Kraft och rörelse

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? v.49-51

Vad? Kraft och rörelse

Frågeställning och följdfrågor

Vem var Isaac Newton? Vad kom han på?

Vilka olika osynliga krafter finns runt om oss?

Hur kan vi känna dessa krafter och upptäcka dem?

Hur kan vi dokumentera dessa krafter?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen

I det här avsnittet behandlas delar av följande centrala innehåll:

Fysiken och vardagslivet

  • Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, t.ex. vid cykling.

Fysiken och världsbilden

  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument, t.ex. klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, t.ex. artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
0 – Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information… Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.  Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 
0 – Eleven kan använda informationen… Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.  Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med godanpassning till sammanhanget. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer arbeta på Gleerups Fysik åk 4-6 med kapitlet Kraft och rörelse. Vi kommer även titta på några filmer från UR för att få en större förståelse. Vi kommer diskutera och reflektera i grupp kring frågor i ämnet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna bedöms utifrån hur de besvarar frågorna på Gleerups samt hur aktiva de är i diskussionerna som förs i klassrummet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi tittar på program från UR:  https://urskola.se/Produkter/195341-Testa-Kraft-och-motkraft#Se-program

Jobbar med Gleerups utvalda texter och diskussionsfrågor

Vi tittar på program från UR: https://urskola.se/Produkter/195369-Testa-Friktion

Fortsätter arbeta utifrån materialet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi har precis byggt bilar och många funderade kring hur bilen kunde gå framåt med hjälp av ballonger och vilket håll ballongen skulle sitta för att bilen skulle ta sig fram. Vi funderade även på varför de olika bilarna körde olika snabbt/långt.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån elevernas frågeställningar för att ge eleverna svar på deras egna frågor. Vi låter eleverna testa och uppleva för att få en känsla för de osynliga krafterna.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jupiters veckobrev v.48

Hej alla fina Jupiter,

Med stormsteg tar vi oss mot jullovet nu börjar nedräkningen fram till jul. Vi hoppas att alla har gjort sin anmälan till Klubben ang ert barns ledighet så att de kan planera sin verksamhet.

Normer och värden:

Sv – Fatimas resa

Fatimas resa, kanske den bästa teater som vi i Jupiter fått se under våra år i skolan. Skådespelarna fängslade eleverna och fick många att leva sig in i vad karaktären Fatima ville ge oss. Många känslor kom upp och det var härligt att se hur eleverna vågade vara med i föreställningen och visa känslor.

Vi fick under föreställningen möta eleven Fatima som berättade om hennes första skolvecka efter sommarlovet. Fatima berättade om hur hennes bästa vän förändrats under sommarlovet och hur hon helt plötsligt stängde ute Fatima. Fatima blev osäker på sig själv och ville nu försöka “passa in” hon vill bli som bästisen. Tyvärr så viste hon inte hur hon skulle göra detta något som gjorde att började tappa kontakten med sin andra kompis genom att stänga ute honom på olika sätt. Vi fick under föreställningen höra hur hennes inre röster försöker hjälpa henne på vägen men kanske var deras förslag inte alltid så bra. Fatima tvingade sig själv att tuffa till sig både med kläder och smink. Hon ville till varje pris bli accepterad, något som till och med gjorde att hon ljög om att hon under sommaren lärt känna Bianca Ingrosso. Då hon hittade på att hon under sommarlovet fått följa med hennes mamma utomlands till hennes nya kille. Plötsligt hade hon bjudit in hela gänget till mammans nya killes hus med pool och vännerna lovades få träffa Bianca. För några kompisar verkade detta inte stämma utan de börjad nu skrivas på sociala medier om hur Fatima ljuger och hur dum hon är. Fatima känner nu att hon måste fly. Hon börjar packa sin väska. Det är nu kommer hennes pappa kommer in och vi får möjlighet till att hjälpa Fatima att reda ut allt med kompisarna. Detta gör vi genom att skådespelarna frågar oss vad Fatima ska göra.

Fatimas resa kommer nu fortsätta sin resa bland oss i Jupiter, vi kommer diskutera och reflektera kring det vi fått se. Detta för att kunna se vad vi kan lära av Fatima och hur vi kan bli ännu bättre kompisar i klassen och på sociala medier.

Kunskaper:

Matematik – Bråk

Den här veckan har vi börjat nosa på bråk inom matematiken. Frågor som vi har börjat diskutera tillsammans har varit. Vad är bråk? Hur kan vi dela upp våra delar? Behöver alla delar vara lika stora? Kan siffrorna i ett bråk förändras även om bilden inte förändras? Hur kan jag lägga ihop två bråktal för att få en hel?

Under lektionen fick eleverna själva testa hur de kunde vika ett papper för att få olika typer av tal i bråkform. Vi fick praktiskt testa hur delarna alltid är lika stora. Ibland behövde vi även hitta andra lösningar för vissa markerade delar då dessa inte enbart kunde vara en del utan krävde att vi delade in vår figur i flera mindre delar. Något som gjorde att vår markerade del blev tre åttondelar. Vi säg även att vid bråk och division har talen samma namn. Den övre kallas täljare medan den undre kallas nämnare.

Nästa veckas prov i matematik:

På onsdag nästa vecka kommer eleverna att få genomföra det första delprovet i årskurs fyra.  Dessa prov kommer med jämna mellanrum på 3 kapitel. Totalt finns det fyra prov. Vad du behöver öva på inför provet är som jag tidigare tipsat om att gå in på nok.se för att göra uppgifter som är kopplade till kapitel 1-3. I början på veckan fick du även en presentation tilldelad på Google Classroom som visar vad som kan vara bra att öva på. Kopplat till varje moment finns även förslag på övningsuppgifter på nok.se. Lycka till.

No – Konstruktion

Veckans No lektioner avslutades i båda klasserna med ett litet “bil race” som eleverna önskat då vi arbetat med våra bilar. Vi korade vinnare i två kategorier, snabbast bil samt den som körde längst. Eleverna har varit kreativa och försökt hitta det lilla extra för att göra deras bil “extra bra”.

 

SV – biblioteket

Vi har nu varit på biblioteket och lämnat tillbaka böcker samt lånat om och lånat nya. Det är härligt att se att så många tycker om att läsa och väljer det spontant.

Skola hem / SYV

Vi fick under tisdagen träffa Märthas faster Mine som är Officer inom militären. Tack för att ni vill besöka oss och lära oss mer om ert yrke.

Skola hem:
Nästa vecka:

Måndag: Idrott för grön
Tisdag: Idrott för röd
Onsdag: Matteprov för båda klasserna.
Torsdag: Idrott för båda grupperna
Fredag:

Blänkare:
Kör

Du som går på kör övar just nu inför Lucia och här kommer därför några datum och tider att lägga på minnet.

4/12 onsdag kl:14-15
9/12 måndag kl:9.30-10.30
12/12 torsdag, genrep kl:13.10-14.00
Några viktiga datum

19/12 Avslutning i Gustavsbergs kyrka
20/12-2019 – 7/1 -2020 Jullov
20/12 höstterminens sista dag – Klubben för de som anmält närvaro
21/12- 2019 – 2/1 Skolan stängd
2/1 Klubben öppnar för VT-2020
7/1 Planeringsdag för alla pedagoger på skolan (Stängt för elever)
8/1 Vårterminens första skoldag

Trevlig första advent!

Hälsar pedagogerna i Jupiter

Jupiters veckobrev v.46

Hej alla härliga Jupiter elever och föräldrar,

Nu är hösten här och det börjar bli lite kyligare på morgonen vilket gör att vi har erbjudit alla Jupiter elever att komma in kl 8.00 till klassrummet vilket vi kommer fortsätta med så länge det fungerar. Något som har varit fantastiskt härligt att kunna erbjuda då alla som valt att kommit in har visat stor respekt för sina kompisar i klassrummet. Här får eleverna välja på att göra Vektor ett spel som tränar matematikförståelse och arbetsminne eller läsa ur den bok eleven lånat på biblioteket under förra veckan.

Elevinflytande

Raster

Den här veckan har det hänt mycket ute på gården. Eleverna har spelat tennis, bandy, pingis hoppat hopprep, gungat och spelat fotboll. Vi är nu igång med vårt nya rastsystem på Storgården där alla elever hjälps åt för att sakerna ska finnas kvar i lådan. Men även för att få fler saker till lådan. Tillsammans hjälps eleverna nämligen åt för att samla poäng för att få fler leksaker. Varje fredag räknas alla saker i lådan och om allt är kvar så får Storgårdens elever poäng som tillslut blir nya saker.

Eleverna är så glada och duktiga på att få detta att fungera. Våra kamratstödjare som har påbörjat arbetet som rastvärdar har både öppnat och låst lådan och håller koll på att allt finns på plats. Fråga gärna hemma så kan säkert ditt barn berätta lite mer (eller läs i förra veckobrevet så står det lite mer).

Kunskaper

Matematik:

Den här veckan har vi dividerat tillsammans. Då talen nu har blivit något större vilket gör det lite mer krångligare att räkna ut så har vi samtalat om en ny metod. Metoden går ut på att vi delar upp täljaren i mindre delar för att vi lättare ska kunna dividera. För att sedan addera de två kvoterna.

 

Om ni vill öva mer med er barn hemma på division har eleverna nu fått inloggning till Singma extrauppgifter. Här kan eleven själv jobba vidare med liknande uppgifter som vi arbetat med på lektionen. Hur du loggar in på nok.se hittar ni på Classroom, Matematik i Jupiter.

Vi har även under veckan övat på multiplikationstabellerna genom nomp samt genom sten sax påse leken som förvandlades till 1, 2, 3 visa upp ett antal fingrar. Kompisarnas två olika tal (fingrar) multipliceras och eleverna säger talet högt så fort som möjligt. Kanske en lek att leka vidare med hemma för att befästa tabellerna om de ännu inte riktigt sitter.

Under nästa vecka på onsdag så genomför eleverna Kunskapsloggen som är en avstämning för kapitel 3 – Multiplikation och division. Därefter så kommer vi om ca 2 veckor göra ett matteprov för alla tre kapitel. För att öva inför detta kan man titta på nok.se för att minnas vad vi gjort samt i sin mattelogg som eleverna har skrivit ned anteckningar från lektionerna.

Kunskapsloggen tar upp följande:
Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?
Vad är en “talfamilj” hur hänger multiplikation och division ihop?
Hur kan jag kontrollera min division med multiplikation?
Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?
Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?
Hur hänger division och multiplikation ihop?
Vad betyder division med rest?

Engelska – Have eller has got?

I engelskan har vi avslutat kapitel 10 där vi övade på språkregeln kring ”have” och ”has”. Vi har börjat med kapitel 11 som handlar om sporter och veckodagar. Fokus på frågan ”Do you like?” samt att svara i hela meningar. ”Yes, I do” eller ”No, I do not”.
Glosläxa finns på Schoolsoft. Jupiter röd har läxförhör på tisdagar och Jupiter grön har läxförhör på onsdagar. Det går att öva glosorna på glosor.eu för de som vill. Sök efter ”Lemshaga Jupiter v.47”. Du behöver inte logga in.
Skola hem

So – Yrken

Just nu pratar vi bland annat om vilka yrken som finns. Vi har därför börjat bjuda in er föräldrar att berätta om just ert yrke. Om du skulle vilja komma till oss i Jupiter och berätta så får du gärna ta kontakt med Fredrik fredrik.pettersson@lemshaga.se . Därefter får du komma och berätta i ca 15 minuter under en av våra SO lektioner.

Läxhjälpen – pluggstuga

Glöm inte bort tisdagar och torsdagar för att plugga tillsammans med Krister. Tiden är alltid 15.30-16.30. Här kan du jobba med uppgifter som du inte hunnit färdigt med eller om du har varit borta från skolan någon dag under veckan. Du får självklart även jobba inför prov eller på dina engelska glosor.

Nästa vecka:

Måndag: Jupiter grön idrott
Tisdag: Jupiter röd idrott
Onsdag:Ma Kunskapsloggen kapitel 3
Torsdag: Jupiter röd och grön idrott
Fredag: Besök av Jonas från Schackfyran för Jupiter röd och grön.

Schackfyran

Under fredagen får vi besök av Jonas som ska berätta för oss om Schackfyran samt ge oss strategier för att tillsammans kunna göra detta så bra som möjligt.

Jullov på Klubben

Nu är det dags att göra er anmälan inför Jullovet.

Vi önskar att ni skriver Närvaro i kommentarsfältet samt skriver in aktuella tider om ni är i behov av Fritidsomsorg alt. att ni tar bort tider samt skriver Ledig i kommentarsfältet om ni är lediga.

Dessa datum är fritids/klubben ÖPPET kring jul, och då önskar vi att ni fyller i en korrekt anmälan:

20 December
23 December (Stänger 15.00 pga dag före Julafton)
2 Januari
3 Januari

Dessa datum är fritids/klubben STÄNGT: (samt alla röda dagar och aftonar)

27 December
30 December
7 Januari (pga. planeringsdag)

Vi vill ha din anmälan senast 24/11 för att kunna bemanna korrekt.

Hälsningar Fritids och Klubben

Blänkare:

28/11 Fatimas resa – En interaktiv föreställning där publiken styr utgången.

Tack för den här veckan,

Jupiters pedagoger

Multiplikation och Division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson 

När, under vilka veckor? 43-47

Vad? Multiplikation och Division

I FOKUS
– multiplikationstabellerna 1-10
– multiplicera och dividera med 10 och 100
– multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
– se samband mellan multiplikation och division
– dividera med rest

Frågeställning och följdfrågor

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1

Kan ni se något mönster?
Hur många grupper?
Hur många kulor är det i varje grupp?
Hur många kulor är det sammanlagt?
På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 2

Hur många tomater är det?
Hur gör Gustav när han delar upp tomaterna.
Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?
Hur gör Fatima? Är det någon skillnad?
Hur uttrycker vi det med division/multiplikationa

Lektion 3

Kan vi veta säker hur många äpplen hon har ritat?
Hur många rader är det och hur många äpplen kan hon ha ritat i varje rad?
Kan vi multiplikation för att ta reda på det totala antalet?
Vilka olika lösningar finns det?
Hur uttrycker vi det med multiplikation?

Lektion 4

Hur många kuber behöver varje elev?
Hur många elever finns det i klassen/skolar?
Hur tar vi reda på hur många kuber som behövs?
Hur uttrycker vi det med multiplikation?
Hur många tiotal är 280 respektive 3140?
Om en låda innehåller 100 kuber, hur ånga lådor behöver de köpa till hela klasen?

Lektion 5

Hur många chokladbitar finns det i varje ask?
Hur många chokladbitar finns det i 6 askar?
Hur tar ni reda på det?
Min kompis säger att det det blir enklare om man först multiplicerar 6 och 2. Varför det?
Kan man skriva likheten med multiplikation?

Lektion 6

Hur många juicepaket finns det sammanlagt?
Hur många hyllor finns det?
Vilka räknesätt använder ni?
Min kompis delar upp 39 i 30 och 9 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklara hur hen gör?
Jan ni skriva likheten med division?

Lektion 7

Hur många strutar finns det sammanlagt?
Hur många lådor finns det
Vilket räknesätt använder ni?
Hur kan vi dela upp 42 så att det blir enklare att dividera med 3
MIn kompis delar upp 42 i 30 och 12 och dividerar varje tal för sig. Kan ni förklar hur hen gör?
Kan ni skriva likheten med division?

Lektion 8

Hur många ballonger finns det sammanlagt?
Kan vi dela upp dem i två lika stora grupper?
Hur många ballonger får de om de ska ha lika många?
Vad gör vi med den sista ballongen? Kan vi dela den?
Hur uttrycker vi det med division?

Kunskapsloggen

Varför är det bra att kunna multiplikationstabellerna 1-10?
Vad är en talfamilj med multiplikation och division?
Hur gör vi när vi multiplicerar och dividerar med 10 och 100?
Hur gör vi när vi dividerar 48 med 3?
Hur hänger division och multiplikation ihop?
Vad betyder division med rest?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik 

Problemlösning
Eleverna möter matematiska prooblem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av multiplikation och division. De tränar sin förmåga att tolka problem utifrån text- och bilduppgifter, att synliggöra olika sätt att lösa uppgifterna, samt att värdera valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, faktor, produkt, täljare, nämnare och kvot, samt hur man uttrycker en likhet med multiplikation respektive division. De tränar också på att göra kopplingar mellan multiplikation och division.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika metoder för att multiplicera och dividera. De använder konkret material och ritar för att upptäcka samband och mönster. De använder huvudräkning och delar upp talen i talsorter för att underlätta beräkningar med multiplikation och division. De kopplar samman räknesätten multiplikation och division och skriver likheter utifrån talfamiljer.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och ” Finns det fler sätt?” uppmuntrar eleverna till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift, när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för egenskaper och samband inom multiplikation och division. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division.

Eleverna resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.

De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på att använda olika strategier för att multiplicera och dividera.

Algebra
Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter och enkla algebraiska uttryck, samt på att se mönster och göra färdigt talföljder.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa matematiska problem i vardagsnära situationer med hjälp av multiplikation och division. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser och uttrycker dessa muntligt och skriftligt, med bilder, samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen 
Kunskapskrav 1 2 3
0 – Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven… I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Kapitel 3 inleds med att eleverna repeterar multiplikationstabellerna 1 till 10. De  utvecklar förståelse för tabellerna genom att resonera om olika strateger och mönster och de för se multiplikation ut olika perspektiv. De övar också på att se samband mellan multiplikation och division och de tränar både på delningsdivision och innehållsdivision. 

Eleverna gör sedan beräkningar med multiplikation och division med tvåsiffriga tal. De använder huvudräkning och får bland annat träna på hur de kan dela upp talen i talsorter för att göra det enklare att multiplicera och dividera. De möter också multiplikation och division med 10 och 100 samt övar på att koppla ihop räknesätten och se mönster och samband.

Eleverna arbetar med problemlösning utifrån vardagsnära situationer kopplade till division och multiplikation, samt resonerar om olika lösningsstrategier och använder bland annat blockmodellen för att lösa uppgifterna. I den avslutande lektionen tränar eleverna på division med rest och uppmärksammas på att divisionen inte alltid går jämnt upp.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner Mål lärobok övingsbok
1: Multiplicera med 1-10
  • Bygga förståelse för att upptäcka mönster i multiplikationstabellerna 1 till 10.
  • Kunna multiplicera med 1 till 10
s.66-70 s. 70-72
2: Multiplicera och dividera
  • Förstå olika aspekter av division.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
  • kunna skriva likheter med multiplikation och division utifrån en tallfamiljer.
s. 71-73 s. 73-75
3: Multiplicera med 11 till 15
  • Kunna multiplicera med 11 och 15.
  • Kunna dela upp tal på lämpligt sätt för att sedan multiplicera.
s. 74-76 s.76-77
4: Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Kunna multiplicera två- och tresiffriga tal med 10 och med 100.
  • Kunna dividera två och tresiffriga tal med 10 och 100.
  • Se samband mellan multiplikation och division.
s.77-80 s. 78-80
5: Multiplicera med flera tiotal.
  • Kunna multiplicera med jämna tiotal.
  • Kunna använda olika metoder för att multiplicera.
  • Kunna resonera om olika metoders effektivitet.
s. 81-83 s. 81-83
6: Division
  • Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med ett ensiffrigt tal.
  • Kunna dela upptal på lämpligt sätt för att sedan dividera.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
s. 84-85 s. 84-85
7: Division med växling
  • Kunna dividera ett tvåsiffrigt tal med växling.
  • Kunna dela upp tal på lämpligt sätt för att sedan dividera.
  • Se samband mellan divisioner.
s. 86-88 s. 86-88
8: Division med rest
  • Kunna dividera och ange rest.
  • Kunna lösa textuppgifter där division inte går jämnt upp.
  • Se samband mellan division och multiplikation.
s. 89-92 s. 89-92
9: Kunskappsloggen
  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.
s.92-96 s. 93
10. Kluringar
  • Reflektera över sitt lärande.
  • Utmana sig själv. 
s.98-99

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Jupiters veckobrev v.42

Tack alla härliga Jupiter familjer för den här veckan,

Den här veckan har vi fått möjligheten träffa er föräldrar under Jupiters föräldramöte, tack för att så många av er kunde komma. På school soft finns den presentation som vi visade under mötet samt saker som lyftes av er föräldrar så alla kan ta del av informationen.

Kunskaper

Matematik – Addition och subtraktion

Den här veckan avslutade vi vårt kapitel kring addition och subtraktion. Vi har under kapitlet jobbat med olika räknemetoder för addition och subtraktion. Stort fokus har även varit på problemlösning där vi har med hjälp av blockmodellen kunnat visualisera vad som ska göras. Vi har pratat om hur vi ska ta oss ann ett problem genom att ta det i flera steg. Blockmodellen är en modell som ger eleven en större bild kring vad som behöver göras i de olika stegen.

  1. Förstå problemet (frågan), här stryker vi under det viktigaste och försöker sortera i vad det faktiskt står.
  2. Rita, vi gör en plan genom att rita upp problemet med hjälp av blockmodellen för att få syn på vilka steg vi behöver göra.
  3. Metoder, vilka räkneoperationer behöver vi göra och på vilka olika sätt kan vi göra, vi genomför det vi ritat upp.
  4. Kontrollera svaret, är svaret rimligt?

Vi har även fortsätt lära känna blockmodellen genom Math Playground som vi fick höra att tidigare årskurser arbetat med för att lära sig blockmodellen. Här kan eleverna i tre steg kunnat lösa olika problem genom att använda sig av blockmodellen. Vi har här startat med enkla problem då denna sida är på engelska.

  

Nästa vecka kommer vi starta kapitlet 3 Multiplikation och Division. Här kommer eleverna öva på tabellern 1-10. Kunna multiplicera och dividera med 10 och 100. Multiplicera och dividera 2 siffriga tal. Kunna se samband mellan multiplikation och division. Vi kommer även att dividera med rest.

Matteläxa under det här kapitlet kommer framförallt handla om att fortsätta hemma med att öva tabellerna 1-10 så att dessa sitter. Samt kunna se sambandet mellan division och multiplikation. Jag (Camilla) kommer lägga ut uppgifter på school soft men har även startat ett Classroom för Matematik där jag kommer lägga uppgifter som eleverna kan öva på. Dessa kommer eleverna även ha möjlighet att öva på under lektionstid när de är färdiga. Alla elever som vill kommer även få tillgång till en multiplikationsruta på deras bord.

Skola hem
Föräldramöte

Tack för att så många av er hade möjlighet att delta under veckans föräldramöte. På school Soft hittar ni den presentation som visades. Samt det dokument som Föräldrakoornatorerna har sammanställt kring Ängsholmen. Klassföräldrar för denna termin är föräldrar till, Olle, Siri, Livia, Felicia, Oscar, Leia, Emma och Wilma.

Förväntansdokument

Vi önskar få in förväntansdokumentet av er alla senast 25/10. Om ni inte har möjlighet att skriva ut så finns det fortfarande dokument i Jupiter gröns klassrum. Om ni inte godkänner det som står i dokumentet ber vi er kontakta oss.

Hälsouppgift

Judith hoppas alla har hunnit fylla i hälsouppgiften inför måndag 21/10 då vecka 43 är sista veckan som hon kan hålla samtal med Jupiter. Så lämna gärna in lappen senast måndag så hon hinner samtala med alla elever.

Information

Vecka 43

Mån:  Idrott “höstjogg 3 km” för grön. Tänk på att ta med skor för att jogga utomhus (ej stövlar)
Tis: Idrott “höstjogg 3 km” för röd. Tänk på att ta med skor för att jogga utomhus (ej stövlar)
Ons:
Tors: Idrott “klassensval utomhus” för båda grupperna.
Fre:

Blänkare:

v. 45 Idrott inne, från vecka 45 så hälsar Krister att idrottslektionerna kommer vara inomhus.

v. 44 Höstlov – glöm inte att skriva närvaro eller ledig på School Soft under ert/era barns tider.

28/11 Fatimas resa – En interaktiv föreställning där publiken styr utgången.

Tack för den här veckan,

Jupiters pedagoger

Jupiters veckobrev v.41

Hej på er alla härliga elever i Jupiter,

 

Den här veckan fick vi en fantastisk överraskning då Siri som tidigare gått i vår klass kom på besök. Hon togs väl emot av eleverna som överöste henne med kramar och frågor. Det var så roligt att få träffa Siri igen och få höra hur hon har det på Engelska skolan. Hon berättade bland annat att de varje morgon fick ställa sig vid sina stolar och hälsa gemensamt på deras lärare. Självklart testade vi detta tillsammans i röd.

 

Kunskaper

No – elektricitet

Vi har under veckan tittat på hur vi kan skapa elektricitet genom att skapa ett citronbatteri. Målet med lektionen var att vi skulle få en förståelse till hur ett batteri fungerar samt vad  elektrisk ström är. Vi hjälptes tillsamman åt att sätta in Kopparplattor, Zinkspikar i våra citroner/potatisar. Därefter seriekopplade vi citronerna med en diod. Vi testade även hur många “batterier” dvs Citroner som vi behövde för att få vår diod att lysa. I röd använde vi citroner och potatisar och i grön använde vi oss av potatisar. Vi märkte att ju fler citroner/potatisar vi använde oss av desto skarpare lös vår diod.

Citronbatteriet

Vi fortsatte sedan att koppla lampor och batterier genom att seriekoppla lamporna eller parallellkoppla lamporna. I grön kommer vi fortsätta med att parallellkoppla våra lampor under nästa vecka.

Vi funderade därefter kring vad det innebär att något är parallellkopplat eller seriekopplat. Samt om vi själva kunde hitta olika lampor som var just seriekopplade eller parallellkopplade. Några ville även testa sina lampor på toaletten för att se om de kunde lysa ännu skarpare i mörkret.

Seriekoppling och parallellkoppling

Centralt innehåll fysik åk 4-6

Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

Fysikens metoder och arbetssätt

Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter såväl med som utan digitala verktyg.

Skola hem

Information

Vecka 42

Mån:  Idrott orientering för grön.
Tis: Idrott orientering för röd,
Ons: Föräldramöte 17.30-19.00
Tors: Idrott orientering för båda grupperna.
Fre:

Blänkare:

v. 44 Höstlov

28/11 Fatimas resa – En interaktiv föreställning där publiken styr utgången.

School soft – Matematik

Nu ligger resultatet över den förra kunskapsloggen ute på school soft. Kunskapsloggen är en avslutande lektion till varje kapitel och består av två olika delar. Den ena delen finns i läroboken och den andra delen i övningsboken. Kunskapsloggen kan ses som en uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper kopplat till det centrala innehållet och de matematiska förmågorna som varit i fokus under kapitlet. Självklart så bedöms även eleverna under de övriga lektionerna.

Eleverna rättar sin kunskapslogg på egen hand och blir då medveten om vad som hen behöver öva mer på. Under rättningstillfället så får eleven även möjlighet att gå tillbaka i boken för att jobba vidare med just det hen känt varit svårt. Eller utmana sig själv med kluringar eller andra uppgifter som Camilla delar ut kopplat till området.

På school soft kan du som förälder och elev ta del av resultatet och även tips på vad hen kan jobba vidare med. Detta för att eleven ska bli mer medveten om vad hen behöver öva vidare med men även för att jag som lärare ska kunna stötta och hjälpa till. Dessa tips kan även vara bra tips inför då vi sätter nya mål inför terminen.

Läxor som delas ut i matematik är en upprepning av det vi jobbar med på lektionen och behöver inte lämnas in. Eleven visar att hen har lärt sig metoderna som vi gått igenom genom kunskapsloggen.

Tack för den här veckan,

Jupiters pedagoger