Jupiter v.40

 

 

Jösses vad tiden går när man har….fullt upp och kul såklart! Nu har vi kommit in i skolarbetet ordentligt och jobbar på för fulla muggar. Här glöder våra pennor och sudden avtar i rask takt. Våra fingrar kämpar på vid tangentborden och våra hjärnor blir fulla av nya kunskaper, viktiga som oviktiga:) I början av veckan hade vi vår härliga vandring. Se bilder nedan. I svenska, för tillfället, så har vi genomfört några diagnoser men vi har även lär oss om våra minoriteter och hur man skriver faktatexter med rätt sorts struktur. Men hur många landskap har vi i Sverige egentligen? Och vilket landskap är coolast? 

 

 

 

 

Tänker att vi pedagoger vill återkoppla lite till er föräldrar angående denna punkt då det var något vi tog upp på föräldramötet och som vi faktiskt har kämpat en hel del med. Vi kan gladeligen rapportera att vi har gjort stora framsteg på denna front och idag är de flesta alltid i tid. Det är några mindre incidenter och några enstaka elever som har lite extra utmaningar men på det stora hela är vi nu i land. Så kul att få rapportera om detta! 

 

 

Här har vi en gedigen punkt att rapportera om. Ni har ju, som bekant, fantastiska barn med så många fina egenskaper och färdigheter som vi nu sakta med säkert börjar få nys om. En sak som verkligen står ut är att det verkligen finns en vilja att samtala om saker, en vilja att kunna förstå andra och en vilja att göra rätt och göra saker och ting bra igen efter en konflikt eller diskussion. Det finns SÅ mycket kärlek i den här gruppen och vi kommer närmare varandra varje dag i både förståelse och samspel. 

I varje kärleksfull grupp finns dock även utmaningar. Det har vi alla, både enskilt och i grupp. Så vad är våra utmaningar måntro, i vår stora härliga jupiter-grupp? 

Två saker tänker vi pedagoger att vi vill informera om, som är centrala delar just nu, som ju så klart kan ändras men som ändå handlar om nuläget.. Det ena handlar om arbetsron i klassrummen och förmågan att lyssna och följa instruktioner. Det andra handlar om olika grupperingar och hur det utvecklar sig och hur man hanterar saker ting när man har olika uppfattningar.  

När det kommer till just dessa grupperingar så har vi noterat att det är ett flertal (inte alla men flera) som har en del utmaningar med att diskutera och kommunicera med andra när man är i en situation som är något “ur balans”. Det saknas helt enkelt strategier för att lösa konflikter direkt och istället för att kommunicera med andra så blir det att “springa till fröken” och att där då få fram sin egen version utan att reflektera över sin egen del och inblandning. En del skvaller och skitsnack förekommer också. Någonstans tror vi dock att allt bottnar i en egen osäkerhet och en rädsla i att inte tillhöra en gemenskap. Det är ingen elev här som har ont uppsåt eller illvilja, men ibland blir det helt enkelt bara fel. Man säger saker som uppfattas som negativt, man har ett kroppsspråk som visar en ovilja och/eller man har en attityd och ett tonläge som kan misstolkas. Det här är konkreta saker vi behöver hjälpa era fantastiska kids med. Ge dem strategier för att kunna kommunicera på ett vettigt och produktivt sätt där man tillsammans kommer fram till lösningar. När något händer är vi så klart otroligt tacksamma för att kidsen kommer till oss, och det vill vi så klart ska fortsätta, och vi har ständigt samtal tillsammans där vi också reder ut saker. Vi kommunicerar och försöker förstå den andres perspektiv. Som jag nämnde i början är de så otroligt villiga att lösa saker och är verkligen lösningsorienterade när det väl gäller och då med lite vägledning åt rätt håll så klart. Vi passar även på att prata om just kroppsspråk, tonläge och förhållningssätt när vi försöker reda i saker och här blir det så tydligt att vi lätt missuppfattar varandra. Och det är ju bra, för det är då vi också kan se vart det gick fel så att säga och vi förstår att ingen vill något illa egentligen. Vi uppfattar och tolkar situationer olika helt enkelt och det blir svårt att få en samstämmighet när man inte pratar med varandra. Kommunikation är det viktigaste av allt! 

Den andra delen handla så bekant om arbetsro och förmåga att följa instruktioner. När det kommer till arbetsro så ser vi även här en förbättring och det fina förslag som Inaya kom med fungerar verkligen! Ideén bygger på att eleverna samlar stjärnor. Man kan samla en stjärna per lektion och klass. När vi har samlat ett lämpligt antal stjärnor så kommer något häftigt att hända. Halvvägs dit så är det iallafall pyjamasparty! Återkommer när det blir:) 

Sen var det det där med att följa instruktioner… Inte en enkel uppgift har vi fått erfara. Vi jobbar hårt med att få eleverna självständiga och att öka sin  förmåga att kunna ta sig vidare när man stöter på problem. Om jag inte lyssnade på genomgången, hur kan jag ta reda på vad jag ska göra? Vad ska jag göra när jag är klart? Vad sa fröken egentligen? Vi märker att eleverna tycker sig ha rätt till direkt återkoppling och svar på sina frågor omedelbart utan att behöva vänta på sin tur eller för den sakens skulle läsa instruktioner:) En hel del har nog blivit bra frustrerade på svaret de får från oss pedagoger “och var kan du hitta den informationen” “Var står i instruktionerna”. Ja, det här är något vi behöver lägga stort fokus på och vi jobbar hårt på frågan. Ni hemma kan med fördel hjälpa till genom att också inte servera alla svar direkt utan motprestation, var lika jobbiga som oss och säg “Vad sa jag förut”  eller “var hittar du svaret på den frågan” . 

 

Men så några bilder från vår härliga utflykt:

 

   

 

 

Sant eller falskt? 

Den berömde Wolfgang Amadeus Mozart levde på 1700-talet och var vida känd för sin vackra musik. Han skrev både operor och symfonier och reste världen runt för att spela inför olika kungligheter. 

Men helt plötsligt, mitt under en konsert, så kunde kan utbrista:

– Helvete! Din svettstinkade skunkapa! Skit! 

Och så pruttade han. Alla i publiken förvånades och chockades, kungligheterna blev upprörda men så fort Mozart fortsatte spela var allt glömt… Det var ju så vackert! 

Sant eller falskt? Kunde Mozart avbryta en konser för att svära och prutta…

 

 

 

 

Fokus denna vecka: 

 

Konsten att skriva en faktatext med rätt textstruktur

Åh, vad kul att få berätta om det här projektet! En hyfsat vanlig reaktion från elever när man ska introducera ett arbete kring faktatexter, brukar generera i frustration och suckningar:) Men inte denna gång inte! Många har frågat mig när vi äntligen ska börja skriva våra texter och nu är det då  på gång…  Jag startade upp temat genom att läsa ur boken “Sant eller Falskt” där eleverna sedan fick gissa om faktatexterna i boken var just sanna eller falska? En uppskattad uppstart och vi fick många skratt tillsammans. 

Därefter var det dags att titta på andra faktatexter. Hur är de uppbyggda och vad ska finnas med? Vi gjorde en tankekarta där vi fick med det viktigaste. Men nu är det ju dags att skriva egna texter.. Uppdraget blir att skriva en faktatext om valfritt ämne men man behöver inte skriva sanningen! Här är vi lite busiga och vågar oss på ett stort genre-brott:) Att skriva sanning är ju essensen av hur det ska gå till jö när man skriver en faktatext…eller? Eleverna fick då i uppdrag att skriva en text med RÄTT STRUKTUR men behöver alltså inte hålla sig till sanningen. Tanken är att vi sedan, när vi är klara, ska läsa upp för varandra och sedan får vi gissa… Sant eller falskt? Ja, det är en lektion jag vet att många av oss redan nu längtar efter…

Här finns även länken till vår lokala planering (LPP): https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/nonsensfiction/

 

 

Övrig information:

Nix, inget att rapportera om. Tänkte ha ett kortare brev denna gång..blink blink..

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V. 43

Fredag. Geografiprov. Mer info finns på classroom.

 

V.44 Höstlov

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Åsa  

,

NonSensFiction

 

“Nonsens Fiction”

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

Ht-20, start v. 38

Förankring i kursplanens syfte

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt.

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. 
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Centralt innehåll från kursplanen

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.
  • Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.
  • Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen (grundläggande nivå)

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. 

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. 

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. 

Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. 

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi kommer att undersöka och jämföra våra texter. Ge och få respons av en kompis. Vi kommer också att redigera och presentera våra texter i slutet av projektets. På detta sätt ska vi undersöka och synliggöra vår egen lärandeprocess. Att skriva är en process och i  arbetet med NonSensfiction är det inte själva slutresultat som är det viktigaste, utan vägen dit! 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker tillsammans med eleverna.

 

Jupiter v.37

 

 

Tänk att en vecka till åter har flugit sin kos…Tiden går fort när man har roligt:) Vi har under veckan diskuterat, funderat, ritat, skrivit, tolkat och pustat över flera nya arbetsområden vi precis gått in i. Det är mycket spännande på gång, må ni tro! Fråga era barn vad de gjort under veckan och kanske vad som var just deras höjdpunkt?

Under torsdagen var det dags för fotografering och attans vad fina och välkammad eleverna var:) 

Vill även passa på att tacka för ett spännande nytt sätt att ha föräldramöte på. Den digitala världen sätter oss ibland på prov. Så blev det även denna gång och vi får tacka för er förståelse och tålamod och samtidigt be om ursäkt för allt strul och framförallt till de föräldrar som inte lyckades närvara. Detta var en ny erfarenhet för oss pedagoger att genomföra ett föräldramöte digitalt och vi har lärt oss massor. Hoppas dock på att vi får träffa er alla personligen nästa gång. På Schoolsoft ligger en förkortad dokumentation (protokoll) över mötet. Tveka inte att höra av er om ni har tankar eller funderingar! 

I svenska (skrivdelen) har vi ett mindre minitema “jag har en dröm” och nu är det dags för eleverna att skriva ner sina egna framtidsdrömmar. Mycket spännande att få höra era kids tankar om framtiden och hur en dag skulle kunna se ut om deras dröm var en verklighet. En del i instruktionerna handlar om att läsa sin text och få feedback från en kompis.

 

 

 

 

Vilka är våra Svenska Nationella Minoriteter? Hur blir en grupp en nationell minoritet i Sverige och vad är syftet med det? 

Vi har under förra fredagen påbörjat ett mycket spännande tema om Sveriges Nationella Minoriteter, under ämnet svenska och SO. Vi startade projektet med en mindre genomgång av begreppet och många spännande tankar och åsikter delades i klasserna.

Det är inte helt lätt att sätta sig in i andra människors situation samt förstå hur illa behandlade flera folkgrupper faktiskt har blivit och varför genom åren. Våra söta elever delade med sig av många bra tankar och erfarenheter och tillsammans vi kom fram till att det är bra att det har blivit en förändring i dag samt att det är viktigt att veta om vad som har skett så vi kan se till att det inte händer igen. 

Några viktiga begrepp vi samtalat kring: “nationell minoritet”, “diskriminering”, “förföljelse”, “kulturarv”  och “religionsfrihet”

 

 

Fokus denna vecka: 

 

Då har vi kommit en bit in på temat Sverigeresan inom ämnet Geografi och det verkar vara ett uppskattat tema så här långt. Hittills har vi gått igenom vad ämnet geografi faktiskt är och varför vi ska lära oss det överhuvudtaget! Vad är syftet egentligen? 

Som ett första steg fick eleverna sin första läxa i ämnet i form av att redovisa ett eget “smultronställe” någonstans i Sverige. Under veckan har vi redovisat för varandra och vi kunde samtidigt konstatera att det finns mycket skog i Sverige! Även berg, åkrar, höga slätter och vatten kan ses i vårt avlånga land. I Skåne finns inte många berg att åka skidor i men kommer man uppåt i landet omges man av mycket skog och berg 🙂 Så kul och intressant att få höra om alla smultronställen och nu har vi fått flera uppslag på nya platser att besöka!  

 

Vi har även i ett första steg inventerat våra kunskaper inom ämnen Sverige och här fick vi reda på att vi redan har många kunskaper inom ämnet. En utmaning var dock att ge fakta om Sverige som hamnar inom just ämnet geografi och inte andra ämnen som exempelvis historia, fysik eller samhällskunskap. Inte helt enkelt att avgöra men tillslut blev vi även här klokare i vad som faktiskt ingår i just ämnet geografi. Vi ämnar även göra samma sak igen i slutet av temat för att kunna jämför och på ett effektivt sätt visualisera vår kunskapsinhämtning och tydligare se att vi faktiskt lär oss massor här i skolan. 

 

Den här veckan och nästa kommer vi att fokusera på kartkunskap. Vi har gått igenom vad en Atlas är och hur den kan används. Vi har provat att hitta vår skola i vår Atlas och nästa vecka ska vi använda vår Atlas ordentligt. Praktiska övning till max! Efter det kommer vi att fokusera på Sveriges landskap och genomföra en större gruppuppgift. 

Här kan ni se presentationen om Kartkunskap om ni är lite extra nyfikna. 

Kartkunskap – Åk 4

I slutet av temat, v 43 kommer vi ha ett prov där alla elever kommer att få chansen att visa mig allt de lärt sig och några veckor innan dess kommer en tydlig plan och instruktion om vad som ska komma på provet och var man kan hitta sin fakta. En del i provet handlar om Sveriges namngeografi och att bl.a. kunna placera ut våra landskap, några sjöar, berg och städer. Vill man redan nu börja att träna landskap så kan jag varmt rekommendera Seterra. Det är en sida på nätet där man effektivt kan träna Sveriges namngeografi och brukar vara en uppskattad sida av elever. Här finner ni länken: 

https://online.seterra.com/sv/l/swe 

 

Geografens testamente 

Den stora Sverigeresan – eller Geografens testamente – är en TV-serie med bas i geografiämnet som riktar sig mot årskurs 4. TV-serien handlar om karaktären Holger Nilsson och hans vän ingenjör Mortensen. Holger ärver en mystisk maskin som kallas graaf efter den världsberömda geografen Mary Diana Graaf. Han beger sig ut på en skattjakt med ingenjör Mortensen över hela Sverige och letar efter sju skatter som så småningom ska leda dem till Marys mytomspunna laboratorium. De får dock akta sig för en mystisk och ondsint gestalt som är ute efter graafen. 

Det finns tydliga kopplingar mellan Geografens testamente och kursplanen för geografi i Lgr11. Några exempel är kunskaper om geografiska förhållanden, geografisk referensram, jämföra och utveckla kunskaper om olika platser, processer som formar jordytan, ge eleverna kännedom om kartan och hur de kan orientera sig samt samspelet mellan människa och natur. 

 

 

Information kring hämtning/lämning på Klubben vid utvecklingssamtalen 22-23/9.

Den 22/9 under det ordinarie morgonpasset på Klubben håller vi till utomhus. Vi hänger av väskorna i respektive kapprum. Incheckning sker ute på gården.

Den 23/9 är det pågående möten i Jupiters klassrum vilket påverkar oss på Klubben. Just denna dag använder vi INTE Jupiters entré som vi normalt brukar.  Istället har vi fått dispens för att ställa upp dörren vid Storgårdens huvudentré.

 

Vi använder en hel del olika plattformar i kommunikation och skolarbete. De mest frekventa är:

 

Veckobrev, lokala planeringar i ämnena, blanketter, schema, matsedel.

Frånvaroanmälan, läxor och prov, extra-info, tidsbokning, fylla i inför utvecklingssamtal, IUP, konktaktinfo.

 

Uppgifter i alla ämnen i ämnenas respektive klassrum. Håll särskilt koll här om du är frånvarande och tillräckligt frisk för att arbeta hemma. Du loggar in med din lemshaga-mail och vanliga lösenord som slutar på 09. (kontakta mentor om du glömt lösen) 

 

 

Kommande datum och aktiviteter:  

 

V.39

 

23/9 Onsdagen. Utvecklingssamtalsdag.  Eleverna är lediga denna dag men närvarar vid sitt samtal så klart:) 

 

V.44 Höstlov

 

 

 

 

 

Ha en skön älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Jupiter genom Åsa  

 

,

Normer och värden

Normer och värden i Jupiter

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath, Andreas Backvall

När, under vilka veckor?

HT-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  1. Hur ska vi i gruppen skapa en trygghet som vilar på ansvar och delaktighet? 
  2. Vad behöver vi för att känna oss trygga? 
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha mot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen? 

 

Övergripande mål från LGR 11 

 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

 

Förankring i kursplanens syfte

Skolväsendet vilar på demokratins grund. 

 

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

 

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

 

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten.

 

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV) 
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. (SV) 
  • De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. (SO) 
  • Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet. (SO)
  • Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning. (SO)

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. 

 

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser

 

Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter 

 

Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang

 

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Vi vill tillsammans utveckla förhållningssätt för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar och gruppstärkande övningar både ute och inne. 
  • Vi diskuterar värderingar, hur vi kan stärka varandra och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar. 
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi samtalar om vad “Välkomnandets etik” betyder i vårt sammanhang. Vi samlar in ord och handlingar som visar på ett välkomnande.
  • Vi genomför olika uppdrag som syftar till att stärka gemenskapen till gruppen samt syftar till egen reflektion kring det egna beteende gentemot sig själv och andra runt omkring. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

– Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

– Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

– Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

– Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

– Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

 

 

 

Läsprojekt “Häxorna”

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

När, under vilka veckor?

v.36-51

 

Vad?

Under höstterminen kommer vi att tillsammans läsa och njuta av Roald Dahls bok “Häxorna”. Läslust önskar vi alla och vi börjar här! 

Frågeställning och följdfrågor
  1. Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  2. Hur kan jag jobba med en bok?
  3. Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att tillsammans läsa olika avsnitt i boken “häxorna” under lektionstid. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där eleverna läser högt för varandra. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupp och i helklass. Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Bedömning sker löpande under lektionstid och du kommer att kunna visa dina kunskaper genom att delta aktiv på lektionerna samt att genomföra de uppgifter vi arbetar med. 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Nationella Minoriteter

 

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath

 

När, under vilka veckor?

På fredagarna under veckorna 36-43

 

Varför? 

De nationella minoriteterna har bott i Sverige under lång tid. De har en egen religiös, språklig och  kulturell tillhörighet och de är en viktig del av vår historia och vårt kulturarv som alla elever ska ha kunskap om. Det handlar om att visa det Sverige som alltid funnits, ett område med stor mångfald av språk och kulturer.

 

Vad? 

Under arbetets gång ska du få lära dig:
  • De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Om vår urbefolkning, samerna.
  • Om de nationella minoriteternas rättigheter.
  • Hur de nationella minoriteternas språk avspeglas i svenskan.
  • Hur det är att vara barn och tillhöra en minoritetsgrupp i Sverige.
Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen
  • Språkbruk i Sverige och Norden.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är. Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige.
  • De nationella minoriteternas rättigheter.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. 

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett urval av källor. Sammanställningarna innehåller beskrivningar, egna formuleringar och användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Läsa faktatexter/artiklar om våra nationella minoriteter.
  • Samtala i mindre grupp och i helklass.
  • Se filmer som berör ämnet.
  • Läsa/lyssna till skönlitteratur/andra böcker som handlar om att vara barn och tillhöra en minoritetsgrupp.
  • Genomföra ett grupparbete som sedan redovisas i helklass
Du kommer bedömas utifrån följande punkter:
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar och samlingar
  • Hur du deltar och agerar vid gruppövningar
  • Hur du deltar, genomför och presenterar ett grupparbete som berör frågor kring de nationella minoriteterna.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna