Kemi, joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v3-7

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi (för de som vill ha bok): Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Gleerups ke 7-9: 7 syror och baser, 11. periodiska systemet,
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7, Joner och bindningar
Extrafakta: Molekylbindning och jonbindning, Syror och baser – formler

Filmtips: https://urskola.se/Produkter?q=snabbkoll

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågor till Keynotes

Prov v 7

  • Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
  • Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
  • Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
  • Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
  • Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
  • Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
  • Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad innebär en neutralisation? Vad kan man ha nytta av detta i vår vardag?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
  • Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkeltidentifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa påsamband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generaliserakring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 2-3
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 3-4
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Läs mer på gleerups: kemiska bindingar och positiva och negativa joner

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 5
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, siv-regeln, önskade – och oönskade effekter av syror.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning.

v 6
Baser, starka vs svaga baser – hydroxidjoner, pH-indikatorer, neutralisation

V7 Kemiska förändringar – kemiska reaktionsformler

Övningsuppgifter: Formelfrossa, Fler reaktionsformler med facit

Prov 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Merkurius veckobrev V. 2

Hej Merkurius!

Nu har vinterlovet passerat och vi vill välkomna er tillbaka till en härlig vårtermin.

Viktiga datum att lägga på minnet:
  • Terminen börjar 8/1 enligt schema.
  • Vecka 8 dvs 17/2-21/2 är det dags för prao. Börja redan nu höra er för var ni kan prao. Vet ni redan, kan ni redan nu fylla i en del av den här blanketten (klicka här).  
  • Sista dagen för att lämna in praoblanketten är den 31 januari.
  • Från vecka 3 kommer tiderna för de som vill boka utvecklingssamtal att ligga ute. Samtalen den här teminen kommer att äga rum under måndagen 27/1 samt onsdagen 29/1.
  • Vill påminna om den kommande inspirationsmässan, Inbjudan inspiratörer 2020
  • 30 januari är det allaktivitetsdag. För er som ännu inte betalat Kungsberget gör det omgående.

Med önskan om en trevlig helg!

Ann, Cristin, Charlotta och Henke

Merkurius veckobrev v.48

Hej gänget!

Så fort en termin kan gå. I helgen tänder vi våra ljusstakar och sätter upp våra stjärnor.  I onsdags besökte vi Armémuseum, Naturhistoriska samt tekniska.

 

Snart är det dags för betygsättning (ca två veckor). Samtidigt är det en del inlämningsuppgifter och prov kvar. Är det så att man inte klarar ett prov, inte lämnar in sina uppgifter, finns inte tiden för kompletteringar eller omprov innan betygsättning. Då finns det en risk att man kan få ett F trots att eleven inte fått en ämnesvarning. Självklart tar vi tag i det efter julen istället.

Nästa vecka:

  • På måndag är det dags för vår utflykt till kungliga Operan där vi ska se Mozarts Trollflöjten. Det blir toppen! Här kommer ett par viktiga påminnelser och uppdateringar.
    – Vi bestämde idag att vi ses på Södermalmstorg vid Slussen kl 10.20 istället för vid skolan eller värmdö marknad. Om du vill ha sällskap dit hör av dig!
    – Glöm inte matsäck! Det finns inga marginaler till att köpa lunch.
    – Knappt hälften av eleverna har fått godkänt på egen hemfärd. Observera att jag behöver denna info från vårdnadshavare per mail. Om du noterat i swishmeddelandet måste du även skriva en rad till jonas.karlhager@lemshaga.se.
    Tack!
    mvh Jonas Karlhager
  • Föräldrakoordinatormöte i skolans matsal, obs ändrad tid till kl. 19.00
  • Ni som missade NO-provet idag, gör det på provtiden nu på onsdag.

Kommande datum:

  • 13/12 Lucia vid amfiteatern kl.8.00
  • 19/12 Skolavslutning i kyrkan för Ladan 18.30-19.15

 

Hoppas ni får en fin första advent!

Ann, Charlotta, Henrik och Cristin

 

Merkurius veckobrev v.45

Hej gänget!

Veckan inleddes med att Maria, vår specialpedagog, höll en uppskattad föreläsning om studieteknik. Vi hade hoppats på större tillströmning av elever då många just efterfrågat studieteknik. På tisdagen var det dags för Livskunskap för Merkurius röd. Nedan ser ni ett lite axplock av bilder från dagen.

  

   

Till nästa vecka:

  • På måndag startar vi våra förberedelser inför den kommande gymnasiemässan som går av stapeln den 21 november.
  • Glöm inte att fylla i enkäten från skolinspektionen – information finns på Schoolsoft. Annars hittar ni info även här: Lemshaga-Akademi-Vardnadshavare-Grundskola-ak-1-9

Det var det lilla denna gång.

Trevlig helg!

Henrik, Charlotta, Ann & Cristin

Kraft och tryck

När: V43-48

Ansvarig: Cristin Axörn

Vad?

Keynote om kraft finns på Schoolsoft!

Nytt from 26/11 Övnings uppgifter på kraft och tryck: Övningsuppgifter Merkurius kraft och tryck

Länkar till Gleerups om kraft:

Tyngdlöshet:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/5637fcba-46c2-4e4a-8a5c-11b831d676e3

Rörelse (känna till begreppen):

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/737702aa-2f6a-43dd-bd08-5db5ebc85e2e

Krafter påverkar materia:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/2e06d9a6-e7c3-4a79-817d-671827e15403

Friktion:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/9206b1e2-e1e1-43e9-9235-244a65dd40cd

Stödyta och tyngdpunkt:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/3e1e020d-ee9e-49e8-b11c-8eaac41a385a

Kunna förklara mekanikens gyllene regel mha cyklarna:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/3272b991-a31f-40c9-b3c3-7c63f8381717

 

Keynote om tryck finns på Schoolsoft!

Länkar till Gleerups om tryck:

Lagom tryck:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/b83e7fff-9017-44f0-a666-1a7efc611c6a

Tryck mot yta:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/cafb3e8a-b518-4bbe-bf17-99c1c5dd9918

Luften trycker:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/1376db00-7386-4f23-9135-2d0e320262b5

Vatten lyfter ( Läs även om Arkimeds princip för er som satsar på omdömen B -A):

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/b1519b0e-f44b-403c-a5e9-33836dbbb7a8

Vattenivå:

https://gleerupsportal.se/laromedel/fysik-7-9/article/1d3c6d14-5dcc-4821-bbd9-9a4035dc00fa

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov,  lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 43 Vi startar med området kraft och tryck. Eleverna skriver en faktatext om Isaac Newton. Vi tittar på ett klipp från BBC och diskuterar runt begreppet kraft. Vi fortsätter lära oss om olika typer av krafter. Framförallt går vi in på vad tyngdkraft betyder.

V. 45 Formeln F=m*g presenteras. Vi övar på att räkna på krafter och massa hela veckan. Eleverna gör egna uppgifter.

V.46 Vi fortsätter att räkna på kraft. Nämner begreppet friktion samt lär oss att rita ut kraftpilar.

v.47 Vi börjar med tryck. Formel för tryck presenteras. Räkneuppgifter.

V.48 Fortsätter med tryck. När är det bra med ett högt tryck respektive lågt tryck? Hur kan vi människor göra för att minska trycket respektive höja trycket på en yta. Tryck i vatten. Tryck i luft. Prov 1 kraft

Hur kan ett flygplan flyga? Tryck i vatten tryck i luft. Densitet. Repetition.

V. 50 Prov del 2 tryck – kommer att ligga på ma-lektionerna. 

 

Merkurius veckobrev v.41

Hej Merkurius!

Så har även vecka 41 passerat. Snart är det höstlov. I veckan har vi varit på dansuppvisningen Bach in the streets. I föreställningen medverkade två av Sveriges främsta artisterna inom sina respektive genrer: Violinvirtuosen och Bachspecialisten Semmy Stahlhammer som är förste konsertmästare vid Kungliga Operan, och streetdansaren Maele Sabuni – hyllad dansare som vunnit flera prestigefyllda priser och även uppträtt i schlagerfestivalen.

Maele och Semmy är födda i Sverige och är barn till flyktingar. Semmy bär på ett judiskt arv och Maele kongolesiskt. I Bach in the street delar de en berättelse om att ärva och bära minnen, att fly, rotas i ny jord, hitta sin plats och hur olika kulturer kan få en människa att växa. Bach in the Street har vunnit pris för ”Best Small Ensemble” i Yamawards  – en internationell tävling för produktioner för barn och unga.

Det rådde blandade meningar kring föreställningen bland våra elever. Men alla var eniga om att vi fick lyssna på en fantastisk violinspelare samt titta på en fantastisk dansare.

Vill passa på att hinta igen om att det snart är dags för föräldravecka. Vecka 43 är det dags och vi hoppas verkligen att många vill komma och besöka oss. För hur ser egentligen ert/era barns skoldag ut här på Lemshaga? Vi har fått förfrågningar från föräldrar som gärna vill komma hit men helst inte ensamma utan gärna i sällskap med andra föräldrar. Så vi tänker såhär, ni som har tänkt er att komma hör av er till Cristin och säg till vilken dag ni har tänkt er, då kan jag vidarebefordra den informationen till de föräldrar som gärna vill ha sällskap. Tack på förhand!

Information från klassföräldrarna:

Vi träffades i veckan för att bolla idéer kring hur vi kan fylla på klasskassan. Vi enades om att inför julen sammanställa en folder med 4-5 olika saker som ungdomarna kan sälja. Ex 3 ostar (Hjärtan, Laphroaig och Tryffel) dörrkransar, korvar, amaryllis och ljus. Detta är ett ypperligt tillfälle för ungdomarna att samla in pengar till klasskassan och få en minnesvärd klassresa i början av åk nio. Målet är att sälja ca 20 saker/elev men detta ska naturligtvis ske efter bästa förmåga. Men ju mer vi får sålt desto bättre! All förtjänst går ju direkt till klasskassan. Vad händer nu? Jo, Det kommer att tas fram en beställningsfolder med text/bild/beskrivning på vad som kan säljas.

Nu på Måndag på Mentorstiden tar Kristina och Erik (Emils pappa) och besöker klassen och berättar om upplägget. Målet är att underlaget med beställningsformuläret och text/beskrivning klart tills dess.

Sedan drar försäljningen igång!!

Vi kan hålla på med försäljningen fram till den 10:e november (Vi tar betalt av kund vid leverans). Därefter mailar varje elev/familj en sammanställning vad de sålt till Jenny. Mailas på jenny.soderlind@ptj.se  Märkes med elevens namn.

Varorna som eleven sålt hämtas hos Claes på Norra Lagnö, Lagnö Gårdsväg 18,  den 25/11 eller 26/11 mellan kl 16-20. Utlämningen sker redan då så att varorna kan levereras ut till kund i slutet av nov / början av dec. Vi tar betalt av kund vid leverans.

Varje familj sammanställer sedan sina intäkter och skickar beloppet i en enda swish-överföring till Susanne. Märkes med elevens namn. Skickas på 070-7676192 Susanne Ahlgren. Dock senast 3/12.

Nu får vi stötta ungdomarna att de tar tillvara denna unika möjlighet att sälja så det blir rejält klirr i klasskassan!

Nästa vecka:

Orienteringsdag:

Var? Hellasgården, Nacka

När? Tisdagen den 15:e oktober. Samling där 09.30! Dagen beräknas var slut runt 13:30.

Hur tar jag mig dit? Eftersom det är orienteringsdag förväntar/ hoppas vi att ni hittar själva (digital orientering)… T. ex tittar efter lämplig buss via Sl. (Hållplatsen heter Hellasgården). Om ni får skjuts av förälder kolla då gärna av med någon klasskompis om ni har plats över i bilen.

Hur? Du kommer att få visa dina orienteringskunskaper genom att springa en bana ensam. Venus och Merkurius kommer även att skriva sitt teoriprov där på plats.

Vad skall jag ta med?

  • Extra kläder, gärna varma. (Byt om hemma!) Det finns inga duschmöjligheter på plats.
  • Om du har en egen kompass ta gärna med den då vi inte kan garantera att vi kan låna ut kompasser till alla elever. År 9 har förtur på kompasser och därefter år 8.
  • Egen matsäck samt vattenflaska/dricka.
  • Klocka/Mobiltelefon (så att du inte kommer tillbaka för sent).
  • Mobiltelefon – om något händer (lägg in numret till klasstelefonen)
  • Penna och sudd (gäller år7 och år8).

Hoppas ni alla får en riktigt fin helg!

Henrik, Ann, Charlotta & Cristin