Nu är äntligen sportlovet här och vi hoppas ni får ett härligt lov antingen hemma eller här på Klubben. Vi hoppas solen fortsätter att skina över oss.
Normer och värden
Kompisar
På fredagen fick vi besök av Linn som berättade om vad ASD är för något.
Utifrån det började vi prata om att vi alla är olika och behöver olika saker för att lyckas. . Tillsammans hjälper vi varandra att lyckas. Vi behöver alla lära känna varandra så att vi vet vad våra kompisar behöver. Både för att kunna hjälp hen att utvecklas men även för att kunna utmana med frågor för att lyckas med exempel ett svårt mattetal. Vi kan kanske även då se när vi borde gå därifrån för att ge utrymme för hen att vila och ladda energi inför näst moment. Jag tror att många av oss kanske redan vet vad vi kan och inte kan säga till våra kompisar i klassen, vi vet vad som sårar och vad som triggar.
Kunskaper
MA – Decimaltal
Ny bok nya utmaningar. Nu har vi äntligen kommit igång med vår nya Lärobok och Övningsbok 4B. (Ni som vill får gärna ta hem boken 4A). Förra veckan hade vi ett ma-prov, resultatet för detta kommer att komma ut på school soft. De elever som har missat ett helt område eller kanske inte hunnit klart kommer att få göra det i läxa tills på fredag (6/2) efter lovet.
Veckans mål med mattelektionerna var att bygga en förståelse för positionssystemet. Vi upptäckte nu våra tiondelar och hundradelar. Hur kan vi skriva 45 hundradelar på olika sätt? Eller hur kan vi skriva 23 tiondelar? Vi upptäckte att vi både kan skriva det i bråk form men även som decimaltal. Vi pratade även om vilket tal som var störst 0.2 eller 0.02 och hur kan vi se det? Vi tittade även på hur vi kan placera talen på en tallinje.
Prata gärna hemma under lovet om dessa små tal.
Schackfyran -10/3
Tisdagen den 10/3 så åker vi till Globen för att delta under Schackfyran. Vi samlas vid Värmdö marknad 7.30 och tar sedan buss samt tunnelbana till Globen där det hela går av stapeln. Det beräknas sluta vid 13-tiden. Om vi har tur är vi tillbaka vid Lemshaga runt 14 men det kan dröja till närmare 15 om vi har otur med bussarna. Meddela mentor via mail om ditt barn får sluta någonstans än vid skolan.
Eleverna är väldigt spända och har övat länge. Vi har under förra terminen även haft expertbesök från Schackfyran som har kommit till oss för att berätta om just denna tävling och gav oss då även några tips. Vi har därefter övat på egen hand genom att spela på våra ipads men även genom att spela med schackbräden samt genom att titta på olika filmer via Schackfyrans hemsida. https://schack.se/schack-i-skolan/schackfyran/
Eleverna behöver ha med sig matsäck denna dag. Då det är en lång dag kan det vara bra med en smörgås eller frukt förutom maten. Det går bra att ta med något mindre fika (t ex en bulle eller ett par kakor) men vi skippar godis och läsk. Kom ihåg att nötfritt gäller.
Vi ser gärna att någon eller några föräldrar gör oss sällskap. Hör av dig till mentor om du är sugen på att följa med.
Nästa vecka v. 9
mån – fredag Sportlov för oss alla.
Vecka 10
Mån – Mentorstid/kör
Tisdag – vanlig skoldag
Onsdag – vanlig skoladag
Torsdag – vanlig skoldag
Fredag – vanlig skoladag (Camilla ledig)
Blänkare:
Föräldramöte – 11/3 kl 17.30-19.00
Välkomna till föräldramöte den 11/3 kl 17.30-19.00. Vi vet att ett par andra mentorslag har föräldramöte samma datum men av olika anledningar behöver vi ändå lägga det då. Vi hoppas att det inte ställer till det alltför mycket för er som har syskon i de andra klasserna.
Vi kommer bland annat diskutera teaterprojektet som vi pratade om vid förra mötet. Hör av dig till mentor i god tid innan om det är något övrigt ni önskar att vi lyfter. Vi kommer inte ha utrymme för icke föranmälda frågor under mötet. Föräldramötet är ett bra forum för att samverka kring övergripande frågor. En angelägen fråga i den här åldern brukar t ex vara användning av sociala medier. Frågor om enskilda barn eller händelser tas hellre vid ett annat tillfälle.
Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?
I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?
Vad är fotosyntes?
Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?
Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
Centralt innehåll från kursplanen
Biologi:
Natur och samhälle
Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.
Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.
Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.
Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.
Biologin och världsbilden
Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen.
Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Kemi:
Kemin i naturen
Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
Vattnets egenskaper och kretslopp.
Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.
Kemin i vardagen och samhället
Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kemins metoder och arbetssätt
Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.
Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel artiklar i tidningar och filmer i digitala medier.
Teknik:
Teknik, människa, samhälle och miljö
Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel nätverk för datakommunikation, vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Kunskapskrav Biologi åk 4-6
0 – Eleven kan samtala om…
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information…
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
0 – Eleven kan använda informationen…
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
1 – Eleven kan genomföra…
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I arbetet använder eleven utrustning..
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ihuvudsak fungerandesätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
1 – Eleven kan jämföra…
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslagsom kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetningkan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Dessutom gör eleven…
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
2 – Eleven har…
Eleven har grundläggandekunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp.
Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp.
Eleven har mycket godakunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt dragmed god användning av biologins begrepp.
2 – Eleven kan också…
Eleven kan också beskriva och ge exempel påmänniskors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
Eleven kan också förklara och visa på sambandmellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband.
2 – Dessutom berättar eleven om livets utveckling…
Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kringorganismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer.
Kunskapskrav Kemi åk 4-6
0 – Eleven kan samtala om…
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
0 – Eleven kan söka naturvetenskaplig information…
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enklaresonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
0 – Eleven kan använda informationen…
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.
1 – Eleven kan genomföra…
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
1 – I arbetet använder eleven utrustning…
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
1 – Eleven kan jämföra…
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samtbidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen.
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Dessutom gör eleven…
Dessutom gör eleven enkladokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
2 – Eleven kan även föra…
Eleven kan även föra enklaresonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning.
Kunskapskrav teknik åk 4-6
1 – Eleven kan genomföra…
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller.
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
1 – Under arbetsprocessen…
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.
Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Vi kommer tillsammans i grupp där vi diskuterar och reflekterar över filmer och texter. Eleverna kommer även delas in i mindre grupper/par för att undersöka havet närmare. Eleverna kommer att få skapa en film i Scratch som de får visa upp för klassen.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Eleverna kommer kontinuerligt visa sina kunskaper genom diskussioner och arbeten under lektionerna. De kommer även få möjlighet att göra grupparbeten som kommer lämnas in och bedömas. En film i scratch kommer skapas av eleven och visas upp för klassen.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
1: Kartan:
Vi kommer tillsammans titta på kartan för att se vart Östersjön ligger och vilka länder som i första hand påverkar miljön i vattnet. (Eleverna klistrar in kartan i deras No-bok)
Eleverna gör en gemensam tankekarta:
Vad vet vi om Östersjön idag?
Vilka djur lever i och ovanför denna sjö?
Hur mår Östersjön?
Hur ser vattnet ut i vår skärgård?
Vi tittar på de första 20 min av av: https://player.vimeo.com/video/77027048
Eleverna får fortsätta fylla i deras tankekartor.
2: Vad är det som göra att Östersjön är så känslig för miljöpåverkan?
Tittar på filmen: https://www.youtube.com/watch?v=W8l0E-qE3VA
I par får eleverna skriva ned och fundera kring hur vår sjö har skapats.
3: Havets vatten
Vi tittar på: https://youtu.be/hlXV_QNHdes
Text (högläsning): Havets vatten, från boken Atlas över världshaven sid. 8-9. (Kopieras även upp till eleverna)
Eleverna får svara på frågor:
I vilka olika former finns vårt vatten?
Hur stor del består av vår planet består av vatten?
Hur stor del av allt vatten kan människan använda sig av?
Hur kan vi påverka vårt vatten?
Vart kom allt vatten ifrån?
Rita en bild över hur ljuset tränger ned i vattnet.
Ljuset är viktigt för djur och växter hur påverkas djuren och växterna i vattnet av ljuset? Vart lever våra djur och växter i vattnet?
4: Vattnets kretslopp
Vi tittar på: https://www.youtube.com/watch?v=ERKNqcHgGuE
Material: Pet-plaskor, isbitar, varmt vatten cykelpump ett hål i en av korkarna och handsprit.
Eleverna skriver en labbrapport: Vattnets kretslopp.
Inledning:
Syftet med rapporten: Vad ska vi visa?
Metod:
Vilket material använde vi?
Hur gjorde vi?
Resultat:
Vad såg ni?
Diskussion:
Vad är det som händer med vattnet?
Vilka olika faser av vatten kan ni se?
5: Livet i och vid Östersjön
Vilka djur och växter finns i Östersjön?
Hur påverkar djuren och växterna varandra?
Hur påverkar vi människor livet i Östersjön?
Faktatext om valfritt djur och växt från Östersjön:
Vi delar in eleverna i par.
Eleverna får välja djur och växt.
Uppgift:
Eleven ska i par undersöka och skriva en faktatext om ett djur och en växt som finns i Östersjön:
Inledning:
Vilket djur och vilken växt har vi valt och varför?
Undersökning:
Utseende: Hur ser mitt djur ut?
Klassificering: Vilken typ av djur/växt är mitt djur eller växt?
Boplats: Vart bor eller trivs mitt djur/växt att vara i Östersjön samt hur ser boplatsen ut?
Föda: Vad äter mitt djur? Beskriv hur mitt djurs/ växt kretslopp ser ut. Hur påverkas naturen av mitt djur/växt?
Ungar: Hur ser mina ungar ut eller hur sprids min växt i naturen?
Övrigt: Hur påverkar mitt djur min växt eller tvärt om.
Medans eleverna jobbar med deras djur och växter så ser vi korta filmer om olika djurarter och växter och hur de påverkas.
6: Teknik: När eleverna har skrivit deras faktatext så kommer få i uppdrag att skapa en film i scratch. Alla får ett egen inloggning och arbetet beräknas hålla på i ca en-två veckor.
Vi jobbar parallelt med Singma kapitel 6 programmering.
7: Fotosyntes
8: Östersjön i miniatyr.
Vi tittar på Östersjön i miniatyr ute på Björnö fjärden:
Vad kan vi göra för Björnö fjärden ska fortsätta bli bättre?
Vad har gjorts under de senaste 10 åren?
Vad är det som gör att Björnö fjärden är så lik Östersjön?
Hur skulle vi kunna hjälpa Östersjön?
9: Vad är vatten?
Hur kan vi skriva vatten på kemins språk?
Hur kan vi beskriva vattnets egenskaper?
Experiment med vatten:
9: Studiebesök? Skansen
Filmer:
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi har jobbat med ett projekt på land och ska nu ta oss ut i vattnet för att se hur vårt vatten påverkas av våra val som vi människor gör i vår natur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Eleverna får jobba utifrån deras egen närmiljö. De får tillsammans utforska och undersöka i mindre grupper utifrån eget intresse kring ämnet. Vi gör VT rutiner för att synliggöra elevernas tänkande.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Tack för en trevlig vecka tillsammans nu går vi äntligen mot ljusare tider och solen har lyst på oss under veckan. Vi har denna vecka haft Viktor som vikarie hos oss då Catrin har varit ledig.
No – Ljus och skugga
Denna vecka avslutade vi våra diskussioner kring ljus och skugga. Vi har under veckan gjort leken “Fråga fråga byt”. Leken gick ut på att eleverna skulle gå runt med olika begrepp som kompisen skulle få beskriva. Om kompisarna som möttes kunde beskriva de två begreppen fick de byta kort och gå vidare. Vi har även jobbat med arbetsmaterialet Ljus och skugga på Gleerups. Här har eleverna fått jobba på egen hand eller i par. De har läst en text eller tittat på en kort film för att sedan besvara ett antal frågor till texten.
Ma – Prov på tisdag
Nästa vecka på tisdag har vi prov på de tre senaste kapitel som vi har arbetat med. Nedan kan ni hitta tre bilder som visar vad vi har arbetat med, kapitel: bråk, statistik och tid.
Nästa vecka:
Måndag: Skolbio inställd: “Jag är William” kl: 9.30. Vi ses inte vid Gustavsbergsteater då skolan är stängd idag.
Tisdag: vanlig skoldag
Onsdag: vanlig skoldag
Torsdag: vanlig skoldag
Fredag: Alla hjärtans dag
Hur många sekunder går det på en minut?
Hur många sekunder går det på två minuter?
Hur många sekunder går det på tre minuter?
Vad står 04:03:00 för?
Lektion 2
Vilken information har vi?
Vad visar den analoga klockan?
Hur många timmar står kalkonen i ugnen?
Hur många minuter går det på en timme, 2 timmar respektive 3 timmar? På vilka sätt kan vi ta reda på det?
Lektion 3
Vilken information finns på tavlan?
När ska flyget till Berlin avgå? Vilken är den nya tiden?
När ska flyget till New York/ Singapore avgå?
Hur mycket är klockan nu?
Hur tar vi reda på hur lång tid det är till flyget avgår?
Hur kan vi visa med en tidslinje?
Lektion 4
Vilken information har vi?
Vilken station är barnen på?
Hur mycket är klockan?
Vilken av tidtabellerna ska vi titta på?
Hur kan vi ta reda på när nästa tåg från Malmö kommer?
Lektion 5
Kunskapsloggen
Vad har vi övat på under kapitlet?
Vad har du känt varit klurigt och lätt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
Problemlösningsförmågan:
Eleverna formulerar och löser vardagsnära problem kopplade till begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter. De tränar också sin förmåga att värdera lösningsstrategier när de diskuterar och synliggör olika sätt att lösa uppgifterna. Begreppsförmåga:
Eleverna utforskar och diskuterar innebörden av begreppet tid. De möter och använder begrepp som timmar minuter och sekunder för att mäta tid, samt upptäcker samband mellan dessa begrepp. Metodförmåga:
Eleverna lär sig läsa av och ange tid på analog och olika digitala klockor. De jämför och prövar olika metoder för att ta reda på vad klockan är efter en viss tidsperiod. De prövar också olika metoder för att räkna ut tidsskillnad. Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att föra och följa resonemang när de utforskar olika aspekter av begreppet tid. De diskuterar olika strategier och prövar tillvägagångsätt tillsammans med andra. Frågor som “Hur kan vi ta reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier. Kommunikationsförmågan:
Eleverna uttrycker sina tankar om tid på många sätt, bland annat genom att berätta och uppskatta hur lång tid olika aktiviteter tar. De tränar på att kommunicera sina kunskaper och använder olika uttrycksformer när de samtalar, läser och visar konkret vad klockan är, samt ritar och skriver i övningsboken.
Centralt innehåll från kursplanen
Taluppfattning och tals användning:
Eleverna möter naturliga och rationella tal i vardagliga situationer när de använder klockan och löser uppgifter kopplat till tid.
Eleverna använder addition och subtraktion för att beräkna tid. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra. De använder flera metoder, bland annat tallinjen, för att beräkna tid och tidsskillnad. Eleverna tränar även på att uppskatta tid och bedöma rimligheten i sina beräkningar. Geometri:
Eleverna tränar på att läsa av, jämföra och ange tid på analoga och digitala klockor, samt på andra digitala tidtagare. De gör mätningar och uppskattningar av tid och använder storheter som timmar, minuter och sekunder som måttenheter.
Sannolikhet och statistik:
Eleverna tränar på att använda tidtabeller för att avläsa och tolka data. Problemlösning:
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till begreppet tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa uppgifter. De löser uppgifter utifrån vardagliga situationer, som till exempel att beräkna när tåg anländer, hur lång tid en aktivitet tar eller om de missar eller hinner med ett flyg.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Åk 4-6
Kunskapskrav
1
2
3
0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att omvandla tid mellan minuter och sekunder samt mellan timmar och minuter. De lär sig att använda olika metoder för att omvandla mellan olika tidsenheter och övar på att läsa av klockslag på både analog och digitala klockor. Eleverna tränar även på att lösa textuppgifter som kopplar till klockan och på att göra omvandlingar i vardagliga sammanhang.
Eleverna lär sig att beräkna tid i timmar och minuter och att räkna ut start- eller sluttid utifrån information om hur lång tid något tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. De möter också begreppet tidsskillnad, samt tränar på att beräkna hur lång tid aktiviteter tar. Eleverna tränar på att läsa av skyltar och tidtabeller, samt använder tidslinjer för att stegvis beräkna tid och tidsskillnader. Uppgifterna utgår från vardagliga sammanhang, som resor med bil, tåg och flyg.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Vi avslutar även detta kapitel med att göra ett prov för följande tre kapitel: Bråk, Statistik och Tid.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner
mål
1: Minuter och sekunder
Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna mäta tid med tidtagare ur.
Kunna omvandla tid från minuter till sekunder.
Kunna omvandla tid från sekunder till minuter.
2: Timmar och minuter
Kunna läsa av analog och digitala klockor.
Kunna omvandla tid från timmar till minuter.
Kunna omvandla tid från minuter till timmar.
3: Tidsskillnad
Kunna beräkna tidsskillnad utifrån en given start- och sluttid.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tidsskillnad.
4: Beräkna tid
Kunna beräkna tid och visa vad klockan är efter en viss tidsperiod.
Kunna beräkna starttid och sluttid.
Kunna läsa av tidtabeller.
Kunna använda tidslinjer för att beräkna tid.
5: Kunskapsloggen
Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
Göra en självskattning av sin kunskap
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
Den här veckan har vi fått välja aktivitet inför allaktivitetsdagen. Eleverna har valt mellan aktiviteterna: skridskor och bad, idrott och yoga eller syslöjd och bild. Ser fram emot en helt fantastisk dag tillsammans.
Kunskaper:
NO – Ljus
I måndags fick vi expertbesök av Anton, Ellens pappa inne i Jupiter röd som jobbar som gymnasielärare i Fysik. Han kom för att berätta för oss om ljus. Anton berättade och beskrev vad ljus egentligen är men även hur ljus kan bete sig och hur vi kan få syn på ljusets alla färger. Det jag tror eleverna blev mest fascinerade av var de Gitterglasögon som Anton hade med sig som alla fick testa för att se hur dags ljus eller vitt ljus bryts i olika färger. Han hade även med sig olika typer av ljus som vi fick uppleva bröts på olika sätt.
Nedan kan ni se elevernas egna sammanfattningar av Antons presentation om ljus:
Tack Anton för att du vill komma till oss.
Nästa vecka kommer vi få ytterligare expertbesök av Anna Dahl som kommer berätta om hur ljuset påverkar oss människor på olika sätt. Vad vi kan tänka på för må bättre med hjälp av ljuset? Hur påverkas våra hjärnor av ljuset?
Ma – Statistik
Den här veckan har vi tittat på olika typer av diagram, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. Den gröna gruppen har även hunnit göra kunskapsloggen vilket den röda gruppen kommer göra under måndagen. Fokus för det här kapitlet har varit att alla elever ska kunna läsa av och tolka tabeller och diagram. Vi har även gjort egna undersökningar där eleven fått presentera resultatet med hjälp av tabeller och diagram.
Begrepp som vi hoppas nu sitter och du gärna får samtala kring hemma är de olika diagrammens utseende. Kanske kan ni hitta något diagram i någon tidning eller på nyheterna. Prata gärna då om vad ni kan utläsa av digrammet. Vad berättar x-axeln och y-axeln. Vad är det för undersökning? Vilket är typvärdet? (dvs den kategori som har flest.) Vilka frågor skulle jag kunna ställa på diagrammet?
Vi går vidare:
Nästa kapitel handlar om tid och ett ganska kort kapitel därefter så har vi delprov B för bok 4A. Detta prov kommer ligga under v.7 ev början av v.8 och tar upp områdena bråk, statistik och tid. Lägger ut exakt datum när vi börjar närma oss på school soft. Samt vad eleverna behöver repetera inför provet för att känna sig förberedd inför provet.
Skola hem:
Läxor hittar ni på school soft, återkommande läxor varje vecka i svenska, engelska och matte.
Nästa vecka:
Måndag: Utvecklingssamtal för dig som bokat in mellan 8-10.30. Sovmorgon för er andra till 10.40.
Tisdag: vanlig skoldag, Kamratstödjarmöte för Storgården 10.20-11.00.
Onsdag: Utvecklingssamtals dag för hela skolan
Torsdag: Allaktivitetsdag se mer info om just din aktivitet.
Fredag: vanlig skoldag
Allaktivitetsdagen torsdagen den 30/1 kl: 9.00-14.00:
Skridskor och bad: Vi samlas vid Ekvallens Sportanläggning/Simhallen kl. 9. Avslutar dagen kl 14.00. Vi kommer meddela dig vart du ska starta dagen under början av nästa vecka.
DU BEHÖVER: Ett par skridskor, hjälm, tjocka vantar, varma och bekväma kläder samt något mysigt att sitta på. Du behöver även badkläder, handduk och ett hänglås som du kan ha till badaktiviteten. Fika, varm dryck, vattenflaska, bulle eller kaka.
Idrottsalen och yoga: Vi samlas i idrottsalen kl 9.00 och avslutar dagen kl 14.00.
DU BEHÖVER: Bekväma kläder för dagen, idrottskor om du vill. Lunch äter vi på skolan.
Syslöjd och bild: Vi samlas i textilslöjden kl 9.00 och avslutar dagen kl 14.00. Lunch äter vi i skolan.
Inför utvecklingssamtalet:
Inför utvecklingssamtalet vill vi att ni vårdnadshavare går in på school soft och kryssar i de frågor som finns för er. Ni hittar dem under elevdokument. Vi vill även att ni elever går in på er school soft och svara på de frågor som finns för er under elevdokument. Dessa dokument ska vara ifyllda minst två arbetsdagar innan mötet. Ser fram emot att träffa er alla. Mötet kommer som vanligt att hållas av er elever där ni presenterar hur de går för er i olika ämnen. Eleverna har även valt egna mål inför den här terminen. På school soft kan ni även hitta matriser för varje ämne där du som vårdnadshavare och elev kan se hur varje ämneslärare har bedömt er prestation under höst terminen.
göra egna undersökningar och presentera resultaten
Frågeställning och följdfrågor
Frågeställningar inför varje lektion:
Lektion 1
Hur gör vi för att ta reda på hur många pärlor det är av varje färg?
Hur håller vi reda på antalet?
Kan vi använda en tabell för att visa antalet pärlor av varje färg?
Kan vi använda ett diagram?
Vad kan ni berätta om resultatet?
Lektion 2
Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett stapeldiagram?
Hur markerar vi antalet i diagrammet?
Vad kan ni berätta om resultatet?
Lektion 3
Vad visar tabellen?
Hur kan vi visa resultatet i ett diagram?
Kan vi använda olika slags diagram?
Vad kan vi berätta om resultatet?
Lektion 4
Vad visar digrammet?
Jämför de två diagrammen, vilka skillnader och likheter ser ni?
Vad kan ni berätta om resultatet?
Lektion 5
När används tabeller?
Vad är en frekvenstabell?
Beskriv vad stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram är. Vad skiljer dem åt?
Hur läser vi antal i stapeldiagram och linjediagram?
Vad är ett typvärde i en undersökning?
Vad är viktigt att tänka på när vi göra egna undersökningar?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik
Problemlösningsförmågan:
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de tolkar och drar slutsatser utifrån information i tabeller och diagram, samt när de jämför och värderar vilka diagram som visar ett korrekt resultat. De tränar även sin problemlösningsförmåga när de analyserar och bedömer vilket slags diagram som är mest lämpligt att använda utifrån en given undersökning, samt när de genomför egna undersökningar.
Begreppsförmågan:
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till statestik, som exempelvis frekvenstabell, typvärde, stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De tränar på jämförande begrepp, som fler, färre, och lika många, när de beskriver och jämför resultatet i tabeller och diagram.
Metodförmågan:
Eleverna tränar på att läsa av och presentera data på olika sätt i tabeller och diagram. De sorterar data, prickar av och skriver antal i frekvenstabeller. De sorterar data, prickar av och och skriver antal i frekvenstabeller. De lära sig hur man gör egna undersökningar och får träna på att rita stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram.
Resonemangsförmågan:
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om statestik genom att till exempel jämföra och tolka resultat i olika slags tabeller och diagram. De resonerar om metoder för att visa och tydliggöra information och vad som kännetecknar olika begrepp kopplade till statistik. Frågor som “Hur kan vi visa resultatet?” och “Vad kan vi berätta utifrån diagrammet?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
Kommunikationsförmågan:
Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att tolka, jämföra och beskriva resultatet av undersökningar för andra. De övar på att kommunicera sin kunskap, såväl muntligt som skriftligt, bland annat genom att göra egna undersökningar.
Centralt innehåll från kursplanen
Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal i vardagsnära situationer när de jämför och beskriver antal utifrån undersökningar.
Eleverna gör enkla beräkningar när de svarar på frågor och beskriver resultat utifrån tabeller och diagram. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.
Sannolikhet och statistik
Eleverna tränar på att läsa av tolka information som presenteras i tabeller, samt i stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram. De jämför och beskriver resultaten på flera sätt och lär sig vad begreppen typvärde innebär.
Eleverna gör egna undersökningar där de samlar in och sorterar data, samt presenterar resultatet i tabeller, stapeldiagram och linjediagram.
Samband och förändring
Eleverna tränar på att se enkla proportionella samband och använder exempelvis begrepp som dubbelt och hälften när de läser av diagram. De resonerar om strategier för gradering av antal på y-axeln. De beskriver även förändring över tid när de läser av linjediagrammet.
Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera problem kopplade till statistik i vardagsnära situationer. De analyserar och tolkar resultatet av olika undersökningar, formulerar egna frågor och resonerar om hur resultat kan presenteras på ett överskådligt sätt.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Åk 4-6
Kunskapskrav
1
2
3
0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Kapitlet inleds med att eleverna sorterar data som de presenterar i tabeller och i diagram. De tränar på att läsa av, beskriva och jämföra resultat, samt på göra egna undersökningar och redovisa sina resultat i tabeller och i stapeldiagram. Eleverna diskuterar hur de ska tolka olika graderingar på y-axeln och resonerar om vilken gradering de ska välja utifrån vilka mätvärden de har. Eleverna möter begreppet typvärdet i olika undersökningar.
Eleverna tränar också på att använda linjediagram och cirkeldiagram. De övar på att läsa av och beskriva resultat som presenteras i dessa diagram och diskutera i vilka sammanhang de används. De övar också på att rita egna stapel-, linje- och cirkeldiagram utifrån enkla undersökningar.
Kapitlet innehåller många praktiska moment där eleverna sorterar data och gör enkla undersökningar, samt tolkar och beskriver information i tabeller och diagram.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektioner
Mål
1. Tabeller och mål
Kunna sortera data och sammanställa resultat i tabeller och stapeldiagram.
Kunna läsa av tabeller och diagram, samt jämföra och beskriva resultat.
2. Stapeldiagram
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån stapeldiagram.
Kunna rita egna stapeldiagram och välja lämplig gradering på axeln.
Kunna göra egna undersökningar.
3. Linjediagram
Känna till vad ett linjediagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån linjediagram.
Kunna rita egna linjediagram.
4. Cirkeldiagram
Känna till vad ett cirkeldiagram är och när det används.
Kunna läsa av, tolka och beskriva resultat utifrån cirkeldiagram.
Kunna rita egna cirkeldiagram.
5. Kunskapsloggen
Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
Göra en självskattning av sin kunskap.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
