Jupiters veckobrev v. 38

Hej på er alla Jupiter,

Skola och hem, Ansvar och inflytande

Nu börjar det närma sig utvecklingssamtalsvecka och inför utvecklingssamtalen förbereder vi oss alltid lite extra. Ni föräldrar bokar in tid via school soft, ni fyller även i det formulär som finns inför utvecklingssamtalet på school soft minst två arbetsdagar innan samtalet. Ni hjälper även ert/era barn att fylla i deras formulär inför samtalet även det minst 2 arbetsdagar före. Här på skolan förbereder sig eleverna genom att skriva lite om varje ämne och får tillsammans med lärarna hjälp att hitta mål för terminen om de önskar annars så skriver eleven sina mål själva i den presentation som de förbereder just nu i skolan. Vi ser fram emot att träffa er alla.

Kunskaper

Ma – Schackfyran

Det här läsåret så har kompisarna i Jupiter bestämt sig för att ställa upp i utmaningen Schackfyran. Vi kommer därför bjuda in en Schackledare inom schack från någon av de klubbar som finns runt om i Stockholm. Vi kommer även lite då och då spela schack under delar av mattelektionerna för att bli så bra som möjligt på detta spel.

Vi började under veckan med att titta på Elin 10 år som berättar hur Schackfyran går till. Vi har även fått testa lite schack under de senaste veckorna. https://schack.se/schack-i-skolan/schackfyran/ 

Kanske finns det någon schackexpert av er föräldrar som skulle vilja komma och visa oss några smarta drag.

Ma – Talen till 10 000

Den här veckan har vi bland annat jobbat med det Romerska talsystemet under två mattelektioner. Vi har här fått förståelsen till hur romarna bildade tal och hur de kunde skriva romerska talsymboler för tal upp till 10 000. Vi samtalade också om hur symbolernas placering påverkar talets värde.

Vi kunde se att om vi placerade en lägre symbol framför ett högre så skulle vi subtrahera det värdet på det högre ex IV = 4. Samtidigt som vi skulle addera symbolers värde om symbolerna blev högre Ex VI = 5. Dvs romarna skrev aldrig samma symbol flera gånger än tre efter varandra.

Vi fick även syn på att vi endast subtraherade om entalet var 4 eller 9. 14 = XIV 19 = XIX.

Samt om tiotalet var 40 eller 90. 40 = XL och 90 =XC

Eller om hundratalet är 400 eller 900. 400 = CD eller CM

 

Centralt innehåll årskurs 4–6,

  • Taluppfattning och tals användning

Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien.

På måndag kommer eleverna att göra sista lektionen inom området “talen till 10 000”. Denna lektion kallas “Kunskapsloggen” och är en avstämning där eleverna får visa sin kunskap inom området vi precis gått igenom. I slutet av veckan kommer vi sedan påbörja nästa kapitel ” Addition och subtraktion”

 

No Teknik – Stad och vatten

Vi har under veckan åter igen upptagit vårt projekt kring att bygga upp en stad tillsammans. Eleverna har i mindre grupper fått fyra uppgifter som tillsammans med de andra grupperna kommer bidra till att grunden till staden kommer växa fram. Eleverna gör marken med vägar, gräsytor, buskar, träd, stränder, parkeringsplatser och lyktstolpar. De har även börjat skapa deras hus där de kommer installera lampor så småningom. Vi har även samtalat om trafik och betydelsen av vägmärken.

Centralt innehåll årskurs 4-6,

  • Tekniska lösningar

Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

  • Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.

Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.

Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska modeller.

Skola hem

Information

Vid ledighet/Sjukdom:

När ni ansökt om ledighet via school soft så beviljas den av antingen rektor eller mentor. Efter en ledighet/sjukdom så är det viktigt att ni föräldrar hjälper ert barn att ta igen det hen missat under ledigheten/sjukdom. Eleven får själv kontakta samtliga undervisande lärare för de dagar som eleven är borta så att eleven kan ta igen det hen missat under ledigheten. För att få hjälp med läxläsningen så kan hen gå på läxhjälp under tisdagar och torsdagar. Alternativ ta med böckerna hem om hen vill det.

Vecka 39 

Mån:  Idrott för grön. Vi avslutar kapitel 1 i matteboken genom en avstämning av det vi gått igenom.
Tis: idrott för röd
Ons: Utvecklingssamtals dag för Lemshaga. Alla är lediga förutom den tid du har för samtal om du bokat in under den här dagen.
Tors: Idrott för alla. Jupiter grön startar kl 8.20 ombytta och klara hälsar Krister.
Fre: Startar upp kapitel 2 i matteboken som handlar om addition och subtraktion.

Under veckan kommer de flesta av er ha samtal med oss mentorer vid något tillfälle under dagen.

Blänkare:

v. 44 Höstlov

28/11 Fatimas resa – En interaktiv föreställning där publiken styr utgången.

Tack för den här veckan,

Jupiters pedagoger

 

 

Jupiters veckobrev v. 35

Hej alla fantastiska elever och föräldrar i Jupiter!

Det är så härligt att få höra från lärare och pedagoger hur fantastiska ni är och hur bra ni håller fokus under lektionerna. Även då det under veckan har varit varmt i våra lokaler då sommaren kommit tillbaka. Så just nu träder ni in i Storgården som stjärnor. Fortsätt så här så kommer det här året bli fantastiskt.

NO Teknik – Stad och Hav

Vi har nu startat upp vårt nya projekt i NO och Teknik “Stad och Hav” där vi tillsammans kommer bygga upp en stad. Vi kommer på vägen prata om vår stadsdel eller kommun som kanske är mer korrekt. Vi har även pratat om hur vi kan få vår stad mer levande genom att få saker att lysa och röra sig. Under nästa vecka kommer vi göra plattan som allt kommer att stå på samt börja fundera kring vilka byggnader vi vill göra. Byggnaderna kommer vi bygga i 2 liters mjölk/juice förpackningar alternativt mindre kartonger. Detta för att inte få för stora byggnader men samtidigt inte för små då eleverna kommer få inreda dessa med lampor. Vi kommer dela in eleverna i 9 grupper per klass vilket gör att vi kommer skapa minst 9 hus per klass. Så alla behöver inte ta med förpackningar utan gruppen kan bestämma vem som tar med eller om du redan nu känner dig manad att ta med en mindre förpackning så får du gärna göra det tills på måndag. Tänk dock på att diska din förpackning med varmt vatten och diskmedel samt torka den väl så att den inte luktar sur mjölk.

 

Inne i grön har de döpt sin stad till Avalon. Eleverna är just nu i full gång att få en skiss utifrån det vi tillsammans kom på kan behövas i en stad för att få människor att trivas samt att den att ska fungera.

Det är så roligt att se hur eleverna reflekterar och skapar tillsammans.

Mer om vilka kunskapskrav samt vilka delar som vi berör utifrån kursplanen kan du läsa på hemsidan under Lpp:er. Lpp är inte helt färdig som du kan se då vi projekt ofta skapas tillsammans med eleverna utifrån deras vägar. Lpp kommer därför att fyllas på allt eftersom.

Idrott – Simning och lek på Södersved

Torsdagen gav möjlighet till bad på södersved där alla fick visa upp hur långt de har kommit med att ta sig fram i vattnet. Något som är otroligt viktigt med tanke på att vi bor så nära vattnet.

Det var en mysig förmiddag med mycket lek och glädje.

Kunskapskrav från Lgr 11: I slutet av år 6:
Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Engelska

Eleverna har nu fått träffa Judy och fått sin nya engelska böcker. Judy hälsar att eleverna nu kommer ha engelska glosor i läxa varje vecka. De ord som eleverna får i läxa tillhör den text som eleverna läser under veckan. Läxan består av tio ord. Elever som tycker att det är för många ord får välja ut fem ord från listan med glosor.

Läxan kommer att ligga på school soft. Glosorna förhörs genom att eleverna får skriva orden i sin engelska bok.

Röda gruppen: Läxa delas ut på tisdag och förhörs veckan efter på tisdag.
Gröna gruppen: Läxa delas ut på fredag och förhörs på fredagen.

Hörlurar

Om ni elever önskar ljud på era IPads får ni gärna ta med hörlurar till skolan.

 

Nästa vecka:

Måndag: Idrott (grön)
Tisdag: Idrott (röd)
Onsdag:
Torsdag: Idrott (grön och röd)
Fredag:

Blänkare:

Skolfotografering 12-13/9

Den 12-13/9 är det dags för årets skolfotografering för eleverna. Nedan finner ni information från fotografen.

Brev, uskick,skylt foto

Utvecklingssamtal 23/9 och 25/9

Vecka 39 måndag förmiddag (23/9) samt hela onsdagen den 25/9 kommer ni att erbjudas utvecklingssamtal av er mentor. Tider för dessa kommer ni att hitta på schoolsoft senast två veckor innan.

Tack för en härlig vecka tillsammans!

Jupiters pedagoger

Stad och hav

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? HT 2019

Vad? Stad och hav (No + Teknik)

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns i en stad?

Hur kan vi bygga vår värld?

Hur kan vi få vår värld mer levande?

Vad är elektricitet?

Vad kan vi få elektricitet från?

Hur fungerar ett batteri?

Hur kommer ström till husen?

Var kommer ljuset ifrån?

Hur kan vi få saker att lysa?

Hur studsar ljuset?

Hur ser djur?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.
Förankring i kursplanens syfte

Biologi

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.

Fysik

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Kemi

  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

Teknik

  • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.
Centralt innehåll från kursplanen
Natur och samhälle
  • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
  • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
  • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
  • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Fysiken i naturen och samhället
  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället.
  • Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.
Fysiken och vardagslivet
  • Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.
Fysiken och världsbilden
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Kemin i naturen
  • Vattnets egenskaper och kretslopp.
  • Luftens egenskaper och sammansättning.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
  • Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.
Kemins, Fysikens och biologins metoder och arbetssätt
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter och enkel elektronik för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.
  • Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.
  • Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.
  • Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor.
  • Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning.
  • Egna konstruktioner med tillämpningar av hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar, i form av fysiska och digitala modeller.
  • Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.
  • Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
  • Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.
  • Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.
  • Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel vid överföring av information i digitala miljöer.
  • Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.
  • Hur teknik ingår i och förändrar förutsättningar för olika yrken och inom alla samhällsområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer tillsammans bygga upp deras samhälle. Här kommer vi göra ritningar, praktiskt bygga samt diskutera kring vad vi gör och hur det fungerar.

För att få vår värld mer levande kommer vi att skapa rörelse och ljus i vår stad. När vi  känner att staden är klar kommer vi att gå ut i vattnet för att ta reda på hur vi kan hjälpa vårt vatten. Vi kommer här göra studiebesök på Skansens nya utställning kring Östersjön.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna kommer bedömas under arbetets gång. Eleven kommer kunna visa sina kunskaper både praktiskt muntligt och skriftligt. Vi kommer arbeta med materialet “Boken om Kemi och Fysik” samt Gleerups digitala material för åk 4-6.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi går in på Gleerups: Teknik 4-6 och läser delar av Kapitlet: Att planera en stad
Vi funderar kring vad som ska finnas i vår stad.

Vi ritar en skiss på hur vår stad skulle kunna se ut i grupp samt presenterar för resten av klassen. Vi skriver en berättande text om vår stad.

Vi skapar grunden för vår stad med vägar, gräsytor, samt vart våra olika typer av hus ska vara. Vi delar upp oss i mindre grupper om 3 där vi börjar konstruera hus av “mjölkförpackningar”.

Vi pratar om trafik och trafikregler delar ut trafikkalendern.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår värld förändras och vi behöver hjälpa till för att skapa en mer hållbar miljö. Därför kommer vi tillsammans se kring hur vi kan påverka och förändra för att skapa en mer hållbar miljö för vår framtid.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av olika arbetssätt för att kunna stimulera flera olika sinnen. Få hjärnan att kunna lära sig på en lagom nivå där eleverna kan få läsa, lyssna, diskutera och testa sina kunskaper tillsammans och enskilt. Där vi hjälps åt i vårt lärande för att skapa en bättre förståelse och ett bättre arbetsklimat för att skapa trygghet och gemenskap.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Talen till 10 000

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v. 35-37

Vad? Talen till 10 000

I FOKUS
  • tusental, hundratal, tiotal och ental
  • jämföra och storleksordna tal
  • beskriva och göra klart talföljder
  • avrunda och överslagsräkning
  • negativa tal
  • romerska talsymboler

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många äpplen är det i varje låda/stapel?
Hur många tusental och hundratal är det?
Hur många är det i lådan som är delvis fylld?
Hur många tiotal och ental är det?
Min kompis säger att det går snabbare att räkna om man räknar stegvis. Håller ni med? Hur skulle vi göra det?

Lektion 2
Vilka olika tal kan ni bilda av de fyra siffrorna?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilket värde har varje siffra i talet?
Min kompis säger att det två tvåorna har samma värde. Håller ni med?
På vilka olika sätt kan vi visa talen?

Lektion 3
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Hur många tusental, hundratal, tiotal och ental finns i 3851 och 2672?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att han kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på tusentalets plats. Kan ni förklara vad han menar?

Lektion 4
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni förklara mönstret i varje talföljd?
Hur kan vi visa mönstrets talföljd?

Lektion 5
Hur långt är det exakta avståndet mellan Stockholm och New York?
Varför tror ni att Tom säger 6 300km?
Varför tror ni att Julia säger 6 330km?
Vart på tallinjen ligger 6 328?
Hur kan vi avrunda 6 328?

Lektion 6
Hur långt springer Gustav?
Hur långt springer Lovisa?
Hur långt springer Tom?
Hur kan vi avrunda alla sträckor till närmsta hundratal?
Ungefär hur långt springer de sammanlagt?

Lektion 7
Vad visar första/andra/tredje tallinjen?
Vad kan markeringarna till vänster om nollan betyda?
Vad är motsatsen till 1?
Hur långt är det mellan varje markering?
Hur långt kan vi jämföra talen?
Min kompis säger att – 3 är större än -6. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 8
Hur ser vi att termometrarna visar -4 grader och 3 grader?
Vad betyder grader?
Hur många ”steg” är det från -4 grader till 3?
Min kompis säger att -4 är fyra steg från noll och 3 är tre steg från noll. Temperaturskillnaden är därför 7 grader. Håller ni med om det? Kan ni förklara vad hon menar?

Lektion 9
Om symbolen I står för 1, hur tror ni då romarna skev 2 och 3?
Om V står för 5 och I står för 1, hur tror ni då att skrev talet 7?
En kompis sa att de skrev talen 4 så här IV, kan ni förklara varför?
Om X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 9?
Hur tror ni att de skrev 18?
Ser ni något mönster i hur de skrev sina talsymboler?

Lektion 10
Om symbolen X står för 10, hur tror ni då att romarna skrev 20 och 30?
Om L står för 50 och X står för 10, hur tror ni då att de skrev 70?
En kompis sa att de använde addition för att skriva talet 70, kan ni förklara varför?
Hur tror ni att de skriver 90?
En kompis sa att eftersom 9 bildas genom att subtrahera 1 från 10, så kan man bilda 900 på samma sätt, kan ni förklara varför?

Lektion 11
Hur kan vi räkna antal upp till 10 000?
Hur skriver vi fyrsiffriga tal med siffror?
Vilka ord använder vi när vi jämför tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
Vad är en talföljd?
Hur avrundar vi till närmaste tiotal, hundratal och tusental?
När använder vi överslagsräkning?
Vad är negativa tal?
Hur ser romarnas talsystem ut?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet.De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav

1

2

3

0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 10 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Som avslutning möter eleverna återigen det historiska perspektivet, vilket belyser uppkomsten och behovet av talsymboler. Eleverna utgår från romerska talsymboler och jämför dessa med dagens symboler och positionssystem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material eller genom att vi ritar. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämning genom kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare. Vi gör även en större avstämning i slutet av terminen för att testa områdena talen till 10 000, Addition och subtraktion, Multiplikation och division, bråk, statistik och tid.

Elevernas avstämning av kunskapsloggen kommer att finnas på schoolsoft.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

LEKTIONER MÅL LÄROBOK ÖVNINGSBOK
1. Räkna till 10 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 10 000.
Kunna skriva talen med siffror och bokstäver.
Kunna räkna antal stegvis.
s. 8-10 s.6-9
2. Platsvärde Bygga förståelse för postionssystemet.
Kunna dela upp tal i tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.
s. 10-12 s.9-12
3. Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental.
Kunna visa jämförelser med symbolerna > och <.
Kunna storleksordna tal.
s. 12-15 s. 12-14
4. Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.
Kunna fortsätta talföljder.
s. 15-19 s. 14-17
5. Avrunda tal Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda symbolerna ungefär lika med.
Kunna placera ut tal på tallinjen. 
s. 19-22 s. 17-19
6. Avrundning och överslagsräkning Kunna avrunda tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental.
Kunna använda avrundning för att göra ett rimligt överslag.
Kunna placera ut tal på tallinjen.
s. 22-25 s. 19-22
7. Upptäcka och jämföra negativa tal Bygga förståelse för negativa tal.
Kunna placera et negativa tal på tallinjen.
Kunna jämföra och storleksordna negativa och positiva tal.
s. 25-28 s. 22-24
8. Använda negativa tal Kunna använda negativa tal vid temperaturavläsning.
Kunna beräkna temperaturskillnad.
Kunna jämföra temperatur.
s. 28-31 s. 24-27
9. Romerska talsystemet Förstå hur romarna bildade tal.
Kunna skriva romerska talsymboler för talen 1 och 20.
s. 31-33 s. 27-30
10. Romerska talsymboler Förstå hur symbolernas placering påverkar talets värde.
Kunna skriva romerska talsymboler för tal upp till 10 000.
s. 33-36 s. 30-33
11. Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om talen till 10 000.
Göra en självskattning av sin kunskap
s. 36 s. 33

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiter välkomstbrev vecka 33

Hej alla härliga elever i Jupiter, 

Vi hoppas ni alla har haft ett underbart sommarlov och hunnit skapa många härliga minnen. Det känns så roligt att äntligen få träffa er alla!

På måndag ses vi igen för att starta upp ett nytt spännande läsår tillsammans med nya roliga projekt. Första veckan kommer se något annorlunda ut då vi kommer fokusera på att lära känna varandra genom olika aktiviteter vilket gör att vi håller tiderna mån 9.00-13.00 tis-fred 8.20-14.00. 

Så här kommer veckan se ut

Måndag: 9.00-13.00
Vi startar dagen i Amfiteater kl.9.00. Därefter säger vi hej då till er föräldrar som varit med under samlingen för att samlas utanför Jupiters klassrum för att tillsammans gå in i våra nya klassrum.

Tisdag: 8.20-14.00
Vi träffas kl 8.20 i våra klassrum och avslutar dagen kl 14.00. Idag kommer Krister för att visa oss hur vi bygger ett stormkök samt berättar lite om hur man lagar mat.

Onsdag:  8.20-14.00
Vi träffas 8.20 i våra klassrum och avslutar dagen kl 14.00.  

Torsdag: Utflykt till Lilla Sand 8.20-14.05 (Vi kommer till Lemshaga 14.05)
Idag åker vi till Lilla Sand för en mysig dag tillsammans. Vi kommer under dagen laga mat på stormkök och umgås.
Du behöver ta med:
Matlåda + bestick (Eleverna kommer att tillaga makaroner och köttbullar)
Frukt
Vattenflaska
Kläder efter väder.
Något att sitta på

Fredag: kl 8.20-14.00
Vi träffas kl 8.20 och avslutar dagen kl 14.00. Vi myser tillsammans på skolan.

Här kommer lite information som kan vara bra att gå igenom inför terminen:

Pedagoger

Mentorer för Jupiter är Catrin Colliander, lärare i SV och Camilla Mauritzson lärare i Ma, NO och Teknik. Johanna Ohlander kommer vara resurs i Gröna gruppen och Anna Dahl i den röda. Johanna arbetar även på klubben. Ni har även förmånen att träffa Fredrik Petterson i SO, Åsa Gustavsson i Textilslöjd, Ayla Lannestedt Trä och metall, Judy Arman i engelska, Krister Andersson i Idrott och Jonas Karlhager i musik. Vi är även glada att bjuda in Marie Moberg igen till klassen som kommer arbeta specialpedagogiskt tillsammans med Lena  Wintzell-Österberg. 

Schema

Nytt schema finns på schoolsoft. Så här i början så kan det ske förändringar i schemat då det ibland behövs göras justeringar.

Läxläsning

I storgården har du möjlighet till läxläsning, i år ligger den  på tisdagar och torsdagar klockan 15:30-16:30. Vi rekommenderar starkt att man nyttjar tiden vid behov. Vår idrottslärare Krister Andersson kommer att vara behjälplig under denna tid. Välkomna! 

Utvecklingssamtal 23/9 och 25/9

Vecka 39 måndag förmiddag (23/9) samt hela onsdagen den 25/9 kommer ni att erbjudas utvecklingssamtal av er mentor. Tider för dessa kommer ni att hitta på schoolsoft under nästa vecka.

Skolfotografering 12-13/9

Den 12-13/9 är det dags för årets skolfotografering för eleverna. Nedan finner ni information från fotografen. 

Schoolsoft

Vår IT ansvarig på skolan har under veckan mailat ut inloggning till er nya familjer i Jupiter. Vid frågor kan ni självklart fråga oss mentorer eller så hör ni av er direkt till Martin.

Hallen

I år kommer eleverna att dela hyllplatser i hallen vilket gör att det är viktigt att alla håller ordning på sina saker. Vi är ute i alla väder vilket gör att det är viktigt att alla har stövlar och regnkläder på sina platser nu under hösten. 

Mobiltelefoner

Storgården/Lillgården åk 4-6, Storgården och Lillgården är mobilfritt. Vi rekommenderar att Storgårdens och Lillgårdens elever lämnar mobilerna hemma. Tas mobilen med till skolan ska den låsas in i skåpet alternativt lämnas in på morgonen till mentor eller undervisande lärare och återfås på skoldagens slut.

Mobiler som tas med till skolan är inte skolans ansvar vilket även gäller de som lämnas in. Mobiler som ändå dyker upp under dagen kommer att tas i beslag och återlämnas endast till målsman när mentorn finns tillgänglig. Behöver du nå ditt barn under dagen i en nödsituation går det bra att ringa klasstelefonen 08-586 313 04 alternativt expeditionen 08-586 313 00 under kontorstid. Vi förväntar oss att alla elever följer och respekterar ovanstående regler

Klubben

Eleverna får använda sin mobiltelefon på utsatta tider. Om de vill lyssna på musik blir de hänvisade till ett separat rum för att inte störa övrig verksamhet, men det går också bra att använda hörlurar. Under mellis i matsalen får mobilen inte användas.

Blanketter som ska fyllas i inför skolstart

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Avtal-om-datoranv%C3%A4ndning-p%C3%A5-skolan-%C3%85k-4-6.pdf

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/F%C3%B6rv%C3%A4ntansavtal-2015.pdf

https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Specialkost-blankett.pdf

Tillstånd blankett skolstart SG

Ser fram emot att träffa er alla! 

Camilla, Catrin, Anna och Johanna

 

Saturnus sommarhälsning v.24

Hej alla fantastiska Saturnus familjer,

Nu är sommarlovet äntligen här, vi önskar er alla ett underbart sommarlov med mycket bad, lek och nya upplevelser tillsammans med familj och vänner.

När vi ses igen efter sommaren så har vi äntligen tagit oss till Storgården och är de nya Jupiter på Lemshaga. Ett fantastiskt gäng som kommer möta nya utmaningar, kompisar och lärare. Tillsammans kommer vi att lyckas.

Vi hoppas alla har hunnit ta del av det mail som har gått ut till er alla föräldrar i Saturnus. Ang klassindelningen samt vilken mentor som du kommer att träffa under utvecklingssamtalet. Klassindelningen har utformats av Lena, Ingela och Camilla utifrån era önskemål under utvecklingssamtalet samt de önskemål som några av er gjort till oss mentorer via mail. Eleverna har även fått möjlighet att skriva små lappar där de har fått önska kompisar. Vi har självklart tittat på dessa men ibland så har man kanske inte fått alla sina önskemål då vi har 48 elevers önskemål och förutsättningar för att lyckas att ha i åtanke då vi gör indelningen.

Vi vill även passa på att tacka för alla de fina ord, presenter och blommor som vi fick er föräldrar och elever under avslutningen.

  

Forntiden – teater

Under onsdagen gjorde eleverna en fantastisk föreställning som trollband många av eleverna på Mellangården. Vi har fått höra från både lärare och elever hur bra de tyckte vi hade jobbat med vår teater om forntiden. Som ni hörde under avslutningen så har delar av teatern även filmats och förhoppningsvis så kommer ni alla få ta del av teatern via mail.

Hallen

Glöm inte att gå igenom korgen i hallen och ta hem allt från din hylla. Allt som är kvar kommer att förvaras en kort tid i säckar hos Jörgen därefter kommer de gå vidare.

Ser fram emot att ses igen efter sommaren,

Camilla, Ingela, Pernilla och Nils