Medeltiden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Vad?

Vi har nu lärt oss mer om hur vikingarnas tåg gick till, samt en hel del om hur livet såg ut under Vikingatiden. När vi lämnar Vikingatiden runt år 1050 hade handelsplatser växt fram, stormän bestämde fortfarande över mindre landskap, människor trodde på de fornnordiska asagudarna och i Norden skrev man skrev med runskrift, 1520 bodde många i stora städer, kungar styr över stora länder, Norden är kristet och man skriver med det latinska alfabetet.

 

Men vad var det som gjorde att allt det där förändrades och hur gick det till? Det ska vi ta reda på när vi läser om Medeltiden – tiden mellan 1050 och 1520.

 

Vi kommer lära oss mer om:

Norden blev kristet

Hansan

Digerdöden

Brandskattningen av Visby

Ståndssamhället

Kalmarunionen

Stockholms blodbad

Gustav Vasas väg till makten

 

Personer vi tar reda på mer om är:

Birger jarl och hans söner

Valdermar Atterdag

Heliga Birgitta

Drottning Margareta

Kristian II

Gustav Vasa

Ärkebiskop Trolle

Erik av Pommern

Kristina Gyllenstierna

 

När?

 

Vecka 49-3

Hur?

Bygga upp en tidslinje i klassrummet

Läsa faktatexter i PULS Historia

Lyssna på dramatiseringar

Välja rätt ord i lucktexter
Resonera kring frågor

Se filmer och serier

Skriva egen text

Rita bilder

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinen Think-pair-share används kontinuerligt.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på vår tidslinje.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Vikingarnas möten med omvärlden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Nu är det dags för oss i Jupiter att tillsammans lära oss mer om hur vikingarnas tåg gick till. På så sätt får vi förståelse för hur handelsplatser och städer har växt fram

 

Vad?

  • När var Vikingatiden?
  • Vilka var stormännen?
  • Vad innebar ett vikingatåg?
  • Vart gick vikingatågen?
  • Stämmer den bild som ofta visas av vikingarna överens med verkligheten?
  • Vad menas med vikingatåg i västerled och österled?
  • Vilka spår finns kvar efter vikingatiden?
  • Hur gick handeln till under vikingatiden?
  • Vad kallades vikingarnas båtar?
  • Varför var vikingaskeppen så viktiga för vikingatågen?

När?


Vecka 47-48

Hur?

  • Vi läser om Vikingatiden på NE och arbetar med uppgifter kopplade till texten.
  • Vi övar på ord och begrepp kopplade till avsnittet.

Ordlista:

 

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundra är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share och Headline används för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Månadsbrev Jupiter

Hej alla Jupiter-familjer!

 

Här kommer årets sista månadsbrev från Jupiter. Den här månaden har brevet fokus på vårt arbete med historia samt vårt värdegrundsarbete.

Vår blodiga historia

 

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckats med. Och vilken tur att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

För ett par veckor sedan tog vi avstamp i Vikingarnas möten med omvärlden genom att läsa om bland annat vikingatåg med plundringar och handel.  Vi har också läst Maj Bylocks Drakskeppet som skildrar hur riddarflickan Petite från det stora Frankerriket blir kidnappad av vikingar och såld som träl i Norden. 

 

 

Vi har sedan konstaterat att det hänt en del sedan Vikingatidens slut ca 1050. När Gustav Vasa tillträder som kung 1523 skriver vi med det latinska alfabetet istället för runskrift. Svenskarna ber till den kristna guden istället för de fornnordiska asagudarna, stora städer har växt fram och istället för stormän som styr över landskap har vi kungar som styr över stora länder. Men vad var det egentligen för händelser som ledde fram till alla dessa förändringar? För att ta reda på det behöver vi lära oss mer om tiden mellan 1050 och 1520, den tid vi kallar för Medeltiden.

 

 

Vi varvar berättelser som beskriver vår blodiga historia med att läsa och skriva fakta. Vi övar också på att resonera kring orsaker till – och konsekvenser av – de förändringar som skedde och det människor gjorde. Hittills har vi hunnit med att beröra Digerdöden, Brandskattningen av Visby, När Norden blev kristet, Birger jarl och hans söner, samt kort om hur Hansan tog makten på Östersjön.

 

 

Efter jul kommer vi läsa mer om Hansan, Kalmarunionen, Stockholms blodbad och Gustav Vasas väg till makten.

 

En av Lemshagas viktigaste byggstenar är Cultures of Thinking, på vardagligt Lemshagaspråk COT (uttal KÅTT), med fokus på tänkandes åtta krafter. Genom att vi arbetar både enskilt och tillsammans – och med olika typer av uppgifter – ges tid och möjlighet att tänka, dokumentera sitt eget tänkande, ta del av andras tänkande och därigenom utvecklas i sitt lärande. Vi ritar och skriver mycket på tavlan, och på så sätt kan också också vi lärare modellera vårt tänkande.   

 

Snälla, välkomnande och inkluderande

 

Som vi skrivit om innan har vi i Jupiter stort fokus på ett välkomnande och inkluderande klimat, och har de senaste veckorna arbetat med detta på olika sätt.

 

I december har vi lagt på en extra växel genom att arbeta med Snäll-kalendern från Friends. Varje dag öppnar vi en lucka och samtalar och/eller gör aktiviteter kopplade till dagens lucka.

 

 

 

Vi har t ex satt upp postitlappar med uppåtpuffar i Storgården, pratat om samtycke och vikten av att säga hej. Kanske har ni därhemma också fått några julkort eller dikter?

 

 

När vi skrev dikter passade vi på att repetera ordklasser genom att skriva femradingar:

 

              

 

Trevlig helg!

 

/Jupiter-teamet genom Catrin

 

Jupiter oktober 2022

Varför är det egentligen viktigt med demokrati? Hur skulle det kunna vara om vi inte levde i en demokrati? Tänk om ledaren i Sverige skulle bestämma vilka nyheter du fick läsa eller vad du fick prata om. Tänk om det skulle vara förbjudet med sociala medier. Tänk om du kunde få i fängelse bara för att du inte håller med om vad ledaren tycker.

 

Utifrån dessa frågor och tankar startade Jupiters demokratiprojekt. Med val i Sverige, krig i Europa och protester i Iran är frågorna förstås mycket aktuella. I detta månadsbrev tänkte vi ta chansen att berätta lite mer om hur vi arbetat med projektet.

 

Varje vecka har vi läst fakta, svarat på frågor, arbetat med begrepp, sett serien ”Dröm om demokrati”, gjort olika aktiviteter för att fördjupa lärandet samt bearbetat våra tankar genom dokumentation i våra sugarbooks.

 

Här är ett axplock av allt vi gjort:

 

Vi lånade material av kommunen och byggde upp en autentisk vallokal där eleverna fick rösta. Pedagoger kampanjade för sina partier med mycket valfläsk. Efter valet delades eleverna in i grupper och med hjälp av föremål och bilder fick de representera olika förvaltningar i kommunen och spela rollspel när budgeten skulle fördelas.

 

 

Efter vårt dramatiserade val fick arbetade eleverna i par med att sortera händelserna på valdagen i kronologisk ordning och sedan dokumentera med text och bild i sugarbook:

 

 

Eleverna skapade egna partier som de sedan presenterade för klassen:

 

 

Sedan tog vi reda på fakta om riksdagspartierna:

 

 

 

Vi åskådliggjorde skillnaderna mellan höger- och vänsterpolitik:

 

 

 

 

Vi läste, skrev och presenterande också demokratiska principer:

 

 

Dessutom har vi spelat in film med de mänskliga rättigheterna, spelat begrepps-memory, parat ihop begrepp, diskuterat, skrivit, läst om hur det var under andra världskriget innan FN skrev de mänskliga rättigheterna med mycket mera.

 

Bra jobbat de här veckorna alla elever och stort tack för alla fina diskussioner! Ett stort tack också till alla vårdnadshavare för samarbetet med demokratiläxorna under detta projekt.

 

Kommande projekt

 

Vi har gått vidare till ett geografi-projekt om Sverige. Vi följer Holger Nilssons resa i geografens testamente samt Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige i boken med samma namn. Precis som i demokratiprojektet blandar vi fakta och nötning med mer kreativa aktiviteter för att ge eleverna goda möjligheter att lära.

 

Denna vecka har vi till exempel skrivit om örlogsstaden Karlskrona eftersom Nils Holgersson var där och träffade Rosenbom och Karl XI. Vi har också bland annat övat kartor på Seterra, läst och skrivit fakta om naturtyper, övat på att slå i kartbok och byggt landskap med trolldeg.

 

Vi har, tillsammans med eleverna, pratat om att det kanske vore roligt att bjuda in er vårdnadshavare till ett litet vernissage när våra landskap är klara. Mer om detta kommer längre fram.

 

Med varma hälsningar,

Jupiter-gänget

 

 

 

 

Jupiter vecka 34

Tack för en superbra vecka alla Jupiterister!

 

Måndagen inleddes med en praktisk demokratilektion där ni alla fick rösta samt delta i rollspel. Bra jobbat! Inom ramen för vårt demokratiprojekt har vi även arbetat med valdagen, börjat se serien Dröm om demokrati samt läst och skrivit fakta om kommuner och regioner. Läxan till torsdag är att läsa texthäftet för någon där hemma samt skriva meningar med de understrukna orden.

 

          

 

För övrigt har vi lästränat, läst och skrivit om Nils Holgersson, läst en berättelse på engelska och haft de första lektionerna i slöjd samt i bild eller teknik. På matten har vi börjat arbeta med första kapitlet i Singma 4A.

 

Veckans höjdpunkt var kanske igår, torsdag, då vi besökte Björnö. Ni var riktiga överlevare som lagade egen mat på stormkök och diskade i havet. Ni var också många som glatt hoppade i det glittrande vattnet.

 

 

Nästa vecka

 

Nästa vecka är det lektioner som vanligt. Sofia är för kännedom på kurs måndag och tisdag.

 

Bland annat fortsätter vårt arbete med Nils Holgersson och Demokrati. Läs gärna de lokala pedagogiska planeringarna för projekten på hemsidan. Ni hittar dem även här:

 

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/nils-holgerssons-underbara-resa-genom-sverige-2/

https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/svenska/demokrati/

 

Kom ihåg

 

Det är ute-idrott fram till höstlovet. Planering för idrotten hittar ni under Lokala planeringar på hemsidan. Här är en länk: https://lemshaga.se/lokalaplaneringar/orienteringfriidrott/

 

 

Läxan lämnas in senast torsdag.

 

Vi äter lite senare lunch nu i 4:an. Ta gärna med en frukt att äta på förmiddagen om du märkt att du blir hungrig tidigt.

 

Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige

Ämnen: Svenska och geografi
Årskurs: 4
Ansvariga: Catrin Colliander och Sofia Landberg
När: v 34-43

 

Varför?


I kursplanen för svenska står det att du ska få lära dig att läsa och förstå olika typer av texter. Men vad kan man egentligen lära sig av att läsa en skönlitterär bok?

 

Jo, tänk om det fanns ett sätt där du, utan att fysiskt förflytta dig, kunde resa runt i hela Sverige och besöka många olika platser. Där du kunde lära dig om kartan, hur det ser ut på olika platser och vad som händer där. Tänk om det fanns ett sätt där du, utan att prata med en enda människa, kunde få veta vad andra tycker, tänker och känner. På så sätt kunde du utveckla din empati och bli bättre på att se saker ur flera perspektiv. Tänk om det fanns ett sätt där du samtidigt lärde dig fler ord och blev bättre på att läsa och skriva.

 

Allt detta får du faktiskt chansen till när du läser boken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. En riktig klassiker skriven av Selma Lagerlöf, en av Sveriges genom tiderna mest kända författare.

 

Vad? 

 

  • Förstå det vi läser.
  • Sammanfatta.
  • Skriva efter stödstruktur.
  • Skriva av.
  • Om författaren Selma Lagerlöf.
  • Olika dialekter i Sverige.
  • Platser i Sverige.
  • Sverigekartan.
  • Hur naturen och kulturen påverkar hur det blir på olika platser.

Begrepp Nils Holgersson

Hur?

  • Läraren läser högt och du hänger med i egen bok. Vi lär oss ta reda på nya ord tillsammans genom att slå upp dem eller lista ut vad de betyder genom att undersöka stycket ordet står i. Läraren tänker högt  om sådant som inte står direkt i texten, men som man ändå kan förstå genom att lägga ihop flera saker som står i texten.

  • Du läser själv i boken.

  • Efter läsning, både egen och gemensam, tränar vi på att välja ut de tre viktigaste händelserna i kapitlet och sedan sammanfatta kapitlet genom att skriva vad som hände först, sedan och till sist.

  • Vi arbetar också med frågor som gör så att du får tänka själv och tillsammans med andra för att förstå texten. Frågorna är sådana att du både får tänka kring vad som står i texten och sådant som man kan förstå genom att lägga ihop flera saker från texten.

  • Ibland skriver vi sammanfattningarna gemensamt och ibland får du skriva själv utifrån en stödstruktur.

  • Några lektioner skriver du av en bit från boken så snyggt och rätt du kan.

  • Du kommer få läsa och skriva om Selma Lagerlöf som skrivit boken.

  • När vi läser om en plats Nils besöker lyssnar vi på vilken dialekt som talas där samt markerar platsen på vår Sverigekarta. Vi pratar och skriver också om hur det ser ut där och varför.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

 

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

 

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

 

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share, Headline och I see – I think – I wonder används för att synliggöra alla elevers tänkande.

 

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

 

Miljö – Vi följer Nils Holgerssons resa på en karta i klassrummet. Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

 

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande. 

 

Modellering – Läraren “tänker högt” vid läsning av text.