Författare: Camilla Mauritzson

Neptunus veckobrev v. 13

Hej alla Neptunus familjer,

Nu är det äntligen påsklov och vi önskar er alla en fantastisk helg och ledighet. Ser fram emot att ses igen efter lovet.

Kunskaper:

Veckans bokstav:

Denna vecka presenterades bokstaven Bb av Lisa i grön och Alice i röd. Vi fick gissa på saker som barbie, band, bil, ballong, björn, borste, blå, bläckfisk, block, bestick, badfisk och badbomb. Tror det här är första gången som vi har haft så många olika saker mellan grupperna. Inte något som var likadant.

Därefter skrev vi våra meningar om våra ord. Vi hittade på gemensamma meningar men självklart fick de även hitta på sina egna varianter till orden.

    

Friluftsliv

På friluftslivet fick eleverna uppgift att leta efter spår av djur. Vi pratade innan om vad vi kunde leta efter. Eleverna sa spår i leran av hovar eller tassar, bajs, någon hårtuss, eller kanske något ljud ex fågelkvitter. Kanske även att vi skulle kunde få syn på något djur.

När vi väl kom fram till scoutstugan så fick eleverna först leka lite fritt. Därefter så fick de gå runt på en påskjakt där de fick besvara 17 frågor om påsken. När vi samlats igen för att få höra vad de svarat på de olika frågorna så var det flera elever som samtidigt hade hittat spår av bajs från djur. Detta tog vi såklart med spänning och berättade att även vi pedagoger hade hittat bajs. Sara visade eleverna hennes bajskorv låg som hon hittat. Vi funderade en stund på vad det kunde vara och sen berättade Sara att det finns ett väldigt säkert sätt kring hur man skulle kunna ta reda på vad det är för bajs. Detta är genom att smaka lite på bajset. Sara frågade då eleverna om de tyckte att hon skulle göra det och självklart tyckte de att hon skulle smaka även då de var lite tveksamma. Så hon tar en smakbit av bajset och alla utrycker sin avsky till detta. Varpå Sara självklart säger – April April din dumma sill jag kan lura dig vart jag vill! Självklart var inte detta riktigt bajs utan en chokladboll. Så vips fick vi ett stor påskägg med chokladbollar. Men tänk vad vi lärare kunde lura er allihopa idag!

       

Bild – påskpyssel

Den här veckan så fick båda grupperna ha bild. Alla fick testa på att skapa ett påskris genom att blåsa ut vattenfärg till grenar för att sedan dutta ut färg med hjälp av tops för att skapa fjädrar i sitt ris. Eleverna gjorde fantastiska påskris och det enda som hördes i klassrummet var blåsljud av allas sugrör.

Skola hem:

Information:

Läsutmaning på Lemshaga 2/4 – 19/4:

Under 2 veckor har Lemshagas planeter (klasser) antagit en läsutmaning där det går att vinna en mysig lektion med fika. Självklart antog även vi i Neptunus denna utmaning. Alla elever har därför idag fått med sig hem ett läsprotokoll samt ett läsbingo som vi alltid ger ut under loven.

 

Fick du inte med dig någon läxa hem idag så kan du själv skriva ut den här:

Läsbingo och läsprotokoll

Läsbingo och läsprotokoll lämnas in på måndagen den 19/4.

Lycka till alla!

Fråga ang. veckobrevet på school soft:

Sedan föräldramöte har det funnits en fråga för er alla att besvara ang hur ni önskar att veckobrevet utvecklas. Vilket vi tog upp under vårt föräldramöte. De som valt att svara är 22 av 40 föräldrar. Det var 3 alternativ som ni kunde välja mellan samt även kommentera om det var något speciellt ni kände. Så här blev resultatet:

10 st tyckte att: Veckobreven är bra som de är.

9 st tyckte att: Ser gärna att veckobreven förkortas till ett område/ämne varje vecka samt information kring kommande vecka.

3 st tyckte att: Månadsbrev samt information på school soft inför veckan.

Självklart tar vi till oss detta och då det var väldigt jämt mellan fråga 1 och 2 så väljer vi att fortsätta varje vecka men kanske ibland med något kortare innehåll. School soft är fortfarande en viktig del att gå in på och här behöver man vara inne några gånger i veckan så man inte missar viktig information från skolan.

Projektavslutning 29/4 – Rymden

Vi missade att notera datum för projektavslutningen som vi lite gav er föräldrar att hjälpa till att ordna under föräldramötet. Så här kommer det! Vecka 17 torsdagen den 29/4. Hör gärna av er till oss när ni börjat planera så att vi vet hur era planer går 🙂

Friluftsliv – Ryggsäck

Till friluftslivet ber vi er föräldrar hjälpa ert barn med att ta med en bra ryggsäck som inte är full med saker utan endast vatten och frukt.

Nästa vecka:

Påsklov för alla. Du som anmält fritids är välkommen till Lemshaga under lovet.

Vecka 15:

Måndag: Läxa delas ut: Kapitel 24 “Jag vägrar!” sid: 104-111
Tisdag: sovmorgon/fritids
Onsdag: idrott
Torsdag: Friluftsliv, alla tar med frukt och vattenflaska i ryggsäcken. Läxa samlas in.
Fredag:

Glad Påsk önskar vi er alla,

Camilla, Sara, Gottis, Cissi och Mattias

 

v. 10-11 Multiplikation och division

När, under vilka veckor? v.10-11 

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra? 

Multiplikation och division

  • bilda lika stora grupper
  • addera lika stora grupper
  • dubbelt och hälften
  • gruppera och dela lika
  • problemlösning

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 3 läggs grunden för förståelsen av multiplikation och division. Eleverna lär sig att gruppera i lika stora grupper och addera grupperna för att ta reda på det totala antalet – det vill säga multiplikation som upprepad addition. De möter också multiplikation ur ett tvådimensionellt perspektiv när de övar på att se föremål i rader och kolumner och tar reda på hur många det är sammanlagt. Eleverna arbetar med begreppet dubbelt så många och övar på att dubblera antalet saker.

För att lägga grunden för division tränar eleverna på att dela upp föremål i lika stora grupper för att se hur många grupper det blir. De övar också på att dela lika mellan ett antal personer för att se hur många saker varje person, får samt möter begreppen hälften och övar på att dela så att det blir hälften så många i varje grupp. Avslutningsvis tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer, med koppling till både multiplikation och division.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bilda lika stora grupper

  • Kunna se och bilda lika stora grupper.
  • Kunna beskriva antal grupper och antal saker i varje grupp.

Lektion 2: Addera lika stora grupper

  • Kunna addera lika stora grupper.
  • Kunna beskriva antal grupper, antal saker i varje grupp och hur många det är sammanlagt.
  • Kunna räkna stegvis.

Lektion 3: Lägga i lika rader

  • Kunna gruppera och lägga saker i rader med lika många i varje.
  • Kunna räkna stegvis utifrån lika rader.

Lektion 4: Dubbelt

  • Förstå vad begreppet dubbelt betyder
  • Kunna dubblera antal saker och tal.

Lektion 5: Gruppera lika

  • Förstå vad gruppera lika innebär.
  • Kunna beskriva hur många grupper som bildas.

Lektion 6: Dela lika

  • Kunna dela ett jämnt antal saker lika i ett antal grupper.
  • Kunna beskriva hur många saker det är i varje grupp.

Lektion 7: Hälften

  • Förstå vad begreppet hälften betyder.
  • Kunna dela ett jämt antal saker och tal på hälften.

Lektionen 8: Problemlösning

  • Kunna lösa problem baserade på vardagsnära situationer.

Lektion 9: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
______________________________________________

Sammanhang, aktualitet och elevernas delaktighet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: 
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer.

Eleverna möter perspektiven del av helhet och del av antal när de delar en helhet i lika stora grupper, samt delar lika mellan personer eller grupper.

Eleverna lägger grunden till förståelsen för multiplikation och division, samt deras egenskaper och samband. De tränar på att bilda lika stora grupper och lägga samman dessa till en helhet. De tränar också på att utifrån en helhet både grupperna och dela lika.

Samband och förändringar:
Eleverna möter och tränar på proportionella samband som dubbelt och hälften.

Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd och möter begrepp som dubbelt och hälften så många, delar lika och sammanlagt. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser utifrån en bild.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

v. 7-10 Addition och subtraktion 0-40

När, under vilka veckor? v. 7-10

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?
Addition och subtraktion 0-40

  • addera ental och tiotal
  • subtrahera ental och tiotal
  • addera tre tal
  • subtrahera – skillnad
  • problemlösning

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 2 fortsätter eleverna att arbeta med addition och subtraktion, och använder strategier som de har mött tidigare. De använder tallinjen när de adderar och lär sig olika strategier för att addera tiotal och ental, bland annat genom att använda tiobasmaterialet. Eleverna använder motsvarande strategier för subtraktion och lär sig att det inte bara innebär att minska eller ta bort, utan även att jämföra och se skillnader. De möter därigenom begrepp som fler, färre, sammanlagt och kvar.

Eleverna löser problem i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion. De använder olika strategier för att lösa problemuppgifterna. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt samt ser kopplingen mellan addition och subtraktion.

Eleverna fortsätter bygga förståelsen för likheter, och tränar på att se vilka tal som behöver läggas till eller tas bort för att likheterna ska stämma. I samband med detta läggs grunden för förståelsen för algebra, så kallad pre-algebra, kopplat till vardagliga situationer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Addera ental
– Kunna addera ett ensiffrigt tal till ett tvåsiffrigt tal.

2. Addera tiotal
– Kunna addera ett jämnt tiotal till ett tvåsiffrigt tal.

3. Addera tiotal och ental
– Kunna addera två stycken ensiffriga tal

4. Addera tre tal
– Kunna addera tre stycken ensiffriga tal

5. Subtrahera ental
– Kunna subtrahera ett ensiffrigt tal från ett tvåsiffrigt tal.

6. Subtrahera tiotal
– Kunna subtrahera ett jämnt tiotal från ett tvåsiffrigt tal.

7. Subtrahera ental och tiotal
– Kunna subtrahera två stycken tvåsiffriga tal.

8. Subtraktion – skillnad
– Förstå perspektivet skillnad kopplat till subtraktion.
– Kunna visa skillnad med konkret material.

9. Problemlösning del – helhet
– Kunna lösa problemuppgifter med del-helhet.
– Kunna använda talkamrater och visuella representationer vid poblemlösning.

10. Problemlösning fler – färre
– Kunna lösa jämföra problemlösningsuppgifter.

11. Problemlösning hitta likheter
– Kunna lösa enkla algebraiska problem.

12. Kunskapslogg
– Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ÅK 1-3

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. 
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
______________________________________________

Sammanhang, aktualitet och elevernas delaktighet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 
Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem på olika sätt, ibland annat i tiotal och ental.

Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental.

Eleven använder naturliga tal i vardagsnära situationer.

Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation och ser samband mellan räknesätten.

Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen och resonerar om metodens lämpligheter.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna använder sin kunskap om likhettecknets innebörd och skriver likheter med addition och subraktion samt tränar på att hitta tal som saknas i likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingar mellan addition och subtraktion är tydlig samt problem som synliggör jämförelse och skillnad. De använder olika strategier för att lösa uppgifterna, till exempel talkamrater, multilink-kuber eller “gissa-pröva”. Eleverna möter olika typer av frågeformuleringar i problemuppgifterna.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

v. 3-6 Talen 0 – 40

När, under vilka veckor? v. 3-6

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström 

Vad ska vi göra?

Talen 0 – 40

  • räkna och skriva talen 0 till 40.
  • tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och fortsätta talföljder

Hur ska vi arbeta?

Tidigare har eleverna fått möta och utforska talen 0 – 20. I det här kapitlet bygger det vidare på detta och fortsätter sitt lärande om tal och tals uppbyggnad för att stärka sin taluppfattning ytterligare. Kapitlet inleds med att eleverna utforskar, läser och skriver för att känna igen talen upp till 40. De delar upp talen i grupper om tio och räknar vidare. De räknar och jämför antal för att kunna storleksordna. I kapitlet introduceras positionssystemet och eleverna bygger förståelse för platsvärde. De börjar laborativt med att upptäcka tiotal och ental genom att bilda grupper om  tio, för att sedan mer formellt lära sig begreppen. Positionssystemet synliggörs konkret med tiobasmaterial och positionskort, samt med bilder. Eleverna tränar på att dela upp tal i tiotal och ental, och skriver talen i positionstabeller. På så sätt upptäcker de vad talen står för och att värdet är relaterat till siffrans position. Att förstå positionssystemet är grundläggande för elevernas taluppfattning, bland annat för att senare kunna använda algoritmer i de fyra räknesätten. Kapitlet avslutas med att eleverna tränar på att beskriva talföljder, att se vad som saknas i dem och att kunna fortsätta dem.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1. Räkna till 40
– Kunna räkna och känna igen talen till 40.
– Kunna bilda tio för att räkna antal.

2. Skriva talen till 40
– Kunna läsa och skriva talen till 40
– Förstå tals uppbyggnad i tiotal och ental.
– Kunna räkna två- och tio steg i taget.

3. Tiotal och ental
– Kunna jamföra tal utifrån tiotal och ental.
– Kunna visa tal med tiobasmaterial.
– Bygga förståelse för tals värde och positionssystemet.

4. Jämföra och storleksordna tal
– Kunna jämföra tal utifrån tiotal och ental.
– Kunna avgöra vilka tal som är störst och minst.
– Kunna storleksordna tal.

5. Talföljder
– Upptäcka och beskriva mönster i olika talföljder.
– Kunna fortsätta talföljder.

6. Kunskapslogg
– Reflektera över och visa sin kunskap om talen 0-40.
– Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ÅK 1-3

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 
  • Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de två räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. 
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.
______________________________________________

Sammanhang, aktualitet och elevernas delaktighet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

– Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal 0 till 40 och tränar på hur de kan delas upp i tiotal och ental.

Eleverna bekantar sig med positionssystemet. De beskriver tal utifrån antal tiotal och ental, samt siffrornas värde beroende på position.

Eleverna använder naturliga tal i vardagliga situationer.

– Algebra

Eleverna hittar och beskriver mönster i talföljder samt fortsätter i talföljder.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

v. 2-3 Längd och höjd

När, under vilka veckor? v. 2-3

Ansvarig: Camilla Mauritzson och Sara Sandström

Vad ska vi göra?

Längd och höjd 

 

Hur ska vi arbeta?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Jämföra höjd och längd

  • Kunna jämföra längd och höjd.
  • Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

Lektion 2 – Mäta med saker

  • Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.
  • Kunna uppskatta hur långa föremål är.

Lektion 3 – Mäta med kroppen

  • Kunna mäta med olika kroppsdelar.
  • Förstå begreppet enhet och hur det används.

Lektion 4 – Mäta med linjal

  • Kunna mäta med linjal.
  • Använda med enheten centimeter.

Lektion 5 – Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang, aktualitet och elevernas delaktighet

Vi ingår i ett projekt på skolan sedan 2016 tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar “Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Centralt innehåll från kursplanen

 

Förankring i kursplanens syfte

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Neptunus veckobrev v. 11

Hej alla fina Neptunus familjer

Ännu en vecka har bara susat förbi och denna vecka har vi självklart haft fullt upp med massor med olika aktiviteter. Vi vill även påminna om föräldramötet som kommer under nästa vecka. En länk på school soft kommer att skickas ut under början på nästa vecka.

Kunskaper:

Svenska – Bokstavspåsen

Veckans bokstavspåsar presenterades av Oliver och Jack som hade samlade på sig vardera 5 saker på bokstaven Yy i sina bokstavspåsar. Jack hade med sig Yoda, ytterkläder, yllevante, Yatzy och en yxa. Oliver hade tagit med Yoghurt, yes, yatzy, ylletröja och en yxa.

Självklart skrev vi även meningar till orden som alla fick skriva in i sina böcker.

Friluftsliv – Våren är här!

Under friluftslivet började vi att spana efter våren som enligt SMHI redan är här.  Våren kom redan den 19 februari men som vi känt har vi haft några bakslag i form av snö och ibland även minusgrader. Innan vi gick ut så pratade vi om vad ett vårtecken skulle kunna vara och hur det känns i kroppen när våren kommer. Därefter tittade vi i en digital bok om Tussilagon som visade oss hur blomman ser ut och hur den sprider sina frön. Vi tittade även på Varmt, kallt eller mittemellan – våren en serie som visar allt som händer ute i naturen just nu med våra växter, träd och djur. Barnen blev alldeles förtjusta i allt som visades och kunde inte sluta prata om allt de såg under filmen.

Vi hittade några vårtecken ute i skogen. Nya skott på en tallgren, knoppar på träden och kottar som var lite uppätna.  Meja och jag hittade även en liten stubbe som såg ut som en liten gubbe. Kanske är det en av skogens vaktmästare.

Titta en kotte som är uppäten! Ett tecken på att det finns liv här utropade ett av barnen. Kanske en ekorre!

Vi upptäckte att myrorna hade vaknat och börjat röra sig i myrstacken.

Vi fick även känna doften av träd som låg på marken i stora högar. Här kunde vi även se trädens årsringar och kunde snabbt förstå att dessa träd var väldigt gamla medan några kanske var lite yngre. Men inget träd som låg i den högen var yngre än oss.

Idrott – Hjärtat

Under idrottslektionen pratade Gottis om ett viktigt organ i vår kropp, vårt hjärta. Hon pratade om hur viktigt det är att vi tar hand om just detta organ i vår kropp. Men hur gör vi då det? Jo genom att röra oss och få vårt hjärta att anstränga sig.
Idrottslektionen blev därför lite mer ansträngande pass än vanligt.

Gottis började med att ge oss en rörelseutmaning, hon visade en dans som några elever på en annan skola hade gjort.  Denna dans gjordes först långsamt och därefter snabbt ni hittar dansen här. Gottis gav oss också i läxa att göra denna dans några gånger hemma.

Därefter delades vi in i fem grupper med 4 i varje grupp. Varje grupp fick sedan ställa fram material till sin första station. Varje grupp fick sedan ställa sig vid sin station för att jobba i några minuter för att sedan vila en kort stund för att sedan gå vidare till nästa station.

 

Ma – Multiplikation

Nu har vi börjat skapa en förståelse kring multiplikation, hur ska man tänka och vad är viktigt att göra när man multiplicerar.  Vi kom på att det är viktigt att vi delar upp talen i lika stora grupper. Vi testade sedan på hur vi kan räkna våra grupper 3, 6, 9, 12, 18. Ex vi har 6 grupper med 3 munkar i varje grupp = sammanlagt har vi 18 munkar. Vi testade sedan vilka olika multiplikationer som vi kunder bilda med våra 18 munkar på olika sätt. Därefter testade vi även om vi kunde få andra tal om vi använde 20 munkar. Eleverna fick i par testa med multi-link materialet hur de skulle kunna göra.

 

Vi har även inne i röd skapa en tallinje på golvet där vi kan räkna tillsammans genom att röra oss genom klassrummet. Något som eleverna uppskattar mycket. Det är så rolig att följa talen från samlingsmattan till lådan och/eller till sin sittplats.

SV – Rymdresan kapitel 2 – Resan upp i rymden

Som ni läste under förra veckobrevet så är eleverna just nu i full färd med att skriva sin första kapitelbok, Rymdresan. En resa som tar oss upp i rymden till en främmande planet med ett uppdrag som vi inte riktigt vet ännu hur det ska sluta. Veckans kapitel handlade om resan upp i rymden med dessa frågeställningar:

  • Berätta om vem som gör vad i raketen.
  • Berätta hur ni äter och sover.
  • Beskriv vad ni ser utanför rymdraketens fönster.
  • Händer det något roligt/ tokigt? Berätta!

Eleverna fick även rita en bild på när de tittade ut genom deras fönster för att visualisera allt de såg och på så sätt kunna beskriva bättre i sin berättelse.

Musik – Cello

Veckans avsnitt handlade om instrumentet Cello. Då vi inte har en Cello på skolan fick vi istället titta på en fiol som är väldigt lik en Cello förutom dess storlek. Alla som ville fick testa på att spela på fiolen. Några blev även denna gång nyfikna på att börja spela ett så fint instrument.

Information:

Skolan / hem

Läxa – Den magiska kulan + Gottis idrottsläxa

  • Bokstavspåsen presenteras av Alice i grön och Alva i röd nästa vecka.
  • Veckans kapitel är: Kapitel 22 “Speglingar” sid 95-98 med tillhörande uppgifter i läxboken.
  • Gottis dans https://www.youtube.com/watch?v=XElfMi9N12s att lära sig utantill.

Friluftsliv:

Under friluftslivet är det bra om alla alltid tar med en frukt och vatten. Detta då vi märker att det kan vara både mysigt och bra för orken när vi går ut i skogen. Friluftslivs lektionerna ligger varje ojämn vecka dvs v. 11, 13, 15,  .

Info från fritids

Nu är det åter dags att göra en lovanmälan för fritids/klubben inför påsklovet v.14.
Fritids/klubben är öppet tisdag-fredag v 14 (6-9/4).

Du gör din anmälan via schoolsoft i vanlig ordning, under kommentar från vårdnadshavare skriver du LEDIG alt. NÄRVARO, samt lägger in aktuella tider om ditt barn ska vara närvarande.

Vi behöver din anmälan senast söndag 21 mars.

Observera även att Torsdag 1/4 (skärtorsdagen) innan lovet stänger fritids och klubben 15.00pga dag före röd dag.

Hälsningar Fritids och Klubben

Blänkare:

24/3 Föräldramöte 17.00-18.00 – Ytterligare information kommer på school soft när det börjar närma sig. Om ni har frågor eller tankar som ni vill att vi lyfter under mötet får ni gärna maila dem till oss innan mötet.

Nästa vecka:

Måndag: Vi uppmärksammar Rocka Sockorna. Bokstavspåsen presenteras av Alice och Alva.
Tisdag: Sovmorgon/fritids.
Onsdag: Idrott – Har du gjort läxan som Gottis gav dig? Föräldramöte via meet.
Torsdag:Läsläxan lämnas in. Bild för de röda och musik för de gröna.
Fredag: Läsläxan delas ut kapitel 22 “Speglingar”, Klassråd/Engelska

Trevlig Helg!/ Sara, Camilla och Mattias