Nyckeln till skatten

Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne
När? Ht-20 och vt-21

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
• Vad betyder det att läsa med flyt? Hur utvecklar jag den förmågan?
• Vad betyder läsförståelse?
• Vilka strategier använder jag för att utveckla min läsförståelse?
• Hur kan jag utöka mitt ordförråd?
• Hur kan jag utveckla min stavning?
• Vad behöver jag tänka på när jag skriver olika typer av texter?
• Vad är källkritik och hur söker jag information?

 

Övergripande mål från LGR 11 2.2:
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte:
Genom undervisningen i svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• söka information från olika källor och värdera dessa

 

Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
• Kunna använda dig av lässtrategierna som hjälp och stöd i din läsning och förståelse av texterna
• Lära dig hur du skriver olika slags texter och använda bilden som stöd
• Gå igenom och bearbeta din text
• Handstil och skriva på datorn
• Hur du använder skiljetecken när du läser och skriver, stavningsregler
• Alfabetet och alfabetisk ordning
Tala, lyssna och samtala
• Kunna lyssna och återberätta
• Muntliga presentationer och berättande
• Berättelser i olika kulturer, under olika tider och för olika syften.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
• I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.
• När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.
• Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi använder de olika lässtrategierna för att utveckla vår läsförståelse när vi läser ”Nyckeln till skatten”. Vi inleder varje kapitel med att vi tillsammans i skolan läser ett kapitel. Vi samtalar om innehåll, ord, fraser och begrepp vi möter i berättelsen. Därefter arbetar vi i vår arbetsbok. Här utvecklar eleverna sin läsning och skrivning Därefter har eleverna i läxa att läsa kapitlet några gånger samt svar på lässtrategiernas frågor (spågumman, reportern, detektiven och cowboyen). När läxan ska redovisas använder vi oss av “läspar” där de läser för varandra. Efter det ger eleverna varandra “två stjärnor och en önskan” samt väljer vi vilken lässtrategi eleverna ska arbeta med under.

Utöver det arbetar vi med “Nyckel till skatten – Språknycklar”. Här får eleverna arbeta på djupet med olika moment.  Här får de konkret ta sig an olika typer av texter med hjälp av de olika läsförståelsestrategier samt träna att själva skriva de olika typer av texter de mött i läseboken. Inom momenten språklära tränas alfabetisk ordning, meningsbyggnad, skiljetecken och ljudstridig stavning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
När eleverna arbetar i sina arbetsböcker visar de på utveckling av läsförståelsen.
Vi har läsläxa och vi använder oss av lässtrategierna för att svara på frågor kopplade till kapitlen vi läser varje vecka. Genom sina “läs par” kan vi ta del av eleverna läsutveckling och reflektion av det lästa.

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Läsningen är en viktig del för att få rätt förutsättning att lyckas i olika ämnen. Berättelsen är elevnära och spännande vilket skapar en god atmosfär som är gynnsam för lärande.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Genom olika ingångar och genom att använda oss av många olika uttrycksformer ger vi alla barn möjlighet att utveckla sin läs- och skrivutveckling. Vi är nyfikna på språket och engagerar oss i att hitta texter som lockar. Vi ser gruppen som en viktig del i vår utveckling och arbetar med den i olika konstellationer och genom olika arbetsformer. Vi samtalar och tar in elevernas egen verklighet och vardag i det vi gör.

Multiplikation och division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 41-45

Vad? Multiplikation och Division

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Kan ni se några mönster i bilden?
Hur många grupper är det?
Hur många grupper är det i varje grupp?
Hur många fiskar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2
Hur många grupper är det?
Hur många munkar är  det i varje grupp?
Hur många munkar är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Min kompis berättade att hon kunde räkna både grupper om 4 och 8. Hur gjorde hon?

Lektion 3
Kan ni se något mönster i bilden?
Hur många spindlar finns det?
Hur många ben har varje spindel?
Hur många ben har spindlarna tillsammans?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 4
Hur många muffins finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp muffinsen i fyra lika stora grupper?
Hur många muffins är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?

Lektion 5
Hur många äpplen finns det sammanlagt?
Hur kan vi dela upp äpplen i fyra respektive 8 lika stora grupper?
Hur många äpplen är det i varje grupp?
Hur kan vi uttrycka det med division?
Finns det fler sätt att dela upp äpplen i lika stora grupper?
Låt eleverna dela med sig av sina olika idéer och förslag till lösningar.

Lektion 6
Hur många körsbär är det sammanlagt?
Hur kan Lovisa fördela dem lika på fyra tårtor?
Om det i stället är 5 tårtor, hur ånga körsbär blir det då på varje tårta?
Hur kan vi beskriva det med division och multiplikation?
Vilken talfamilj passar till uppgiften?

Lektion 7
Vad berättar Oliver?
Vad berättar Lovisa?
Hur kan vi ta reda på hur många klistermärken Lovisa har?
Hur kan vi visa med blockmodellen?
Hur många klistermärken skulle Lovisa ha om hon hade tre gånger så mycket.

Lektion 8
Vilka färger kan nallens byxor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens byxor?
Vilka färger kan nallens tröjor ha?
På hur många olika sätt kan vi måla nallens tröjor?
Hur många kombinationer finns det sammanlagt?
Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 9 Kunskapsloggen
Hur gör vi när vi multiplicerar med 4?
Hur gör vi när vi multiplicerar med 8?
Hur kopplar 4:ans och 8:ans multiplikationstabell till varandra?
Hur gör vi när vi dividerar med 4 och 8?
Hur hänger division och multiplikation ihop?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan
Eleven möter matematiska problem i vardagsnära situationer som löser de med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, produkt och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan:
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera med 4 och 8. De använder tallinjen, konkret material och bilder för att upptäcka mönster i multiplikationstabellerna och se samband mellan 4:ans och 8:ans tabell. De kopplar samman räknesätten multiplikation, division och skriver likheter utifrån talfamiljer.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.

Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera och dividera.

Algebra
Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, samt på att se mönster och göra färdiga talföljder och likheter.

Sannolikhet oh statistik
Eleverna introduceras till enkel kombinatorik i konkreta och vardagsnära situationer. De tar reda på hur många olika valmöjligheter de har när de exempelvis kan välja att kombinera olika färger på kläder. De använder flera metoder och utforskar med hjälp av konkret material, genom att rita tabeller och genom att använda multiplikation.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt med bilder, samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 arbetar eleverna med multiplikation och division utifrån multiplikationstabellerna 4 och 8. Eleverna tränar på att se samband mellan tabellerna och de bygger förståelse genom att utforska med hjälp av konkret material, samt genom att se mönster i bilder och i talföljder. De övar på att använda olika strategier och att se multiplikation ur fler perspektiv.

Eleverna tränar både delningsdivision och innehållsdivision med 4 och 8. De övar också på att se samband mellan multiplikation och division.

De atbetar även med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation med 4 och 8. I den avslutande lektionen introduceras enkel kombinationer som finns när de exempelvis ska välja kläder i olika färger.

I FOKUS
– Multiplicera med 4 och 8
– dividera med 4 och 8
– se samband mellan multiplikation och division
– problemlösning
– kombinatorik

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Multiplicera med 4  

– Bygga förståelse för att upptäcka mönster i 4:ans multiplikationstabell.
– Kunna multiplicera med 4

2 Multiplicera me 4 och 8 

– Se samband mellan multiplikation med 4 och multiplikation med 8.
– Bygga förståelse för och upptäcka mönster i 8:ans multiplikationstabell. 

3 Multiplicera med 8 

– Kunna multiplicera med 8
– Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 8.

4 Dividera med 4

– Kunna dividera med 4
– Se samband mellan division och multiplikation med 4.

5 Dividera med 4 och 8

– Kunna dividera med 4 och 8
– Se samband mellan division och multiplikation med 4 och 8.

6 Multiplikation och Division

– Se och använda samband mellan multiplikation och division.
– Uttrycka likheter med multiplikation och division utifrån talfamiljer. 

7 Problemlösning

– Kunna lösa textuppgifter med multiplikation och division.
– Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

8 Kombinatorik

– Bygga förståelse för enkel kombinatorik.
– Kunna multiplicera för att hitta antalet möjliga kombinationer. 

9 Kunskapslogg

– Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 4 och 8.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Addition och subtraktion 0 till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne

När, under vilka veckor? 37-40

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
• Hur mycket pengar sparar Anna?
• Hur mycket mer pengar sparar Tom?
• Vad betyder mer än?
• Hur mycket pengar sparar Tom?
• På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2
• Hur många biljetter såldes i förväg?
• Hur många biljetter såldes på konsertdagen?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som såldes sammanlagt?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur räknar vi ut exakt hur många biljetter som såldes?

Lektion 3
• Hur många människor bor i staden från början?
• Hur många människor flyttar till staden?
• Hur tar vi reda på ungefär hur många som bor i staden nu?
• Hur räknar vi ut exakt hur många som bor i staden?

Lektion 4
• Vilken metod använder ni för att räkna ut summan?
• På vilka olika sätt kan vi addera?
• Kan ni räkna ut summan med huvudräkning?
• Använder ni samma metod till alla uppgifterna?

Lektion 5
• Hur många kvinnor är det?
• Hur många män är det?
• Hur många fler kvinnor än män är det?
• Hur tar vi reda på skillnaden?
• Ska vi addera eller subtrahera?

Lektion 6
• Hur mycket pengar behövs till klasskassan?
• Hur mycket har de redan samlat in?
• Hur tar vi reda på ungefär hur mycket som saknas?
• Hur kan vi räkna ut exakt hur mycket som saknas?
• Vad gör vi om entalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 7
• Hur många personer anmäler sig till tävlingen?
• Hur många är barn?
• Hur kan vi avrunda talen?
• Hur ska vi ta reda på hur många som är vuxna?
• Vilket räknesätt ska vi använda?
• Vad kan vi göra om entalen och tiotalen inte räcker vid uppställning?

Lektion 8
• Vilka metoder använder barnen för att subtrahera?
• Hur många olika strategier är det?
• Finns det fler metoder för att subtrahera?
• Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 9
• Hur många chokladkakor bakar bagaren?
• Hur många havrekakor bakar bagaren?
• Hur många kakor sålde bagaren?
• Kan vi synliggöra problemet med blockmodellen?
• Vad behöver vi börja med att räkna ut för att ta reda på hur många kakor som är kvar?

Lektion 10
• På vilka olika sätt kan vi addera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• På vilka olika sätt kan vi subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental?
• Hur adderar vi med växling?
• Hur subtraherar vi med växling?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
• Vilka olika strategier kan vi använda vid problemlösning?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter problem, i vardagsnära situationer, som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och visar olika sätt att lösa problemuppgifterna.
Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tusental, hundratal, tiotal och ental.
Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder vid addition och subtraktion, bland annat olika huvudräkningsstrategier, samt att använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial. Resonemangsförmågan Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen addition och subtraktion, samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel att visa med konkret material, blockmodellen och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.
Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.
Algebra
Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sitt sammanhang.
Problemlösning
Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter. Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder metoder som de mött tidigare och visar dessa med hjälp av tiobasmaterial. Eleverna adderar och subtraherar fyrsiffriga tal, både med och utan växling. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att använda avrundning för att bedöma rimligheten i sina svar. Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräveruträkningar i flera steg. De använder blockmodellen som stöd när de löser uppgifterna och tränar på att följa en viss struktur vid problemlösning.

I FOKUS
• addera ental, tiotal, hundratal och tusental
• addition med växling • subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental
• subtraktion med växling
• olika strategier vid addition och subtraktion
• problemlösning

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1 Addition utan växling s. 36 s. 30
• Kunna addera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
2 Addition med växling  s.39 s. 32
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
3 Addition med växling s.42 s.34
• Kunna använda olika metoder för att addera.
• Kunna använda uppställning med växling av ental och tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
4 Välja strategi – addition s.46 s.36
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition.
• Kunna förklara och använda olika additionsstrategier.
5 Subtraktion utan växling s. 49 s.38
• Kunna subtrahera ental, tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning utan växling.
6 Subtraktion med växling s.52 s. 40
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
7 Subtraktion med växling  s.55 s. 42
• Kunna använda olika metoder för att subtrahera.
• Kunna använda uppställning med växling av tiotal och hundratal.
• Kunna avrunda för att avgöra om svaret är rimligt.
8 Välja strategi – subtraktion s. 58 s. 44
• Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid subtraktion.
• Kunna förklara och använda olika subtraktionsstrategier.
9 Problemlösning  s. 61 s. 46
• Kunna lösa textuppgifter med addition och subtraktion.
• Kunna lösa problem i flera steg.
10 Kunskapslogg s. 64 s. 50
• Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Talen till 10 000

När, under vilka veckor? 35-36

Vad? Talen till 10 000

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1
• Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
• Hur många hundratal bildar ett tusental?
• Hur många äpplen är det i tio staplar?
• Hur många tusental är ett tiotusental?
• Kan ni se något mönster?
• Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar tusen steg i taget. Håller ni med?

Lektion 2

• Hur många körsbär finns det i varje låda/stapel?
• Hur många ligger det i rader och löst bredvid?
• Hur många siffror finns det i 2 345?
• Hur många hundratal, tiotal och ental är det?
• Vilket värde har varje siffra i talet?
• På vilka olika sätt kan vi visa talet?

Lektion 3

• Hur kan vi jämföra massan på flodhästen och elefanten?
• Kan vi använda tiobasmaterial för att jämföra massan? Finns det fler sätt?
• Hur mycket väger flodhästen? Elefanten?
• Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är 2 500 och 5 800?
• Vad kan vi börja med att jämföra?
• Min kompis säger att hon kan avgöra vilket djur som är tyngst respektive är lättast genom att titta på de två första siffrorna i talen. Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 4

• Kan ni se något mönster i talföljderna?
• Kan ni beskriva talmönstret?
• Vilka tal saknas?
• På vilka olika sätt kan ni visa talföljderna?

Lektion 5

• Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och Reykjavik?
• Varför tror ni Samir säger 2 000 km?
• Varför tror ni att Fatima säger 3 000 km?
• Var på tallinjen ligger 2 135?
• Hur kan vi avrunda 2 135?

Lektion 6

• Hur mycket kostar väskan/hjälmen/cykeln?
• Hur kan vi avrunda och räkna ut ungefär vad David handlar för sammanlagt?
• Vad kostar sakerna ungefär?

Lektion 7

• Hur visade egyptierna talet 3 412?
• Kan ni gissa vad varje talsymbol står för?
• Vilket är det andra talet som visas?

Lektion 8

• Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
• Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
• Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
• Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
• Vad är en talföljd?
• Hur avrundar vi tal till närmaste tusental, hundratal och tiotal?
• Hur använder vi överslagsräkning?
• Hur kan andra talsystem se ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur olika talsystem för historiska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker sambanden mellan dessa begrepp. De bekantar sig med innebörden av begreppet avrundning.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att bilda grupper om tusen, använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal, samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0 till 10 000 och tränar på att dela upp dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental. Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samt bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med egyptiernas talsymboler och talsystem. Eleverna jämför egyptiernas talsystem med vårt positionssystem. Eleverna tränar på att använda talen 0 till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang. De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder, samt fortsätter talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar eleverna med talområdet 0 till 10 000. Kapitlet inleds med att de utforskar, läser och skriver för att lära sig känna igen talen upp till 10 000. De tränar på att räkna stora antal genom att bilda grupper om 1 000 som de räknar stegvis. Eleverna utvecklar sina kunskaper om positionssystemet och använder tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller och talcirklar. Eleverna använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal och de beskriver även mönster och gör klart talföljder.

Eleverna tränar också på att avrunda till närmaste tiotal, hundratal och tusental med tallinjen som stöd. De använder avrundning i vardagliga sammanhang och gör överslagsberäkningar. Eleverna lär sig mer om den historiska utvecklingen av tals representationer och jämför egyptiernas talsymboler och deras sätt att bilda tal med dagens symboler och postionssystem.

I FOKUS
• räkna och skriva talen till 10 000
• tusental, hundratal, tiotal och ental
• jämföra och storleksordna tal
• beskriva och göra klart talföljder
• avrundning och överslagsräkning
• talens historia

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner och mål

1.Räkna till 10 000

• Kunna räkna och känna igen talen till 10 000.
• Kunna bilda tusen för att räkna antal.
• Kunna räkna antal stegvis.

2. Tusental, hundratal, tiotal och ental

• Bygga förståelse för positionssystemet.
• Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

3. Jämföra och storleksordna tal

• Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
• Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
• Kunna storleksordna tal.

4. Talföljder

• Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
• Kunna fortsätta talföljder.

5. Avrunda tal

• Kunna avrunda tal till närmaste tusental.
• Kunna använda symbolen ungefär lika med, ≈.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

6. Avrundning och överslagsräkning

• Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
• Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
• Kunna placera ut tal på tallinjen.

7. Historiska talsymboler

• Förstå hur tidiga kulturer visade tal.
• Utveckla förståelse för andra talsystem.
• Förstå nollans betydelse i positionssystemet.

8. Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Saturnus v41

Hej alla glada Saturnusar!

 

Tänk vilken tur vi hade med vädret i onsdags när vi vandrade till det gamla brofästet mitt emot Ingarö kyrka. Det märks att barnen blivit större. Promenaden till brofästet gick utmärkt på friluftslivet och barnen traskade glatt på de dryga 4 kilometrarna.

 

På vandringen hittade vi en spännande, blå svamp. Undrar om det är giftig?

 

Under veckan har 2-4 elever/ dag från Saturnus varit rastvärdar och lekledare för Pluto. De har först fått gå och presentera sig för Pluto-barnen på morgonen och berätta om lekarna. Sedan på lunchrasten har de hållit i lekar. Det har varit mycket uppskattat, både av Pluto och Saturnus.

 

 

Apropå kvarglömda kläder så städade barnen sina klädplatser och kapprumsvärdarna visade upp det som blivit över. Det enda som ligger kvar i kvarglömtkorgen, i skrivande stund, är en matlåda av plast 🙂

När vi ändå skriver om kläder behöver vi påminna om att det ALLTID ska finnas kläder efter alla tänkbara väder. Vi är ute varje dag. Eleverna behöver också ha extrakläder på sina hyllor för om man t.ex har blivit blöt. I dag, fredag blev de flesta blöta efter en regnskur på rasten och de flesta hade inget ombyte.

 

Vi skrev fel kapitel i läsläxa i svenska till denna vecka (kapitel 5) men det verkade som de flesta lyckats läsa kapitel 6 ändå (därför står det kapitel 7 till nästa vecka). Vi läste den svåraste delen i kapitel 6  gemensamt och jobbade med frågor om texten och med kartor. Kartkunskapen passade väldigt bra med vandringen då vi också använde kartor för att se var vi gick och vart vi skulle. 

 

mattelektionerna har vi repeterat tvåans, treans, femmans och tians multiplikationstabell och jobbat med kluriga problemlösningar. Vi har även prövat på att göra några problemlösningar i ma från gamla nationella prov.

 

Tekniklektionen har eleverna gruppvis provat att instruera Ansi till att rita en streckgubbe. I programmering är det viktigt att vara noggrann och tydlig i sina instruktioner för annars blir det fel. Vi fick några härliga skratt men eleverna lyckades alla att lösa uppgiften.

 

 

På lektionen i  NO undersökte vi blandningar och lösningar. Vad löser sig i vatten? Vi pratade även om farliga pulver som t.ex. diskmaskinsmedel.

 

 

 

SO-lektionen skrev vi en gemensam text på det vi lärt och upplevt innan och under vår vandring till Ingarö gamla brofäste. Nästa vecka ska vi börja att lära oss mer om Ingarö Kyrka och röda gruppen kommer att få göra ett besök där på fredag nästa vecka. Veckan därpå är det gröna gruppens tur.

Vi har också tränat på uppmärksamhet och fokus genom att leka olika lekar tillsammans.

 

bildlektionen fick eleverna i den röda gruppen skissa och måla akvarell. Inspirationen var bilder som vi tog när de vandrade längs ryssmuren. Gröna gruppen var då på musik och fick prova att spela ukulele.

 

 

Hem och skola       


Nu har vi publicerat föräldrainformationen på SchoolSoft. Gå in och läs och kryssa i att ni läst!

 

Höstlovs anmälan till Fritids och Klubben

Nu är det hög tid att anmäla ditt barn till Fritids och Klubben inför höstlovet v.44. 

Du gör din anmälan via schoolsoft, under kommentar från vårdnadshavare skriver du NÄRVARO alt. LEDIG. Ska ditt barn vara närvarande, lägger du även in aktuella tider för dagen. 

Vi behöver din anmälan senast måndag 12/10. 

Obs, Fritids och Klubben är stängt på måndag 26/10 för fortbildning av all personal på Lemshaga. 

 

Hälsningar Fritids och Klubben

 

Läxa: Läsläxan till måndag vecka 41 är att läsa kapitel 7 och samtala om texten med er där hemma. Skrivläxan med instruktion är inklistrad i den gröna läxboken där barnen även ska skriva. Hjälp dem så de använder blyertspenna och suddar när det blir fel, skriver med små bokstäver (gemener), stavar rätt och det blir fint. 

 

Vecka 42 

Måndag: Läxa lämnas in.

Idrott inne för båda grupperna. Ta med handduk och ombyte.

Tisdag: Skoldagen börjar 9:50. Se Klubben-info från “föräldramötet”.

Läxa lämnas ut.

Onsdag:
Torsdag:
Fredag: Röda gruppen besöker Ingarö kyrka. Ta med en frukt och vatten i en liten ryggsäck.

 

Kommande händelser:

 

  • V44 Höstlov (fritids stängt mån 26/10)

 

Med vänliga hälsningar

 

Eva, Ansi, Ulrika, Cissi & Johannes

Klasstelefon: 08-586 313 13

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se

ulrika.mannerstedt@lemshaga.se 

cecilia.hogsveden-east@lemshaga.se

johannes.sterneby@lemshaga.se

 

 

Saturnus V. 40

Hej alla glada Saturnusar!

 

 

Vackra höstfärger pryder nu vår gård. Temperaturen växlar från nästan sommarvärme till kyliga vindar. Nu är tiden för extra kläder här, både för varmt, kallt, torrt och blö tt väder. Kom ihåg att märka kläderna!

Under denna termin handleder Ansi en student som utbildar sig lärarassistent. Hon heter Linda och är med oss på måndagar.

 

Vi har under veckan börjat med att vara”lekvärdar” för Pluto. I mindre grupper är våra elever ansvariga för att leka en lek med plutoeleverna under lunchrasten. Denna vecka lekte de “Under hökens alla vingar”. Lekarna är valda av Saturnus.

 

 

svenskan har vi bl.a. arbetat med alfabetisk ordning. Vi repeterade hela alfabetet och tränade på att skriva den med både stora och små bokstäver. Vi löste också kluriga meddelanden samt provade att skriva ett eget hemligt meddelande.

Vi har också börjat att plocka ut nyckelord ur texter för att sedan återberätta den med hjälp av stödorden.

 

 

mattelektionerna har vi gjort det sista i kapitel 2 “Talen 0-10000”. Det har varit många kluriga problemlösningsuppgifter där eleverna själva först listar ut vilka räknesätt som behövs, gör uträkningar och sedan kontrollräknar. 

Innan vi börjar med nästa kapitel, som kommer att handla om “Multiplikation och division med 4 och 8”, passar vi på att repetera 2:ans och 3:ans tabell. För de som kände sig säkra på dem fick utmana sig genom att lösa talen på tid.

 

 

Tekniklektionen tittade vi på avsnitt 2 av serien “Programmera mera”. Avsnittet handlade om vad som är programmerat och vad som är bra att kunna om man ska programmera, t.ex som att kunna sortera. Fundera gärna hemma vilka saker ni har hemma som är programmerade och hur skulle ni vilja förbättra sakerna. Eleverna hade många fina ideér som ett litet hus som man kunde ha i fickan som vecklades ut till ett lyxhus när man tog fram det eller en maskin som lagade all mat hemma.

 I NO fortsatte vi med materials egenskaper, vad som flyter och vad som sjunker och varför.

 

 

SO-lektionen förberedde vi oss inför nästa veckas vandring till Ingarö brofäste, som vi kommer att göra på Friluftslivet. Vi tittade på tre olika bilder på tre olika broar som alla gått över till Ingarö. Vi tittade även på en gammal karta och en ny över Lemshagas marker och jämförde dem med varandra. Det gjorde att vi inspirerade till att skapa egna kartor.

 

 

bildlektionen fick eleverna skissa och måla akvarell. Inspirationen var bilder som vi tog när de vandrade längs ryssmuren.

 

Hem och skola       


Denna termin kommer vi inte att ha ett fysiskt föräldramöte. Istället kommer vi att sammanställa information i en presentation som vi kommer att lägga upp på Schoolsoft på onsdag den 7/10. När ni har läst och tagit del av informationen vill vi att ni kryssar i “Har läst bekräftelse” så att vi kan se vilka som har tagit del av  informationen. Är det så att ni har någon fråga eller fundering som gynnar andra att ta del av, maila oss den innan söndag 4/10.

 

Läxa: Läsläxan till måndag vecka 41 är att läsa kapitel 5 och samtala om texten med er där hemma. Skrivläxan med instruktion är inklistrad i den gröna läxboken där barnen även ska skriva. Hjälp dem så de använder blyertspenna och suddar när det blir fel, skriver med små bokstäver (gemener), stavar rätt och det blir fint. 

 

Vecka 41 

Måndag: Läxa lämnas in.

Idrott inne för båda grupperna. Ta med handduk och ombyte.

Tisdag: Skoldagen börjar 9:50. Klubben är öppen mellan 8-9, sedan är barnen på Mellangården eller ute.

Läxa lämnas ut.

Onsdag: Friluftsliv: Vandring till Ingarö brofäste. Ta med en vattenflaska och en frukt i en liten ryggsäck. 
Torsdag:
Fredag:

 

Kommande händelser:

 

  • V44 Höstlov (fritids stängt mån 26/10)

 

Med vänliga hälsningar

 

Eva, Ansi, Ulrika, Cissi & Johannes

Klasstelefon: 08-586 313 13

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se

ulrika.mannerstedt@lemshaga.se 

cecilia.hogsveden-east@lemshaga.se

johannes.sterneby@lemshaga.se