Tellus Månadsbrev – Januari

 

 

 

 

Ytterligare en månad har gått men just denna vecka har varit lite extra tunn på både elever och pedagoger. I skolan har vi kämpat på ändå och det är som alltid full rulle. Då vi har så engagerade elever som så ofta vill göra sitt bästa så kan vi ha förståelse för att vissa elever kan känna en del frustration och eventuellt känna att man kommer efter en del om man har varit frånvarande. Detta har vi så klart stor förståelse för och därför tänker jag att det är viktigt att förtydliga vissa saker. Att vilja göra sitt skolarbete och hålla olika deadlines är bra så klart, men är man sjuk så är man. Hälsan kommer alltid först! 

Deadlines. 

Jag har märkt att det (för flera) slarvas en del med inlämningar i form av läxor och uppgifter här i skolan i Tellus . Deadlines är något som förekommer kontinuerligt i högstadiet och håller man inte dessa så får det konsekvenser. Därför behöver vi träna extra hårt på detta och förbereda eleverna för det. Därför har jag nu tagit ett krafttag i detta och kommer att hålla flera deadlines i mina ämnen. Jag har varit mycket tydlig med att jag inte gör detta för att straffa på något sätt utan för att förbereda eleverna på vad som komma skall. Att hålla deadlines men även träna på att ta ansvar över sitt skolarbete. 

Samtidigt har jag också varit tydlig med att är man sjuk så är man sjuk. Hälsan kommer alltid först och det ska på inget sätt påverka skolarbetet om man är sjuk. Är man sjuk så gäller självklart inte uppsatta deadlines utan den görs om så klart så det funkar och känns bra för varje elev.  En annan sak är även att man som elev ibland kan få “hjärnsläpp” eller att man kör fast eller bara har svårt att komma igång, eller slutföra en uppgift. Det har vi också förståelse för men här behöver man också föra en dialog med sin lärare. Berätta och förklara så finns vi alltid här för att stötta, peppa och hjälpa och även tumma på vissa deadlines vid behov. Talar man bara om sina utmaningar så kan vi hjälpa till men vet vi inget så blir det svårt och det kan skapa oönskade konsekvenser tyvärr. 

 

Varför bor människor nära vulkaner när det kan vara så farligt? 

 

 

Månadens Fokus:   

Då är vi inte på den sista delen i geografi med fokus på världen. Temat är uppdelat i två olika områden. 

Den första delen, som avklarades i fredags, behandlade allt från olika naturtyper, jordens uppbyggnad och vad som påverkar den samt olika naturkatastrofer. 

Många intressanta kunskaper behandlades men det absolut roligaste måste ha varit när vi skapade egna vulkaner: 



 

Delprov 1 är nu avklarat för många (De elever som varit sjuka kommer givetvis få chansen att göra klart nästa vecka) och återkoppling kommer att ske på Meitner. Här kommer eleverna att få en återkoppling i form av skriftliga kommentarer kopplat till provet. 

 

Den andra delen som kommer att påbörjas nästa vecka handlar, bland annat, om namngeografi samt hur vi arbetar med och tolkar olika geografiska verktyg såsom kartor. I namngeografin använder vi Seterra.se och den delen av provet finns redan på Meitner som man kan träna hemma på. Här ser ni provet: 

Delprov 2 – Namngeografi

 

Övrig information: 

Utvecklingssamtal

Snart är det dags för utvecklingssamtal. Det sista för mellanstadiet.. Vi ser fram emot detta och önskar er varm välkomna! 

Förbered dig som förälder genom att gå in i den presentation som ert barn har förberett och fyll i den sida i början som vänder sig till er föräldrar. (Vi gör klart detta under kommande mentorstiden så just nu i skrivande stund är den inte klar…) 

Dokumentet hittar du på Meitner under barnets profil. Knappen ska finnas i hörnet. Därefter finns en flik (i mitten på sidan ungefär) som heter ”utvecklingssamtal”. Klicka på den fliken så ska en länk komma fram till rätt dokument.

 

Kommande datum och aktiviteter:  

V. 6 

Onsdag : Allaaktivitetsdag. 09.00 -14.00

Spanskaprov

 

V. 7

Matteprov

NO-prov

 

V. 8

Idrottsprov

 

V. 9 

LOV

 

V. 11

Nationella Prov – Svenska

 

Ha en fantastisk älg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Åsa   

November – Tellus

 

Tänk vad fort tiden går och nu är det snart slut på den näst sista terminen på mellanstadiet. Stora har de blivit era kids. Och flitiga små studenter! 

 

Förutom att lära oss en massa saker så hinner vi busa i badhuset också och samtidigt visa upp våra talanger. Kolla här på vårt stjärnskott Liv som är bäst på fjärilsim! 

 

 

Inneraster på fredagar

En uppskattad sak vi har startat upp är att ha inne-raster på fredagar. Det kräver dock att man följt reglerna under veckan och gått ut i tid och inte gått in med skor på, exempelvis. Här får man spela på sin Ipad, göra danslekar eller Kahoot eller också så får man ju så klart arbeta med sina skoluppgifter. 

 

Muntliga Nationella Prov: 

Vi är nu klara med alla muntliga nationella prov (under våren kommer de skriftliga proven) och eleverna fick i fredags en skriftlig återkoppling med sig hem i ett kuvert som ni fick öppna tillsammans. Resultaten säger inte allt om slutbetyget i åk 6 eller till jul men de kommer att ha en påverkan. När vi sätter betyg tittar vi också på det eleverna har presterat på lektionerna i skolan och ger därefter ett sammantaget betyg. Har en elev inte nått godtagbar nivå (E) på ett muntligt delprov så har det kommunicerats hem tidigare. 

 

Religion! 

I So håller vi nu på med ämnet Religion och temat “De Abrahamitiska religionerna”. Vi läser om hur religionerna (kristendom, judendom & islam) kom till och vilken koppling Abraham har till dessa tre religioner. Bland annat så lyssnar vi på berättelser och tittar på filmer ur bibelns spännande händelser. Vi har även gjort flera uppgifter och en lite extra populär uppgift var när eleverna skulle skapa egna religioner.  

Här ser ni dem: 

V. 50 kommer eleverna under fredagens lektion att genomföra ett muntligt grupprov i religion. Där kommer de att bli indelade i mindre grupper där de kommer att ha ett samtal med varandra genom att diskutera och svara på olika frågor. Detta påminner mycket om det nationella muntliga provet de genomförde i svenska tidigare. Jag kommer inte att närvara under samtalet utan de ska spela in en video på samtalet som de sedan delar med mig. Jag har mejlat ut ett utskick till er föräldrar men även till eleverna där det framgår vad som ingår i provet och hur det ska gå till. Även materialet har jag skickat med. 

 

Om Gud hade haft ett namn, vilket tror du att det hade varit? 

 

Om du hade fått ställa en fråga till Gud, vilken fråga hade du ställt?

 

Om Gud hade varit vilken främling som helst, hur tror du att Gud då hade sett ut?

 

Om Gud vore en kvinna, hur tror du då att världen hade sett ut?

Hade det varit någon skillnad? 

 

Månadens Fokus:   

 

 

Vi har fått en ny läroplan, Lgr 22, samt ett förändrat förhållningssätt vad gäller matriser, bedömning och betyg. I Skolverkets undersökningar har det visat sig att det har varit ett större fokus på betyg än på undervisning i landets skolor. Istället för att planera och genomföra en kvalitativ undervisning anpassad efter elevgrupp har lärarna i princip behövt “jaga” bevis och varit “bevissamlare” för ett visst betyg och tvingats “bocka av” kunskapskrav. Det har även  funnits situationer där lärare tvingats jaga “nöjda kunder” där man krävt bevis och belägg för hur ett visst kunskapskrav ska nås eller varför det inte är nått. Det vill Skolverket bort från nu. Dessutom poängterar Skolverket att det inte är en rättighet att få ett visst betyg. Utöver det lyfter Skolverket fram att ett mått på kvalitet i en skola inte är hur höga betyg eleverna har. 

 

Vad är skillnaden mellan nya och gamla kursplaner?

Kursplanerna har tidigare varit så omfattande att lärare och elever inte hinner med, därför har dessa nu förändrats. Skolverket framhåller att lärare ska få möjlighet att rigga en klok undervisning istället för att skynda sig igenom ett för stort ämnesinnehåll. Kursplanens syfte och centrala innehåll har fått ett tydligare fokus i undervisningen. I varje ämnes kursplan betonas olika verb som undervisningen syftar till att eleverna ska kunna “göra”. Dessa kommer nu ligga i fokus vid bedömning. Eleverna måste naturligtvis lära sig en massa innehåll men inte allt. När undervisningens fokus nu skiftas från kunskapskriterier (tidigare kunskapskrav) till syfte och centralt innehåll är målet att resultatet av detta kommer ge underlag för kunskapskriterierna.

 

Hur får eleven och förälder återkoppling?

Den återkoppling som läraren väljer att ge kan ha olika innehåll och ges på olika sätt: muntligt, skriftligt, individuellt, i grupp, i dialog, via dataprogram, genom demonstration eller genom kroppsspråk. Forskning visar att återkoppling kan vara ett kraftfullt redskap för att stärka lärandet. 

 

Hur påverkar detta betygen?

Målet är att det i slutändan ska leda till mer rättvisa betyg och att eleven inte ska falla på ett prov vid ett tillfälle. Målet är också att lärarna utifrån sin profession får avgöra var tyngden i ett ämne ligger och låta det få ta större plats vid betygssättning. Det ska också vara möjligt att fånga elevernas kunnande på ett vidare sätt då vissa värdeord försvinner. Viktigt att poängtera är dock att kravnivåerna inte sjunker och att de alltid måste ställas i relation till centralt innehåll, syfte och den undervisning som har bedrivits.

 

Hur gör vi på Lemshaga i åk 6?  Övergripande, löpande och på plats i klassrummet.  

 

Återkoppling – övergripande

– Utvecklingssamtal 

– Ev. extra uppföljningssamtal 

– Betyg till julavslutningen och i slutet av vårterminen i åk 6 ( i tidigare årskurser ges en sammantagen bedömning vi kallar för måluppfyllelse) 

 

Återkoppling – löpande

Återkoppling sker både muntligt och/eller skriftligt i grupp eller enskilt. Lärarna i respektive ämne väljer alltså ut de uppgifter som är relevanta och gör därefter en återkoppling till eleven. Var och hur detta sker står på Meitner så att ni ska kunna se vart ni hittar respektive återkoppling. Observera att återkopplingen ska syfta till hur eleven kan utveckla sin kunskapsinhämtning och inte en fokusering på betyg. Vi kommer alltså inte prata rena sifferbetyg utan fokusera på vilka specifika kunskaper som kan utvecklas. Ett aktuellt exempel på återkoppling som era barn har fått är den som jag skickade hem på den muntlig presentation vi arbetade med en längre tid i svenskan. Se den grundmallen här:

 

Feedback (åk 6) muntligt fram + pres

 

Återkoppling – I klassrummet 

Återkoppling sker även löpande muntligt i klassrummet. Här koncentrerar vi oss på de uppgifter vi arbetar med och ger konkreta tips och framåtsyftande kommentarer om respektive uppgift. I mitt klassrum, exempelvis, finns en “återkopplingslista” man kan skriva upp sig på och därefter få feedback i turordning. Detta är oftast på frivillig basis för att uppmuntra till eget ansvar. Anser jag dock att en elev behöver stöd oavsett så ger jag ju naturligtvis det också.  Ett annat exempel på återkoppling är när vi tittar på texter i helklass som eleverna har skrivit och tillsammans tittar på olika kvaliteter som texterna uppvisar.

 

Vi hoppas att detta tydliggör bedömningen något och förhoppningsvis gjort er mer berikade. Finns några frågor eller tankar så hör gärna av er till mig så pratar vi mer, älskar ju frågor och att snacka bedömning:)  

 

Övrig information: 

Hej där hemma!

Nu är det dags att anmäla närvaro eller frånvaro inför jullovet.

Fritids är öppet:

22/12

23/12 – stänger 15:00

 

24/12-1/1 – stängt

Vi öppnar igen:

2/1 -4/1

5/1 – stänger 15:00

61/ – stängt

9/1 – stängt.

10/1 – skolan startar igen.

Vi önskar att ni fyller i detta så snart som möjligt, 2 veckor innan lovets start stänger Meitner för anmälan.

Är ni i behov av omsorg önskar vi att ni fyller i Närvaro i kommentaren samt att ni fyller i era aktiva tider. Står det inte närvaro i kommentaren räknar vi er som frånvarande. Vi önskar gärna att ni lämnar senast kl 9:00 för att vi ska kunna komma igång med aktiviteter och eventuella utflykter i tid. Har ni problem eller frågor, kontakta:

fritids@lemshaga.se

Med vänliga hälsningar fritids och fritidsklubben.

 

Kommande datum och aktiviteter:  

V. 50 

Tisdagen den 13/12 Luciafirande på skolan 8.20 – 8:45. Välkomna! 

Fredag: Religionsprov. Provet är ett muntligt grupprov som sker under lektionstid den 16/12. 

 

V. 51 

Onsdag, 21/12: Terminsavslutning! Mer info kommer. 

 

V. 2 

10/1 – skolan startar igen.

 

 

 

Ha en fantastisk andra advent! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Åsa   

September

Hej!

För det första vill vi alla tre tacka för trevliga utvecklingssamtal i veckan. Det var också väldigt kul för mig personligen att få tillfälle att träffa och prata lite närmare runt med er föräldrar till mina mentorselever.
Vi har som de flesta av er redan vet stramat åt regelverket lite för alla elever i Tellus den senaste tiden. Detta pga att vi märkte att vår utgångspunkt inför terminen var lite för ”fritt” rörande lektioner, raster och övriga tider med eleverna. Så vi har nu tillfälligt stramat åt och hoppas med detta kunna släppa lite på reglerna allt eftersom.
Vi vill gärna upplysa om att nu dessa tider så i vissa perioder väljer vädergudarna att släppa väldigt mycket regn på oss i omgångar. Det är väldigt mycket blöta skor / strumpor och kläder i kapprummen. Kanske kan ni ta en diskussion mer era barn om att kanske ha någon regnjacka / och stövlar med sig samt kanske lite ombyte om man råkar trampa i en vattenpöl (som vi har väldigt många av på gården).
Sen så har nog en del av era barn kanske kommit hem och klagat på att Lemshaga inte lyckas lösa sina problem rörande klockor på större delen av gårdarna. Så har vi tänkt att om nu inte eleverna får ha sina telefoner och större majoriteten har inte en klocka på sin arm så är det helt ärligt väldigt svårt att träna på att komma i tid till lektionerna. Så vi har på eget bevåg valt att köpa 3 st mindre klockor som vi har med hjälp av lite  fantastisk NanoTejp fäst på insidan av våra fönster. Så nu finns det 2 klockar på vardera sida av ingången och ett på baksidan vid gungorna där många gillar att ”hänga på rasterna”. Eleverna är väldigt lyckliga för detta och det hela underlättar för ”de flesta” att komma i tid.

Veckans Fokus:   Träslöjd!

Sen så lite kort om träslöjden där vi nu börjar komma in på sluttampen av tillverkningen av våra helt egna mobil / pennhållare. Eleverna har kämpat hårt med att kapa, slipa, borra, klippa, skära och designa sina helt egna hållare för deras telefoner.
Vissa har valt att köra enklare modeller med bara en mobilhållare. Och vissa andra har valt att köra mer avancerade modeller där man integrerar även en laddare till sina hållare. Det har varit en spännande resa där de började med en valfri storlek / bredd av en regel som de skulle skissa på hur en eventuell hållare skulle se ut. Kan konstatera att många under resans gång har valt att ändra sina initiala planeringar. När de är klara med sina arbeten kommer de få en rätt gedigen formulär att fylla i hur de anser att deras arbete gått, om de känner att de lyckats med att följa instruktionerna och hur de faktiskt jobbat med de diverse delarna av sina arbeten. Bifogar även bild av hur det ser ut på deras hylla i träslöjdslokalen.
Skolan har även köpt in nya möbler i omklädningsrummen som gör att  de finns lite mindre rörelsefrihet men mer ställen för eleverna att hänga upp kläder och dylikt. Runt omklädningsrummen så hade vi en lite tråkig incident rörande tjejernas omklädningsrum för dryga 2 veckor sen där några elever hade tagit sig in dit från Ladan och stökat till det. Skolan har  agerat och tagit tag i det hela rörande de eleverna som förstört. Så vi räknar med att det inte kommer att upprepas igen. Skickar med lite bilder på hur duschen ser ut och hur de nya möblerna ser ut.
Hur som, detta månadsbrev var längre än vanligt och jag känner att jag skulle kunna skriva lite mer men väljer att avsluta här och lägger till lite viktiga datum nedan.
V.40
Onsdag: Föräldrakoorinators-möte.. Har ni några tankar och ideér så kontakta Ann-Sofie Alvén (Alicias mamma) eller Örjan Bergholm (Idas pappa)
– Vi påbörjar screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
– Spanska prov
V.41
Screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
V.42
Screening (kartläggning) i engelska genom gamla nationella prov
V.43
Prov i Samhällskunskap. ”Lag & Rätt”
Vi pedagoger runt Tellus önskar er alla en helt fantastisk helg!
Med vänliga hälsningar
// Victor

Tellus v. 35

 

 

I NO har vi börjat arbetet med kroppen. Vi har haft vår introduktion där eleverna har själva fått fundera vad de vet om just kroppen.
Vad har vi i kroppen?
Insida/utsida?
Vart sitter de olika delarna?
Vi började med att eleverna blev indelade i grupper och tillsammans skulle rita en människokropp. De skulle försöka rita både insidan och utsidan.
Torsdagens lektion var istället en utelektion. Där skulle de tillsammans skapa en ”människokropp” med hjälp av naturens resurser. Pinnar blev till skelett, mossa blev till lungor, löv blev hjärna osv. Vi kommer i nästa vecka gå vidare med att jobba med vad vi är uppbyggda av, celler.

Övrig information:

Alldeles strax kommer ett mejl på protokollet från föräldramötet. Där bifogas även information/lista på klassföräldrar. Är du inte med på denna lista (och inte fått något mejl än) så mejla mig på asa.grath@lemshaga.se så fixar jag in dig på listan för massutskick.
Vill även passa på att lobba för klassens facebooksida. Den ser ut så här:

Kommande datum och aktiviteter:

V.38

Redovisningar samt Prov – Nationella Minoriteter (Svenska)

V. 43 

Prov  ”Lag & rätt” (Samhällskunskap)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en fantastisk helg! 

Bästa hälsningar från oss pedagoger i Tellus genom Åsa

Tellus v. 34

 

 

Vilken sprakande vecka vi haft och med ett hejdundrande avslut på Ängsholmen. Vi pedagoger vill verkligen tacka er föräldrar för allt ni gjort och styrt. Denna gång finns äran helt hos er då ni gjort allt jobb. Ett minne för livet för era härliga kids!

 

På måndag startar vi upp allt efter schema och vi börjar klockan 8:20 med mentorstimmen. Välkomna!

 

Vill även passa på att påminna om föräldramötet den 1/9 kl.17.00. 

Efterfrågar även en (minst) till föräldrakoordinator då vi är en kort för tillfället. För jämnlikhetens skull vore det önskvärt med en pappa denna gång… Vem känner sig manad?

 

Ha det gött så länge!

/Åsa Grath

 

Normer och Värden, Tellus

Normer och värden

 

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Åsa Grath, Andreas Backwall, Victor Horvath

 

När, under vilka veckor?

Läsåret 2022/2023

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

 

  1. Hur ska vi i gruppen skapa en trygghet som vilar på ansvar och delaktighet? 
  2. Vad behöver vi för att känna oss trygga? 
  3. Hur kan vi hjälpa varandra att utvecklas och lära på bästa sätt? 
  4. Vilka förhållningssätt vill vi ha gentemot varandra och till vårt lärande? 
  5. Hur ska vi förverkliga “välkomnandets etik” i klassen? 

 

Övergripande mål från LGR 22 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
  •  tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. 

 

Förankring i kursplanens syfte

Skolväsendet vilar på demokratins grund. 

Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.

Skolan ska gestalta och förmedla de värden och rättigheter som uttrycks i Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska utgå från vad som bedöms vara barnets bästa och eleverna ska få kännedom om sina rättigheter. 

Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för människors olikheter. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser. 

 

Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. 

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser. (SV)
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. (SV)
  • Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. (SV)
  • Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet. (RE)
  • Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.(SH)
  • De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering. (SH) 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven samtalar om bekanta ämnen på ett sätt som upprätthåller samtalen. (SV)

Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar.  (SV)

Eleven för resonemang om moraliska frågor och livsfrågor. (RE)

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter.  (SH)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta under läsåret?

  • Vi startar terminen med gruppstärkande övningar och utflykter (Ängsholmen och andra mindre utflykter så som exempelvis Södersved) med mål att stärka gruppen och öka tryggheten. 
  • Tillsammans diskuterar vi förväntningar, mål och sätter tillsammans upp gemensamma regler. 
  • Vi vill tillsammans utveckla förhållningssätt för arbetet och samvaron i den egna gruppen. Det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner (Visible Thinking), lekar och gruppstärkande övningar både ute och inne. 
  • Vi diskuterar värderingar, hur vi kan stärka varandra och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar. 
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi samtalar om vad “Välkomnandets etik” betyder i vårt sammanhang. Vi samlar in ord och handlingar som visar på ett välkomnande.
  • Trygghetsgruppen kommer göra klassbesök och berätta om deras arbete och hur det arbetet inkluderar eleverna.
  • Vi genomför olika uppdrag som syftar till att stärka gemenskapen till gruppen samt syftar till egen reflektion kring det egna beteende gentemot sig själv och andra runt omkring. 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

– Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

– Vi arbetar “Reggio Emilia”-inspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande

– Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

– Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans

– Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet

– Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana

– Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas

– Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet