Multiplikation och division

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? v 18-20

Vad?

Multiplikation och division

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

Vad ser vi på bilden? • Vad betyder lika stora grupper av kakor? • Hur kan vi ta reda på vem som har lika stora grupper? • Min kompis säger att Elsas grupper ser olika ut, så därför kan de inte vara lika stora. Stämmer det? • Hur många kakor är det på Elsas fat? • Hur många kakor är det på Olivers fat? • Vem har lika stora grupper?

Lektion 2:

Vad ser vi på bilden? • Hur många brickor är det? • Är det lika många flaskor på varje bricka? • Hjälper det oss att flaskorna är grupperade lika när vi ska ta reda på det totala antalet flaskor? • Hur många flaskor är det sammanlagt? • Hur kan vi ta reda på det?

Lektion 3:

• Hur många rader är det? • Hur många kakor är det i varje rad? • Är det lika många kakor i varje rad? Hur vet vi det? • Hur kan vi ta reda på hur många kakor det är totalt? • Finns det flera sätt? • Hur kan vi beskriva vad vi har upptäckt?

Lektion 4:

Vad ser vi på bilden? • Vad använder vi en kopieringsmaskin till? • Hur många hus är det på pojkens papper från början? • Hur många hus blir det om vi dubblerar antalet? • Vad händer när vi dubblerar?

Lektion 5:

• Hur många burkar ser vi på bilden? • Hur många burkar lägger Anna i varje låda? • Hur många lådor behöver Anna? Hur kan vi visa det?

Lektion 6:

Hur många kakor är det totalt? • Hur kan vi dela upp kakorna så att det blir rättvist? • Hur många kakor var får barnen om de delar lika? Hur kan vi visa det?

Lektion 7:

• Hur många blommor är det sammanlagt? • Hur många blommor ger Elsa bort om hon ger hälften till Samir? • Hur många blommor var får Elsa och Samir? Hur kan vi ta reda på det? Finns det fler sätt? • Vad lägger ni märke till?

Lektion 8:

Hur många lådor ser vi på bilden? • Hur många kulor är det i den öppna lådan? • Vad berättar pojken i pratbubblan? • Hur många kulor är det i den stängda lådan om det är lika många i varje? • Hur många kulor är det sammanlagt? På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?

Lektion 9:

Hur kan vi bilda lika stora grupper? • Hur kan vi addera lika stora grupper? • Vad betyder dubbelt så många? • Vad betyder hälften så många? • Hur gör vi när vi grupperar lika? • Hur gör vi när vi delar lika?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: Eleverna formulerar och löser problem, samt värderar valda strategier för multiplikation och division. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: Eleverna möter begrepp som dubbelt och hälften, lika stora samt dela lika. De använder och resonerar kring begreppen och tränar på att se sambanden mellan dessa. De får en första inblick och förståelse för begreppen multiplikation och division.

Metodförmågan: Eleverna tränar på välja och använda olika metoder för att lägga samman antal i lika stora grupper, som till exempel räkna alla, räkna stegvis och addera lika grupper. De övar också på att dela lika genom att gruppera med hjälp av konkret material, eller rita och ringa in grupper.

Resonemangsförmågan: Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser uppgifter. De följer kompisars resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter perspektiven del av helhet och del av antal när de delar en helhet i lika stora grupper, samt delar lika mellan personer eller grupper. Eleverna lägger grunden till förståelsen för multiplikation och division, samt deras egenskaper och samband. De tränar på att bilda lika stora grupper och lägga samman dessa till en helhet. De tränar också på att utifrån en helhet både gruppera och dela lika.

Samband och förändringar: Eleverna möter och tränar på proportionella samband som dubbelt och hälften.

Problemlösning: Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd och möter begrepp som dubbelt och hälften så många, dela lika och sammanlagt. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser utifrån en bild.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna lär sig att gruppera i lika stora grupper och addera grupperna för att ta reda på det totala antalet – det vill säga multiplikation som upprepad addtition. De möter också multiplikation ur ett tvådimensionellt perspektiv när de övar på att se föremål i rader och kolumner och tar reda på hur många det är sammanlagt. Eleverna arbetar med begreppet dubbelt så många och övar på att dubblera antalet saker. För att lägga grunden för division tränar eleverna på att dela upp föremål i lika stora grupper för att se hur många grupper det blir. De övar också på att dela lika mellan ett antal personer för att se hur många saker varje person får, samt möter begreppet hälften och övar på att dela så att det blir hälften så många i varje grupp. Avslutningsvis tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer, med koppling till både multiplikation och division.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Bilda lika stora grupper

• Kunna se och bilda lika stora grupper.
• Kunna beskriva antal grupper och antal saker i varje grupp.

Lektion 2: Addera lika stora grupper

• Kunna addera lika stora grupper.
• Kunna beskriva antal grupper, antal saker i varje grupp och hur många det är sammanlagt.
• Kunna räkna stegvis.

Lektion 3: Lägga i lika rader

• Kunna gruppera och lägga saker i rader med lika många i varje. • Kunna räkna stegvis utifrån lika rader.

Lektion 4: Dubbelt

• Förstå vad begreppet dubbelt betyder
• Kunna dubblera antal saker och tal.

Lektion 5: Gruppera lika

• Förstå vad gruppera lika innebär.
• Kunna beskriva hur många grupper som bildas.

Lektion 6: Dela lika

• Kunna dela ett jämnt antal saker lika i ett antal grupper.
• Kunna beskriva hur många saker det är i varje grupp.

Lektion 7: Hälften

• Förstå vad begreppet hälften betyder.
• Kunna dela ett jämt antal saker och tal på hälften.

Lektionen 8: Problemlösning

• Kunna lösa problem baserade på vardagsnära situationer.

Lektion 9: Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division.
• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lpp Konstiga djur

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 10-17

Vad? Konstiga djur!
Frågeställning och följdfrågor
Vad är konstigt?
Hur är man om man är konstig?
Kan konstigt var något bra?
Hur kan vi använda oss av nätet?

Är vi lika eller är vi olika? Vad kan vara lika eller olika? Måste vi alla vara lika?

Vilka olika behov har vi?

Hur berikar vi varandra med våra olikheter?

Och vad värdesätts i olika situationer och miljöer?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra
    och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera
    ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och
    olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Förankring i kursplanens syfte

Svenska:

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?
Hur ska vi arbeta?

Vi läser högt ett kapitel i taget. Kapitlet diskuteras sedan tillsammans i helklass för att sedan arbetas vidare med på egen hand eller tillsammans med kompis/kompisar.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi samtalar i grupp genom olika VT rutiner där alla har möjlighet att hinna tänka samt framföra sin tanke till gruppen/kompis/kompisar. Vi arbetar med kamratrespons där alla elever får möjlighet att presentera sitt arbete för kompis/kompisar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi tittar på bokens framsida.

Frågeställning:  Spågumman
Vad tror du kommer att hända?
Vt – Rutin

tänk själv
tänk i par,
dela med er

Uppgift: Rita en bild och skriv vad du tror händer i boken.

Kapitel 1 En första idé

Frågeställning: Vad är konstigt? Hur skulle du förklara att något eller någon är konstig?

Vt – Rutin

tänk själv
tänk i par,
dela med er

Kapitel 2   En tävling

Frågeställning: Hur kan ett konstigt djur se ut?

Uppgift: Rita en gemensam figur. Dela in papper i fyra delar. Huvud, ben, axlar och fötter.

Kapitel 3 En domare utses

Frågeställning: Vad heter ditt djur och vad är det för djur?

Uppgift: Nu ska du anmäla dig till tävlingen. Skriv om din figur och berätta vad det är som är speciellt med dig.

Kapitel 4 Kom tillbaka i morgon!

Vi skriver klart brevet

Kapitel 5 Morgon i morgon

Frågeställning: Varför vill inte Hasselmusen bli störd av Jättemyrsloken? Hur tror ni jättemyrsloken kände sig när Hasselmusen inte ville träffa honom? Vad är det Hasselmusen gör?

tänk själv
tänk i par,
dela med er

Kapitel 6 Nätet

Frågeställning: Hur fungerar nätet tror ni? Vad har spindeln för roll?

Uppgift: Vi skapar ett nät av ett garnnystan. Sätter ihop med kludd där trådarna möter varandra så att vi kan ta upp nätet och sätta upp det på väggen. Alla elevernas brev sätts därefter upp på nätet.

När vi skickar runt garnnystanet så använder vi oss av spågumman för att fundera kring vilka djur som kommer att anmäla sig till tävlingen.

Kapitel 7 Tavlingsbidrag

Frågeställning: Kamratrespons, eleverna får i par läsa upp sin text för kompisen bredvid. Samtidigt som kompisen får följa med i texten för att titta efter om sin kompis:

Använder stor bokstav och punkt, blandar inte in stora och små bokstäver, alla bokstäver är åt rätt håll, alla namn börjar med stor bokstav, alla bokstäver kan andas, har mellanrum mellan orden.

Kompisen två stjärnor och en önskan. Eleven rättar till kompisens önskan.

Kapitel 8 Absolut konstiga djur

Vi sorterar våra djur/varelser, gruppen får varsin hög med tävlingsbidrag.

Kapitel 9 -10 Ännu fler …

Hur känner sig jättemyrsloken nu?
Kapitel 11 Fler möjligen konstiga

Vi läser upp några av våra tävlingsbidrag.
Kapitel 12 -14

Alla vinner tävlingen för vi är alla unika och helt fantastiska! Vi får ett brev på ”nätet” och det visade sig vara ett diplom till alla oss unika, ”konstiga” individer. Vi spelar ett miljöspel som fainns med på vårt diplom från grön flagg. Priset på tävlingen är ett fruktspett.

Varför?
Sammanhang och aktualitet

Ett av våra övergripande mål på skolan handlar om normkritik. Vi ser berättelser och högläsning som en bra ingång i ämnet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,
att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 5- 7

Vad? Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi jämföra husen?

• Hur kan vi beskriva skillnaden i höjd mellan dem? • Vilka ord använder vi när vi jämför höjden?

Hur kan vi ta reda på vilken som är längst?

• Finns det fler sätt? • Kan vi placera dem bredvid varandra och jämföra? • Skulle vi kunna använda gemen som hjälp? Hur då? • Hur många gem tror ni behövs för att mäta pennan och kritan?

Hur skulle vi kunna mäta soffan?

• Kan vi använda någon del av kroppen för att mäta? • Vilka kroppsdelar skulle vi kunna använda? • Hur många händer, famnar eller fötter tror ni behövs? • Behöver kroppsdelarna vi mäter med ha samma storlek, eller kan vi till exempel mäta med fötter som är olika stora?

Hur kan vi mäta pennan?

• Hur många centikuber behövs? • Hur kan vi använda linjalen för att mäta? • Vad visar linjalen? • Hur lång är pennan? • Hur vet vi det?

Hur kan vi jämföra höjd?

Vilka ord använder vi? • Hur kan vi jämföra längd? Vilka ord använder vi? • Hur gör vi när vi mäter med saker? • Hur gör vi när vi mäter med kroppen? • Hur gör vi när vi mäter med linjal? • Vad är en centimeter?

Övergripande mål från LGR11 2.2

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna löser problem och resonerar kring hur de kan jämföra längder med olika måttenheter. De värderar valda metoder.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare och centimeter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”när passar det att mäta i centimeter?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar kring längd och höjd och hur de kan använda olika metoder för att mäta. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av olika konkreta mätredskap, och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med både nutida och äldre måttenheter, samt ostandardiserade och standardiserade måttenheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till mätning med olika mätredskap, och resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller

Hur ska vi arbeta?Hur?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Jämföra höjd och längd

• Kunna jämföra längd och höjd.

• Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

Mäta med saker

• Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.

• Kunna uppskatta hur långa föremål är.

Mäta med kroppen

• Kunna mäta med olika kroppsdelar.

• Förstå begreppet enhet och hur det används.

Mäta med linjal

• Kunna mäta med linjal.

• Använda med enheten centimeter.

Kunskapslogg

• Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.

• Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Addition och Subtraktion 0–20

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 2-5

Vad? Addition och Subtraktion 0–20

Frågeställning och följdfrågor

  1. Hur många bröd finns på plåten?
    1. Hur många bröd är det sammanlagt med de tre brö- den som ligger bredvid?
    2. Hur kan vi visa det med kuberna och tioramarna?
    3. På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  2. Hur många olika sorters smörgåsar är det?
    1. Hur många smörgåsar är det sammanlagt?
    2. Hur kan vi ta reda på det?
  3. Hur många ljus är det sammanlagt?
    1. Hur kan vi ta reda på det?
  4. Hur många blommor är det från början?
    1. Hur många blommor tar Elsa bort?
    2. Hur många blommor är kvar?
    3. På vilka olika sätt kan vi subtrahera?
  5. Hur många blommor fanns det från början?
    1. Hur många blommor vissnar och tas bort?
    2. Hur många blommor är kvar?
    3. Hur kan vi ta reda på det?
  6. Hur många munkar hade Elliot från början?
    1.  Hur många munkar ger han bort?
    2. Hur många munkar är kvar?
    3. Hur kan vi ta reda på det?
  7. Hur många kuber har vi i den första tioramen?
    1. Hur många kuber har vi i den andra?
    2. Vad är 8 + 4? Vad är 4 + 8? Är 8 + 4 samma sak som 4 + 8?
    3. Hur kan vi ta reda på det? Finns det fler sätt?
  8. Vad ser ni på bilden?
    1.  Hur många äpplen är det på bordet?
    2. Hur många äpplen är det i korgen?
    3. Vilka uppgifter i addition kan vi hitta på? • Vilka uppgifter i subtraktion kan vi hitta på? • Finns det fler uppgifter som passar bilden?
  9. Hur gör vi när vi adderar genom att bilda tio?
    1. Hur gör vi när vi subtraherar genom att räkna bakåt?
    2. Hur gör vi när vi adderar och subtraherar ental?
    3. Hur gör vi när vi subtraherar från tio?
    4. Hur bildar vi en talfamilj?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som addition och subtraktion, och upptäcker sambandet mellan dem.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland annat genom att addera och subtrahera från tio. De räknar vidare och räknar bakåt samt adderar och subtraherar ental.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur addition och subtraktion hör i hop. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda strategier för addition och subtraktion.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap kring addition och subtraktion, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal inom talområdet 0–20 och tränar på att dela upp dem i flera delar. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. Eleverna upptäcker sambandet mellan addition och subtraktion och bildar talfamiljer. Eleverna använder olika huvudräkningsmetoder för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på situationen, och resonerar om metodernas lämplighet.

Algebra

Eleverna utvecklar en förståelse för likhetstecknets innebörd, samt upptäcker och skriver likheter med addition och subtraktion.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd, utifrån vardagsnära situationer. De möter problem där kopplingen mellan addition och subtraktion blir tydlig.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma. Singma hjälper oss att hitta olika strategier med hjälp av talen 0-20. Vi skapar en bra grund för att lösa högre tal då vi befäster strategier med lägre tal och skapar en förståelse till att dessa strategier kan användas på vilka tal som helst.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Addera genom att räkna vidare.

• Att kunna addera genom att räkna vidare från det största talet.

Addera genom att bilda tio.

• Att kunna addera genom att bilda tio och lägga till det som blir kvar.

• Att kunna använda tiokamrater vid addition.

Addera ental

• Att kunna addera ental genom att först bilda tio

Subtrahera genom att räkna bakåt

• Att kunna subtrahera genom att räkna bakåt.

Subtrahera ental

• Att kunna subtrahera ental genom att först bilda tio.

Subtrahera från tio

• Att kunna subtrahera genom att bilda tio och sedan ta bort från det.

• Att kunna använda tiokamrater vid subtraktion.

Talfamiljer

• Kunna skriva likheter med addition och subtraktion utifrån en bild.

• Att förstå innebörden av begreppet talfamilj och kunna bilda egna talfamiljer.

• Att förstå den kommutativa lagen.

Problemlösning

• Att kunna använda addition och subtraktion för att lösa problem utifrån en bild.

• Att upptäcka sambandet mellan addition och subtraktion i vardagliga sammanhang.

• Att kunna skriva lösningar med siffror och symboler.

Kunskapslogg

• Att reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.

• Att göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Talen 0-20

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson Marie Moberg

När, under vilka veckor? 48-51

Vad? Talen 0-20

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur många ägg är det?
  • Hur många jordgubbar är det?
  • Hur gjorde ni för att räkna sakerna?
  • Vilka saker är lättast att räkna?
  • Vilken grupp har flest barn?
  • Hur många fler?
  • Är det lätt att jämföra två grupper när de står i oordning?
  • Hur kan vi göra det lättare att jämföra?
  • Kan ni se något mönster i bilden?
  • Hur mycket större blir talen i varje steg?
  • Kan ni se något mönster när ni tittar på färgerna på kuberna?
  • Lägger ni märke till något mer?
  • Vilket mönster kan ni se?
  • Vilket tal kommer sedan?
  • Hur vet ni det?
  • Hur kan vi räkna antal upp till 20?
  • Hur skriver vi talen 11–20 med siffror?
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tal?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar tal?
  • Vad är en talföljd?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte
Förmågorna i matematik
Problemlösningsförmågan

Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljde

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som större än, mindre än, störst och minst. De diskuterar och löser uppgifter där de storleksordnar tal för att förstå innebörden av dessa begrepp.

Metodförmågan

Eleverna använder metoden att först bilda en grupp om tio och räknar sedan vidare därifrån, för att beräkna antal. Samma metod används när de jämför och stor- leksordnar tal.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de kan jämföra antal. De resonerar kring tal- följder och hur de kan fortsätta mönster i talföljder.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap kring talen 0–20 genom att visa, rita och berätta om talens innebörd, och jämföra olika tal med varandra. De förklarar och utrycker sig muntligt och med hjälp av bilder, siffror och konkret material.

Centralt innehåll från kursplanen
– Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal i talområdet 0–20 och använder sig av kunskapen om att tal kan delas upp i mindre delar. Talen 0–20 används i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

– Algebra

Eleverna tränar på att upptäcka, beskriva och fortsätta enkla mönster i talföljder samt se vad som saknas för att ett mönster ska bli fullständigt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Räkna till 20
  • Kunna känna igen talen och räkna från 11 till 20.
  • Kunna bilda en grupp om tio och räkna vidare därifrån.
Jämföra antal
  • Kunna jämföra antal saker upp till 20.
  • Kunna använda begrepp som fler än och färre än.
Storleksordna tal
  • Kunna jämföra och storleksordna tal upp till 20.
  • Kunna använda begrepp som större än och mindre än.
Talföljder
  • Kunna känna igen och upptäcka mönster i talföljder.
  • Kunna fortsätta och göra klart talföljder.
Kunskapslogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om talen 0–20.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Former och mönster

Ansvarig/Ansvariga lärare: Camilla Mauritzson och Marie Moberg

När, under vilka veckor? 46-47

Vad? Former och Mönster

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika geometriska former kan vi se?

Hur kan vi beskriva våra geometriska former

Hur kan vi sortera våra olika former?

Hur kan vi upptäcka mönster?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna tränar sin problemlösningsförmåga när de arbetar med mönster. De upptäcker hur mönstret är uppbyggt och hittar mönstrets delar, samt undersöker vilken del i geometriska mönster som saknas. De skapar även egna mönster och utmanas i att hitta många olika variationsmöjligheter.

Begreppsförmågan

Eleverna möter geometriska begrepp som triangel, kva- drat, rektangel, cirkel och månghörning. De diskuterar och löser uppgifter där de jämför och sorterar geome- triska former utifrån egenskaper. På så sätt bygger de upp en förståelse för geometriska begrepp.

Metodförmågan

Eleverna använder metoden att sortera och gruppera geometriska former efter deras egenskaper. Det hjälper dem att se likheter och skillnader mellan formerna.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de kan jämföra former, till exempel genom att resonera kring storlek, färg eller antal hörn och sidor.

Eleverna tränar på att resonera kring mönster genom att beskriva och förklara för andra hur mönstret är uppbyggt och hur det kan fortsätta.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap kring geometriska former, bland annat genom att visa, rita och berätta om deras egenskaper. De beskriver, ritar och skapar mönster med hjälp av konkret material.

Centralt innehåll från kursplanen

Algebra

Eleverna upptäcker och beskriver geometriska mönster utifrån färg, form och storlek. De lär sig att upptäcka vilken form som saknas i ett mönster, och att skapa och fortsätta mönster.

Geometri

Eleverna möter tvådimensionella objekt som triangel, kvadrat, rektangel, cirkel och månghörning. De beskri- ver och jämför formernas egenskaper utifrån begrep- pen form, hörn och sidor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer.
  • Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna kommer tillsammans få utforska genom att upptäcka och reflektera både enskilt i par och i den stora gruppen. Vi kommer att laborera med våra former för att skapa ytterligare förståelse samt kunna skapa mönster.

I slutet av momentet kommer eleven enskilt få visa sina kunskaper genom kunskpsloggen. Där eleven får visa på sina nya kunskaper samt även själv få uppskatta hur de olika momenten har gått genom de tre “smile” som finns vid varje uppgift.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning av eleven kommer ske kontinuerligt under samlingar där vi tillsammans reflekterar kring de olika frågeställningarna. Samt under arbetspassen där eleven själv arbetar med arbetsboken. En utvärdering av elevens kunskaper kommer även ske i slutet av momentet genom den kunskapslogg som finns i slutet av kapitlet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Geometriska former
    • Kunna känna igen och benämna vanliga geometriska former.
    • Kunna beskriva former och vad som utmärker dem.
  2.  Jämföra former
    • Kunna jämföra geometriska former samt beskriva likheter och skillnader.
    • Kunna ange antal hörn och sidor på olika månghörningar.
  3. Sortera former
    • Kunna sortera geometriska former utifrån olika egenskaper.
    • Kunna beskriva hur former har sorterats.
  4. Upptäcka mönster
    • Förstå vad ett mönster är.
    • Kunna upptäcka, beskriva och fortsätta mönster.
    • Kunna bilda egna mönster med hjälp av olika former.
  5. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om former och mönster.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.