Merkurius veckobrev v.13

Hej alla i Merkurius!

Närvaron blir bättre och bättre. I dag var det endast fyra i personalen som var frånvarande och ca 60 elever. Som ni vet fattas det många beslut i nuläget. Det kan vara en snabbt tillkommen studiedag, information om distansundervisning, nya busstider. För att ingen ska missa något är det superviktigt att ni håller koll på Schoolsoft.

Distansundervisningen startade på riktigt den här veckan. Vi lärare gör vårt bästa att göra ett lektionsupplägg som även kan följas hemifrån om man orkar. Att studera på distans innebär också vissa förpliktelser. Det är inte okej att enbart gå in och ta närvaro  och sedan inte producera något. Att lämna in sina uppgifter när man studerar på distans är superviktigt annars ser vi inte att ni har arbetat.

Viktiga datum framöver:

Nya busstider börjar gälla 23/3: Av den anledningen har vi ändrat vårt schema så att ingen lektion startar före 8.40.

Syv Daniel 22/4 istället för den 15/4: Tid för detta är klockan 18.00.

Hälsosamtal: Judith (skolsköterska) fortsätter med era hälsosamtal. Hon kommer lugnt och metodiskt att beta av er en efter en så har du ännu inte varit där så är det snart din tur. Ni har inga personliga tider utan Judith hämtar er när det passar henne och övriga verksamheten.

Kommande viktiga datum

v.15 – Påsklov

v. 16 -mån 13 april Lov

v.18 -Fre 1 maj Lov

v 21 – Studiedagar och Lov

v. 24 Må 8 juni friluftsdag.

Tis 9 Juni -Förbereda Solens avslutningsmiddag.

Onsd 10 juni Avslutning

Trevlig helg på er!
Charlotta, Henrik, Ann & Cristin

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v.11-14

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Hur blir det enäggstvillingar?
  • Hur blir det tvåäggstvillingar?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka.
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
    Förankring i kursplanens syfte
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
    Centralt innehåll från kursplanen
  • Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.11

v.12

v.13

v.14

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Merkurius Veckobrev v. 12

Hej alla i Merkurius!

Det är sällan jag och mina medmentorer känner så stor tacksamhet som att gå till vårt arbete i dessa tider. Det är så mycket som ryckts bort så mycket som är annorlunda. Våra vanliga plattformer där vi ser andra människor ser inte likadana ut. Därför känns det extra fint att få träffa våra härliga elever. Bedriva undervisning. Helt enkelt göra vanliga saker. Saker som man är van vid. En stor diskussion i samhället är skolan som ni alla vet, ska skollokalerna vara öppna eller stängda? Det återstår att se. Men var dag det är öppet gör mig och mina medarbetare glada. Det är sällan värmen varit så stor bland elever, pedagoger, föräldrar för vi gör alla vårt bästa att försöka handla på rätt sätt. Så till alla oss som kämpar, vi är fantastiska!

Trots stor frånvaro bland vuxna och barn har vi faktiskt haft en ganska vanlig skolvecka. I slutet av veckan var faktiskt ganska många på plats. Till er som är hemma, fler och fler lärare bedriver nu också undervisning via Classroom, så är ni inte allt för sjuka följer ni med hemifrån.

För några veckor sedan laborerade vi i No:n med syror och baser. Elverna skötte sig extrabra då det var lektionsbedömning. Jag tror vi har ett gäng framtida laborationsmästare! Bilderna får tala för sig själva.

   

Viktiga datum framöver:

Nya busstider börjar gälla 23/3: Från och med måndag kommer SL att dra ner på antal turer. Av den anledningen ändrar vi våra scheman så att ingen lektion startar före 8.40 under den här perioden.

Studiedag 25/3: Vi lärare måste få tid till att lära oss om distansundervisning. Därför har det beslutats att flytta den studiedag som tidigare var förlagd till den 20:e maj tills nu på onsdag den 25:e mars.

Syv Daniel 22/4 istället för den 15/4: Tid för detta är klockan 18.00.

Klassresan: Påminner om att anmälningslappar måste skickas in!! Info om det här har gått ut både via mail och på schoolsoft. Det är även viktigt att ni nu lägger på ett kol beträffande försäljningen av de varor som klassföräldrarna tagit fram. Varenda korv/kaka/ost/blomma genererar pengar som NI kan göra roliga saker för.

Jobba på Vårruset: Tisdagen den 19 maj har vi fått möjligheten att jobba på Vårruset igen. Vi ska då dela ut goodiebags vid målgången och tiden för detta är, ca kl.18.00-21.30, I dagsläget är det 10 personer som har anmält sig, men vi måste vara 25 för att få jobba. Detta jobb genererar 6.374:- till klasskassan.

Anmäl er till sonja.schmitz@nacka.se (eller i Facebook-gruppen) om ni kan hjälpa till. Jag måste skicka in “kontraktet” till tävlingsledningen den 12 mars, för att de med säkerhet vill veta om vi kan ställa upp med 25 personer. Om vi inte kan det måste jag ge detta jobb till en annan klass/grupp, så snälla, kolla era kalendrar och anmäl er. Skriv även om ni vill ha vegetarisk mat, veganska mat, gluten- eller laktosfri mat.

Hälsosamtal: Judith (skolsköterska) fortsätter med era hälsosamtal. Hon kommer lugnt och metodiskt att beta av er en efter en så har du ännu inte varit där så är det snart din tur. Ni har inga personliga tider utan Judith hämtar er när det passar henne och övriga verksamheten.

Kommande viktiga datum

v.15 – Påsklov

v. 16 -mån 13 april Lov

v.18 -Fre 1 maj Lov

v 21 – Studiedagar och Lov

v. 24 Må 8 juni friluftsdag.

Tis 9 Juni -Förbereda Solens avslutningsmiddag.

Onsd 10 juni Avslutning

 

Med önskan om en fin och solig helg!

Henrik, Ann, Charlotta & Cristin

Merkurius veckobrev v. 6

Hej gänget!

Den gångna veckan passerade i ett rasade fart. Utvecklingssamtal, Kungsberget, Laserfortet, komma-i-kapp. Det var många trötta elever som klev innanför skolans dörrar denna fredagsmorgon. Men alla berättade nöjt att de haft det bra – så tröttheten går nog att leva med.

Till nästa vecka:
  • Nu är de två veckor kvar till prao. För er som ännu inte lämnat in praoblanketten – gör det på måndag.
  • Merkurius röd kommer att åka till badhuset kommande vecka för att träna livräddning med kläder. Vecka 7 är det Merkurius gröns tur. Henke kommer att lägga ut mer information om detta på Schoolsoft.
  • Tisdag vecka 7 och tisdag vecka 11 är det dags för livskunskap. Vilken klass som får gå vid vilket tillfälle kommer i nästa veckobrev.
  • 12/2 föräldramöte kl 18

Med önskan om en härlig helg!

Henrik, Ann, Charlotta & Cristin

 

 

 

 

Kemi, joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v3-7

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi (för de som vill ha bok): Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Läsanvisningar till Gleerups ke 7-9: Kap 7 syror och baser

Inledning:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/0438ee65-e762-4387-be99-08694789779f

Motsatsen till surt är basiskt:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/415fd97f-c462-464a-bae7-cc81a0d4f0cc

Indikatorer avslöjar surt och basiskt:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/415fd97f-c462-464a-bae7-cc81a0d4f0cc

pH anger hur surt det är:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/b46650d6-e0df-4e54-b68d-198ea5061688

Syror ger sur smak:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/d8cea30d-8151-4005-bf5a-89f081e22da0

Starka syror:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/435e6448-8896-44b3-a790-448b25d61001

Baser gör rent och motverkar surt:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/a7b2fd6d-0270-4dca-a7b2-a2a1f77f41fc

Hållbar utveckling:

https://gleerupsportal.se/laromedel/kemi-7-9/article/edc579de-80aa-42c6-84dc-3f1072c5ef7b

 

Keynote från lektionerna: 

1.Rep fr år 7,

2. Joner och bindningar,  

3. Syror och baser VT-19 merkurius

 

Extrafakta: Molekylbindning och jonbindning, Syror och baser – formler 

 

Facit till uppgifterna nedan:

   

 

Filmtips: https://urskola.se/Produkter?q=snabbkoll

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Frågor till Keynotes

  • Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
  • Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
  • Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
  • Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
  • Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
  • Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
  • Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad innebär en neutralisation? Vad kan man ha nytta av detta i vår vardag?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkeltidentifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa påsamband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generaliserakring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 2-3
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 3-4
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 5
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, Siv-regeln, önskade – och oönskade effekter av syror.

v 6
Baser, starka vs svaga baser – hydroxidjoner, pH-indikatorer, neutralisation

V7 Repetition

Prov 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Merkurius veckobrev V. 2

Hej Merkurius!

Nu har vinterlovet passerat och vi vill välkomna er tillbaka till en härlig vårtermin.

Viktiga datum att lägga på minnet:
  • Terminen börjar 8/1 enligt schema.
  • Vecka 8 dvs 17/2-21/2 är det dags för prao. Börja redan nu höra er för var ni kan prao. Vet ni redan, kan ni redan nu fylla i en del av den här blanketten (klicka här).  
  • Sista dagen för att lämna in praoblanketten är den 31 januari.
  • Från vecka 3 kommer tiderna för de som vill boka utvecklingssamtal att ligga ute. Samtalen den här teminen kommer att äga rum under måndagen 27/1 samt onsdagen 29/1.
  • Vill påminna om den kommande inspirationsmässan, Inbjudan inspiratörer 2020
  • 30 januari är det allaktivitetsdag. För er som ännu inte betalat Kungsberget gör det omgående.

Med önskan om en trevlig helg!

Ann, Cristin, Charlotta och Henke