Livet efter Lemshaga – LeL

När, under vilka veckor? v.2-3

Ansvarig: Ayla Lind, Åsa Gustafsson mfl i andra ämnen

Vad ska vi göra?

  • Vilka kunskaper till ditt framtida hem behöver ni?
  • Vad behöver ni veta när ni skaffar eget boende?
  • Hur skapar man ett gott grupparbete?
  • Vad bör man tänka på när man gör en instruktionsvideo?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna delas in i grupper och skall söka information om ett tilldelat område, tex. hur man tapetserar. Gruppen ska sedan skapa manus och spela in en film i ämnet. Filmen kommer att få feedback under arbetets gång av andra grupper.

Det hela avslutas med en filmvisning med feedback från/för hela klassen.

Filmerna visas ev på skolans dag.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 information, filmtips, söka fakta, se andra instruktionsfilmer

2 filma + redigera skicka in film

v.3 filmvisning, feedback

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Livet efter Lemshaga är ett projekt som finns i flera olika ämnen. Det är en förberedelse för det eleven  kommer möta efter Lemshaga och i sitt framtida liv.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Förankring i kursplanens syfte

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällslivet och vardagslivet.
  • Kan lösa och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • att våra arbeten och läroprodesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • att ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera  arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

 

Designprojekt

När, under vilka veckor? 35-50

Ansvarig: Åsa Gustafsson och Ayla Lind

Vad ska vi göra?

  • Vad är design?
  • Vad får du inspiration ifrån?
  • Vad skulle du vilja fördjupa dig mer i inom slöjdområdet?
  • Vad skulle du vilja ha för något som du designat själv i ditt liv?
  • Finns det något du behöver som du inte kan/vill köpa?
  • Hur kan du göra ditt projekt unikt och ge det ett personligt uttryck?
  • Hur kan du använda flera slöjdtekniker i ditt designprojekt?
  • Hur kan du ta hänsyn till miljön i ditt projekt?
  • Hur kan du driva din process så självständigt som möjligt?
  • Hur beskriver du din process med ord och bilder?

Hur ska vi arbeta?

Varje elev skapar ett designprojekt där de hämtar inspiration från sin egen vardag, vad just de behöver. Designprojektet består dessutom  att undersöka och utforska det hen inspirerats av, skissarbete, planering, genomförande, redovisning och utvärdering.

Arbetet kan och bör innehålla flera slöjdtekniker samt gärna återbruk.

Vi har ett google classroom där mycket av kommunikationen kommer ske.

Bedömning kommer att ske av skiss och idéarbete (tillvägagångssätt), formgivning och framställning (process), resultat och elevens analyser och värderingar om sin arbetsprocess

Vi kommer även genomföra en avstämning i mitten av kursen och en kort redovisning för kamraterna när projektet avslutas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.34 projektplan del 1 klar (annars läxa till v.37)
        v.35-36 teater
v.37 Projektplan del 2 klar 
v.38
v.39
v.40
v.41 självbedömning avstämning + återkoppla till eleven hur det går.
 v.42 betygssnack (halvterminsbedömning läggs ut på schoolsoft)
v.43
                 v.44 höstlov
v.45
v. 46
v.47
v.48 LÄMNA IN ALLT! produkt och bildspel
v.50
v.51 Redovisning och betygsnack (ev komplettering) och TA HEM!

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Alla delar av matrisen…

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Att få tillverka något som eleven själv har användning för att eleven själv blir expert på vad de behöver och kan tänka ut de bästa lösningarna. Att träna sin kreativitet och uppfinningsförmåga.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Metall, trä och textil, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvändna material.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarena i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.
  • Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
  • Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
  • Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Förankring i kursplanens syfte

  • Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.
  • Välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvaliteters- och miljöaspekter.
  • Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp.
  • Tolka slöjdföremålens estetiska och kulturella uttryck.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällslivet och vardagslivet.
  • Kan lösa och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om förutsättningen för en god miljö och en hållbar utveckling.
  • Kan använda moderna teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • att våra arbeten och läroprodesser ska sättas i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
  • att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • att ta tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera  arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet.

Lappa och laga, materialkunskap och Do Redo

När, under vilka veckor? P1-P4 (ca 8 veckor per period)

Ansvarig: Åsa Gustafsson

Vad ska vi göra?

Efter textilslöjdens slut ska ni ha koll på:

  • Hur gör man enkla lagningar?
  • Hur syr man i en knapp?
  • Hur lägger man upp en fåll?
  • Hur kan du sy om och återanvända saker i din närmiljö istället för att slänga dem?
  • Varför vi bör återanvända, när vi kan köpa nytt?
  • Vilka olika material är våra kläder skapade av och varför ?
  • Vilka egenskaper har olika material? (t.ex. när bör du använda ull och när bör du inte det?
  • Hur bör man tänka när det gäller tygmaterial när man köper nya kläder? 

Hur ska vi arbeta?

Under kursen kommer ni få prova på olika sätt att lappa och laga.

Under kursen kommer även materialkunskapslektioner om olika textila material ingå. Djurfiber, växtfiber och konstfiber samt undergrupper till dessa.

Du får också prova på att sy om/laga kläder hemifrån eller ifrån skolan.

Ni kommer arbeta i individuellt men ta hjälp av den lärgrupp där ni är placerade.

Klassen har ett Google Classroom där instruktionsfilmer, bildspel o texter lämnas in.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1 Genomgång + lappa o laga intro steg AB

2 lappa o laga steg A-E (F) + gruppuppgift

3 tygmaterial – del 1 -teori – lappa o laga A-E (F) + inlämningsuppgift lappa o laga

4  tygmaterial – del 2 -teori lappa o laga A-E(F)/Do Redo   

5 Do Redo  – sy nytt av återvunnet, eget projekt + dokumentation

6 tygmaterial del 3 + Do Redo

7  Do Redo eget projet + dokumentation

8 Do redo eget projekt klart – dokumentation klart

tygmaterial – del 1 -teori – distanslektion

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
alla delar av matrisen berörs

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Hållbar utveckling är ständigt aktuellt för att vi ska kunna fortsätta leva på vår planet.
att lappa och laga, sy om samt ha kunskap om olika tygmaterials egenskaper är bra att kunna i framtiden.

Centralt innehåll från kursplanen

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

  • Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.

Slöjdens arbetsprocesser

  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
  • Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
  • Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.
  • Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

  • Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.

 

Förankring i kursplanens syfte

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsätt­ningar att utveckla sin förmåga att

  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
  • välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets­ och miljöaspekter,
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
  • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.


Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Det globala perspektivet är en naturlig del av vår verksamhet. Det vi gör och våra val påverkar vår omvärld.

 

Symboler, stickning och Ipadfodral

När, under vilka veckor? 35-3, 4-23

Ansvarig: Åsa Gustafsson

Vad ska vi göra?

  • Hur stickar man?
  • Vad används stickning till?
  • Vad är en symbol?
  • Hur kan en symbol som står för dig se ut?
  • Hur ska ditt ipadfodral se ut så det passar dig?
  • Vilka funktioner ska ditt ipadfodral ha?
  • Hur gör man textiltryck med schablonteknik?
  • Hur läser man instruktioner och mönster?
  • Hur skriver du en idébeskrivning och slutreflektion?
  • Varför finns det så många olika material i kläder och vad används de till?
  • Vad är konstfiber?
  • Vilka fördelar/nackdelar finns det med skoluniform?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att testa på tekniken stickning. Alla kommer sen att få testa på att sticka mössor i olika svårighetsgrad.

Eleverna får skapa en unik symbol som står för dem själva. Vi ser på ett bildspel om vad symboler är som inspiration.

Eleven designar sedan hur hens ipadfodral ska se ut. Vi kommer gemensamt gå igenom hur textiltryck med schablon går till.

Det finns beskrivningar ni får läsa och följa. Handledning och genomgångar för de olika momenten kommer förstås också att ske under arbetets gång.

Eleven startar projektet med att formulera sin idé i en idébeskrivning.

Efter avslutat arbete utvärderar och analyserar eleven sitt arbete i en slutreflektion.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 Välkomna! Vad vi ska göra. matris och material

v.36 teknik- Stickning räta maskor

v.37  sticking. Vad är stickat som de har på sig?sticka räta maskor (aviga)

v.38 sticka och start på symbolprojektet. Vilken är symbolen för dig?!

v.39stickning symbol

v.40 stickning ipadfodral

v.41 stickning ipadfodral

v.42 stickning ipadfodral

v.43 matrisgenomgång vad ska ni hinna med dela ut matriser. sticka

v.44 höstlov

v.45 stickning ipadfodral

v.46 stickning ipadfodral

v.47 stickning symbol + skoluniform?

v.48stickning symbol + skoluniform?

v.49stickning symbol +  matris fylla i

v.50 stickning symbol +  materialfilm och betygssnack

v.2 symbolprojektet avslutas redovisning

v.3 utvärdering

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Matris kommer

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Precis som det står i kursplanen för slöjd möter eleverna olika symboler och färger inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar och hur de används. Du får förståelse för det du ser och omger sig med om du får testa att göra det själv.

Symbolprojektet är ett projekt där väldigt många punkter från kursplanen ingår.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Några former av hantverkstekniker (stickning, tygtryck och sömnad). Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.
  • Slöjdens arbetsprocesser
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar.
  • Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
  • Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen.
  • Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.
  • Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Förankring i kursplanens syfte

  • Formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker
  • Välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter
  • Analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp
  • tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
  • Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
  • Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

 

Monster, virkning och slöjdpåsar

När, under vilka veckor? 35-3, 4-23

Ansvarig: Åsa Gustafsson

Vad ska vi göra?

  • Hur gör man när man virkar?
  • Vad används virkat till?
  • Vem är ditt fulmonster och hur ser hen ut?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur syr du en slöjdpåse efter instruktioner?
  • Hur beskriver du din idé och utvärderar det du gjort?
  • Vad är djurfiber och växtfiber för något, och vad används det till?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer börja med att lära oss virka luftmaskor och fasta maskor. Detta för att alla elever ska få testa på olika textila tekniker. Efter det kommer vi att repetera symaskinen och praktisera våra skisskunskaper när vi skapar våra egna fulmonster.

Sista delen av terminen arbetar vi med den slöjdpåse som kommer följa eleven ända upp till Solen som förvaring till slöjdprojekt.

Eleven startar och avslutar varje projekt med en idébeskrivning och avslutar med utvärdering. Dessa görs ofta skriftlig men även muntlig och ibland inför gruppen.

Kursen avslutas med att eleven får fylla i sina egna matriser som jag sedan sammanställer med min bedömning och ger åter till eleven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.35 vad lärde vi oss i fyran?  titta i böckerna. Vad ska vi göra i femman.

v.36 Vad kan man virka och vad ska virkningen bli?  skissa på ditt fulmonster..

v. 37 Idebeskrivningar med tygval och skisser. rep symaskin testa trä två och två. Virka

v.38 fulmonster och virkning

v.39 fulmonster och virkning

v.40fulmonster och virkning

v.41 Virkning – Fulmonster – samskrivning.

v.42,. Fulmonster klart- utvärdering

v.43 fulmonster bildspel till veckobrev virkning

v. 44 höstlov

v. 45,virkning och slöjdpåse

v.46, virkning och slöjdpåse

v.47 virkning och slöjdpåse

v.48  virkning och slöjdpåse

v.49 virkning och slöjdpåse

v.50 virkning och slöjdpåse

 

v.2 virkning och slöjdpåse

v.3 virkning och slöjdpåse utvärdering

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Matris kommer…

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Under kursen får eleverna lära sig nya tekniker och dessutom lära sig följa arbetsbeskrivningar, samt skapa utifrån sig själva

Vi kollar djupa på djur- och växtfiber i våra kläder.

Centralt innehåll från kursplanen

  • handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Begrepp som används i samband med olika tekniker
  • Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar hur de ska läsas.
  • Slöjdarbetets olika delar idéutveckling, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna och helheten hänger ihop.
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i tex en loggbok.
  • Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.
  • Hur olika kombinationer av färg och form påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Slöjdverksamhetens betygdelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.
  • Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

Förankring i kursplanens syfte

  • formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.
  • analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta självständigt och i tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska och nordiska kulturarvet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierande kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Väva, sy på symaskin och broderi

När, under vilka veckor? 35-3, 4-23

Ansvarig:Åsa Gustafsson

Vad ska vi göra?

  • Hur tillverkar du ett armband genom att väva.
  • Hur syr man knapp och knapphål?
  • Hur fungerar en symaskin?
  • Hur trär du en symaskin?
  • Hur hanterar du en symaskin säkert?
  • Hur syr du raksöm och zickzack?
  • Hur spolar du undertråd?
  • Vad är skillnaden mellan vävda tyger och trikåtyger?
  • Hur dekorerar du ditt pennskrin så det blir personligt?
  • Hur följer du en beskrivning?
  • Hur värderar du din arbetsinsats?
  • Hur beskriver du din arbetsprocess?
  • Ord vi kommer lära oss:
    Symaskinsord: Raksöm, zickzack, övertråd, undertråd, spola undertråd, pressarfot, pedal, handhjul
    Vävningsord: varp, inslag.
    Broderi: initialer/ monogram, brodera efterstygn/stjälkstyg, fästa tråden (göra slalomstygn)

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar med att du får tillverka ett eget armband genom att väva. Du får också prova på att sy i en knapp och hur man väver ett knapphål.
Vi lär oss symaskinerna. Vi gör gemensamma genomgångar på symaskinen, sen får några i taget prova sy, först i papper och sedan i tyg. Vi syr en liten kudde, som en del i symaskinskörkortet, spolar undertråd och har även ett teoriprov där eleven skall ha alla rätt.
Vi tittar på vävda tyger och hur de tillverkas i stor och liten skala samt vad som skiljer dem från stickade tyger.
I slutet på terminen broderar eleven sitt eget pennskrin som de syr enligt instruktioner.
När du är klar får du får skriva och berätta hur du gjort i en slöjdreflektion.
Högtidlig utdelning av symaskinskörkorten kommer också att ske i slutet av terminen när alla är klara.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Start varför slöjd- intro , varför vårt upplägg + väva armband vävnålar

V.36 vävning historia väva armband

v.37 väva Start symaskinens olika delar karta

v.38 Pressarfot upp och ner Starta sy i papper bord 1 och 2 hur syr man i en knapp?

v.39 Visa filmklipp på hur symaskinen fungerar – sy i papper. Lektion 2 + väva

v.40De hjälps åt att trä symaskinen i städschemagrupperna. Lektion 2 och 3 ,  + väva, + bandgrindar.

v.41. Lektion4. klipper till sin kudde. trä symaskin.väva

v.42 Lektion 5 spola undertråd

v.43 Lektion 6 repetera inför provet. genomgång

v.44 höstlov

v.45 felsökning Lektion 7 +  prov och bildspel till monogram,

v. 46 intro pennskrin. Väva klart.

v.47 markeringspapper till broderi + zickzacka.

v.48 Film om bokstäver,  forts pennskrin

v.49 dragkedja+ pennskrin

v.50   pennskrin

v.2 slöjdreflektion extrauppgifter

v.3 göra klart

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

För att få förståelse över hur textila material är uppbyggda så vi kan ta bättre vara på dem. Vi lär oss sy i en knapp vilket alla behöver kunna.

Även symaskinen är viktig att få förståelse för då alla våra kläder och textilier är sydda på maskin. Alla kläder vi har är sydda av någon… men vem o vart?

För att kunna välja bättre sydda kläder samt handla mer miljövänligt.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
  • Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. I delar och helhet
  • Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i din pärm.
  • Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.
  • Några former av hantverkstekniker (…). Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

Förankring i kursplanens syfte

  • Eleven övar förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker
  • Förmågan att välja och motivera tillvägagångssätt utifrån syfte och kvalité
  • Förmågan att analysera och värdera slöjdprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande