Venus veckobrev v.36

Hej alla elever och föräldrar i Venus!

Vi har haft en jättefin start på terminen och övergången mellan mellanstadiet och högstadiet verkar ha gått utan några större bekymmer. Det märks att det är en mycket trygg klass, eleverna tycker om varandra och är vana att ta hänsyn till och respektera varandra. Dessutom är eleverna mycket positiva, hjälpsamma och intresserade av att läsa sig saker, detta skapar bra förutsättningar!

Skolans treårsmål

Skolans nya treårsmål är att vi ska lära oss mer om hur hjärnan fungerar. Därför håller vi nu på i svenskan att lyssna på Anders Hansens sommarprat om hur “en hjärna i osynk kan få oss att må dåligt” och vad vi kan göra för att må bättre. Vi har pratat en del om sömn och motion och hur det kan påverka vårt mentala mående. Eleverna håller också på att skriva varsitt brev (kanske blir du som får det?) om det som de uppfattade intressant, spännande eller viktigt i Hansens sommarprat. I brevet tränar vi på att skriva inledning, innehåll uppdelat i stycken och en avslutning. Vi tränar också på att använda referatmarkörer såsom: säger, tycker, menar, anser, påpekar osv. för att skilja på egna och andras tankar.

Venus tema

Vårt gemensamma tema för Venus den här terminen är: “Hur du överlever en krissituation”. Detta tema genomsyrar svenska, SO och NO på lite olika sätt. I NO har eleverna under veckan fått koka överlevnadssoppa och i SO har de fått gå ut i naturen kring Lemshaga och identifierat sårbara platser. I svenskan kopplar vi naturligtvis ihop hur hjärnan påverkas av oro, ensamhet och sömnsvårigheter och hur det i sin tur kan leda till stressrelaterade hjärt-kärlsjukdomar. Det kanske inte låter så upplyftande men eleverna har varit mycket engagerade och berörda av ämnet. Givetvis har vi även pratat om vad man själv kan göra för att påverka sitt mående i positiv riktning.

Utvecklingssamtal

Snart drar utvecklingssamtalen igång och har ni inte bokat än gör det snarast! Eleverna kommer börja förbereda sina IUP.er (individuell utvecklingsplan) under nästa vecka. I sin IUP ska eleverna reflektera över den första tiden i Ladan, hur det går i ämnena, sina starka sidor och eventuella utvecklingsområden.  Om du som förälder har någon/några frågor inför samtalet, skriv gärna ner dem i “Inför utvecklingssamtal” för vårdnadshavare på Schoolsoft, eller maila. Varmt välkomna!

Tekniska museet

Näst, nästa vecka åker vi till Tekniska museet (datum och tider finns på Schoolsoft). Så här skriver Tekniska om dagen:

Syftet med dagen är visa vilka otroliga möjligheter som finns för ingenjörer och vad ingenjörer gör för att bidra till en positiv framtidsutveckling. Vi kommer att visa upp spännande innovationer, arrangera prova-på aktiviteter och bjuda på spännande föreläsningar.

Eleverna kommer att träffa forskare och företag inom områden som forensisk teknik (kriminalteknik), framtidens mat, fysik, internet of things, matematik, rymden, hästsport, textil, ultraljud, självkörande bilar, robotar, solceller, medicin mm. Och de kommer att få möjlighet att prata med rymdkändisen Christer Fuglesang.

Här ligger en länk med info från Tekniska.

https://www.iva.se/tekniska

Trevlig helg!

/Team Venus

Litteraturhistoria

Varför ska man läsa litteraturhistoria? För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 35-50

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)

Vilka kännetecken (vad är typiskt) unde epoken?

Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?

Vad längtar man efter under epoken?

Vad är man rädd för under epoken?

Hur syns det i samhället  (i vilka uttryck visar det sig? musik, litteratur)

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter och se filmer.
Enskilt välja en författare och skriva en kort biografi.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  1. Ni kommer få skriva ett brev om en epok.
  2. Ni kommer få skriva en krönika om en epok.

 

  1. Ni kommer få skriva en argumenterande text med inspiration av en epok.
  2. Ni kommer få skriva och hålla ett enkelt tal om en epok.
  3. Ni kommer få skriva korta sammanfattningar.
  4. Ni kommer få arbeta i grupp och göra korta presentationer.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 35-37 Antiken (muntlig presentation)
vecka 37-39 Medeltiden (muntlig presentation + sammanfattning)
vecka 40-42 Renässansen (muntlig presentation + brev)
vecka 43-45 Upplysningen (muntlig presentation + krönika)
vecka 46-47 Romantiken (muntlig presentation + argumenterande text)
vecka 48-50 Modernismen (muntlig presentation, självständigt)
vecka vårterminen Postmodernismen

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen och kanske därigenom få en ny upplevelse av att läsa.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation

En sekund i taget

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.37-50
Vad är meningen med att läsa? Vad är textsamtal? Vad är lässtrategier?

en-sekund1Vi ska läsa boken En sekund i taget och arbeta med olika skrivuppgifter. Ibland kommer vi läsa i skolan, ibland kommer du få läsa hemma. Tyngdpunkten kommer ligga på att vi ska samtala om texten!

Skrivuppgifterna ska du som elev samla i ett dokument som du kallar “En sekund i taget”. Detta dokument ska du så småningom dela med mig. Det är i det dokumentet jag kommer bedöma hur du har arbetat med skrivuppgifterna i förhållande till kunskapskraven.

I samband med skrivuppgifterna kommer vi att öva på att synliggöra sitt tänkande genom olika stödstrukturer och tankerutiner. Stödstrukturerna kommer handla om hur man använder olika läs- och skrivstrategier.

Frågeställningarna nedan kommer från kunskapskraven i svenska. Om du tittar i matrisen kommer du känna igen dem.

Frågeställning och följdfrågor

Hur använder man lässtrategier?

Hur skriver man en sammanfattning innehåll?

Hur kan man, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och resonera/prata om text?

Vad betyder det att en text har ett budskap?

Vada betyder det att läsa “mellan raderna”?

Hur “drar man slutsater” om hur en text har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i?

Vad är skillnaden mellan citat och referat?

Hur skriver man en läslogg och vad ska det vara bra för?

Hur samtalar man, ställer frågor och för fram egna åsikter om en text?

Hur använder man underbyggda argument för sina åsikter om en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia
Förankring i kursplanens syfte

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. I undervisningen ska eleverna få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och olika delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Informationssökning och källkritik

  • Hur man citerar (och gör källhänvisningar).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Varje lektion tar vi upp ett tema. Det kan vara en lässtrategi, hur man gör personbeskrivningar, vad ett citat är, hur man sammanfattar, hur man läser mellan raderna, förutspår eller hur man gör när man stöter på ett ord som man inte förstår.

Du kommer få lära dig hur man skriver en läslogg. Genom läsloggen kommer du få träna på att välja ut meningar som du sedan skriver om till citat. Dessa citat ska du sedan skriva dina egna tankar om.

Jag kommer visa och förklara vad skrivuppgiften har för syfte, kopplat till förmågorna i matrisen.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du ska skriva alla uppgifter i ett och samma dokument. Dokumentet ska heta “En sekund i taget”. Jag kommer då och då stämma av att du gjort alla uppgifter och ligger i fas.

Jag kommer bedöma hur du deltar på lektionerna. Som exempel kan det betyda att jag tittar på hur du ställer frågor, hur du ställer följdfrågor och hur du kopplar dina frågor eller kommentarer till vad jag eller någon elev sagt. Hänger du med?

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Här kommer det vi arbetat med under lektionerna ligga.

 

V.37 Lässtrategier, att kunna förutspå och gissa vad man tror kommer hända.

 

v. 38 Lässtrategier, att kunna tänka sig in i något. Vi låtsas att vi hamnar i samma situation som personen i boken och skriver vad vi själva skulle ha gjort.

 

v. 39 Citat-Tanke, du väljer ut citat som du skriver dina tankar, känslor, åsikter eller frågor om.

 

Illustratören-Att se i bilder. Du väljer utdrag ur texten som du beskriver i bilder. Du väljer bilder från nätet som du klistra in i dokumentet under rubriken Illustratören.

 

v. 40 Inre och yttre dialoger, vad betyder det? Du hittar och ger exempel utifrån boken.

 

v. 41 Att samtala och ställa frågor till text. Hur ställer man intressanta frågor?

v. 42  Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar. Detta fortsätter vi med ytterligare en vecka.

sprakliga-drag-i-berattande-text

v. 43 Vi fortsätter att lära oss verktyg för att analysera text. Att läsa berättande texter och att tolka budskap. Vi pratar om begrepp som är användbara när man pratar om berättande texter. Tolkning och budskap, symboler, tema och motiv, liknelser och metaforer, vad är vad och vad är skillnaden? Du ska få prova att analysera en egen bok. Du ska bland annat förklara berättarperspektiv, tillbakablickar och framåtblickar.

v. 45 Att koppla på känslor. Du väljer utdrag ur texten, ca 4-5 citat som väcker känslor hos dig. Du argumenterar och förklarar varför.

v. 46. Att förutspå. Med hjälp av olika ledtrådar i texten ska du förutspå vad du tror kommer hända längre fram. Det viktigaste är att du hittar ledtrådarna. Liknelser och metaforer, vad är det och vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan ett citat och ett referat? Vi tränar på att skriva citat och referat utifrån boken vi läser. Vad betyder det att en text eller att en författare har ett budskap? Vi försöker tolka budskap och läsa mellan raderna. Du ska själv välja ut några exempel från texten, ca 4-5 stycken som du själv försöker tolka och förklara. Det ska vara meningar som man skulle kunna “läsa mellan raderna”.

v. 47 Att gå i dialog med texten. Om du hade varit en av karaktärerna, vem hade du varit? Vad hade du gjort? Tänkt? Velat ändra på?

v. 48 Miljöbeskrivningar. Välj en av miljöerna som hittills beskrivits i boken. Gör en miljöbeskrivning på en halv A4.

v. 49 Lässtrategier.”Sammanfatta”. Hur återberättar man och hur gör man en enkel sammanfattning? Du gör en sammanfattning på ca en halv A4. Mer om detta senare.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Forskning har visat att för att stimulera elevernas språkutveckling är det bra att använda sig av stödstrukturer/scaffolding. Exempel på stödstrukturer som används i det här projektet är de så kallade VT-rutinerna. Vi använder även lässtrategier som stödstrukturer. VT-rutinerna och lässtrategierna utmanar, vidgar och synliggör elever och lärares lärande.

Språket är allas ansvar. Ansvaret för att utveckla elevernas lärande och demokratiska kompetens genom goda språkkunskaper är inte knutet till några särskilda ämnen eller verksamheter, utan vilar på alla som arbetar i skolan. På Lemshaga är detta är något som praktiseras genom goda rutiner och stödstrukturer för tänkande och lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus välkomstbrev!

Hej alla elever och föräldrar i Venus!

Varmt välkomna tillbaka till skolan och Ladan!

Nu är det dags att dra igång ett nytt läsår och vi är så nyfikna på få träffa er!

Här kommer en planering för nästa vecka:

Måndag: Upprop i amfiteatern kl.9.00 sedan träffas vi utanför Ladan och äter glass. Efteråt träffas vi i L1 och L2 för information om vad som händer under veckan. Se till att ni har läst och bekräftat alla nya regler kring lån av Ipads som finns på Schoolsoft. (Har man inte gjort det kan man inte få sin Ipad). Vi går gemensamt till matsalen och äter lunch kl.11.45-12.10, därefter återsamlas vi i klassrummet. Dagen slutar kl.12.40

Medtag lås till ditt skåp!

Tisdag: Välkommen till Ladans “lära känna dag”. Vi samlas i L1 och L2 kl.8.45. Ni kommer få info om gruppindelning för olika aktiviteter som kommer ske under dagen. Under den här dagen kommer du vara i en av tolv åldersblandade grupper med elever från 7, 8 och 9. Dessa grupper kallar vi i Ladan för “12-grupper”.  Tillsammans kommer ni i gruppen få spela spel, göra frågesport, tillverka en flagga, prova biljard, basket och på olika sätt träna samarbete. Vi äter lunch på skolan och dagen slutar kl.14.15.

Onsdag: Turf på Skansen. Samling vid Värmdö Marknad kl.8.50 därifrån tar vi oss gemensamt till Skansen (ta med busskort om du har, annars har vi). På Skansen kommer du fortsätta vara i “12-gruppen” där ni tillsammans ska lösa olika uppdrag under dagen. Dagen slutar på plats kl.13.30 men de som vill får sällskap tillbaka till skolan med pedagoger. Medtag matsäck, fika, vattenflaska, bra skor och kläder efter väder!

Torsdag: Fyra stränders vandring med Venus och föräldramöte. Alla samlas vid Lemshaga IP kl.9.00 . En stund in på förmiddagen tar vi tillsammans bussen mot Klacknäset. Medtag matsäck, fika, vattenflaska, bra skor, kläder efter väder, badkläder samt valfri överlevnadspryl (ej kniv/yxa)! Vi åker gemensamt tillbaka till skolan (från Björkviksbrygga).

När vi kommer tillbaka till skolan ordnar vi tillsammans inför kvällens föräldramöte och föräldrar/barnträff. Vi grillar hamburgare, spelar Kahoot, och testar Ladans olika rastaktiviteter. En del av kvällen vill vi ha föräldrarna i vuxenmöte, själva. Under den tiden är ni elever kvar och spelar spel/hänger. Därefter avslutar vi kvällen med gemensam fika. Vi vill att ni föräldrar kommer kl.17.30 för grillmingel, medtag egen alkoholfri dryck. kvällen slutar cirka kl.20.00. Alla elever får ledigt på fredagen som kompensation (Kan man inte vara kvar som elev hela kvällen ordnar vi en skoldag på fredag kl.8.20-13.30).

Fredag: Kompensationsledigt för alla elever som har varit med hela torsdagskvällen.

Mentorer, halvklasser och annan information löser vi i samband med att vi testkör schemat i vecka 35.

Här nedan finns en viktig blankett ni behöver läsa och fylla i snarast.

Tillstånd blankett skolstart Ladan

Info om skolfotografering, se länk:

Brev, utskick,skylt foto

Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor.

Venus klasstelefon

I år kommer vi använda Merkurius klasstelefonen under schemabrytande dagar. Se till att spara numret redan nu så att du har det hela läsåret. Då kan ni alltid nå oss på den: 08-586 313 07

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Kom ihåg att det finns risk för ändringar under första veckorna.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

kommunikationspolicy – lemshaga

 

Varmt välkomna till en spännande termin!

/Team Venus

Solens veckobrev v.21

Hej alla Solar!

Nu har vi genomfört alla nationella prov och det med bravur! Nu återstår endast några små uppgifter innan grundskolan är slut och det är dags för sommarlov. I svenskan håller vi som bäst på att skriva tal. Solen Röd har hunnit med sina inledningar och fått prova på att stå inför klassen och tala. Talen kommer handla om allt mellan från klädkonsumtion till tiden på Lemshaga Akademi.

Under de sista veckorna har vi många heldagar och klämdagar därför är det viktigt att du håller koll på vad som händer och om du har några restuppgifter som du inte är klar med.

På måndag nästa vecka kommer några vara med på SAM och PUG för att ta del av hur skolan styrs och få vara med och påverka beslut. SAM håller på med uppgifter som rör det praktiska som till exempel skolgård, maten, schema, lokaler och raster. PUG håller på med frågor som rör det pedagogiska som till exempel undervisning.

Lånade böcker?

Om du har några av skolans böcker hemma som du inte har lämnat tillbaka kommer du få en räkning hem på dessa. Se till att du tar med alla skolans böcker tillbaka så slipper du räkning!

Här kommer ett lista på kommande datum att ha koll på:

27 maj, elever med på SAM och PUG, samt redovisning av min tid på Lemshaga

29 maj, sista dagen att lämna in talet. (Lämnas i Classroom)

30 maj, lov

31 maj, lov

3 juni, Röd håller tal på mentorstimmen

4 juni, Grön redovisar tal

5 juni, Grön och Röd redovisar tal

6 juni, lov

7 juni, lov

10 juni, vanlig skoldag, genrep med kören

11 juni, friluftsdag, vi är på Södersved

12 juni, ni är hemma under dagen och kommer på avslutningsmiddag på kvällen

13 juni, Skolavslutning!

Ta hand om varandra!

Trevlig helg!

 

Från runor till rikssvenska

Från runor till rikssvenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor? v.15- Skolavslutning

Vad?

Svenskans historia och framtid

Frågeställning och följdfrågor

Hur har språkets förändring sett ut genom historien?

Hur har lånord utvecklat det svenska språket?

Vad är skillnaden mellan talspråk och skriftspråk?

Hur många språk finns det?

Hur är språken släkt?

Hur snabbt förändras det svenska språket och finns det risk att det kommer att försvinna?

Övergripande mål från LGR11 2.2
Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska lära dig om det svenska språkets historia och utveckling.

Du ska utveckla en förståelse för att språket hela tiden förändras och du ska kunna ge exempel på hur förändringen sett ut genom historien.

Centralt innehåll från kursplanen

Nya ord i språket, till exempel lånord.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Se uppgiften på Schoolsoft!

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa och se korta filmer om det svenska språkets ursprung och historiska utveckling.

Vi kommer att arbeta med övningar från olika tidsepoker.

Vi kommer att titta på valda avsnitt ur Värsta språket som på ett underhållande sätt berättar om svenska språket. Vi kommer att se avsnitt 1 och 6.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer ska en egen presentation som du redovisar i grupp.

Material och texter

Texter om språket

20170110110900_001

Övningsuppgifter

20170110111800_001

20170110111900_001

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I motsatts till vad många tror så är svenskan ett stabilt språk som har förändrats mycket lite de senaste 100 åren. Vi ska tillsammans undersöka likheter och skillnader, nu och idag!

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vad är det ni ska lära er?

Fakta

  • Om de största språken i världen.
  • Om hur språken är släkt.
  • Om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Om det svenska språkets historia, något som är kännetecknande (typiskt) för varje epok.
  • Vad arvord, lånord och nyord är.
  • Vad Västgötalagen är.
  • Gustav Vasas bibel och Nya testamentet, varför är de viktiga i sammanhanget?
  • Then Swansea Argus.
  • Röda rummet
  • Om det svenska språkets framtidBegrepp och viktiga personer
  • Majoritetsspråk, minoritetsspråk, urspråk, sanskrit, folkvandring, germanska språk, uraliska språkfamiljen, språkträd, urnordiska, runsvenska, runor, diftonger, arvord, lånord, Operan, Dramatiska teatern, Svenska Akademien, Gustav Vasa, Gustav den III, Bellman, August Strindberg, talspråk, skriftspråk.

    Färdigheter, vad ska du kunna göra?

Du ska kunna resonera om orsaker och samband utifrån ett påstående om det svenska språkets historia. Det betyder bland annat att du ska kunna förklara och ge exempel på olika saker som har påverkat det svenska språkets utveckling.

  • Du ska på ett enkelt sätt kunna förklara hur språken är släkt med varandra.
  • Du ska på ett enkelt sätt kunna berätta om den indoeuropeiska folkvandringen.
  • Du ska kunna berätta om några viktiga historiska händelser som påverkat det svenska språkets utveckling.
  • Du ska kunna känna igen några arvord, lånord och nyord.
  • Du ska kunna tänka och resonera på ett enkelt sätt om det svenska språkets framtid.

Förstått, vad ska du ha förstått?

  • Du ska förstå hur det svenska språket kom till.
  • Du ska förstå skillnaden mellan arvord, lånord och nyord.
  • Du ska förstå och kunna berätta om olika faktorer/saker som påverkar ett språks utveckling.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.