Tellus v.37

 

Vilken vecka vi har haft. Paralympics,  prov och rättegångar… Milda Matilda! 

Veckan  började med ett genomgående tema för hela mellanstadiet med fokus på allas lika värde. “Alla lika – lika unika” är våra ledord när vi tar oss an detta läsår och det med Paralympics i spetsen. Det blev 2 fantastiska dagar tillsammans och det är så kul att få träffa de yngre eleverna också, många av dem är ju även småsyskon till våra kids!  

Med pompa och ståt inledde vår eminenta rektor Anna -Lena dessa dagar med ett högtidlig tal och stämningen blev omedelbar. Under den första dagen koncentrerade vi oss på våra olikheter vad gäller fysiska förutsättningar och här provade vi på allt från blindbocks-hinderbana, goalboll till rullstolsbasket. Den sistnämnda blev nog favoriten hos många:) Då den första dagen handlade om kroppen så handlade den andra desto mer om knoppen. Under dagens pass fick vi bland annat lära oss mer om hjärnan och att den sista delen som utvecklas hos oss (pannloben) handlar om problemlösningsförmåga inte är riktigt färdigutvecklad än hos våra kära elever. Fokus blev hjärngympa och andra roliga “problemlösningsaktiviteter”. Andra pass under dagen var också att lära sig mer om just Paralympics,  vi skrev även dikter, målade gemensamma genomtänkta flaggor och målade våra medtagna stenar i motiv som symboliserar oss själva och syftar till att visa hur olika vi är men ändå unika! Dessa vackra stenar kommer att kunna skådas inom kort under vår berömda ek utanför storgården.

 

Vi vill även passa på att tack er alla för ett bra och trevligt möte i onsdags. Alltid lika trevligt att få träffa er. För er som inte kunde närvara bifogar vi protokollet här: 

 

Föräldramöte protokoll 11_9 -19

 

 

 

Fredagskluringen:  Hur stavar man nu Tornedalingarnas språk?

Eleverna har varit så duktiga på provet och de märks att de har övat mycket. 

 

 

 

Fokus denna vecka:

Det är SÅ kul att få berätta om detta projekt vi nu har startat med eleverna som kretsar kring vårt rättssystem i Sverige. Eleverna är taggade som alltid och fröken är galet entusiastisk. Vi kommer under temats gång att diskutera allt från vilka typer av brott och påföljder vi har i Sverige, hur påverkar ett brott alla inblandade och samhället i stort men även hur en rättegång går till och vad händer från det att ett brott har begåtts till en fällande dom. Temat kommer även avslutas med våra mänskliga rättigheter och hur de kom till och varför. Här kan ni läsa mer ingående om innehåll och struktur kring vårt tema:

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/lag-ratt-2/

En riktig rolig nyhet jag kan informera om är att vi har lyckats få hit flera olika yrkesgrupper inom rättsväsendet som vi tror kommer att uppskattas och förgylla vår kunskapsinhämtning enormt. Vi har, hör och häpna, lyckats “fånga” en kriminalvårdare, en polis men också en domare

Redan på måndag har vi äran att kunna hälsa poliser Oscar välkommen till oss. Här kommer vi att kunna ställa massor av bra frågor och få veta lite mer om en polis vardag. Det ser vi verkligen fram emot! 

Denna veckas uppdrag handlade om domstolarnas uppgift samt hur en rättegång faktiskt går till. Vi började med att gå igenom domstolarnas uppgift för att sedan faktiskt titta på en riktig rättegång. Därefter genomförde vi ett eget rättegångsdrama i form av ett forumspel. Scenariot eller snarare “caset” handlade om att en pojke  vid namn Sebastian hade misshandlat flickan Agnes som stulit hans systers cykel. Det fanns flera vittnen men hur var det egentligen. Vem hade gjort vad? Vilka bevis finns? Men hur ska domstolen döma och vilja lämpliga påföljder ska utdelas? Fråga era barn hur detta drama slutade till sist… 

 

Här samlas vi i rättegången och placerar ut oss på rätt plats:

 

Efter ett tag var det dags för vittnena att få komma till tals. De svor in eden korrekt. Men först var de tvungna att vänta utanför, för att inte kunna bli påverkade av andra så klart..

 

Här överlägger domarn (Miche) tillsammans med nämndemännen. En tuff uppgift visade det sig…

 

Så här ser en skyldig ut efter utdelad dom:) 

 

 

Övrig information:

Tider för utvecklingssamtal. Nu ligger tider ute för er att boka. Först till kvar! 

 

Kommande datum och aktiviteter: 

V.38. 

Måndag 16/9. Besök från polisen. Polisen Oscar besöker oss inom temat “Lag & Rätt” 

V.39 

Mentorstimmen Måndag 9:30 -10:30 utgår p.g.a utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtalsvecka. Tider finns nu på schoolsoft att boka

V.40 

Mentorstimmen Måndag 9:30 -10:30 utgår p.g.a utvecklingssamtal.

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Åsa  

Tellus v. 35

 

 

Då har vi avklarat den först “riktiga” skolveckan och det har vi gjort med bravur! I svenskan har vi rivstartat ett arbete med våra nationella minoriteter och i SO-samhälle har vi startar ett tema vi kallar “Lag & rätt”. I NO har det startats ett el-projekt och i matten så räknas det för fullt med blandade former, allt från decimaler till olika pizza-delar:) 

 

Nu har det alltså gått en vecka och vi har fått känna på våra nya gruppkonstellationer mer ordentligt. Från pedagog-perspektivet så har vi lyckats mycket bra, tycker vi, och känner att det är starka bra grupper som har hittat några nya konstellationer men även behållit gamla. Våra nya härliga elever har kommit in bra i gruppen och det känns som de har varit med oss hela tiden. Märks inte att någon är “ny” . Så kul och härligt, tycker vi! 

 

Eleverna är verkligen taggade denna skolstart och vi har kommit bra in i arbetet där alla jobbar på med god energi och härlig arbetsmoral:) Det är verkligen SÅ kul att vara lärare till just den här gruppen då de alltid är så entusiastiska till våra uppgifter och alltid gör sitt bästa. Något vi dock vill berätta, och be om er föräldrars hjälp om, är det språkbruk som tyvärr ibland råder. Det svärs en hel del och ibland känns det som att det kommer per automatik. Toppen om vi kan hjälpas åt att påpeka och korrigera när vi hör dessa härliga svärande kids uttrycka sig på ett mindre passande sätt:) 

 

Fredagskluringen: Vilka är våra 5 nationella minoriteter? 

 

 

Fokus denna vecka:  Svenska – Nationella minoriteter

I svenska har vi alltså startat upp ett projekt vi kallar, så passande, för  Nationella Minoriteter. Det är ett mindre temaarbete där vi djupdyker i minoriteternas historia och ser hur och varför de har blivit just nationella minoriteter. Se gärna vår lokala planering för mer ingående info:

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/nationella-minoriteter/

 

Tillsammans har vi fått en första intro till minoriteterna för att sedan genomföra ett grupparbete där varje elev fått välja en minoritet de skulle fördjupa sig i. Tanken är att eleverna ska bli varandras lärspridare. Nästa fredag är deadline för redovisning av grupparbetet. Är man (gruppen) inte klar så blir det läxa. Rekommenderar då läxhjälpen på tisdagar och torsdagar. Under nästkommande vecka, måndag och tisdag, kommer eleverna att få “plugga på” de andra minoriteterna och träna inför provet. En “vad kommer på provet-lapp” kommer också att delas ut så det blir tydligt vad som förväntas. På onsdag v. 37 är det sedan slutprov inom detta temaområde. Det kan vara bra att repetera lite hemma såklart då repetition är kunskapens moder:) 

Läxor i svenska? På föräldramötet kommer vi lärare att gå igenom våra tankar och upplägg kring läxor så ni får lite mer detaljerad info (vi har lite olika upplägg här) men det jag vill nämna just nu är att jag, Åsa (SV/SO), tänker att jag istället för läxor arbetar mer med deadlines. Jobbar man på lektionerna så ska man oftast hinna med. Gör man inte – Läxa! -Det är alltså min grundprincip. 

 

 

Övrig information:

 

Språkval 

Nu finns ett formulär mejlat till alla elever på sin skolmejl. Här klickar man i sitt val när man känner sig redo att ta ett beslut. Tveka inte att höra av er till oss mentorer om ni vill ha hjälp med valet eller har några frågor. Eleverna själva ska veta sin lemshaga-mejl och nå den från vilken dator som helst. Gör valet senast v. 36 Fredag 6/9.

 

Föräldramöte 

Den 11 september är det föräldramöte och vi ser mycket fram emot att få träffa er alla. Vi tänker prata lite om hur gruppen fungerar tillsammans (sociala styrkor och utmaningar), de nationella prov som kommer, ledigheter/frånvaro, läxor, betyg & bedömning, barnens aktuella schema samt lite om de projekt vi arbetar med just nu. Är det något som ni tycker att vi har missat eller något annat ni tänker på som är bra att vi tar upp så hör av er till oss. Får vi frågor och tankar innan mötet så får ni oftast ett mycket bättre och genomtänkt svar:) Alla tankar välkomnas! 

 

Kommande datum och aktiviteter: 

V.36

Fredag 6/9. Språkval. Enkät finns på elevernas mejl. Se info ovan

v.37  

Onsdag 11/9. Prov “nationella minoriteter” . Lektionstid…

Onsdag 11/9. Föräldramöte 18.00-19:30. Vi ses i Lillgården! 

Tor-fred 12-13/9. Skolfotografering. Mer exakt info kommer senare. 

V.39 

Utvecklingssamtalsvecka. Tider finns på schoolsoft senast 2 veckor innan, (13/9)

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Åsa  

Nationella minoriteter

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

v.35-37

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vilka är våra Nationella minoriteter och hur är deras ställning i samhället? 
  • Vad menas med begreppet “urbefolkning” och vilka är det? 
  • Vilka rättigheter har våra nationella minoriteter? 
  • Hur avspeglas de nationella minoriteternas språk i svenskan? 
  • Hur är det att vara barn och tillhöra en minoritetsgrupp i Sverige? 

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.

 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Språkbruk i Sverige och Norden.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
  • De nationella minoriteternas rättigheter.

 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

 

 

 

Hur?

 

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att titta på film, ha föreläsningar,  men också söka information och genomföra en gruppuppgift som även ska redovisas. I slutet kommer vi att ha ett mindre förhör/prov. 

 

 

Du kommer bedömas utifrån följande punkter:

  • Hur aktivt du deltar under genomgångar och samlingar
  • Hur du deltar och agerar vid gruppövningar
  • Hur du deltar, genomför och presenterar ett grupparbete som berör frågor kring de nationella minoriteterna.

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

De nationella minoriteterna har bott i Sverige under lång tid. De har en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och de är en viktig del av vår historia och vårt kulturarv som alla elever ska ha kunskap om. Det handlar om att visa det Sverige som alltid funnits, ett område med stor mångfald av språk och kulturer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna

Godnatt Mister Tom

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Ht-19

 

Vad?

Under höstterminen kommer vi att tillsammans läsa och njuta av Michelle Magorian bok “Godnatt Mister Tom”. Läslust önskar vi alla och nu kör vi! 

Frågeställning och följdfrågor

  1. Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  2. Hur kan jag jobba med en bok?
  3. Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att tillsammans läsa olika avsnitt i boken “Godnatt Mister Tom” under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där eleverna läser högt för varandra. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupp och i helklass. Efter avslutad läsning skriver alla elever en recension av boken.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under lektionstid och du kommer att kunna visa dina kunskaper genom att delta aktiv på lektionerna samt att genomföra de uppgifter vi arbetar med. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Normer och värden

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath, Andreas Backvall 

 

När, under vilka veckor?

HT-19

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  1. Hur ska vi i gruppen skapa en trygghet som vilar på ansvar och delaktighet? 
  2. Vad behöver vi för att känna oss trygga? 
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha mot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen? 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Förankring i kursplanens syfte

Skolväsendet vilar på demokratins grund. 

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV) 
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. (SV) 
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. (SO) 
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. (SO)
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. (SO)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. 

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser

Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter 

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi vill tillsammans utveckla förhållningssätt för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar och gruppstärkande övningar både ute och inne. 
  • Vi diskuterar värderingar, hur vi kan stärka varandra och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar. 
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi samtalar om vad “Välkomnandets etik” betyder i vårt sammanhang. Vi samlar in ord och handlingar som visar på ett välkomnande.
  • Vi genomför olika uppdrag som syftar till att stärka gemenskapen till gruppen samt syftar till egen reflektion kring det egna beteende gentemot sig själv och andra runt omkring. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

– Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

– Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

– Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

– Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

– Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

 

 

 

Lag & Rätt

Ansvarig/Ansvariga lärare: 

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Under första delen av vårterminen

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är skillnaden mellan en regel, en lag och en norm? 
  • Vilka typer av brott sker i Sverige? 
  • Vilka yrken finns inom rättsväsendet? 
  • Vad händer när ett brott har begåtts? Från brott till åtal… 
  • Hur går en rättegång till? 
  • Vilka påföljder (straff) har vi i Sverige? 
  • Hur påverkas andra av ens brott? 
  • Vilka sociala skyddsnät har vi i Sverige? 
  • Vilka är våra mänskliga rättigheter? Och hur kom dem till? 

 

Övergripande mål från LGR 11 

Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till digitalisering, globalisering, hållbar samhällsutveckling och interkulturella relationer. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld. 

 

Förankring i kursplanens syfte

Syftet med arbetsområdet är att du ska utveckla dina kunskaper om lagar och rättigheter i det svenska samhället och fundera kring orsaker till och konsekvenser av olika typer av brott.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Individer och gemenskaper

  • Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

Rättigheter och rättsskipning

  • Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att undersöka, diskutera, värdera, analysera, söka information och därmed söka förståelse för de begrepp och kunskaper vi ska införskaffa. 

Vi kommer bland annat att få besök av olika yrkesgrupper, titta på film, ha föreläsningar men också söka information och genomföra olika tillhörande uppgifter (enskilt, i par samt i grupp) som därmed ska öka våra olika förmågor såsom analys-, begrepps-, kommunikations- samt procedurförmåga. 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning sker löpande under temat gång genom de diskussioner vi för, de uppgifter vi genomför samt det slutgiltiga prov vi kommer att ha innan höstlovet. 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna