Bokanalys – tema, budskap och motiv

Bokanalys vårterminen 2021

Bokprojektet håller på i 10 veckor. Räkna ut hur många sidor du ska läsa varje vecka för att bli klar med boken i tid. Är boken på 200 sidor behöver du alltså läsa 20 sidor i veckan. Tänk på att inte spara allt till sista kvällen, utan planera i god tid när du ska göra vad. Läs de antal sidor du behöver läsa för att bli klar i tid.

V.10 Hitta boken (ska vara klart 15 mars)
Nu får du friheten att själv välja en bok, bra va?

1. Hitta boken du ska läsa. (Lyssna ingår inte) Nu tränar vi läsning med ögonen.
2. Fota framsidan och baksidan och lägg in i dokumentet i classroom. Dokumentet heter bokanalys.
3. Skriv 5 hela meningar om varför du valde just den här boken.
4. Förbered en kort presentation (lägg in bild på boken) om varför du valde boken och hur det gick till när du hittade den. Du kommer få berätta om detta i en mindre grupp.

V. 11 Hitta författaren (ska vara klart 22 mars)

Ta reda på fakta om författaren och skriv fakta om denna. Det ska vara cirka (¼ A4). Utgå från 2-3 st källor. Du kan använda NE och två andra valfria källor. Tänk på läsaren när du skriver. OBS, du får INTE skriva rakt av, det är plagiat, utan du måste referera (använda referatmarkörer) och källhänvisa.
Du kan utgå från frågorna, eller skriva en egen text utan frågorna som stöd.

När och var föddes författaren?
Var växte författaren upp och hur var författarens uppväxtvillkor? (hände det något dramatiskt under författarens uppväxt?)
Vad brinner författaren för?
Hur såg samhället ut under författarens livstid? Vilka samhällsproblem fanns och vad diskuterade man mycket?
Vilka kopplingar kan du göra mellan författarens bakgrund och innehållet i boken?



V. 12 Vilka var nu lässtrategierna? (ska vara klart 28 mars)
Träna på lässtrategierna: Förutspå, reda ut oklarheter, sammanfatta och se inre bilder.

1. Skriv och berätta kortfattat var och när bokens handling utspelar sig. Vem/vilka är huvudpersoner? (4-10 meningar)
2. Förutspå: Vad tror du kommer hända? Vilka problem kommer uppstå? Hur tror du dessa kommer att lösas? (4-20 meningar)
3. Reda ut oklarheter: Vilka ord är svåra att förstå? Skriv ner 3-5 st. Kan du förstå orden om du läser hela meningen? Kan du förstå meningen utan att läsa ordet? (prova, du behöver inte skriva någon förklaring)
4. Sammanfatta: Sammanfatta kort (4-6 meningar) vad det du läst handlade om.
5. Se inre bilder: Välj en plats i boken. Beskriv den så utförligt som du kan (med hjälp av din fantasi). Använd många gestaltande beskrivningar (många verb). Skriv 5-10 hela meningar.

V. 13 Tema, budskap och motiv (ska vara klart 12 april)

Ta reda på bokens tema, budskap och motiv. Nu ska vi träna på att förklara vad som är en texts tema, budskap och motiv för att förstå vad boken egentligen handlar om.

1. Vad är bokens tema? Nu måste du läsa mellan raderna och tänka på djupet.
2. Vad är bokens budskap? Vad tror du författaren vill säga eller förmedla med sin text?
3. Vad/vilka är motiven i boken? Ett motiv är ofta det som författaren skriver om som hjälper till att förmedla budskapet. Det kan vara en ensam person eller en som är olycklig på något vis.

 

https://www.youtube.com/watch?v=KpVtTtlow3A

V. 15 Berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk (ska vara klart 19 april)

Nu tränar vi på att tolka och analysera text. För detta behöver du ha ett ordförråd som beskriver hur författaren byggt upp texten och arbetat med språket. Några ord för att analysera är: berättarperspektiv, berättarstruktur och bildspråk.

Ur vilket perspektiv är boken berättad? (jag-form, du-form, tredje person, allvetande berättare)
Vilken berättarstruktur har berättelsen? (kronologisk, parallellhandling, ramberättelse, cirkelkomposition, tillbakablickar)
Vilka olika typer av bildspråk kan du hitta exempel på? (liknelse, metafor, allegori, symbol)

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarperspektiv

https://www.youtube.com/results?search_query=berättarstruktur

Merkurius veckobrev v.13

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Pandemin släpper ju tyvärr inte taget om vårt avlånga land så vi behöver fortsätta göra allt vi kan för att begränsa smittan. Håll avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid symptom! Efter påsklovet fortsätter vi som vanligt med en mix av när- och distansundervisning. Mer information om detta finns på Schoolsoft.

Veckan som gick: Vi har haft gröna klassen inne i skolan hela veckan och efter lovet är det röda klassen som vi välkomnar tillbaka till skolan. I onsdags hade vi en fantastisk inspirationsmässa inför framtiden och yrkesval. Det var mycket uppskattat av eleverna.

Veckan som kommer: Påsklov!

Övrig viktig info

Vi kommer att ha ett föräldramöte efter påsklovet. Mer info om detta finns på Schoolsoft.

Glad Påsk önskar Merkurius!

Merkurius v.8

 

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Nu är vi redan framme vid sportlov och tänk vad fort det har gått!

I svenskämnet har vi nu arbetat färdigt med satsdelar och eleverna har haft prov på området. Nu hoppas jag att det vi har lärt oss också kommer synas i elevernas texter när de skriver. Ni föräldrar får gärna fråga era barn om vad en fullständig mening är och hur man vet hur många satser en mening innehåller. Efter sportlovet kommer vi fortsätta arbeta med skrivandets konst men nu med inrikting på de lite större delarna såsom den röda tråden, styckeindelning, nominaliseringar och referatmarkörer. 

I torsdags hade eleverna brandsläckningskunskap. Malin och Gottis har lagt ner mycket tid, kraft och planering på att planera detta, så tacka gärna dem vid tillfälle! (Det är långt ifrån självklart att få vara med om något sånt här). 

Som ni redan vet, ökar smittspridningen i samhället och så också i skolan. Vi vill tacka er för ert samarbeta och för att ni tar detta på allvar. Tack för att ni inte skickar barn som bara har “lite” ont i halsen eller “lite” ont i huvudet till skolan. Om vi lärare kan hålla oss friska kan vi hålla skolan öppen. 

Under torsdagseftermiddagen hade vi genomgång och övningar av brandsäkerhet. Stort tack till er föräldrar som hade möjlighet att ställa upp med material och er viktiga kunskap om brandsäkerhet! 

 

Med en kolsyresläckare kan man släcka olja, bensin och brännbara vätskor.
Här övar eleverna på att släcka ett brandfat. För släckning används kolsyra.

 

Under och efter lovet:

Håll utkik på Schoolsoft angående undervisningen och hur kommande veckor kommer att se ut! Information kan snabbt komma att förändras och därför måste ni se till att vara uppdaterade!

Trevlig helg och trevligt sportlov önskar team Merkurius!

 

 

Merkurius veckobrev v.5

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Det här lite av är utsikten från L2. Det klassrum som vi oftast har svenska i. Utsikten är makalös!

Ljuset, minusgraderna, solen och snön som har kommit den här veckan har gjort att elevernas energi också börjar återvända. Det tycker vi lärare förstås är härligt. Att vädret och miljön har betydelse på hur vi mår har vi fått ett tydligt kvitto på under veckan. Många elever är på ett toppenhumör och busar och skrattar med varandra. 

I svenskan övar vi vidare på att känna igen och markera satsdelar. Grönisarna har fått spela in egna filmer som förklarar satsdelar. Vilka filmstjärnor vi har i Merkurius, wow! Medan Rödisarna har fått traggla övningar hemma på distans. Nästa vecka är det deras tur att få sin andra lektion till att spela in film. Filmerna kommer så småningom ligga i svenska-klassrummet i Classroom. 

   

Snart har vi utvecklingssamtal (17 februari) och för er som inte har bokat än är det hög tid att göra det. Det är först till kvarn som gäller och tiderna finns på Schoolsoft. Innan samtalet ska eleven förbereda sig genom att dels svara på ett antal frågor som hen fått av oss och dels fylla i “Inför utvecklingssamtal” på Schoolsoft. Ni föräldrar förbereder er genom att fylla in inför utvecklingssamtal för vårdnadshavare. Om ni har några specifika/speciella frågor ni vill ta upp är det bra om ni mailar oss innan. 


Ta hand om varandra!

/Annica, Malin och Patrik

Formellt skrivande och satsdelar

Vad? Formellt skrivande och satsdelar

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur skriver jag formellt?

Hur skriver jag en fullständig mening?

Hur kan jag använda kunskaper om satsdelar för att variera och utveckla mina meningar?

Hur kan kunskaper om olika kategorier av bisatsinledare hjälpa mig att utveckla mina texter?

Vilka är våra vanligaste satsdelar?

Hur gör jag för att markera/ta ut satsdelar?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
Förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer Förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll från kursplanen:

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Förståelse:

Du ska förstå vad en huvudsats och en bisats är och hur dessa hänger ihop. Du ska förstå hur ett aktivt användande av bisatser kan utveckla ditt skrivande.
Förmågor:
Du ska kunna skriva en huvudsats och en bisats och förklara vad det är. Du ska kunna olika kategorier av bisatsinledare och hur de används.
Du ska kunna förklara skillnaden mellan en fullständig och en ofullständig mening.
Du ska kunna förklara varför och hur en mening är ofullständig och hur den kan bli fullständig (subjekt + predikat)
Du ska kunna utveckla en mening med hjälp av bisatser.
Du ska kunna variera dina meningar genom att börja med en olika satsdelar.
Du ska kunna markera vilka satsdelar som finns i en mening.
Kunskaper – begrepp
Subjekt, Predikat (finit verb), Objekt, (direkt och indirekt), Adverbial, Agent, Predikativ (predikatsfyllnad), huvudsats och bisats.
Faktakunskaper
Vad är en formell text och i vilka sammanhang bör man skriva formellt?
När behöver man inte skriva formellt?
Färdigheter:
Du ska kunna skriva ett formellt brev och undersöka ditt eget språk genom att markera satsdelar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
E: Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. C: Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

A: Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på kortfilmer och diskuterar innehållet.
Vi gör övningsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Prov på satsdelar samt skriva ett formellt brev.
Du ska genom provet visa att du kan markera satsdelar och använda satsdelar för att bygga ut en mening eller variera en mening.
Tidsplan, när ska vi göra vad?:
v.2-? (ej klart)

Här finns korta förklaringar till satsdelarna, men det finns mer och bättre material i Classroom!

 

Varför?
Sammanhang och aktualitet:
För att kunna utveckla språket behöver man ha kunskap om och förstå språkliga normer och språkets struktur. 
Övergripande mål från LGR11 2.2:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.

Merkurius veckobrev v.2

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Vi hoppas att ni har haft ett fint jullov och tycker att det känns bra att komma tillbaka till skolan. Visst är det härligt att vara ledig och gå hemma och skrota? Men i längden kanske det blir lite långtråkigt, eller hur? Vi lärare tycker det iallafall, för vi saknar ju er elever!

Har ni missat vad svenskundervisningen handlar om just nu? Ingen fara, här kommer en liten uppdatering!

När man skriver formella texter (typ ett sånt här brev) ska man vara noga med att använda ett korrekt skriftspråk. Det gör kanske inte alltid vi lärare, inte ens jag som är svensklärare. Hur som helst, är det naturligtvis inte snyggt att skriva “typ” så som jag nyss gjorde. Typ, liksom och hör till talspråket och  går bra att skriva när man skriver sms, skönlitterära texter (exempelvis poesi, noveller och sagor) och informella brev. När vi skriver sakprosa (exempelvis jobbansökningar, referat, debattartikel, faktatexter) ska man alltid försöka hålla sig till ett formellt skriftspråk. 

I ett formellt skriftspråk finns det några saker du bör tänka på. Den allra viktigaste saken är nog (jag skriver nog för alla är nog inte helt överens här) är att alla meningar måste vara fullständiga. En fullständig mening börjar med stor bokstav och innehåller ett subjekt och ett predikat och avslutas med punkt. Ett subjekt och ett predikat bildar tillsammans en sats. Om en mening innehåller flera satser så måste dessa särskiljas eller bindas ihop (jag vet att detta kan låta som dubbla budskap, men vänta lite så ska jag förklara). Att satserna måste särskiljas eller bindas ihop betyder helt enkelt att man inte får rada upp dem med bara kommatecken emellan, utan de måste antingen särskiljas genom skiljetecken som punkt, utropstecken eller frågetecken ( . ! ? ) eller en konjunktion (och, men, så, för, eller) eller bindas ihop genom en subjunktion/bisatsinledare (som, medan, när, därför, eftersom, innan). Att skriva en mening såhär blir alltså fel:

Hunden skäller, det snöar. Detta kallas satsradning och hör inte till ett korrekt skriftspråk.

För att det ska bli rätt måste du antingen dela på satserna, eller särskilja dem. 

Hunden skäller och det snöar. (huvudsats + huvudsats)

Hunden skäller, även om det snöar. (huvudsats + bisats) 

För att undersöka om det verkligen är en bisats kan man testa med BIFF-regeln. Biff står för “I bisats kommer INTE för finita verbet).

Vi testar:

Hunden (INTE) skäller, även om det (INTE) snöar.

Här kan vi höra att den första satsen låter det inte rätt med INTE framför verbet. I den andra satsen fungerar det med INTE framför verbet. Alltså är den sista satsen en bisats.

Nu vet ni allt om fullständiga meningar, eller hur? Inte? Bra, då har vi något att pyssla med under nästa vecka!

Nästa vecka kommer Grön vara fysiskt på plats i skolan och Röd kommer få distansundervisning. Vi hoppas att det ska gå så smidigt som möjligt för alla.

Trevlig helg!

/Team Merkurius