Författare: Cristin Axörn

Elektricitet och magnetism

Ansvarig lärare: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v 45- 50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor:

Vad används elektricitet till i samhället?
Hur har upptäckten av elektricitet förändrat vårt sätt att leva? Vilka viktiga upptäckter har gjorts på vägen och av vilka?
Vad är statisk elektricitet?
Vad är spänning (U), hur förkortas spänning och vilken enhet mäts spänning i ?
Vad är ström (I), hur förkortas ström och vilken enhet mäts ström i?
Hur kan man konstruera och förstå elektriska kretsar med ett batteri, lampor, strömbrytare?
Vad är skillnaden mellan seriekoppling och parallellkoppling?
Vad är resistens (R), hur förkortas resistens och vilken enhet mäts resistens i ?
Vilka fyra faktorer påverkar resistens i en ledare?
Vad händer när det blir kortslutning? Överbelastning?
Vad är ett jordat uttag? Vad är en säkring/propp?
Vad är en jordfelsbrytare?
Vad är elektrisk effekt och hur räknar man ut elektrisk effekt? (Effektlagen)
Hur många hushållsapparater kan man koppla till ett uttag utan att proppen/säkringen går?
Vad är en magnet och ett magnetfält? Vilka egenskaper har magneter?
Hur fungerar en generator?
Hur hänger fenomenen elektricitet och magnetism ihop?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga
kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och i vardagsliv
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling

Förankring i kursplanens syfte

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen i samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, film, laborationer, eget arbete, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Veckoplanering, när ska vi göra vad? 

Bygga en papperskorg

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? V 15-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilken typ eller funktion vill ni att er papperskorg ska ha? (Miljöaspekter, hållbarhetstankar)
  • Vad är en skiss?
  • Vad är en ritning? Vilka olika vyer bör er ritning innehålla? Skala?
  • Hur tänkte ni kring valet av material på er prototyp och verkliga produkten?
  • Vilka tekniska lösningar använde/ byggde ni efter?
  • Hur såg er arbetsprocess ut?
  • Hur blev er slutprodukt?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • Identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
  • Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
  • Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen
Tekniska lösningar
  • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
  • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
  • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
  • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
  • Dokumentation i form av manuella skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete.
Teknik, människa, samhälle och miljö
  • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Eleven kan undersöka… Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkarför att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. 
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och prövamöjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller.
Under arbetsprocessen… Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt.  Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. 
Eleven gör dokumentationer Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgång, arbete utifrån uppgiften papperskorg (par/grupp), muntlig redovisning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske fortlöpande under lektionerna då eleverna jobbar med sin papperskorg samt genom en redovisning av slutprodukten.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Arbete mot Grön flagg på skolan.
Miljöprojekt är alltid aktuella.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt men eleverna utmanas också att ta risker i konstruktionsarbetet, det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar.

Utvärdering

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 10-17

Vad?

Keynotes och länkar på classroom

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i cell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

ANT

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 10-13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är alkohol, tobak och narkotika och vad gör det med våra kroppar?
  • Är det lätt att börja missbruka alkohol, tobak och narkotika? Hur ser det ut i samhället i dag?
  • Vad är en missbrukare?
  • Vad är en missbrukare för dig?
  • Vilka missbrukar?
  • Varför hamnar en del människor i missbruk?
  • Hur ser en missbrukares, bakgrund, missbruk och eventuellt tillfrisknande ut?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan.
  • Kan samspela med andra människor utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvilkor.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Använda biologins begrepp och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.
  • Att kommunicera biologi och ta ställning i frågor som rör hälsa.
  • Söka svar på frågor med hjälp av undersökningar och olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av beroendeframkallande medel.
  • Fältstudier. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter..

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Föreläsningar av lärare
  • Vt-rutiner
  • Kortfilmer från UR & NE.
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Redovisning
  • Diskussionsövningar/aktivitet på lektioner

Kraft och tryck

När: V2-8

Ansvarig: Cristin Axörn

Vad?

Keynotes och länkar finns på classroom

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov,  lektionstillfällen