Merkurius veckobrev v.2

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Vi hoppas att ni har haft ett fint jullov och tycker att det känns bra att komma tillbaka till skolan. Visst är det härligt att vara ledig och gå hemma och skrota? Men i längden kanske det blir lite långtråkigt, eller hur? Vi lärare tycker det iallafall, för vi saknar ju er elever!

Har ni missat vad svenskundervisningen handlar om just nu? Ingen fara, här kommer en liten uppdatering!

När man skriver formella texter (typ ett sånt här brev) ska man vara noga med att använda ett korrekt skriftspråk. Det gör kanske inte alltid vi lärare, inte ens jag som är svensklärare. Hur som helst, är det naturligtvis inte snyggt att skriva “typ” så som jag nyss gjorde. Typ, liksom och hör till talspråket och  går bra att skriva när man skriver sms, skönlitterära texter (exempelvis poesi, noveller och sagor) och informella brev. När vi skriver sakprosa (exempelvis jobbansökningar, referat, debattartikel, faktatexter) ska man alltid försöka hålla sig till ett formellt skriftspråk. 

I ett formellt skriftspråk finns det några saker du bör tänka på. Den allra viktigaste saken är nog (jag skriver nog för alla är nog inte helt överens här) är att alla meningar måste vara fullständiga. En fullständig mening börjar med stor bokstav och innehåller ett subjekt och ett predikat och avslutas med punkt. Ett subjekt och ett predikat bildar tillsammans en sats. Om en mening innehåller flera satser så måste dessa särskiljas eller bindas ihop (jag vet att detta kan låta som dubbla budskap, men vänta lite så ska jag förklara). Att satserna måste särskiljas eller bindas ihop betyder helt enkelt att man inte får rada upp dem med bara kommatecken emellan, utan de måste antingen särskiljas genom skiljetecken som punkt, utropstecken eller frågetecken ( . ! ? ) eller en konjunktion (och, men, så, för, eller) eller bindas ihop genom en subjunktion/bisatsinledare (som, medan, när, därför, eftersom, innan). Att skriva en mening såhär blir alltså fel:

Hunden skäller, det snöar. Detta kallas satsradning och hör inte till ett korrekt skriftspråk.

För att det ska bli rätt måste du antingen dela på satserna, eller särskilja dem. 

Hunden skäller och det snöar. (huvudsats + huvudsats)

Hunden skäller, även om det snöar. (huvudsats + bisats) 

För att undersöka om det verkligen är en bisats kan man testa med BIFF-regeln. Biff står för “I bisats kommer INTE för finita verbet).

Vi testar:

Hunden (INTE) skäller, även om det (INTE) snöar.

Här kan vi höra att den första satsen låter det inte rätt med INTE framför verbet. I den andra satsen fungerar det med INTE framför verbet. Alltså är den sista satsen en bisats.

Nu vet ni allt om fullständiga meningar, eller hur? Inte? Bra, då har vi något att pyssla med under nästa vecka!

Nästa vecka kommer Grön vara fysiskt på plats i skolan och Röd kommer få distansundervisning. Vi hoppas att det ska gå så smidigt som möjligt för alla.

Trevlig helg!

/Team Merkurius

 

 

 

Merkurius veckobrev v.48

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Nu närmar vi oss jul med stormsteg och tänk, i helgen är det redan första advent! 

I skolan har det omtalade teaterprojektet äntligen dragit igång – och vilka skådisar vi har i Merkurius, wow! Jonas och Lisa som håller i projektet har aldrig tidigare haft så många elever som vill stå på scen. Därför håller Lisa nu på med att skriva om pjäsen för att alla som vill ha en roll, ska få en roll. 

I svenskan har vi skrivit dikter och jag kan säga att den kreativa, konstnärliga kraft som finns i gruppen visar sig även här – i skapandet av poesi. Många av eleverna vågar uttrycka sig, experimentera med språket och leka med ord. De flesta vågar även läsa upp för varandra och läser då med inlevelse. 

Nästa vecka ska vi fortsätta med boken Pojken i randig pyjamas. Vi kommer läsa ut boken i skolan och därför behöver eleverna ha med sig boken nästa vecka. 

Julavslutningen kommer vi ha den 18:e och den kommer ske, som allt annat detta märkliga år, på ett annorlunda sett. Hur denna kommer se ut – har vi inte riktigt bestämt än. Mer info kommer. Det enda vi vet är att vi mentorer kommer hålla i den och vi kommer försöka göra något mysigt tillsammans med eleverna.

Några datum:

14 dec Lucia på morgonen. 

18 dec Julavslutning i skolan (inga föräldrar får komma)

11 jan skolstart enligt schema

 

Vi önskar er en fin första advent!

/Team Merkurius

 

 

 

Merkurius veckobrev v.45

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

En annorlunda vecka

En annorlunda vecka med ett annorlunda slut – så kan vi sammanfatta v.45. Som ni redan märkt har vi  – som så länge har varit förskonade – drabbats av sjukdom och frånvaro. Det har ni elever fått uppleva då flera av lektionerna har varit inställda eller så har ni haft vikarier. För att få stopp på smittspridningen har vi nu beslutat att måndagen blir en studiedag – ni kommer inte ha några lektioner. Tisdagen och onsdagen blir hemstudier med digital distansundervisning. Detta provade vi i våras och nu är det alltså dags att testa på riktigt. För att på bästa sätt klara av distansundervisning och hänga med på vad som händer måste du som elev se till att följa ditt ordinarie schema, men hemifrån. Det kommer gå till som vanligt egentligen med den skillnaden att du sitter hemma och vi sitter hemma – men ses över en skärm. Alla lektioner ligger i Classroom. Där finns även länkar till möten som vi har digitalt. Det är alltså superviktigt att du alltid går in i rätt “klassrum” under rätt tid, dvs den tid du skulle haft lektionen i skolan. Under veckan pratade vi faktiskt en hel del om detta, om hur en stor del av ansvaret för att verkligen göra rätt saker rätt tid, nu ligger på dig som elev. Vi finns naturligtvis där och stöttar så mycket vi kan!

Dikter

I svenskan har vi under veckan studerat lyrik och poesi. Vi har pratat om vers, strof och rim. Ni elever har fått öva på motsatsord och skrivit egna dikter. Att skriva egna dikter om varför en klasskamrat aldrig mer får låna varken penna eller sudd, visade sig vara väldigt lyckat. Nästa vecka fortsätter vi med dikter lite till för att sedan flytta fokus mot noveller.

Lägerskola eller klassresa – det är frågan … 

Vi hade tänkt visa en fantastisk film om hur en lägerskola till Kebnekaise skulle kunna se ut. Men, eftersom veckan som sagt veckan har varit allt annat än vanlig har vi inte haft den möjligheten. För att ni alla ska kunna se filmen mailar vi ut den istället. Vi mailar också ut en enkel enkät. Den vill vi att ni svarar på senast tisdag kl.15. Enkäten handlar om att ta ställning till om ni är mest lockade av en 6- dagars lång lägerskola till Kebnekaise i skolans regi – eller 3-dagars klassresa i föräldrarnas regi.

Om, det skulle visa sig att de flesta känner sig mest lockade av en lägerskola till Kebnekaise, har vi en del idéer på hur vi ska kunna finansiera det hela. Som det ser ut nu kan det eventuellt finnas möjlighet att söka vissa bidrag för lägerskolan. Inte bidrag via skolan, men bidrag på andra håll som ett EU-bidrag och liknande. Det finns en preliminär budget som vi om det visar sig att intresse finns, går igenom på föräldramötet den 11 november.

Vi som mentorer vill än en gång betona att vi vill ge barnen en unik upplevelse för livet med fokus på samarbete och gemenskap som som en unik naturupplevelse! Skulle det visa sig att de flesta känner sig mer lockade av en klassresa, lämnar vi över den bollen till er föräldrar. Då kommer ni få tid att diskutera detta under föräldramötet. Vi ber er därför om att vänta med att maila ut eventuella alternativ och omröstningar tills vi vet hur intresset för Kebnekaise ser ut.

Ta nu riktigt mycket hand om varandra – genom att vara långt ifrån varandra fysiskt!

En stor digitalkram från team Merkurius!

 

Merkurius veckobrev v.42

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Tänk vad fort tiden går och nu är det (äntligen) snart höstlov! 

I skolan har vi fortfarande fin arbetsro och flitiga elever! Trots det ska det verkligen bli skönt med ett välförtjänt läslov (ja ni läste rätt, för det är precis vad det är). Förr i tiden fick eleverna ledigt en vecka på hösten för att hjälpa till med att plocka upp potatisen inför hösten – då kallades lovet för “potatislov”. Nu för tiden får elever ledig för att läsa lite mer – ett läslov helt enkelt. SÅ, läs, läs läs!

På svenskan håller vi på att lära oss allt om krönikor och dikter. Man kan ju fråga sig varför vi lär oss om två texttyper samtidigt? Jo, därför att i en krönika ska skribenten använda ett målande, gestaltande språk med många liknelser och metaforer och det precis vad det är i en dikt. 

För er som inte vet vad en krönika är (det är helt ok!) är det en personlig artikel om vad du själv tycker och tänker om en aktuell händelse eller ämne. Ofta har du ett eget budskap du vill framföra. När du skriver en krönika ska du framföra egna åsikter och argument om något – det är alltså en argumenterande text. Syftet med texten är att underhålla och övertyga. Texten ska därför vara slagkraftig och innehålla målande, fantasifulla och finurliga beskrivningar. Måla med språket kan man göra genom att använda många liknelser, metaforer och idiom. Ni som känner er säkra på vad som är vad här kan sluta läsa och hoppa vidare neråt i texten. För er andra kommer det några förklaringar här: Liknelse – att vara långsam som en snigel, eller vig som ett kylskål, snabb som vinden. Här har man alltså liknat en företeelse med något annat för att beskriva vad man menar. Metaforer är egentligen, enligt min mening mycket roligare att använda och vi uttrycker oss dagligen, utan att vi tänker på det genom massor av metaforer. Ta bara till exempel: Brottas med matteläxan, luften gick ur bortalaget, sluta hacka på mig, ha lite is i magen, sluta slingra dig när jag frågar och hur jag än gräver i minnet kan jag inte minnas … ja ni fattar! Idiom då – jo det är också saker vi slänger oss med till vardags såsom: eld och lågor, hull och hår, ros och ris, få blodad tand, hålla tätt, kasta ögon på någon, det ligger en hund begraven … samtidigt är idiomen även metaforer som vi använd så pass mycket att dessa tillslut har blivit fasta uttryck!

Tanken är att eleverna ska vara klara med sina krönikor nästa vecka – så att jag får något roligt att läsa under läslovet.

Vad gäller klassresa eller lägerskola, kommer vi presentera alla fina förslag för eleverna efter höstlovet. Vi vill också passa på att betona att syftet med en eventuell lägerskola till Kebnekaise fjällstation är INTE en toppbestigning. Syftet kommer ligga på att visa vad Sveriges friluftsliv i fjällen har att erbjuda för kropp och själ. Oavsett vad eleverna väljer, hoppas vi att det ska bli ett fint minne för livet. 

Tack alla för ert fantastiska engangemang! Vi siktar på ett digitalt föräldramöte den 11 november kl.18. Länk kommer ligga på Schoolsoft. 

 

Ha nu en härlig helg!

/Team Merkurius

 

Björnstad

Ansvarig lärare: Annica
När, under vilka veckor?  36-50

Vad? Läsa och diskutera boken Björnstad

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför ska vi läsa så mycket och varför räcker det inte med det vi läser i skolan? Forskning har visat att det krävs 5000 timmar, eller 13,5 år för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Alla de timmarna ryms inte i skolans schema. Vi ska läsa mer i skolan, men vi måste också läsa mer hemma!

Förankring i kursplanens syfte:

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen: (klicka för större bild)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Du läser och skriver svar på frågor hemma. Vi diskuterar det du lästa och dina svar på frågorna i skolan.

Vi kommer öva på att:

  • Ställa frågor och följdfrågor
  • Uttrycka åsikter
  • Formulera och bemöta argument
  • Jämföra med egna upplevelser
  • Ge exempel
  • Bygga vidare på vad andra har sagt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av diskutera bokens innehåll utifrån tema, motiv och budskap. Du kommer få möjlighet att utveckla och visa dina kunskaper genom gruppdiskussioner som spelas in, genom helklassdiskussioner, genom skriftliga svar samt rollspel.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40-42. Kapitel: 10-17 s. 83-158

V. 43-45. Kapitel: 18-27 s. 159-255

V.46-48. Kapitel: 28-38 s. 256-343

V.49-51. Kapitel: 39-44 s. 344-420

V. 2-4 Kapitel 45-50 s. 421-470

Koden till Solens Classroom finner ni på SchoolSoft

Varför?

Att läsa skönlitteratur kan inte bara ge igenkänning och tröst, det utvecklar oss också som människor.

Genom att studsa mot och jämföra våra liv med andras förstår vi oss själva och varandra bättre. Vi går helt enkelt i dialog både med oss själva och med fiktiva människors känslor.

Skönlitteratur öppnar nya värdar, väcker känslor och hjälper oss människor att lyfta blicken. På köpet blir vi förhoppningsvis mer ödmjuka mot varandra.

Sammanhang och aktualitet

Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar – inte helt olik Värmdö. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey. Den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett helt samhälle kan lära sig att blunda och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång. Boken handlar även om kärlek, manlighet, kvinnlighet och identitet. Boken handlar även om längtan   –  längtan efter att våga visa vem man verkligen är.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Dystopi och notis

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell och Catrin Colliander

När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för dystopisk novell och dikt.
Du ska skriva en dystopisk novell och en notis.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man dystopier och notiser?

Hur skriver man en dystopi eller en notis?

Vad är typiskt för en novell?

Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om dystopi och notis.

Vi läser och analyserar dystopin “En sekund i taget”.

Du följer en skrivmall och skriver en egen dystopisk novell och en egen notis.

Catrin och Annica undervisar om novellens genretypiska drag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en dystopisk novell och en notis. Hela processen bedöms från början till slut.
  • Du ska läsa din novell och spela in den.Förankring i kursplanens syfte
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva:
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (finns även i uppgiften på Schoolsoft, samt i skrivmallen) Klicka på bilden för förstoring:

Här ligger skrivmallen och uppgiftsbeskrivningen:

Skrivmall, dystopisk novell