Författare: Catrin Colliander

Jupiter juni 2023

I hållbarhetens tecken

 

De senaste månaderna har hållbarhet samt natur och miljö varit ett återkommande inslag i våra projekt. Vi har till exempel fortsatt besöka våra naturrutor och dokumentera alla förändringar som skett under våren. Självklart följer vi också våra slutna ekosystem. Såhär fint frodas de efter snart två månader i oöppnad burk:

 

Rädda Östersjön

Jupiter deltar via Värmdö Skärgårds Rotaryklubb i projektet Rädda Östersjön. Det innebär att vi med hjälp av en vattentestväska, som vi fått av Rotaryklubben, tar prover och lär oss mer om vattenkvaliteten i vår närmiljö.
Den här veckan har vi varit vid Lemshagasjön och Södersved där vi tagit olika prover. Vi fick följande resultat:

Lemshagasjön

Vattnets temperatur: 18,5 grader
Syrehalt: 4 ppm
Syremättnad: 42%
Siktdjup: 128 cm + (vi såg ner till botten vid bryggan)
PH-värde: 7-8
Fosforhalt: 1 ppm
Kvävehalt: 5 ppm
Kolibakterier: Negativt

 

 

 

Södersved

 

Vattnets temperatur: 16,5 grader
Syrehalt: 4 ppm
Syremättnad: 41 %
Siktdjup: 219 cm
PH-värde: 8
Fosforhalt: 1 ppm
Kvävehalt: 5 ppm
Kolibakterier: Negativt

 

 

 

 

 

Katamaraner 

 

I höstat byggde eleverna katamaraner av återbrukat material. När vi var nere vid Södersved passade vi på att testa dem i ett katamaran-race. Båtarna seglade väldigt bra och det blev till slut en rafflande final!

 

 

 

 

Hållbara städer

 

I tekniken återanvänder vi material som vi fått av er vårdnadshavare och bygger viktiga samhällsfunktioner med hållbart tänk. Eleverna har fått funderat på hur de ska bygga skolor, förskolor, mataffärer, bibliotek, parker och transportcenter på ett hållbart sätt, och sedan byggt modeller i återbrukat material.

 

 

 

 

Argumentera för klimatet

 

 

Efter att ha lärt oss om den förstärkta växthuseffekten och klimatförändringar kändes det viktigt att fokusera på vad vi kan göra för att den stoppa den globala uppvärmningen. Det resulterade i viktiga argumenterande texter:

 

 

 

 

 

Ute i närmiljön

 

Den här tiden på året är det förstås extra lätt att använda oss av vår fantastiska närmiljö, exempelvis för att skriva fina sinnessikter eller ta ett friskt dopp från bryggan.

 

 

 

Jupiter maj 2023

WOW! Vilka barn ni har. Lyckliga vi som får hänga med dem om dagarna. 

 

De var alla så grymma under dagens schack-turnering när Jupiters egna Schackfyra gick av stapeln. Koncentrerade, engagerade och peppande. Oavsett om vi vann eller förlorade våra matcher har vi tränat våra hjärnor ordentligt, och dessutom haft en fin och gruppstärkande dag tillsammans.

 

          

 

Efter ett rafflande slutspel med knäpptyst och engagerad publik tog Vincent till slut hem bucklan, och vi alla firade med chips och saft.  

Gröna veckan

 

Denna vecka har vi även haft Gröna veckan och Grön Flagg-gänget planerade en skojig klimatsmart vecka åt oss. Igår tog Jupiter hem segern i skolans tävling om vilken årskurs som kunde slänga minst mat. Jupiter taggade som vanligt till ordentligt och slängde noll gram mat. Inte ett endaste riskorn fanns kvar på tallrikarna när vi var klara. På måndag belönas vi med en smarrig fika.

Vatten, vind och luft

 

För övrigt har vi i NO:n gått över till terminens sista projekt, som är Vatten, vind och luft. I temat ingår både biologi, kemi och fysik, och som vanligt använder vi även tid från svenskan till att läsa och skriva fakta. Som en uppstart på projektet besökte vi för ett par veckor sedan Hemmesta sjöäng där vi fick veta mer om våtmarken och rovfiskens betydelse för Östersjön.

 

 

 

Läsning

Som vanligt fokuserar vi också mycket på läsning. Vi läser Katitzi, Solhjärtats hemlighet samt valfria böcker. Vi tänker, skriver, samtalar och diskuterar om det vi läser. Med hjälp av tankerutiner från COT (Cultures of thinking) dyker vi ner i berättelserna och övar på att ta olika karaktärers perspektiv.

 

 

 

Jupiter-elever har gjort ett jättejobb med att registrera våra nya böcker och göra i ordning biblioteket. Perfekt när vi har läslektioner!

 

 

Ny mentor

Vi har också fått besök av Andreas som kommer att vikariera för Sofia under nästa år när hon är föräldraledig. Andreas jobbar just nu i åk 6 och vi är så glada för att han kommer och hänger med oss i 5:an!

 

 

Skolans dag 10/5

Nu på onsdag den 10/5 är det skolans dag. Klockan 13-15 anordnar Storgården diverse olika aktiviteter som både elever och vårdnadshavare kan besöka. Åk 5 har för kännedom fikaförsäljning på skolgården. Hör gärna av er till mentor om ingen vårdnadshavare till ert barn har möjlighet att komma, så vi kan hjälpa till och se till så att ingen blir utan fika av den anledningen.

 

Trevlig helg!

 

/Jupiter-teamet

Jupiters månadsbrev mars-23

Det började med Abraham

 

De senaste veckorna har vi arbetat med de Abrahamitiska religionerna. Vi tog avstamp i berättelserna om Abraham och gick sedan vidare till Gamla testamentet. Därifrån tog vi oss till Judendomen, följt av Nya testamentet, Kristendomen, Koranen och Islam. De senaste dagarna har vi undersökt likheter och skillnader mellan religionerna.

 

Ett axplock av vad vi pysslat med

 

Övat på begrepp:

 

 

Sett filmer om Abraham och återberättat till bilder:

 

 

Läst berättelser ur Gamla testamentet och skrivit till bilder:

 

 

Läst lärobokstext, svarat på frågor och sammanfattat:

 

 

Sammanfattat religionerna på faktablad:

 

 

Jämfört religionerna i VENN-diagram:

 

 

Byggt händelser ur Jesus liv i trolldeg:

 

 

 

    

 

Diskussioner

Vecka 10 kommer vi att ha diskussioner, där alla övar på att:

 

  • Säga sin åsikt
  • Lyssna på varandra.
  • Ställa frågor till varandra.
  • Bygga vidare på det andra säger.

Frågorna vi kommer diskutera är:

  • Vad tycker du är viktigt i livet?
  • Hur tycker du att en människa ska vara mot andra?
  • Hur tror du att världen skapades?
  • Vad tror du händer efter döden?
  • Hur märks det att Sverige är ett kristet land?
  • Är det viktigt att alla i samma familj tillhör samma tro? Varför/varför inte?
  • Varför finns religion, tror du?
  • Tycker du att man ska döpa små barn? Varför/varför inte?
  • Vad tycker du man ska svara om någon säger att en religion är bättre än en annan?
  • Varför kan det bli konflikter inom och mellan religioner, tror du?
  • Är judendom, kristendom och islam mest lika eller olika tycker du? Varför?
  • Varför tror du att det är viktigt för människor att få uttrycka sin religion, till exempel genom att be, fira högtider eller ha på sig särskilda klädesplagg?

Prov 13/3

 

Måndagen den 13/3 har vi ett litet prov för att stämma av vad vi lärt oss. Instuderingsmaterial finns i SO-arbetsytan på meitner. Eleverna har även fått det med hem i pappersform. Du hittar det också här: https://docs.google.com/document/d/1OPQRLdXcqeMTR2Lqd3aEbPgrr4xgqdHxpIZyY6AouJA/edit

 

Ha nu ett riktigt fint lov så ses vi igen måndagen den 6/3!

 

 

 

Medeltiden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Vad?

Vi har nu lärt oss mer om hur vikingarnas tåg gick till, samt en hel del om hur livet såg ut under Vikingatiden. När vi lämnar Vikingatiden runt år 1050 hade handelsplatser växt fram, stormän bestämde fortfarande över mindre landskap, människor trodde på de fornnordiska asagudarna och i Norden skrev man skrev med runskrift, 1520 bodde många i stora städer, kungar styr över stora länder, Norden är kristet och man skriver med det latinska alfabetet.

 

Men vad var det som gjorde att allt det där förändrades och hur gick det till? Det ska vi ta reda på när vi läser om Medeltiden – tiden mellan 1050 och 1520.

 

Vi kommer lära oss mer om:

Norden blev kristet

Hansan

Digerdöden

Brandskattningen av Visby

Ståndssamhället

Kalmarunionen

Stockholms blodbad

Gustav Vasas väg till makten

 

Personer vi tar reda på mer om är:

Birger jarl och hans söner

Valdermar Atterdag

Heliga Birgitta

Drottning Margareta

Kristian II

Gustav Vasa

Ärkebiskop Trolle

Erik av Pommern

Kristina Gyllenstierna

 

När?

 

Vecka 49-3

Hur?

Bygga upp en tidslinje i klassrummet

Läsa faktatexter i PULS Historia

Lyssna på dramatiseringar

Välja rätt ord i lucktexter
Resonera kring frågor

Se filmer och serier

Skriva egen text

Rita bilder

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinen Think-pair-share används kontinuerligt.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på vår tidslinje.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Vikingarnas möten med omvärlden

Varför?

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckas med. Och vilken tor att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

Nu är det dags för oss i Jupiter att tillsammans lära oss mer om hur vikingarnas tåg gick till. På så sätt får vi förståelse för hur handelsplatser och städer har växt fram

 

Vad?

  • När var Vikingatiden?
  • Vilka var stormännen?
  • Vad innebar ett vikingatåg?
  • Vart gick vikingatågen?
  • Stämmer den bild som ofta visas av vikingarna överens med verkligheten?
  • Vad menas med vikingatåg i västerled och österled?
  • Vilka spår finns kvar efter vikingatiden?
  • Hur gick handeln till under vikingatiden?
  • Vad kallades vikingarnas båtar?
  • Varför var vikingaskeppen så viktiga för vikingatågen?

När?


Vecka 47-48

Hur?

  • Vi läser om Vikingatiden på NE och arbetar med uppgifter kopplade till texten.
  • Vi övar på ord och begrepp kopplade till avsnittet.

Ordlista:

 

Besättning är personer som arbetar på ett fartyg eller ett flygplan.

Muslim är en person som har islam som religion.

Plundra är att stjäla nästan allt värdefullt från någon eller några.

Storman var en person som var rik och hade mycket makt.

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område allra först eller som är ättlingar till de som levde där först.

Vikingatåg kallas de långa resor som vikingar gav sig ut på. De var både fredliga och krigiska.

Västerled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i väster.

Österled är riktningen på de resor som vikingarna gjorde mot områden i öster.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Tid – Vid frågeställningar kopplat till texten ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.

Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete med texten ges möjligheter till tänkande och förståelse.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Rutinerna Think-pair-share och Headline används för att synliggöra alla elevers tänkande.

Interaktion – I rutiner och arbete med texten synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.

Miljö – Under arbetets gång dokumenteras processen och sätts upp på anslagstavlan.

Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.

Modellering – Läraren “tänker högt” vid gemensam läsning av text.

Månadsbrev Jupiter

Hej alla Jupiter-familjer!

 

Här kommer årets sista månadsbrev från Jupiter. Den här månaden har brevet fokus på vårt arbete med historia samt vårt värdegrundsarbete.

Vår blodiga historia

 

I kursplanen för ämnet historia står det att du ska få utveckla ditt his­torie­­medvetande och din historiska bildning. Men vad betyder egentligen det? Jo, det betyder att du ska få lära dig om hur människor genom tiderna skapat och förändrat samhällen och kulturer.

 

Du kanske frågar dig varför du ska lära dig om saker som redan hänt? Tänk då på hur det skulle vara om alla människor som föddes började om från början, utan all kunskap och erfarenhet som från människor som redan levt. Då skulle du fortfarande leva som en grottmänniska utan hus, moderna kläder och prylar. Vilken tur att du har kunnat dra nytta av det som andra människor före din tid lyckats med. Och vilken tur att du kommer kunna föra vidare allt du kan till generationen efter dig.

 

För ett par veckor sedan tog vi avstamp i Vikingarnas möten med omvärlden genom att läsa om bland annat vikingatåg med plundringar och handel.  Vi har också läst Maj Bylocks Drakskeppet som skildrar hur riddarflickan Petite från det stora Frankerriket blir kidnappad av vikingar och såld som träl i Norden. 

 

 

Vi har sedan konstaterat att det hänt en del sedan Vikingatidens slut ca 1050. När Gustav Vasa tillträder som kung 1523 skriver vi med det latinska alfabetet istället för runskrift. Svenskarna ber till den kristna guden istället för de fornnordiska asagudarna, stora städer har växt fram och istället för stormän som styr över landskap har vi kungar som styr över stora länder. Men vad var det egentligen för händelser som ledde fram till alla dessa förändringar? För att ta reda på det behöver vi lära oss mer om tiden mellan 1050 och 1520, den tid vi kallar för Medeltiden.

 

 

Vi varvar berättelser som beskriver vår blodiga historia med att läsa och skriva fakta. Vi övar också på att resonera kring orsaker till – och konsekvenser av – de förändringar som skedde och det människor gjorde. Hittills har vi hunnit med att beröra Digerdöden, Brandskattningen av Visby, När Norden blev kristet, Birger jarl och hans söner, samt kort om hur Hansan tog makten på Östersjön.

 

 

Efter jul kommer vi läsa mer om Hansan, Kalmarunionen, Stockholms blodbad och Gustav Vasas väg till makten.

 

En av Lemshagas viktigaste byggstenar är Cultures of Thinking, på vardagligt Lemshagaspråk COT (uttal KÅTT), med fokus på tänkandes åtta krafter. Genom att vi arbetar både enskilt och tillsammans – och med olika typer av uppgifter – ges tid och möjlighet att tänka, dokumentera sitt eget tänkande, ta del av andras tänkande och därigenom utvecklas i sitt lärande. Vi ritar och skriver mycket på tavlan, och på så sätt kan också också vi lärare modellera vårt tänkande.   

 

Snälla, välkomnande och inkluderande

 

Som vi skrivit om innan har vi i Jupiter stort fokus på ett välkomnande och inkluderande klimat, och har de senaste veckorna arbetat med detta på olika sätt.

 

I december har vi lagt på en extra växel genom att arbeta med Snäll-kalendern från Friends. Varje dag öppnar vi en lucka och samtalar och/eller gör aktiviteter kopplade till dagens lucka.

 

 

 

Vi har t ex satt upp postitlappar med uppåtpuffar i Storgården, pratat om samtycke och vikten av att säga hej. Kanske har ni därhemma också fått några julkort eller dikter?

 

 

När vi skrev dikter passade vi på att repetera ordklasser genom att skriva femradingar:

 

              

 

Trevlig helg!

 

/Jupiter-teamet genom Catrin