Solen veckobrev v. 45

Hej alla Solisar!

En annorlunda vecka med ett annorlunda slut – så kan vi sammanfatta v.45. Som ni redan märkt har vi  – som så länge har varit förskonade – drabbats av sjukdom och frånvaro. Det har ni elever fått uppleva då flera av lektionerna har varit inställda eller så har ni haft vikarier. För att få stopp på smittspridningen har vi nu beslutat att måndagen blir en studiedag – ni kommer inte ha några lektioner. Tisdagen och onsdagen blir hemstudier med digital distansundervisning. Detta provade vi i våras och nu är det alltså dags att testa på riktigt. För att på bästa sätt klara av distansundervisning och hänga med på vad som händer måste du som elev se till att följa ditt ordinarie schema, men hemifrån. Det kommer gå till som vanligt egentligen med den skillnaden att du sitter hemma och vi sitter hemma – men ses över en skärm. Alla lektioner ligger i Classroom. Där finns även länkar till möten som vi har digitalt. Det är alltså superviktigt att du alltid går in i rätt “klassrum” under rätt tid, dvs den tid du skulle haft lektionen i skolan.  Vi finns naturligtvis där och stöttar så mycket vi kan!

Nästa vecka:

  • Studiedag måndag 9/11 – eleverna lediga
  • Hemstudiedag – distansundervisning tisdag-onsdag 10-11/11
  •  Vanlig skoldag på skolan torsdag-fredag 12-13/11 (om ingen ny information kommer ut).
  • Livskunskapen inställd den här terminen för båda Solen klasserna.
  • På mentorstiden v.47 kommer det finnas tid till att göra prov och omprov för er som av någon anledning missat.

Gänget, nu hjälps vi åt att stoppa smittspridningen!

Må så gott!

/Team Solen

Kemisäkerhet

Kemisäkerhet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 41-43

Dokument att plugga på se classroom:

Venus röd

https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ4NTc0MDYxODIz/t/all

Venus grön:

https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ4NTc0MDYxNzgy/t/all

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

  • Hur ska du uppföra dig i en laborationssal?
  • Vilka säkerhetsåtgärder behöver du känna till?
  • Hur ska du handla om olyckan skulle vara framme?
  • Hur är olika kemikalier märkta och vad innebär märkningen?
  • Vad heter laborationsutrustningen som finns i laborationssalen?
  • Vilka säkerhetsåtgärder finns hemma hos dig?

Övergripande mål från LGR 11 

• Kan lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra, känna tillit till sin egen förmåga.
• Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv och vardagsliv.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

Laborationssäkerhet är en förutsättning för att:
• Var elev ska kunna göra systematiska undersökningar i en laborationssal.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.
  • Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt arbete, genomgångar, diskussioner, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftlig, muntlig och praktisk redovisning av säkerhetsåtgärder och regler i labbet.

Veckoplanering: se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Säkerhetsåtgärder, olycks- och skadesituationer är alltid aktuella – både i skolan, hemmet och i samhället. De är även viktiga för det fortsatta kemiarbetet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. I undervisningen dras paralleller till omvärlden, för att hela tiden sträva efter det autentiska lärande

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

Solen veckobrev v.41

Hej alla Solisar!

Nu har vi kommit igång med de individuella samtalen med Syv-Daniel. De elever som haft sina samtal verkar mycket nöjda. Jag tror att fler känner kämparglädje och nu verkligen vill försöka höja sin merit. Genom att försöka göra sitt bästa dvs försöka planera, ha koll på sitt material, ha med sig rätt grejer till rätt lektion är en bra början. Jag kan inte säga det nog många gånger men försök att vara närvarande på era lektioner, även om ni är trötta. Är ni trötta någon dag är det helt naturligt men tänk då på att inte låta tröttheten gå ut över andra för ni är varandras arbetsmiljö.

I veckan fick alla Solar nya mattider men det var många som inte vara nöjda med bytet. Så nu har ni fått nya mattider igen. Så kolla in ert schema för aktuella mattider.

 

Viktigt till nästa vecka:

  • Alla elever måste ha med sig penna samt laddad Ipad till alla lektioner.
  • Nu på måndag 12/10 samt måndagen veckan efter 19/10 kommer vi viga våra mentorstider till studier och gymnasieprat. I No-labbet kommer det vara studier under tystnad och i Klockrummet kommer det vara studier (där man kan prata lite mer) samt gymnasieprat. Så bestäm vilken sal du känner passar dig och dina behov bäst.

 

Kommande datum och aktiviteter:

Fre 16/10 Individuella SYV-samtal

V 44  Höstlov

v 45  Tis 3 nov Livskunskap –Solen grön, åker med Henke

V 46  Tis 10 nov  Livskunskap- Solen röd, åker med Cristin

v 48  Ons 25 nov  Muntliga Nationella prov

v 51    Fre 18 dec  Avslutning Kväll

Med önskan om en avkopplande helg!

/ Team Solen

Solen veckobrev V. 38

Hej Solen!

Som ni bjudit på er själva den här veckan, helt underbart! Spexveckan var precis så rolig som vi alla hoppades den skulle bli. Ni har kanske startat en ny tradition på Lemshaga? Oavsett om det blir en tradition eller ej har ni lämnat ett härligt avtryck efter er.

Nästa vecka:

  • Måndag – onsdag är det utvecklingssamtal. Vi i Solen har fått dispans för att träffa er. Men för att göra det så säkert som möjligt har vi valt tre klassrum där ni kommer direkt in utan att behöva gå igenom själva skolan. Här hittar ni oss under er aktuella tid: Ann: Hemkunskapen, ingång Ladans entré, Henke: Bildsalen, ingång från utsidan, Cristin: Klockrummet, ingång via brandtrappan som vätter mot sjön. Skulle det bli någon ändring hör vi av oss. Alla elever har fått chansen att förbereda sitt samtal. Vi ser fortfarande att några inte är färdiga, så gör färdigt så fort som möjligt!

Övrig info:

  • Den 28 september kommer vi att ha en fadderdag på förmiddagen. Mer info i nästa brev.
  • Vecka 41 kommer alla elever erbjudas ett individuellt Syv-samtal med Daniel. Under måndagens mentorstid samma vecka kommer ni få chansen att förbereda er för samtalet.
  • Hörlurar: Då mer och mer text skall jobbas igenom märker vi att många elever gynnas av att kunna lyssna istället för att själva läsa. Detta behöver då göras med hörlurar!! Prata igenom hemma om hur ditt barn brukar göra och kolla av så att hen har hörlurar att använda sig av.

Hoppas ni får en fantastisk helg önskar alla knasiga mentorer

 

Solen Veckobrev V.35

Hejsan svejsan alla Solar!

Vecka 35 passerade i ett rasande tempo. Måndag och tisdag med schemabrytande aktiviteter därefter tre vanliga skoldagar enligt schema. Under måndag och tisdag var det fullt fokus på sammanhållning och trygghet i ladan. För att lyfta detta hade vi under måndagen olika stationer med syfte att alla elever i ladan ska känna varandra och också känna sig trygga med varandra. Ni fick i grupper genomföra olika aktiviteter som t ex biljard, basket, quiz om Ladanreglerna, spela spel och lära er hur man genomför en turf. Allt detta mynnade sedan ut i den stadsorienteringen (Turfen) vi genomförde under tisdagen i Gustavsberg.  En dag där vi i grupperna från måndagen, med blandade elever från åk 7 till åk 9, utförde en digital orientering med samarbetsövningar. Det blev två fantastiska dagar där eleverna visade upp sig från sin allra bästa sida.

Tyvärr var många Solenelever sjuka när vi hade våra schemabrytande trygghetsdagar. I och med det måste påminna om att stanna hemma minst två dagar till efter att symptomen försvunnit, vi måste vara rädda om varandra.

Övrig information

  • “Skärmtid” på elev-iPads. Funktionen “Skärmtid” på elev-ipads ger vårdnadshavare en möjlighet att ställa in olika typer av anpassningar och begränsningar om man så behagar. Aktiverar ni funktionen “Skärmtid” så får ni skapa en egen pinkod och kan t.ex sätta en tidsgräns för mellan vilka klockslag iPaden får användas.  Apple har en bra guide, länkad nedanför, som går igenom alla delarna för att ställa in “Skärmtid” och Lemshaga uppmuntrar vårdnadshavare att tillsammans med sina barn utforska möjligheten att hitta en hållbar balans mellan skola, skärmtid och annan fritid. https://support.apple.com/sv-se/HT208982
  • Bild- och namnpublicering – bekräfta i Schoolsoft.
    I början av varje läsår ber vi vårdnadshavare att i samråd med sina barn att ta ställning till om Lemshaga får publicera namn- och bild på barnet offentligt via skolans hemsida i form av klassernas veckobrev. Observera att vi aldrig skriver ut fullständiga namn på hemsidan utan använder oss utav förnamn samt i vissa fall första bokstaven i efternamnet.
    I Schoolsoft finns en nyhet publicerad där vi ber er vårdnadshavare ta ställning till publicering av namn respektive bild. Frågan finns öppen att besvara i Schoolsoft fram till nästa fredag. Ett uteblivet ställningstagande tolkas som att namn och bild på elev ej får publiceras.
  • Info från Värmdö kommun:

  • Kontakt: Klasstelefonen kommer inte finnas kvar. Däremot kommer vi ha en telefon i Ladans arbetsrum. Dit kan du ringa på 08-586 313 14. Vi nås dock lättast via mail.
  • Skåplås: Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.
  • Värdesaker: Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.
  • Nötallergi: Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.
  • Specialkost: Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor. Detta gäller även er som önskar äta vegetarisk kost. Fylls inte dessa lappar i så får vi inte rätt kost med på utflykter. Specialkost – blankett
  • Kommunikationspolicy. Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan. Kommunikationspolicy – Lemshaga
  • Skolfoto: Under torsdagen den 10/9 är det dags för skolfotografering. Solen grön 14.20-15.00 Solen röd 14.40-15.20.

Avslutar detta brev med en bild på två Solengrabbar som har det ganska bra under en lunchrast:-) Gissa vilka?

 

Hoppas ni får en fin helg och att ni som är sjuka kryar på er ordentligt!

/ Team Solen

Ekologi-hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 34 

Labbrapport mall

Att läsa på till provet:

Keynotes från lektionerna:

Ne:

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 
Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 
Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 
Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 
Vad behöver vi energin till i förbränningen?
Vad är ett ekosystem?
Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
Vad innebär en ekosystemtjänst? (lektionsuppgift – ej provet)
Vad är ett habitat, biom och en biotop?
Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
Varför är biologisk mångfald bra?
Vad är en näringskedja? 
Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 
Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 
Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
Hur sprids giftiga ämnen i naturen?
Hur fungerar växthuseffekten?
Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
Vilka är konsekvenserna av övergödning?
Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning? (labben)
Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
Vilka är de vanligaste miljögifterna?
Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)
Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Begreppslista:

Begreppslista-Ekologi-1

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov, diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, muntlig inlämningsuppgift, laborationer, laborationsrapport.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation