Merkurius veckobrev v.42

Hej alla elever och föräldrar i Merkurius!

Tänk vad fort tiden går och nu är det (äntligen) snart höstlov! 

I skolan har vi fortfarande fin arbetsro och flitiga elever! Trots det ska det verkligen bli skönt med ett välförtjänt läslov (ja ni läste rätt, för det är precis vad det är). Förr i tiden fick eleverna ledigt en vecka på hösten för att hjälpa till med att plocka upp potatisen inför hösten – då kallades lovet för “potatislov”. Nu för tiden får elever ledig för att läsa lite mer – ett läslov helt enkelt. SÅ, läs, läs läs!

På svenskan håller vi på att lära oss allt om krönikor och dikter. Man kan ju fråga sig varför vi lär oss om två texttyper samtidigt? Jo, därför att i en krönika ska skribenten använda ett målande, gestaltande språk med många liknelser och metaforer och det precis vad det är i en dikt. 

För er som inte vet vad en krönika är (det är helt ok!) är det en personlig artikel om vad du själv tycker och tänker om en aktuell händelse eller ämne. Ofta har du ett eget budskap du vill framföra. När du skriver en krönika ska du framföra egna åsikter och argument om något – det är alltså en argumenterande text. Syftet med texten är att underhålla och övertyga. Texten ska därför vara slagkraftig och innehålla målande, fantasifulla och finurliga beskrivningar. Måla med språket kan man göra genom att använda många liknelser, metaforer och idiom. Ni som känner er säkra på vad som är vad här kan sluta läsa och hoppa vidare neråt i texten. För er andra kommer det några förklaringar här: Liknelse – att vara långsam som en snigel, eller vig som ett kylskål, snabb som vinden. Här har man alltså liknat en företeelse med något annat för att beskriva vad man menar. Metaforer är egentligen, enligt min mening mycket roligare att använda och vi uttrycker oss dagligen, utan att vi tänker på det genom massor av metaforer. Ta bara till exempel: Brottas med matteläxan, luften gick ur bortalaget, sluta hacka på mig, ha lite is i magen, sluta slingra dig när jag frågar och hur jag än gräver i minnet kan jag inte minnas … ja ni fattar! Idiom då – jo det är också saker vi slänger oss med till vardags såsom: eld och lågor, hull och hår, ros och ris, få blodad tand, hålla tätt, kasta ögon på någon, det ligger en hund begraven … samtidigt är idiomen även metaforer som vi använd så pass mycket att dessa tillslut har blivit fasta uttryck!

Tanken är att eleverna ska vara klara med sina krönikor nästa vecka – så att jag får något roligt att läsa under läslovet.

Vad gäller klassresa eller lägerskola, kommer vi presentera alla fina förslag för eleverna efter höstlovet. Vi vill också passa på att betona att syftet med en eventuell lägerskola till Kebnekaise fjällstation är INTE en toppbestigning. Syftet kommer ligga på att visa vad Sveriges friluftsliv i fjällen har att erbjuda för kropp och själ. Oavsett vad eleverna väljer, hoppas vi att det ska bli ett fint minne för livet. 

Tack alla för ert fantastiska engangemang! Vi siktar på ett digitalt föräldramöte den 11 november kl.18. Länk kommer ligga på Schoolsoft. 

 

Ha nu en härlig helg!

/Team Merkurius

 

Björnstad

Ansvarig lärare: Annica
När, under vilka veckor?  36-50

Vad? Läsa och diskutera boken Björnstad

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Varför ska vi läsa så mycket och varför räcker det inte med det vi läser i skolan? Forskning har visat att det krävs 5000 timmar, eller 13,5 år för att träna upp sin läskondition, gå från att staka sig genom en text till att läsa med flyt och lust. Alla de timmarna ryms inte i skolans schema. Vi ska läsa mer i skolan, men vi måste också läsa mer hemma!

Förankring i kursplanens syfte:

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen: (klicka för större bild)

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Du läser och skriver svar på frågor hemma. Vi diskuterar det du lästa och dina svar på frågorna i skolan.

Vi kommer öva på att:

  • Ställa frågor och följdfrågor
  • Uttrycka åsikter
  • Formulera och bemöta argument
  • Jämföra med egna upplevelser
  • Ge exempel
  • Bygga vidare på vad andra har sagt

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av diskutera bokens innehåll utifrån tema, motiv och budskap. Du kommer få möjlighet att utveckla och visa dina kunskaper genom gruppdiskussioner som spelas in, genom helklassdiskussioner, genom skriftliga svar samt rollspel.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40-42. Kapitel: 10-17 s. 83-158

V. 43-45. Kapitel: 18-27 s. 159-255

V.46-48. Kapitel: 28-38 s. 256-343

V.49-51. Kapitel: 39-44 s. 344-420

V. 2-4 Kapitel 45-50 s. 421-470

Koden till Solens Classroom finner ni på SchoolSoft

Varför?

Att läsa skönlitteratur kan inte bara ge igenkänning och tröst, det utvecklar oss också som människor.

Genom att studsa mot och jämföra våra liv med andras förstår vi oss själva och varandra bättre. Vi går helt enkelt i dialog både med oss själva och med fiktiva människors känslor.

Skönlitteratur öppnar nya värdar, väcker känslor och hjälper oss människor att lyfta blicken. På köpet blir vi förhoppningsvis mer ödmjuka mot varandra.

Sammanhang och aktualitet

Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar – inte helt olik Värmdö. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey. Den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett helt samhälle kan lära sig att blunda och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång. Boken handlar även om kärlek, manlighet, kvinnlighet och identitet. Boken handlar även om längtan   –  längtan efter att våga visa vem man verkligen är.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Dystopi och notis

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell och Catrin Colliander

När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för dystopisk novell och dikt.
Du ska skriva en dystopisk novell och en notis.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man dystopier och notiser?

Hur skriver man en dystopi eller en notis?

Vad är typiskt för en novell?

Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om dystopi och notis.

Vi läser och analyserar dystopin “En sekund i taget”.

Du följer en skrivmall och skriver en egen dystopisk novell och en egen notis.

Catrin och Annica undervisar om novellens genretypiska drag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en dystopisk novell och en notis. Hela processen bedöms från början till slut.
  • Du ska läsa din novell och spela in den.Förankring i kursplanens syfte
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva:
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (finns även i uppgiften på Schoolsoft, samt i skrivmallen) Klicka på bilden för förstoring:

Här ligger skrivmallen och uppgiftsbeskrivningen:

Skrivmall, dystopisk novell

Krönika och dikt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Annica Kjell


När v.40-42

Vad?
Du ska lära dig genretypiska drag för krönika och dikt.
Du ska analysera en krönika.
Du ska skriva en egen krönika och en dikt på samma tema/ämne.

Frågeställning och följdfrågor:
Var hittar man krönikor och dikter?
Hur skriver man en krönika eller en dikt?


Skrivmall, Krönika

Krönika, skrivmall ht-20

Bedömninsmatris, Krönika och dikt (bedöms från projektets början till slut)



Hur ska vi arbeta?

Vi tittar på en film på NE om krönika och dikt.

Vi läser och analyserar krönikor.

Du följer en skrivmall och skriver en egen krönika och en egen dikt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Du deltar i undervisningen genom samtal, frågor och diskussioner.
  • Du ska skriva en krönika och en dikt.

    Förankring i kursplanens syfte
    Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
    • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
    • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

    Centralt innehåll från kursplanen
    Läsa och skriva
    • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp- byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
    • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form.
    • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Berättande texter och sakprosatexter
    Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    • Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
    Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen


Merkurius veckobrev v.39

Hej!

Hoppas ni njuter av det fina höstvädret och passar på att var ute och röra på er så mycket som möjligt!

Här i skolan har vi bra arbetsro och stämningen mellan eleverna är fin. Eftersom vädret hittills har varit både varmt och soligt har eleverna valt att vara ute på rasterna, vilket är jättebra för både knopp och kropp. Dessutom spelar många basket och king, vilket bidrar till ökad syresättning och endorfiner. Effekten av att vara ute och röra på sig på rasten märks oftast på lektionen efter i form av ökad koncentration och fokus.

På svenskan har vi läst, tittat på film och lyssnat på en podd om den litteraturhistoriska epoken antiken. Dessutom har vi även tränat på att anteckna nyckelord, göra tankekarta och skriva sammanfattning.

En central förmåga för att lyckas med studier är att kunna särskilja viktigt från oviktigt i en text eller under en föreläsning. Därutöver är förmågan att kunna sammanfatta det viktigaste helt grundläggande för i princip alla studier. Förutom det är det naturligtvis betydelsefullt att både muntligt och skriftligt kunna uttrycka hur olika företeelser eller saker förhåller sig till varandra. Relationerna kan man signalera genom att använda sambandsord eller bindeord. Några exempel på ord som signalerar samband är: exempelvis, till följd av, det ledde till, en skillnad, en likhet, i motsats till, dessutom, eftersom, därtill och därmed. (Hur många sambandsord kan du hitta i den här texten? Den är kryddad med sambandsord!)

Något annat vi ska träna extra mycket på är hur man kan skriva med en “röd tråd” och undvika meningar som börjar med och, så och men. Det är inte förbjudet att inleda en mening på det viset och läser man en svensk dagstidning kan man ofta se exempel på att journalister börjar meningar med både och och men. Däremot behöver man visa att man kan få till en röd tråd i språket innan man använder sig av sådana stilgrepp eller uttryckssätt.

I år har modellen för utvecklingssamtal sett lite annorlunda ut mot tidigare år. Vi hoppas att alla elever som inte har haft digitala samtal förra veckan, har haft samtal med sina föräldrar. Under veckan som kommer och nästkommande vecka kommer vi mentorer ha samtal med de elever som inte har haft digitala samtal. Därför behöver du som elev ha haft ditt samtal hemma med mamma och eller pappa innan. Om, ni önskar ett digitalt utvecklingssamtal hör ni av er till respektive mentor.

Många elever kan känna en oro och stress inför betygen. Oron kan bottna i höga krav och leda till onödig stress. Vi vill poängtera att ni kommer få betyg fyra gånger till innan ni går ut grundskolan och att livet står och faller inte med vilket betyg man får. Det viktigaste är att man lär sig att lära och att man hittar en balans. Med det menar vi att det bästa är lagom mycket plugg kombinerat med någon eller några fritidsaktiviteter. Den kombinationen brukar i slutändan vara den som håller i längden och ger bäst resultat.

 

 

Trevlig helg!

/Team Merkurius

Litteraturhistoria

Varför ska man läsa litteraturhistoria?

-För att världen skapades inte när du föddes …

Ansvarig lärare: Annica Kjell

När, under vilka veckor?
vecka 35-50

Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)

Vilka kännetecken (vad är typiskt) för varje epok?

Vad längtar, strävar och drömmer man om under respektive epok?

Övergripande mål från LGR11 2.2:
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
– har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
– kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen:
Läsa och skriva
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
Berättande texter och sakprosatexter
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
Informationssökning och källkritik
Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Hur man citerar och gör källhänvisningar.
Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur ska vi arbeta?

Läsa texter, se filmer och lyssna på poddar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  1.  

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
vecka 37-39 Antiken 
vecka 40-42 Medeltiden 
vecka 40-42 Renässansen 
vecka 43-45 Upplysningen 
vecka 46-47 Romantiken 
vecka 48-50 Modernismen (om vi hinner …)

Varför?
Det är viktigt att veta hur litteraturen har påverkat samhället och hur samhället har påverkat litteraturen. För att förstå hur litteraturen speglar människors drömmar, längtan och fantasi. 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer
Eventuell pedagogisk dokumentation