Skriva berättelse

Ansvarig

Catrin Colliander


Klass

Tellus


När

Vecka 49-04


Övergripande fråga

  • Hur skriver jag en berättelse som förmedlar upplevelser och får läsaren att vilja läsa mer?


Arbetsgång


v 48-51: Skriva en berättande text utifrån en given bild.

Moment

  • Strukturera en berättande text
  • Utveckla berättelsens handling
  • Beskriva och gestalta personer och miljöer
  • Variera språk och meningsbyggnad


v 2-4: Ge respons och bearbeta


Moment

  • Ge omdömen om andras texter
  • Bearbeta egen text utifrån andras respons


Bedömning

 

Häxorna/Familjen Bliss magiska bageri

Ansvarig lärare: Catrin Colliander

När, under vilka veckor? v 46-05 + 15-24

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig utav att läsa en skönlitterär bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt godkoppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklatsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och välunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna har läsläxa torsdag-onsdag där de läser och svarar på frågor alternativt för läslogg.

På onsdagar och torsdagar arbetar vi med boken i skolan. Vi alternerar mellan tyst läsning, högläsning och stafettläsning där elever läser högt för varandra. Frågor och läslogg diskuteras både i mindre grupper och i helklass.

Efter avslutad läsning skriver alla elever en sammanfattning av boken.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Som om jag inte fanns

Som om jag inte fanns

 

Ansvariga

Charlotta Fagius (VFU) och Catrin Colliander

Vem

Tellus Röd och Grön

 

När

Vecka 40-42

 

Vad och hur

Läsa Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe och se film som bygger på samma bok, Elina – Som om jag inte fanns. I samband med läsningen tränar vi på olika typer av läsförståelsestrategier genom individuellt tankeskrivande/ritande samt diskussioner och samtal i små grupper och helklass. Vi anknyter bokens handling till elevernas egna erfarenheter och fokuserar särskilt på att vara annorlunda och hur det känns att vara annorlunda, samt meänkieli som minoritetsspråk. Parallellt skriver eleverna en egen text om någon gång de känt sig annorlunda, om det var en bra eller dålig upplevelse och varför. Vi jämför också bok och film som uttrycksmedel.

 

Fokusfrågor

  • Bokens intrig, karaktärer, miljö, yttre omständigheter?
  • Sätta sig in i bokens karaktärer; varför tror du personen agerar som hon/han gör?
  • Finska som minoritetsspråk.
  • Vad är det att vara annorlunda? Hur är man då?
  • Vem bestämmer vem eller vad som är annorlunda?
  • Har du känt dig annorlunda? Var det en bra eller dålig känsla? Varför?
  • Skillnader mellan bok och film som uttrycksmedel?

 

Centralt innehåll (Skolverket s. 249-250):

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

 

    • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag.
    • Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallell­handling och tillbakablickar, miljö­ och personbeskrivningar samt dialoger.

 

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
  • Vilka de nationella minoritetsspråken är.

 

 

Syfte

Ur kursplanen för svenska (Skolverket s. 247-248):

 

  • I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
  • Utveckla förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
  • Möta och bekanta sig med de nationella minoritetsspråken.

 

Ur läroplanens övergripande mål och riktlinjer (Skolverket s. 12)

  • Varje elev ska kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
  • Varje elev ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla också med deras bästa för ögonen

 

Kunskapskrav

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl funge­rande struktur samt förhållandevis god språklig variation.

I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet.

Eleven kan, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur sker redovisning och bedömning?

Bedömning av skrivförmåga görs i och med personlig skrivuppgift om att vara annorlunda. Bedömning av resonemangsförmåga görs genom skriftliga individuella reflektioner kring läsningen samt deltagande i muntliga diskussioner i grupp och helklass.

Förändringstal

Ansvarig lärare

Catrin Colliander

När

Tellus Grön samt Tellus Röd B: v.35-38
Tellus Röd A: v 35 samt 45-48

Frågeställningar

Hur kan jag bli en bättre talare?

Vad betyder patos, etos och logos?

Hur kan jag använda kroppsspråk och röstläge för att påverka min presentation?

Hur formulerar jag underbyggda argument?

Hur kan jag bemöta motargument?

Hur skapar jag en röd tråd med inledning, huvuddel och avslutning?

Syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt talspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Centralt innehåll

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Kunskapskrav

Bedomningsmatris_muntlig_fardighet

Hur ska vi arbeta?

Vi inleder arbetsområdet med kontakt- och introduktionsövningar för att säkerställa ett tillåtande klassrumsklimat.

Sedan fortsätter vi med att se ett par avsnitt av retorikmatchen. Under och efter avsnitten undersöker, skriver, tänker och diskuterar vi utifrån programmet. Vi fokuserar både på innehåll och utförande och använder den klassiska retoriken som metod för att utveckla den muntliga förmågan.

Enligt en given mall kommer eleverna planera, skriva och genomföra ett förändringstal tillsammans med 1-2 kamrater.

Eleverna kommer även få tillämpa sina kunskaper när vi lyssnar på inspelningar av muntliga presentationer och använder matris för att bedöma kunskapsnivån på dessa.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Under genomförandet av förändringstalet kommer innehåll, struktur, språk och kommunikation att bedömas enligt matrisen ovan.

 

Varför?

Demokratin vilar i hög grad på allas rätt att uttrycka sig fritt. Även om vi lever i ett samhälle där detta är en grundlagsskyddad rätt finns det många som upplever att de inte kan, vill eller vågar tala för sin sak. Genom att få utveckla sina möjligheter att kommunicera kan vi öka elevens tilltro till sin språkliga förmåga och bidra till att fler säger sin mening.

Från vikingatid till nutid

Ansvarig lärare

Catrin Colliander

Tidsperiod

Vecka 35-43

Frågeställning

Hur talade man på vikingatiden och hur har språket utvecklats sedan dess?

 

Syfte

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.


Centralt innehåll

Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Kunskapskrav

Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

E: Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

C: Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

A: Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

 

Hur ska vi arbeta?

Tillsammans läser vi Drakskeppet av Maj Bylock och använder oss av lässtrategier för att förstå texten. Vi diskuterar texten och svarar på frågor muntligt och skriftligt samt tränar på att bygga ut våra svar och föra enkla resonemang

Läraren berättar om nordiska språk samt svenska dialekter och minoritetsspråk. Eleverna antecknar och svarar på reflektionsfrågor. Vi arbetar även i Gleerups digitala läromedel samt med arbetsblad från materialet Klara svenskan.

 

Bedömning sker när eleven

– deltar i diskussioner

– svarar på frågor muntligt

– svarar på frågor skriftligt i skrivhäfte, på post it, eller digitalt i Gleerups


Varför?

Klassen arbetar just nu med vikingatiden på SO:n. Genom att undervisningen utgår från Drakskeppet som utspelar sig under samma tid skapas sammanhang för eleverna.