdag: Skolfotografering

 

 

V.39

23/9 Onsdag: Utvecklingssamtalsdag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Andreas  

 

 

 

Tellus v.22

 

 

Vad tiden bara springer förbi oss! Ännu en vecka avklarad och med sommarlovet inom räckhåll. Era kids är så himla flitiga ända in i slutspurten. I svenska är vi i slutfas med att avsluta Tema Tidning och sätta ihop dessa fina verk som det lagts ner mycket tid, svett & tårar i. I SO arbetas det med att gå i Gustav Vasas spår.  I Teknik är vi fortfarande inne på hur tekniska system har utvecklats genom åren och hur det påverkar oss idag, mer om det senare…

 

I matematik arbetar vi med area och volym, vilket är ett ganska så tungt område med väldigt mycket att hålla reda på, speciellt vid de olika enhetsomvandlingarna mellan kuber & kvadrater i olika storlekar.

             

 

Men vi börjar få bukt på det, så ni kan sitta lugnt i båten 😉

 

Förra veckan när kidsen var lediga från skolan så passade vi pedagoger på att skapa ett litet ute-klassrum i den fantastiska miljön vi har här 🙂

 

 

 

Genom tiderna har man i olika kulturer använt sig av brevduvor för att kommunicera…
Hur gjorde man egentligen för att träna upp en duva till att flyga till rätt adress?

 

 

 

Fokus denna vecka

De senaste veckorna har vi arbetat med hur olika uppfinningar och innovationer har utvecklats genom åren. Detta är ett så himla spännande område, just för att bakom varje ny innovation, finns det oftast en annan uppfinning som möjliggjorde denna. Med andra ord, så är de flesta uppfinningar och innovationer, någon form av utveckling till något redan existerande för att möta nya behov mänskligheten tar sig vid.

Vi började veckan med att lära oss om kommunikationens historia. Hur kommunikationen har utvecklats från kilskrift som skrevs på lertavlor för ca 7000 år sedan i Mesopotamien, grottmålningar från stenåldern, rök- och ljudsignaler som använts till olika syften ända fram tills våra smartphones vi har idag där all möjlig information och kommunikation finns tillgänglig på direkten i ens ficka.

 

 

 

 

Vi har även diskuterat vad skillnaden är mellan datorer och robotar och på vilka sätt de kan kombineras för att möta våra behov på bästa möjliga sätt. En tvättmaskin är ett bra exempel på en robot som kan utföra fysiska rörelser i kombination med en programmerad dator som med hjälp av logiska grindar (själva programmeringen) ser till att dina kläder tvättas efter dina önskemål.

 

Visste ni förresten att Leonardo Da Vinci ritade en människolik robot redan för 600 år sedan!?

 

Avslutningsvis vill jag göra reklam för Carl & Edvards spel Ball Mania 2D som de skapade redan i årskurs fyra! Ett riktigt vanebildande spel som jag rekommenderar er hemma att testa 😉

 

Vi fick även en inblick i hur spelet skapades och vilka koder som ligger bakom denna succé.

 

 

Övrig information

Ingen övrig info denna vecka

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.23

Mån 1/6.  Prov (Historia) – “Gustav Vasa” Se mer detaljerad info på classroom 

 

V.24

Ons 10/6.  Avslutning! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trevlig Älg!

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Andreas

 

Tellus v.19

 

 

Ännu en vecka har raskt passerat förbi. Solen skiner och sommarkänslorna börjar titta fram. Vilka grymma kids vi har i Tellus som kämpar på med inlämningar och deadlines 🙂

Denna vecka har vi arbetat med längd och skala i matematiken. Vi har förstorat flugor och förminskat amerikanska delstater. Vi har även fortsatt att nöta de viktiga prefixen kilo, hekto, deci, centi & milli och dess innebörd.

I historia så jobbar vi med hur det var att leva på 1500-talet. Hur var det egentligen att vara barn på 1500-talet? Hade man samma rättigheter och skyldigheter på den tiden? Var det bättre förr?

I ämnet svenska och tema tidning är det avdelning nöjessidor för hela slanten. Jag har fått se massa kreativa serier, labyrinter, korsord och sudoku!

I NO teknik är det svenska uppfinnare och innovatörer på tapeten, bokstavligen! Vi är nämligen i full gång med att skapa Tellus innovationsvägg. Mer om det nedan…

 

 

 

Vilka två kända svenska innovatörer är släkt med Linnea & Jesper?? Det ryktas även om att en av dem hängde med Alfred Nobel…

 

 

 

 

Fokus denna vecka

Som nämnt ovan så tapetserar vi Tellus innovationsvägg för tillfället med en massa brillianta uppfinningar och innovationer.

 

I två veckor har vi arbetat med svenska uppfinnare / innovatörer. Det är förvånansvärt hur många uppfinningar och innovationer som kommer från lilla Sverige. Bortsett från de kanske mest kända Anders Celsius & Alfred Nobel har vi uppfinnare såsom Nils Bohlin som gav oss trepunktsbältet vi har i alla bilar, Baltzar från Platen som gav oss kylskåpet för att nämna några. Vi har även fått säkerhetständstickan, skiftnyckeln, båtpropellern, kolsyrat vatten, kulsprutan, ultraljudet, dynamo-maskinen, pacemakern och det laddningsbara batteriet ifrån Sverige. Listan är rätt lång vilket gör att alla har kunnat välja olika uppfinnare som ska presenteras nästa vecka

 

 

Som nämnt i fredagskluringen har vi dessutom hela två kända uppfinnare som har släktingar i Tellus! Nämligen till Linnea och Jesper. Deras vägar verkar ha korsats under deras livstid då de forskade och arbetade inom snarlika områden…

Kidsen har verkligen varit sjukt engagerade i detta projekt vilket har varit riktigt kul att se!

 

Vi avslutade fredagen med att fortsätta titta på serien Spegelvänt, en riktigt bra serie från Svt. En dramaserie i form av ett äventyr där matematik i många former krävs för att lösa en massa mysterier 🙂

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.20

Ons – Tors 13-14/5: Presentation av din uppfinnare

 

V.21

Mån 18/5: Studiedag

Tis – ons 19-20/5:  “Ta igen”-dagar. De som ska vara i skolan har blivit kallade, annars är det studiedag som gäller.

Tors-fre 21-22/5:  Lov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trevlig Älg!

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Andreas

 

Tellus v. 17

 

 

Det är så himla kul att se så många pigga och glada ansikten tillbaka i skolan. Solen har skinit på oss hela veckan och det känns verkligen som att vi närmar oss sommaren. Denna vecka har präglats av engagemang i skoluppgifter, mycket lek utomhus på rasterna samt en massa kreativt skapande i både mina och Åsas ämnen 🙂

 

 

 

Distansundervisning

Tack vare en uppdatering i Classroom så vill jag och Åsa informera om att vi hädanefter kommer att ta bort frågan “Är du närvarande?“. Den ersätts med att varje Classroom har en ständig meet-länk, den hittar ni både under klassuppgifter samt under kurskoden på första sidan när man kommer in i Classroom. Så det är bara att klicka in sig den vägen för att få distansundervisning 🙂

 

 

 

 

Vilka olika brotyper är denna (in)stabila brokonstruktion gjort av?

 

 

 

 

Fokus denna vecka

I tekniken är vi på avsnittet “hållfasthet”. Saker som konstrueras måste som regel vara stabila och ha hög hållfasthet. Det är lätt att förstå att hus och broar inte får rasa under rusningstid eller vid ett oväder med starka vindar. Några andra exempel på föremål där det är viktigt att det är hög hållfasthet kan vara flygplan, hisslinor, linor, resväskor, möbler och cykelramar. För att få en djupare förståelse för detta så har vi jobbat praktiskt med laborationer denna vecka och byggt fyra sorters balkar L-balk, T-Balk, U-Balk och H-balk.

 

Vi har därefter undersök dessa balkar för att ta reda på vilka som tål mest belastning samt inom vilka användningsområden dessa balkar kan användas.

 

 

Idag så fick kidsen i uppdrag att bygga en pappmodell av ett bord. Enda instruktionen var att det skulle vara 10cm högt och ha en bordsyta på 20×20 cm, självklart skulle det även vara en stabil konstruktion! Det var spännande att se att de använde sina nyförvärvade kunskaper kring balkar, fackverk, pelare & rör, samt geometriska figurer såsom cylindrar, trianglar och kvadrater 🙂

 

 

 

Förra veckan lärde vi oss hur man kan bygga en propeller!

 

 

 

 

Övrig information:

Skolans dag 13 maj inställt

På grund av smittspridning av Coronaviruset kan vi inte genomföra Skolans Dag i år. Det känns oerhört sorgligt då det är första gången sedan Lemshaga Akademi startade 1995, som vi har ställt in Skolans Dag.

Vi kommer naturligtvis att följa rekommendationer från Folkhälsomyndigheten att folksamlingar över 50 st inte är tillåtet.

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.18

Fredag 1/5:  Lov

 

V.19

 

V.20

 

V.21

Mån 18/5: Studiedag

Tis – ons 19-20/5:  “Ta igen”-dagar (mer info kring detta kommer inom kort)

Tors-fre 21-22/5:  Lov

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trevlig Älg!

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Andreas

 

Geometri

Ansvarig lärare: Andreas Backvall

Projektet genomförs under veckorna 16 – 22

Geometri

 

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad möter vi för matematik i vardagen?
• Hur identifierar, namnger, konstruerar och jämför man egenskaper hos geometriska objekt?
• Hur känner man igen, mäter och ritar vinklar?
• Vad är symmetri?
• Hur tolkar man och använder sig av skala för förminskning och förstoring i vardagliga situationer?
• Hur använder man sig av prefix vid längdenheter?
• Vilka olika metoder använder man sig av för att beräkna omkrets och area av vanliga polygoner?
• Hur beräknar man volymen av rätblock?

 

Längst ner här i den lokala planeringen finner du en mer detaljerad plan vecka för vecka.

 

Begrepp

Sträcka, Romb, Symmetrisk figur, Skala, Omkrets, Area, Volym, Kub, Diagonal, Parallellogram.

 

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

 

Taluppfattning och tals användning

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Algebra

  • Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.
  • Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.

Geometri

  • Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
  • Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. Skala och dess användning i vardagliga situationer.
  • Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.
  • Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Gamma Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder. Vi använder oss även av det digitala läromedlet Gleerups. 

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med olika korta ”check-koller” och diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitionsområden.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

 

Veckoplanering

Kap 5  vecka 16 – 19 Geometri 

Mål för vecka:

I Classroom finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka

Vecka 16: 5.1

Vecka 17: 5.2

Vecka 18: 5.3

Vecka 19: 5.4

Vecka 20: 5.5

Vecka 21: 5.6

Vecka 22: Diagnos 5  & Kan du begreppen + Kan du förklara” 

 

Kap 6  vecka 23 – 24 “Med sikte på framtiden”

De sista veckorna jobbar vi med att repetera alla matematiska områden inför högstadiet.