Neptunus V38

Hej alla fina familjer i Neptunus!

 

Nu börjar höstvädret dra in med växlande väder, sol och värme ena dagen och regn och kyla nästa dag. I början av veckan fick vi uppleva magi i naturen med dimma över vatten och ängar.  -Är det älvor som dansar?  Nej, barnen visste att det är vattenånga = )

 

Denna vecka hade vi spännande saker på bokstaven Ll i  bokstavspåsen. Barnen som ansvarar för bokstavspåsen visar upp sakerna och de andra får gissa vilken bokstav det är.  Vi har tränat på hur vi skriver bokstaven och skrivit ord. Vi har också smakat på bokstaven i form av lime och gjort bokstaven med våra kroppar. 

 

 

 

På torsdagen trotsade vi hällregnet och gav oss ut i skogen på friluftslivet. Härligt men blött! 

 

 

Senare på torsdagen hade vi brandövning med alla elever i Mellangården och Villan. Eftersom vi tränat innan gick det riktigt bra, alla visste hur och var de skulle gå. Det var det lite otäckt när brandlarmet ringde så högt men nu vet vi att det fungerar utmärkt. 

 

Under svenskalektionerna har vi förutom att vi arbetat med bokstaven Ll även jobbat med läsläxor och läst texten om Svansar igen. Kan man läsa en text på olika sätt?

 

matematiklektionerna jobbade vi vidare med addition 0-10, gjorde problemlösningar och räknehändelser tillsammans, övat på ma-ord som addition, addera, sammanlagt, tillsammans, likhetstecken, plus, lika mycket m.fl.

 

 

NO Vi tittade på sommarläxorna och ut genom fönstret. Vilken årstid har vi precis haft? Hur vet vi det? Eleverna tänkte själva, berättade för närmaste kompisen och sedan pratade vi gemensamt (enligt en rutin som kallas Think-pair-share). Efter det startade vi upp egna årstidsböcker.

 

 

Idrott

Äntligen fick vi komma in i idrottssalen för att ha idrott! Denna första lektion gjorde vi olika övningar och lekar med en rockring. Mycket tid gick också till alla nya rutiner kring ombytet och vad man ska tänka på i idrottssalen.

 

 

Här kommer en hälsning från Gottis:

Hej!

Denna vecka har vi lyckats få till både Friluftsliv och en idrottslektion i gymnastiksalen.

På friluftslivet startade vi med morgonsamling inne. Vi pratade om hur vi bäst förbereder oss innan vi ska vara ute. Dagens väder var till en start lite lätt regn som under dagen skulle öka till mer regn. Så vi bestämde oss att ta på våra regnkläder, ta med vår ryggsäck med frukt och självklart besöka toaletten om det behövdes.
Ute på gården övade vi oss att hitta rätt rätt klassled. Så småningom kommer vi även att öva på att hitta platsen i ett brandled.Vi valde att inte gå så lång promenad denna dag så det fick bli till vindskyddet. Där samlades vi runt vår eldplats (som vi kommer att prova lite senare i höst med att grilla ngt gott). Frukten smakade toppen och gav energi! Efter det var det dax för några viktiga regler för att vi inte skulle drabbas av ngn olycka. Inte vara för nära det branta-kan halka, inte leka längre bort i skogen så att man inte kan se ngn vuxen och inte använda sig av några tillhyggen/vassa pinnar)
Barnen var mkt kreativa och hittade roliga och fantasifulla platser att leka på och med.
Efter lek var det dax att gå hem lite blöta men glada:)
Inför kommande friluftsliv och även till rasterna önskar vi att eleverna har kläder som fungerar i alla väder. Sverige är som vi vet inte bara sol. Nu har vi lägre temperatur och även regn. Regn är inget farligt att vistas i- kan vara jätte kul! Men då behövs regnkläder och tex. gummistövlar. Detta vill vi att ni föräldrar tar ansvar för. Det är barnen som blir ledsna, oroliga och inte vill vara med då detta saknas.
En frukt/grönsak (bär) är oxå en önskan. Om man ngn gång glömmer fixar vi det på skolan så gott vi kan. Men även där blir barnen ledsna när de inte har med sig rätt saker. Att vistas ute i naturen är underbart med rätt förutsättningar och det finns inget som smakar så bra just när du är ute.
På idrottslektionen fokuserade vi först på att byta om till gympakläder. När eleverna är klara med ombytet får de alltid leka lite “fritt” med ngt idrottsmaterial. Idag blev det rockring. För en del tar det lite längre tid att byta om och då är det en bra start att de som är klara går in i gympasalen och de som behöver lite mer tid kan få det.
Varje lektion är uppbyggd lite på samma sätt: Se bild
Allt för att göra alla så trygga som möjligt!
Lektionerna gick jättebra! Men jag vill att ni där hemma pratar lite om att lyssna på instruktioner och att försöka följa dem så bra man kan. Det är mkt nytt så här i starten på åk 1. Vi tar det lugnt och repeterar. Viktigast är rörelseglädje:)
Nu önskar jag er alla en skön hösthelg. Enligt väderprognosen ska det bli sol så gå ut och njut.
Gympahälsningar Gottis

 

Veckan som kommer:

 

På måndag börjar vi ha utvecklingssamtal, digitalt. Kom ihåg att fylla i enkäten “Inför utvecklingssamtal” på schoolsoft. Tack alla ni som snabbt svarade på om era barn har samtalet hemifrån med er eller om de sitter i skolan med oss. Det hjälper oss i planeringen av dagen. 

 

Läxa: Läsläxa och stavningsläxa, se läxhäftet. Ni har väl läst informationen till er föräldrar om läsläxan i början av läxhäftet!? 

Det är jättebra att ni skriver kommentarer, precis som några av er gjort, om hur läsläxan gått, om det kändes lagom svårt mm. 

 

Vecka 39

Måndag: Skoldagen börjar 9:40

Bokstavspåsen lämnas in.

Tisdag: Läxa lämnas in. Läxa lämnas ut.
Onsdag: Utvecklinssamtalsdag – inga lektioner men fritids har öppet för dem som anmält närvaro (till fritids)
Torsdag:
Fredag: Idrott för båda grupperna (inomhus). Ta med ombyte men ej skor, vi är barfota i gymnastiksalen. Vi börjar med att duscha efter jul så ingen handduk behövs än heller.

 

Kommande händelser:

 

  • 29/9 – Utvecklingssamtalsdag digitalt – Skola stängd, fritids öppet
  • V44 – Höstlov
    1/11 – Utbildningsdag – Fritids och skola stängt 

2/11 – Utbildningsdag – Skola stängd, fritids öppet

3-5/11 – Lov – Fritids öppet

 

 

Tack för denna vecka!

 

Ann-Sophie, Eva & Trixie

 

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se
trixie.eriksson@lemshaga.se


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Neptunus V37

Hej alla Neptunusar!

 

Tack för ett trevligt föräldramöte! Vi kommer att publicera protokollet på SchoolSoft inom kort för er som inte kunde närvara eller vill läsa informationen igen. Missa inte att titta på filmen från vår idrottslärare Gottis. I slutet av detta veckobrev hittar ni de regler som vi pratade om på mötet.

 

Denna vecka har vi arbetat med bokstaven Aa. Två barn hade fyllt sin bokstavspåsen med 5 saker som representerade bokstaven. Vi har tränat på hur vi skriver bokstaven och skrivit ord. Vi har också smakat på bokstaven i form av apelsin och gjort bokstaven med våra kroppar. 

 

 

 

Under svenskalektionerna har vi förutom att vi arbetat med bokstaven Aa även läst en rolig berättelse om djurs svansar och vad de är bra för. Det inspirerade oss till att göra svansar på oss själva. Eleverna ritade sina fantasisvansar på en profilbild av sig själva. Sedan fick de skriva vad det var för svans och vad den är bra för.

 

 

 

Utifrån texten pratade vi även extra om orden balans, fly, akta, hjälper, klättra och fort. Barnen kom på många spännande händelser till de orden.

 

matematiklektionerna har vi startat upp ett nytt kapitel som denna gång handlar om addition 0-10. Vi har tränat på att dela upp tal och arbeta med likheter i enkla former av ekvationer.

 

 

Röda gruppen hade bild :

Färgerna är också kompisar: Visste ni att det finns kompisfärger? De hjälper varandra att synas och att visa sina bästa sidor. Rött och grönt, lila och gul, orange och blå.

Vi började måla varsin färgcirkel. Först gick vi igenom hur vi använder materialet och färgerna. Alla hade full koncentration och gjorde verkligen sitt bästa. I bakgrunden hördes lugn musik. Det blev en magisk stund.

Hälsningar Cissi

 

 

 

Veckan som kommer:

 

Läxa: Läsläxa och stavningsläxa, se läxhäftet. Ni har väl läst informationen till er föräldrar om läsläxan i början av läxhäftet!? 

Det är jättebra att ni skriver kommentarer, precis som några av er gjort, om hur läsläxan gått, om det kändes lagom svårt mm. 

 

Vecka 37

Måndag: Skoldagen börjar 9:40

Bokstavspåsen lämnas in.

Tisdag: Läxa lämnas in.
Onsdag: Läxa lämnas ut.

Planeringsdag fritids

Torsdag: Friluftsliv
Fredag: Idrott för båda grupperna (inomhus). Ta ombyte (ej skor). (Vi börjar med att duscha efter jul.)

 

Kommande händelser:

 

  • 22/9 – Planeringsdag fritids (Se info ovan eller på SchoolSoft)
  • 29/9 – Utvecklingssamtalsdag digitalt – Skola stängd, fritids öppet
  • V44 – Höstlov
    1/11 – Utbildningsdag – Fritids och skola stängt 

2/11 – Utbildningsdag – Skola stängd, fritids öppet

3-5/11 – Lov – Fritids öppet

 

 

Här kommer de regler som vi utlovade att vi skulle ta upp på föräldramötet:

 

Leksaker och dylikt

Vi vill att barnen lämnar personliga saker som leksaker, gosedjur, stressaker m.m. hemma om vi inte önskat eller kommit överens om något annat. Vi har allt som eleverna behöver på skolan 🙂

 

Mobilregler – Mellangården/Villan åk 0-3

(Detta gäller även smartklockor och liknande)

 

Vi rekommenderar att alla elever lämnar mobilerna hemma. Tas mobilen med till skolan ska det finnas en överenskommelse med mentor(/ansvarspedagog). Det kan handla om att eleven ska börja med självständig hemgång eller av någon annan relevant anledning måste ha med sig telefonen till skolan.

Tas mobilen med till skolan ska den lämnas in på morgonen till mentor(/ansvarspedagog) och återfås vid hemgång. Mobiler som tas med till skolan är inte skolans ansvar vilket även gäller de som har lämnats in.

Mobilen ska vara avstängd under hela dagen. Det är inte tillåtet att använda telefonen varken under skoldag eller på fritids. Behöver du nå ditt barn under dagen i en nödsituation går det bra att ringa expeditionen.

Vi förväntar oss att alla elever följer och respekterar ovanstående regler. Om reglerna inte följs tillämpar vi denna åtgärd:

  • Mobilen tas i beslag och återlämnas endast till målsman när mentorn/ansvarspedagog finns tillgänglig.

 

Tack för denna vecka!

 

Ann-Sophie, Eva & Trixie

 

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se
trixie.eriksson@lemshaga.se


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Vi tillsammans i Neptunus

När, under vilka veckor? 2021/2022

Vad? 

  • Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra?
  • Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?
  • Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?
  • Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov?
  • Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?
  • Hur kan vi lära oss mer om hur vår hjärna fungerar och hur det påverkar oss i vardagen?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Normer och regler i elevens närmiljö.
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.
  • Vi har klassråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Kontinuerligt under årets gång.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter lägga den goda grund som Plutoåret har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,

att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bokstavspåsen

När, under vilka veckor? V.35 – V.5

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi lära oss fler ordbilder? Kan vi genom att alla elever får varsin dag att vara den som visar egna saker skapa ett lustfyllt lärande? Är det roligare att lära om vi gör det tillsammans med våra kompisar? Lär vi oss läsa på detta sätt? Blir vi bättre på att läsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

En elev får varje vecka ta med sig 5 saker som de hittar hemma och som börjar på den bokstav som vi arbetar med under veckan. Vi drar en ny elev varje fredag som ansvarar för påsen och tar med sakerna till måndag veckan efter.

 

Eleven får ta fram och visa sina saker. De berättar vad det är och tränar sig i muntlig framställan. Vi skriver upp sakernas namn på tavlan. Vi skriver även meningar till de elever som vill utmana sig att skriva hela meningar. Eleverna skriver ned ordet eller meningarna i sin bok “Veckans ord”, de ritar bilder till orden. Under veckan skriver vi även en gemensam berättelse där “veckans ord” ska finnas med.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skriver ord, meningar och texter i vår ordbok.

Genom dokumentation av elevernas framställan när de beskriver sina ord och saker i bokstavspåsen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

En elev ansvarar för bokstavspåsen varje vecka.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom att eleverna får ta sakerna hemifrån får familjerna vara delaktiga i våra elevers skolgång. Valet av saker visar elevernas intressen och personligheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Det är viktigt att familjerna känner sig delaktiga i sina barns skolgång. Här får de vid ett tillfälle vara en del av det. Vi vill att alla elever ska känna sig viktiga och en del av gruppen. Vi ser gruppen som en viktig del i lärandet. Vi delar med oss av våra tankar, idéer och lyssnar på varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Eventuell pedagogisk dokumentation:

 

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

När, under vilka veckor? v.49-50

 

Vad?

Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi jämföra husen?

  • Hur kan vi beskriva skillnaden i höjd mellan dem? • Vilka ord använder vi när vi jämför höjden?

Hur kan vi ta reda på vilken som är längst?

  • Finns det fler sätt? • Kan vi placera dem bredvid varandra och jämföra? • Skulle vi kunna använda gemen som hjälp? Hur då? • Hur många gem tror ni behövs för att mäta pennan och kritan?

Hur skulle vi kunna mäta soffan?

  • Kan vi använda någon del av kroppen för att mäta? • Vilka kroppsdelar skulle vi kunna använda? • Hur många händer, famnar eller fötter tror ni behövs? • Behöver kroppsdelarna vi mäter med ha samma storlek, eller kan vi till exempel mäta med fötter som är olika stora?

Hur kan vi mäta pennan?

  • Hur många centikuber behövs? • Hur kan vi använda linjalen för att mäta? • Vad visar linjalen? • Hur lång är pennan? • Hur vet vi det?

Hur kan vi jämföra höjd?

Vilka ord använder vi? • Hur kan vi jämföra längd? Vilka ord använder vi? • Hur gör vi när vi mäter med saker? • Hur gör vi när vi mäter med kroppen? • Hur gör vi när vi mäter med linjal? • Vad är en centimeter?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna löser problem och resonerar kring hur de kan jämföra längder med olika måttenheter. De värderar valda metoder.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare och centimeter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”när passar det att mäta i centimeter?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar kring längd och höjd och hur de kan använda olika metoder för att mäta. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av olika konkreta mätredskap, och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med både nutida och äldre måttenheter, samt ostandardiserade och standardiserade måttenheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till mätning med olika mätredskap, och resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller

Hur ska vi arbeta?Hur?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Jämföra höjd och längd

  • Kunna jämföra längd och höjd.
  • Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

 

Lektion 2 – Mäta med saker

  • Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.
  • Kunna uppskatta hur långa föremål är.

 

Lektion 3 – Mäta med kroppen

  • Kunna mäta med olika kroppsdelar.
  • Förstå begreppet enhet och hur det används.

 

Lektion 4 – Mäta med linjal

  • Kunna mäta med linjal.
  • Använda med enheten centimeter.

 

Lektion 5 – Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Addition och subtraktion 0 till 20

När, under vilka veckor? v. 46-48

Ansvarig: Ann-Sophie Petersen & Eva Lorne

Vad ska vi göra? Addition och subtraktion 0 till 20

  • addera genom att bilda 10
  • subtrahera genom att räkna bakåt
  • addera och subtrahera ental
  • subtrahera från 10
  • se samband mellan addition och subtraktion

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 fortsätter eleverna arbeta med addition och subtraktion, och möter flera metoder för att addera och subtrahera inom talområdet 0 till 20. I kapitlet uppmärksammas hur viktig kunskap en om tiokamraterna är och att den kan användas inom både räknesätten. Eleverna använder strategier sim att först bilda tio och sedan addera vidare.

Eleverna lär sig olika sätt att addera ental med ett tvåsiffrigt tal. Motsvarande metoder för subtraktion används när eleverna subtraherar ental samt subtraherar från tio. De använder sina kunskaper om addition och subtraktion för att skriva likheter med siffror och symboler. Kapitlet avslutas med att eleverna vidareutvecklar förståelsen för hur addition och subtraktion hör ihop. De löser additions- och subtraktionsproblem i vardagsnära situationer, för att träna på att se samband mellan räknesätten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Addera genom att räkna vidare:

  • Att kunna addera genom att räkna vidare från det största talet.

Lektion 2 – Addera genom att bilda tio:

  • Att kunna addera genom att bilda tio och lägga till det som blir kvar.
  • Att kunna använda tiokamrater vid addition.

Lektion 3 – Addera ental:

  • Att kunna addera ental genom att först bilda tio

Lektion 4 – Subtrahera genom att räkna bakåt:

  • Att kunna subtrahera genom att räkna bakåt.

Lektion 5 – Subtrahera ental:

  • Att kunna subtrahera ental genom att först bilda tio.

Lektion 6 – Subtrahera från tio:

  • Att kunna subtrahera genom att bilda tio och sedan ta bort från det.
  • Att kunna använda tiokamrater vid subtraktion.

Lektion 7 – Talfamiljer:

  • Kunna skriva likheter med addition och subtraktion utifrån en bild.
  • Att förstå innebörden av begreppet talfamilj och kunna bilda egna talfamiljer.
  • Att förstå den kommutativa lagen.

Lektion 8 – Problemlösning:

  • Att kunna använda addition och subtraktion för att lösa problem utifrån en bild.
  • Att upptäcka sambandet mellan addition och subtraktion i vardagliga sammanhang.
  • Att kunna skriva lösningar med siffror och symboler.

Lektion 9 – Kunskapslogg:

  • Att reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.
  • Att göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga tal inom talområdet 0–20 och tränar på att dela upp dem i flera delar. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. Eleverna upptäcker sambandet mellan addition och subtraktion och bildar talfamiljer. Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen, och resonerar om metodernas lämplighet.

Algebra:
Eleverna utvecklar en förståelse för likhetstecknets innebörd, samt upptäcker och skriver likheter med addition och subtraktion.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd, utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingen mellan addition och subtraktion blir tydlig.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.