Varför?
I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt historiemedvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.
Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.
Vad?
Vi har nu lärt oss mer om hur vikingarnas tåg gick till, samt en hel del om hur livet såg ut under Vikingatiden. När vi lämnar Vikingatiden runt år 1050 hade handelsplatser växt fram, stormän bestämde fortfarande över mindre landskap, människor trodde på de fornnordiska asagudarna och i Norden skrev man skrev med runskrift, 1520 bodde många i stora städer, kungar styr över stora länder, Norden är kristet och man skriver med det latinska alfabetet.
Men vad var det som gjorde att allt det där förändrades och hur gick det till? Det ska vi ta reda på när vi läser om Medeltiden – tiden mellan 1050 och 1520.
Vi kommer lära oss mer om:
Norden blev kristet
Hansan
Digerdöden
Brandskattningen av Visby
Ståndssamhället
Kalmarunionen
Stockholms blodbad
Gustav Vasas väg till makten
Personer vi tar reda på mer om är:
Birger jarl och hans söner
Valdermar Atterdag
Heliga Birgitta
Drottning Margareta
Kristian II
Gustav Vasa
Ärkebiskop Trolle
Erik av Pommern
Kristina Gyllenstierna
När?
Vecka 49-3
Hur?
Bygga upp en tidslinje i klassrummet
Läsa faktatexter i PULS Historia
Lyssna på dramatiseringar
Välja rätt ord i lucktexter
Resonera kring frågor
Se filmer och serier
Skriva egen text
Rita bilder
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Rutinen Think-pair-share används kontinuerligt.
Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på vår tidslinje.
Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.
Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.