Att leva och bo i Sverige (So/Sv)

So/Sv  – Att leva och bo i Sverige

Projekt under v.2-8

Ansvarig: Ayla Lannestedt

 

Syftet med arbetet Att bo i Sverige är att få mer kunskaper om hur människor bor och lever i vårt avlånga land samt en förståelse för Sveriges natur, infrasturkur och samhällen. Eleverna ska få utgå från sig själva och där de bor samt platser de har besökt. Vi ska utmana elevernas invanda tankemönster kring hur man kan leva och bo genom diskussioner och kreativt arbete med kopplingar till matematikens geometriska former, slöjdmaterial för att bygga modeller och bildämnet med fotografier och skisser.

 

v.2 – v.4 Städer i Sverige

  • Vi läser om Stockholm och olika slags samhällen runt om i Sverige kopplat till landskapen (och landskapsdjuren) vi arbetat med tidigare.
  • Använder olika kartor för att ta reda på var olika svenska städer ligger.

Centralt innehåll

Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. (alla har rätt att ha någonstans att bo) De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Frågeställningar

  • Vilka städer känner vi till i Sverige
  • Vad är en stad och vad kallas det är det inte är en stad?
  • Hur bor du?
  • På vilka andra sätt kan man bo?
  • Hur får man bo i Sverige? Hur får man inte bo? (mänskliga rättigheter, säkerhet osv.)

Uppgifter kopplade till området

”Boken om Sverige” (orange lärobok)

Läsa om djur i städer, röd tråd från arbetet med landskapsdjuren

Läsa om Sveriges städer och samhällen.

Läsa om Stockholm

Diskutera

Vilka djur trivs i städer och varför?

Var skulle ditt landskapsdjur trivas i staden och hur skulle det leva där?

Vilka skillnader/ likheter mellan natur och stad finns det sett ur djurens perspektiv?

Placera ut olika stora städer och samhällen på en Sverigekarta och benämn de största städerna samt platser där eleverna har varit.

Skriv rent läxan “Mitt Sverige”  från oktober där eleverna har beskrivit platser de varit på i Sverige. Placera ut texterna på Sverigekartan med hjälp av trådar och kartnålar.

Skriv en berättande text om hur du bor. Koppla till arbetet med Geometri i Matematik och rita ditt hus med hjälp av geometriska figurer.

Diskutera

Andra sätt att bo på, hur kan olika hus se ut? Hur bor man om man inte bor i hus?

Varför bor man på olika sätt (ekonomi, tillgång, personliga val och intressen mm)

Utgå från bilder vid diskussionen. (båt, tält, olika hustyper, på gatan, i skogen, i stan, i bilar, i kåtor)

_________________________________________________________

v.5-7 Vad behöver en stad/ Sverige för att fungera? + samer och minoriteter

  • Vägar, järnvägslinjer, flygplatser, olika typer av bebyggelser, energikällor, nöjen mm
  • Var i Sverige finns det vi behöver?
  • Samer, samiska och Sveriges minoritetsfolk 7 feb (samernas nationaldag är den 6 februari)

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Frågeställningar

  • Var i Sverige är de stora sjöarna, bergen, vägarna, järnvägarna, flygplatserna, vattenkraftverk, kärnkraft, vindkraft, nöjesparker mm.
  • Vad är infrastruktur?

Uppgifter kopplade till området

  • Ta del av fakta kring frågeställningarna. Arbeta i grupper om ca 3-6 elever gruppen samarbetar med att samla fakta, vara källkritiska, alla ska vara delaktiga, grupperna ska skriva minnesanteckningar.
  • Skriv kort fakta om de olika delarna av infrastrukturen och placera ut platserna på Sverigekartan.

 

  • En lektion endast om samer, samiska och minoritetsfolk i Sverige. Klicka på länken Samiska och samer för en detaljerad lektionsplanering (PDF dokument)

Exempel på länkar eleverna kan använda.

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-stader/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-21-lan/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-25-landskap/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-sjoar/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-djupaste-sjoar/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-12-hogsta-berg/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-9-basta-aventyrsbad-och-vattenland/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-20-hogsta-byggnader/http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-6-haftigaste-vattenfall/

 


v.8 Presentera och argumentera

  • Vi jämför städer i Sverige med städer i andra länder, befolkningsmängd, infrastruktur mm. kombineras med matematikens statistik, läsa av tabeller och diagram.
  • Hur bra har vi det i Sverige? Varför är det bra i Sverige? Vad behöver bli bättre?

Syfte

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Frågeställningar

  • Hur bra har vi det i Sverige? Varför är det bra i Sverige? Vad behöver bli bättre?
  • Vad tycker jag?
  • Kan jag stå för det jag tycker?
  • Hur kan jag förklara för andra vad jag tycker utan att de känner sig tvingade att tycka samma sak?
  • Vilken fakta om Sverige visste du inte tidigare?

Uppgifter kopplade till området

  • “tag of war” VT rutin utifrån frågeställningen “I Sverige har alla en god levnadsstandard”
  • motivera sina åsikter
  • presentera ståndpunkter och fakta inför klassen

Pedagogisk dokumentation

Eleverna hade redan tidigare i höstas skrivit om tre platser i Sverige där de hade varit som en del i ett arbete i Svenska kring återberättande texter och att skriva om något man själv känner sig säker på. Nu skrev alla rent sina handskrivna texter på datorn, korrigerade stavning och meningsbyggnad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Därefter sattes alla texter upp runt omkring en tom Sverigekarta och eleverna drog sen trådar från texten till den plats på kartan som texten berörde. Alla hade tre texter var att sätta upp och många var väldigt nyfikna på andras texter.

Sen diskuterade vi olika sätt att bo, vi utgick från bilder på olika typer av byggnader och platser man i Sverige, skulle kunna bo på. Bilderna var med flit även normkritiska och vissa avvek från elevernas egna socioekonomiska situation.

 

 

 

Vi satte rubriker för att kunna benämna de olika bostadstyperna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därefter påbörjade eleverna ett grupparbete där de samlade information om andra platser i Sverige, flygplatser, berg, sjöar osv.

Grupparbetet slutade sen i att alla grupper gjorde en turistbroschyr kring Sverige som ska visas upp på skolans dag.

Utifrån grupparbetet fick eleverna även chans att gå igenom provfrågorna tillsammans innan provet och vi diskuterade olika svar och nivåer på svar utifrån matrisens bedömningskriterier. 

Elevernas svarsexempel på provfrågorna blev sen deras instuderingsmaterial inför provet. Provet genomfördes på datorn via ett Google formulär. Nedan ser ni utdrag från provet med några av frågorna.

Sveriges landskapsdjur (Sv/No/So)

Projekt Sveriges landskap (So/Sv) och landskapsdjur (No/Sv)

Ansvarig lärare: Ayla Lannestedt och Julia Edin

När: v.46

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka landskapsdjur har vi i Sverige? – Vad vill vi veta om dem? – Hur hittar vi fakta som vi kan lita på?

Varför har vi landskap och landskapsdjur? – Hur valdes de och när?

Övergripande mål från LGR11 2.2:



Förankring i kursplanens syfte:



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer att arbeta enskilt med varsitt landskapsdjur. Parallellt i den andra klassen har ytterligare en annan elev samma djur, de eleverna kommer att samverka i vissa skeden för att genomför kamratstimulerande uppgifter och ge kamratrespons. Uppgifter och diskussioner kopplade generellt till ämnet sker i helklass med utgångspunkt i rutinen “Think, pair, share”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningen kommer att ske med bild, text och muntlig presentation inför mindre grupper i klassen.

Texternas språk, uppbyggnad och anpassning till genren kommer att bedömas i Svenska. Innehållet i faktatexten om landskapsdjuret kommer att bedömas i No. Den muntliga framställningen kommer att användas till bedömningar i både SV, No och So.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.46

torsdag

Introduktion av projektet och titta på korta filmer om olika djurgrupper och hur de hänger ihop

Alla tillsammans i No-lab

Hund och kattdjur http://urskola.se/Produkter/162212-Tax-och-Tass-Hundar-och-katter

Reptiler och fåglar http://urskola.se/Produkter/162269-Tax-och-Tass-Reptiler-och-faglar

Små däggdjur http://urskola.se/Produkter/162271-Tax-och-Tass-Sma-daggdjur

Fiskar och grodor http://urskola.se/Produkter/162270-Tax-och-Tass-Fiskar-och-grodor

“Tipspromenad” ute

Eleverna får en karta över Sverige där landskapen är utmärkta med landskapsgränser och namn.

På skolgården hänger plastfickor med fakta från ne.se/junior om varje Landskasdjur.

Eleverna ska gå runt och läsa fakta texterna för att få reda på i vilket landskap som djuren är landskapsdjur.

På kartan ska de skriva djuret som hör till landskapet på linjen som går ut från landskapet.

fredag

Grön 8.20-9.20

Läs den här texten högt för eleverna om Geografens testamente:

När Holger Nilsson visar sig vara arvinge till den världsberömda geografen Mary Diana Graaf tvingas han ge sig ut på en rafflande skattjakt över hela Sverige för att hitta de sju nycklarna till Marys mytomspunna laboratorium. Till sin hjälp har Holger den temperamentsfulle uppfinnaren ingenjör Mortensen och Graafen – Mary Dianas finurliga GPS-dator med förinspelade gåtor och ledtrådar skrivna på vers. Men vad är det för mystisk och ondsint gestalt som smyger i bakgrunden? Ett fartfyllt skattjaktsäventyr genom Sveriges natur – fyllt av hjältemod, skurkstreck och mystik. Möten med människor och platser växlas med storslagna men tydliga naturbilder.

Titta på avsnitt 1 http://urskola.se/Produkter/161203-Geografens-testamente-eller-Den-stora-Sverigeresan-De-stora-sjoarna

Röd 8.20-9.20

Dela ut kartorna från tipspromenaden och dela ut ett faktablad om landskapsdjuren per elev.

Eleverna ska läsa sig fram till vilket landskap som djuret är landskapsdjur i och i tur och ordning berätta det för klassen så att de kan fylla i kartan helt och kartan blir komplett.

Klistra in kartan i No-skrivboken

Hämta datorerna

gå in på http://quiz.svd.se/?sTid=105

Eleverna har fått den på mailen, de gör den enskilt med hjälp av sin karta.

9.40-10.40 byt uppgift för klasserna,

11.00- 11.40 geografens testamente del 2 (gemensamt eller varje klass för sig?)

http://urskola.se/Produkter/161204-Geografens-testamente-eller-Den-stora-Sverigeresan-De-stora-slatterna

v.47

(under veckan ser vi Geografens testamente avsn. 3-5)

Torsdag

Välja landskapsdjur

Utgå från faktatexten på ne.se/junior (finns i plastfickor eller på datorn ne.se/junior )

  • skriv nyckelord eller tankekarta utifrån fakta från ne.se/juniori No-skrivboken, läs faktan från ne.se/junior som finns utskrivet i plastfickor. Visa vilken fakta du samlar in i No-skrivboken.

Eleverna var med och diskuterade fram vilken fakta de skulle söka efter, det blev följande:

  • vad heter djuret på svenska och latin?
  • var lever den? (har den en boplats? var i sverige och världen finns den?
  • Föda (mat, vad äter den)
  • Storlek (längd, vikt, vingbredd)
  • Livslängd (hur gammal blir den)
  • Vilket landskap är den landskapsdjur i?
  • Livscykel (går den i ide, vilken årstid föds den, flyttar den på vintern)
  • Djurets näringskedja och näringsväv (är den producent, konsument eller toppkonsument)
  • Kuriosa (kul att veta)
  • Är djuret sällsynt, hotat, fridlyst eller vanligt?
  • Utseende (beskriv hur djuret ser ut)
  • Vilken djurtyp är det? (Däggdjur, fågel, reptil, insekt osv.)

Fredag

  • Kamratstimulans – dela med dig av din fakta till kompisen i andra klassen som jobbar med samma djur, fyll på med fakta från kompisen som du inte har och kom på tre frågor ni undrar om ert landskapsdjur som ni inte redan fått svar på.

v.48

(under veckan ser vi Geografens testamente avsn. 5-8)

Torsdag

Ta del av statistik kring antalet djur som finns i Sverige Ma/No/Sv, infoga den faktan du kan utläsa från diagrammen i din faktatext

Kort genomgång kring skillnaden mellan faktatext och dagbokstext (som eleverna har arbetat med tidigare). I en faktatext ska endast sann fakta och information stå, vi använder inte orden “jag” i en faktatext.

  • Skriv faktatexten på datorn
    • Hitta en bild som föreställer djuret och infoga i texten
    • dela dokumentet med Ayla.
  • Texten ska vara helt klar fredag!

 

Rita en siluett av ditt landskapsdjur.

  1. sök på datorn efter en bild av djuret
  2. rita av profilen på vitt papper
  3. klipp ut och använd det vita pappret som mall
  4. rita av mallen på ett svart papper
  5. klipp ut siluetten i svart papper

Fredag

  • Fortsätt skriva faktatexten på datorn
    • Hitta en bild som föreställer djuret och infoga i texten
    • dela dokumentet med Ayla.
  • Texten ska vara helt klar! se checklistan

Dela texten med kompisen i andra klassen som arbetar med samma djur som dig.

Om ditt djur var en Pokémon, hur skulle det se ut då och vilka förmågor skulle det ha?

  • vi gör Pokémonkort för varje djur

v.50

På svensklektionerna tisdag och onsdag ska eleverna läsa “djurkompisens” faktatext. Rätta stor bokstav, punkt och stavfel åt varandra.

Ge kamratrespons, 2 stjärnor och en önskan.

torsdag

Gör en näringskedja för just ditt landskapsdjur. Placera in producent, konsument, toppkonsument och nedbrytare. Gör tre olika varianter.

Gör en gemensam näringsväv av alla landskapsdjur.

fredag

Djur och människor.

Hur påverkar vi människor de olika landskapsdjuren?

Eleverna sitter i grupper.

  1. Fåglar och insekter
  2. Vattenlevande djur
  3. Små däggdjur
  4. Däggdjur som är rovdjur.

Diskutera hur hjälper människor de här djuren?

Hur förstör vi för de här djuren?

Innan jullovet ska den No-baserade delen av projektet var avslutat. I Svenska fortsätter vi att arbeta med olika textgenres kopplade till projektet Landskapsdjur.

v.2 Sagor

Torsdag

Genomgång: Hur skriver man en saga?

Eleverna ska skriva en saga om djuret.

När den är klar ska den vara minst 1 sida men max 2 sidor på datorn i typsnitt Arial textstorlek 12.

De börjar skriva i sin skrivbok i Svenska. Sagan ska ha en början och ett problem i mitten men inget slut.

(När de har skrivit början och mitten ska de läsa för en kompis och få kamratrespons innan de skriver slutet.)

Sagan ska handla om landskapsdjuret (antingen är djuret huvudperson eller så är huvudpersonen en människa som möter landskapsdjuret)

fredag

Eleverna fortsätter att skriva sin saga. Först för hand i skrivboken.

När de har skrivit början och mitten ska de läsa för en kompis och få kamratrespons innan de skriver slutet.

Skriv rent sagan på datorn när den är klar och lägg in 4 bilder som passar, ritade eller hittade på internet. Dela med Ayla.

v.3 Dagbokstext

Gå igenom dagbokstexten om Dimitri från tidigare på terminen. Plocka ut antalet substantiv, adjektiv och verb med hjälp av färgpennor och genom att färglägga delar av texten.

  • vilken ordklass är viktigast i en dagbokstext?

Torsdag

Genomgång, hur skriver man en dagbokstext

Skriv en dagbokstext utifrån landskapsdjuret (se dagboksmall)

Skriv i “Jag-form”.

Eleverna får ett givet datum där de utifrån sitt valda djur ska skriva en dagbokstext som återberättar en dag i djurets liv den årstiden.

(mall)

Datum

  • vilken årstid är det?

Orientering

  • Var befinner sig djuret den årstiden, ide, flytt, i lyan, på ängen, på fjället, i skogen?

Händelser

  • Vad och när äter/dricker djuret?
  • Finns det något som hotar djuret?
  • Vilka djur samspelar/möter djuret? (lever det i flock, ensamt, är det på samma ställe som andra arter?)
  • Vad händer på morgonen, mitt på dagen, kvällen och natten?

fredag

Fortsätt arbeta med dagbokstexten

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Eleverna har tidigare arbetet i No och So med att samla in fakta, granska källor och presentera sitt arbete i text, bild och muntligt. Detta är en möjlighet för eleverna att befästa de kunskaperna samtidigt som de arbetar med ett nytt ämnesområde som är nära kopplat till deras vardag och liv i Sverige i och med att landskapsdjuren är djur som är mer eller mindre vanligt förekommande djur i deras närmiljö.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Arbetet med Sveriges landskapsdjurgår hand i hand med skolans ambition att värna vårt svenska kulturarv. I arbetet använder vi oss av modern pedagogisk forskning när diskussioner inom projektet använder strukturer och rutiner från CoT. Arbetet sker med modern informationsteknik som ett hjälpmedel och som en källa till fakta. Vi pedagoger är  medforskande och delaktiga vuxna som ser potentialen i elevernas tankar och teorier, som lyssnar, utmanar och möter verkligheten tillsammans med eleven.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Ordklasser

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt

 

När, under vilka veckor?

v.46

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vilka ordklasser har vi i svenska språket?
– vad heter de och vad är en ordklass?

Vilka minnesregler, ramsor och knep kan vi använda oss av för att minnas vilka ord som hör till vilka ordklasser?

Varför behöver man kunna de olika ordklasserna?

Skriver man och pratar man bättre om man vet vad en ordklass är eller vilken ordklass ett ord tillhör?

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
  • Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket
    syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.



Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer att arbeta efter samma mall med alla ordklasser som det här området berör. Det gör vi delvis för att eleverna sk lära sig en struktur för att arbeta med ord och eftersom vi utgår från ett material från urskola.se kommer även den strukturen att vara väldigt  lika. Det gynnar alla elever att veta vilka förväntningar som ställs på dem inför lektionerna och att de kan känna igen sig i strukturer och rutiner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Det här är en introduktion till och repetition av ordklasser som ligger till grund för allt arbete vi gör i alla ämnen, språkbruket och språkets uppbyggnad är av yttersta vikt i alla ämnen. Bedömning och redovisning kommer att ske löpande i alla ämnen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Veckan efter lovet ska ni få arbeta med ordklasser, vi börjar med substantiv, adjektiv och verb. Jag kommer att vara ledig tis-fre och ni kommer att ha vikarie de dagarna.

Lektionerna kommer att vara väldigt lika varandra och se ut ungefär så här.

1. Ta fram din skrivbok i Sv, penna och sudd.

2. Ni tittar tillsammans på en kort film om den ordklass som det handlar om den dagen, alla filmer finns här urskola.se Grammatikbolaget

Vi kommer att titta på dem i en egen ordning, först avsnitt 1, sen avsnitt 4, efter det avsntt 2 och sist avsnitt tre.

3. När ni har sett avsnittet kommer ni att få en instruktion om att skriva en rubrik och en minnesregel i er skrivbok som handlar om den ordklassen ni jobbar med.

4. Sen ska ni enskilt skriva ner 10 ord från den ordklassen t.ex. har filmen handlat om substantiv skriver ni 10 substantiv i er skrivbok tyst för er själva.

5. Ni avslutar lektionen med kollektivt lärande och samlar in ett ord från varje elev som skrivs på tavlan. På så vis får ni lära er ännu fler ord från den ordklassen och lär er hur man kontrollerar att det är just ett substantiv, adjektiv eller verb. Ni övar också på att prata inför klassen och delge era kunskaper till de andra.

Vill du känna dig väl förberedd inför lektionerna kan du gå in och titta på avsnitten i förväg och även läsa minnesramsan hemma. Om ni hinner prata om ord som hör till de olika ordklasserna hemma kommer du lättare att kunna arbeta enskilt med din uppgift i skolan.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Vi lär oss om ordklasser för att vi ska få ett gemensamt språk för att diskutera det svenska språket, hur vi pratar, hur vi skriver och läser våra och andras texter. Det är ett sätt att kunna berarbeta dina texter men också för att det blir lättare att t.ex. kunna plocka ut nyckelord och kärnan ur texten om vi vet vilken typ av ord som har olika funktioner i vårt språk.

Du kommer också att öka din förståelse av språket, orden och hur de skall användas. När du kan det, kommer din kommunikation med andra människor att öka, och du kommer även att förstå dem bättre.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Strukturen bestod av att eleverna först tittade på ett avsnitt av Grammatikbolaget via urskola.se. Därefter öppnar alla en ny sida i sin Sv-skrivbok, skriver en rubrik som passar för lektionens innehåll och vi tillsammans diskuterar minnesramsor, tipps och knep för att komma ihåg ordklassen och innehållet. Därefter samlar eleverna enskilt ord kopplade till rubriken, ca 10st. När alla elever har fått egen tid att fundera och samlas alla eller merparten av av orden ihop på tavlan och eleverna kan samtidigt fylla på i sin egen lista så att de har ca 20 ord eller mer. Orden används sen i meningar eller olika laborationer med ord.

Alla tryckte inte om programmet till att börja med, några få suckade men merparten var väldigt entusiastiska och trivdes med att det var samma struktur, många olika aktiviteter på samma lektion och kring samma ämne (både film, eget arbete, gemensamma diskussioner, lyssna, titta, skriva och läsa)


Eventuell pedagogisk dokumentation:

http://urskola.se/Produkter?q=grammatikbolaget  alla avsnitt. Vi hoppade lite i ordningen och tog de som hörde tex till substantiv efter varandra för att ordningen i elevernas arbetsbok skulle bli sammanhängande, information om samma ordklass skulle finnas nära varandra.

En läxa eleverna hade var att illustrera ord från olika ordklasser så att de såg ut som det orden betydde. tex. blod – då droppade det blod från bokstäverna, hoppa – då hoppade bokstäverna osv. Lite abstrakt uppgift för några men och substantiven var svårast.

Vi samlade substantiv på tavlan under en av lektionerna kring just substantiv, eleverna använde orden en, ett eller flera för att visa på att orden de sa var just substantiv.

Vi arbetade även med dubbelteckning som ett led i arbetet med ordklasser. Eleverna använde rutinen “Griffeltavlan” för att tillsammans samla ord som stavad med olika typer av dubbelteckning.



Korsord blev också det en fortsättning på ordklasser och stavning, en praktisk användning av ord ett och ett.







Vi vävde in arbetet med ordklasser i ett SO arbete om hus och beskrev husen med hjälp av adjektiv.







 

Djurspanarna och Återgivande texter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ayla Lannestedt

När, under vilka veckor? v.38-40

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en återgivande text?

Hur skriver man en återgivande text? Hur skriver man dagbok?

Vilka olika sorters återgivande texter finns det och vilka likheter/ skillnader finns det dem emellan?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa skönlitteratur
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Enkel textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Muntliga presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om, nyckelord.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Torsdagar läser vi det nya kapitlet på olika sätt i boken Djurspanarna och diskuterar innehåll, ord och syftet med texten. Boken är skriven i dagboksform.

Fredagar lämnas en läxa ut kopplad till texten i kapitlet, oftast ord där vi övar stavning, dubbelteckning, ordklasser eller ordförståelse.

Måndag-torsdag arbetar vi med att skriva egna återgivande texter, också kopplade till kapitlet i Djurspanarna.

Vi använder oss av fler olika metoder för att producera text och få fram ett budskap, för hand, via dator, med ljud, bild och animeringar.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.37 Kap 1 Pappa har en sommarlovsplan, högläsning i helklass där vi diskuterar sökläsning, inre bilder och ordlistor. Stafettläsning högt två och två, eleverna samlar ord där de funderar på stavning, uttal eller betydelse i en ordlista.

Återgivande texter – i kapilet 1 skriver huvudpersonen dagbok om deras resa.  Vi tittar på, läser i och pratar om olika dagböcker (privata, loggböcker för båtar, kalendrar/alamackor, skönlitterära dagböcker som Bert, Dagbok för alla mina fans och Anne Franks dagbok). Eleverna får i läxa att skriva ett dagboksinlägg i deras “skoldagbok” som de har skapat i skolan. En dagbok innehåller datum, rubrik, orientering, händelser och slutkommentar, det finns en stöd lista inklistrad i deras “skoldagbok”. Läxan kommer att vara deras privata, den ska inte läsas upp högt, rättas eller delas med lärare eller klasskamrater. Vi kommer att fortsätta skriva i “skoldagboken” vid olika tillfällen på terminen.

v.38 Skriva dagbok – vi tittar på en 5min tecknad film om fågeln Dimitri. Eleverna ska sen skriva en dagbok utifrån Dimitris perspektiv där de får med strukturen för en dagbok och beskriver händelserna samt tankar och känslor. Texten bearbetas efter kommentarer från läraren och skrivs rent på datorn.

Högläsning av sin egen text i liten grupp enligt ‘Micro lab’ rutinen, varje elev får läsa sin text högt medans de andra lyssnar. Efter varje uppläsning tar gruppen 20 sek för tyst reflektion. När alla har fått läsa sina texter diskuterar gruppen likheter och skillnader mellan deras olika texter.

 

Kap 2 – Klaffs, klaffs men var är fiskljusen

v.39 Läsa högt och läsa inför andra – Läs upp Texten om Dimitri högt i grupper om ca 4 elever tillsammans med Ayla i lilla rummet.

räkna hur många ord med e/ä eleverna har hittat, stämmer det att Flest ord stavas med E men det är bäst att veta säkert? skriv av påståendet i skrivboken leta i din läsebok efter 7 ord som stavas med ä och har fler än 3 bokstäver, skriv dem i skrivboken och gör sen memory kort för ord med stavning e eller ä

 

v.40 – tekniska hjälpmedel

Rätta texten i Sv-classroom med hjälp av tillägget Stava Rex i google.

 

v.41 – sammanfatta kap1-2, vad minns vi?

griffeltavlan

  • ett större papper per grupp
  • fyra olika färgpennor
  • 2 tysta minuter där var och en skriver ner sina egna minne från kap1-2
  • fortsätt i ca 7min med att samtala om och skriva ner gemensamma minnen

uppmärksamma att vi visar tanken och att det finns en gemensam vinning i att minans tillsammans.

Eleverna blir indelade i par kring det kapitel/djur som de ska arbeta med fram till höstlovet börja med att läsa kapitlet i paren, svara på frågor om texten/plocka ut eller få 10 nyckelord ut texten som de ska skriva egna meningar med. del1. använd nyckelorden för att skriva en egen text om kapitlet.

v.42 sammanfatta med hjälp av nyckelord

  • sitt tillsammans med ett annat par, skriv ner era nyckelord från Djurspanarna på en lapp
  •  låt det andra paret berättar vad de tror att kapitlet handlar om utifrån nyckelorden
  • jämför era tankar om kapitlet
  • revidera nyckelorden så att landskap och djur finns med

 

v.43 – Svenska avstämning (diagnos)

  • dubbelteckning
  • e/ä
  • skriva en återgivande text med hjälp av nyckelord (samt stor bokstav och punkt!)
  • läsa en text och plocka ut nyckelorden
  • tyst läsning när du är klar

 

v.46-49 påbörjas ett nytt projekt som en fortsättning på detta. Det nya projektet är ett ämnesövergripande med Sv, So och No Landskapsdjuren och Sveriges landskap, se ny Lpp.

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker genom olika textinlämningar där vi använder oss av matriser och kamratbedömningar. Vi övar även upp förmågan att läsa högt genom att eleverna får läsa sina texter högt för mindre grupper av elever där alla delar med sig av sina texter. Vi arbetar parallellt med stavning och kommer kunna utvärdera elevernas utveckling i deras texter.

Redovisningen kommer också att ske i nästa projekt där vi ska använda oss av kunskaperna för att arbeta tematiskt med Sveriges landskap och landskapsdjur.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att skriva dagbok är ett sätt för många att bearbeta känslor, upplevelser och en teknik som kan användas för att arbeta med svåra saker eller för att dokumentera dem. Vi vill ge eleverna verktyg för att hantera det som händer i dem och i deras liv, att skriva dagbok kan vara ett sätt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Alla har en plats i en ny klass

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Ayla Lannestedt, Julia Edin, Malin Björn

När, under vilka veckor?

v.35-37

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur får vi alla att känna sig trygga i de nya och större klasserna i åk4?

Hur kan vi få alla att känna sig viktiga, få alla att känna att de är bra på olika saker och att vi behöver varandras olikheter?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Alla elever:

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • respektera andra människors egenvärde,
  • ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,
  • öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
  • uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
  • tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
  • samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Skapa rutiner, tydliga strukturer ute, inne, vid övergångar och en röd tråd från åk3 samt vad detta innebär praktiskt i lokalerna som är nya för alla elever.

Diskutera elevens ansvar och inflytande, vi arbetar med att eleverna känner ansvar för sitt eget agerande och handlande, visar respekt mot varandra och använder välkomnandets etik genom att diskutera, resonera och samtala kring situationer som kan uppstå eller som har uppstått med ingången att vi ska lära oss något av det som hände.

Definiera våra normer och värden, vad är gemensamhet? och hur VI gör. Samtal kring vilken kultur vill vi ska gälla i klassen. Stötta eleverna i att hitta gemenskap med många runt omkring dem framför allt på rasten. Öka självkänslan och må bra genom att prova nya saker, bjuda in i lekar och aktiviteter och hitta fler saker och personer som elever kan vända sig till och umgås med.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

När alla elever alltid känner att de har flera olika aktiviteter och kompisar de kan vända sig till på rasterna som får dem att må bra har vi uppnått målet. Vi måste ha närvarande vuxna som ser och stöttar eleverna, framförallt på rasterna och vid övergångar. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Uppstartsdagar med lära-känna-aktiviteter i direkt anslutning till skolstarten. Förberedande arbete i mentorsgrupper inför lägerdag nr1 där eleverna blir “experter” på olika moment under lägerdag 1. Två lägerdagar, en v.34 och en v.35.

 



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

IKT/Svenska

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ayla Lannestedt

När, under vilka veckor? v.35-37

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar IKT (Informations och Kommunikations Teknologi) på Lemshaga för mig som elev?

På vilka olika sätt kan jag som elev kommunicera med hjälp av tekniska hjälpmedel på lektionstid?

Hur använder mina lärare och pedagoger tekniska hjälpmedel för att kommunicera med mig?

Förankring i kursplanens syfte:

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära

Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

För att kunna nå kunskapskraven i matrisen finns det idag flera typer av hjälpmedel och kommunikationsvägar. Att behärska tekniken där dessa hjälpmedel finns är av yttersta vikt för att nå alla kunskapskrav i matrisen. Oavsett om du som elev är i behov av stöd och hjälpmedel eller ej bygger vi en grundläggande förståelse för de som gör det och alla får fler vägar och möjligheter till att lösa uppgifter och problem på olika sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Introducera rutiner och regler för användning av datorer i Storgården för åk4.

Logga in på mail och Schoolsoft.

Använda Lemshaga.se, Classroom, Google Drive och e-post.

Nyttja Schoolsoft inför utvecklingssamtal och för att hitta information, t.ex. schema, meddelanden, läxor, matriser osv.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske löpande på alla lektioner där datorerna används, ju mer eleverna använder tekniken desto säkrare och snabbare kommer de att bli vilket kommer att underlätta deras arbete i alla berörda ämnen. Elever som inte behärskar funktionerna kommer fort att bli varse detta och vi lärare kommer tydligt se vilka elever som t.ex. inte har loggat in och deltar och fort kunna sätta in extra stödinsatser. 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v.35 Användarnamn och lösenord. Datorvagnens regler och funktion. Numrering på datorerna samma som klasslistan, varje elev hämtar en specifik dator varje användningstillfälle. Logga in på Schoolsoft.

Använda schoolsoft inför utvecklingssamtalen.

 

v.36 e-post, google drive och delade dokument. Classroom.

 

v.37 Elevspel.se, Stava Rex (stavningshjälp i google dokument) Recordium/Quicktime för inspelningar.

Schoolsoft och matrisen i Svenska.



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

35 av eleverna har haft enskilda iPads i åk3, övriga 13 har inte använt tekniska hjälpmedel is amma utsträckning. Vi startar från grunden för att få alla till en jämn nivå i och med att alla är nya med att använda datorer i undervisningen får alla samma förutsättningar.

Eleverna ska behärska både iPads och datorer under sin tid på Lemshaga.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi använder teknik som eleverna är i behov av att behärska både på sin fritid och under sitt fortsatta liv. Tekniken ger alla elever möjlighet till individanpassat lärande och anpassningar utifrån deras behov.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation: