Solen veckobrev V. 38

Hej Solen!

Som ni bjudit på er själva den här veckan, helt underbart! Spexveckan var precis så rolig som vi alla hoppades den skulle bli. Ni har kanske startat en ny tradition på Lemshaga? Oavsett om det blir en tradition eller ej har ni lämnat ett härligt avtryck efter er.

Nästa vecka:

  • Måndag – onsdag är det utvecklingssamtal. Vi i Solen har fått dispans för att träffa er. Men för att göra det så säkert som möjligt har vi valt tre klassrum där ni kommer direkt in utan att behöva gå igenom själva skolan. Här hittar ni oss under er aktuella tid: Ann: Hemkunskapen, ingång Ladans entré, Henke: Bildsalen, ingång från utsidan, Cristin: Klockrummet, ingång via brandtrappan som vätter mot sjön. Skulle det bli någon ändring hör vi av oss. Alla elever har fått chansen att förbereda sitt samtal. Vi ser fortfarande att några inte är färdiga, så gör färdigt så fort som möjligt!

Övrig info:

  • Den 28 september kommer vi att ha en fadderdag på förmiddagen. Mer info i nästa brev.
  • Vecka 41 kommer alla elever erbjudas ett individuellt Syv-samtal med Daniel. Under måndagens mentorstid samma vecka kommer ni få chansen att förbereda er för samtalet.
  • Hörlurar: Då mer och mer text skall jobbas igenom märker vi att många elever gynnas av att kunna lyssna istället för att själva läsa. Detta behöver då göras med hörlurar!! Prata igenom hemma om hur ditt barn brukar göra och kolla av så att hen har hörlurar att använda sig av.

Hoppas ni får en fantastisk helg önskar alla knasiga mentorer

   

 

Solen Veckobrev V.35

Hejsan svejsan alla Solar!

Vecka 35 passerade i ett rasande tempo. Måndag och tisdag med schemabrytande aktiviteter därefter tre vanliga skoldagar enligt schema. Under måndag och tisdag var det fullt fokus på sammanhållning och trygghet i ladan. För att lyfta detta hade vi under måndagen olika stationer med syfte att alla elever i ladan ska känna varandra och också känna sig trygga med varandra. Ni fick i grupper genomföra olika aktiviteter som t ex biljard, basket, quiz om Ladanreglerna, spela spel och lära er hur man genomför en turf. Allt detta mynnade sedan ut i den stadsorienteringen (Turfen) vi genomförde under tisdagen i Gustavsberg.  En dag där vi i grupperna från måndagen, med blandade elever från åk 7 till åk 9, utförde en digital orientering med samarbetsövningar. Det blev två fantastiska dagar där eleverna visade upp sig från sin allra bästa sida.

Tyvärr var många Solenelever sjuka när vi hade våra schemabrytande trygghetsdagar. I och med det måste påminna om att stanna hemma minst två dagar till efter att symptomen försvunnit, vi måste vara rädda om varandra.

Övrig information

  • “Skärmtid” på elev-iPads. Funktionen “Skärmtid” på elev-ipads ger vårdnadshavare en möjlighet att ställa in olika typer av anpassningar och begränsningar om man så behagar. Aktiverar ni funktionen “Skärmtid” så får ni skapa en egen pinkod och kan t.ex sätta en tidsgräns för mellan vilka klockslag iPaden får användas.  Apple har en bra guide, länkad nedanför, som går igenom alla delarna för att ställa in “Skärmtid” och Lemshaga uppmuntrar vårdnadshavare att tillsammans med sina barn utforska möjligheten att hitta en hållbar balans mellan skola, skärmtid och annan fritid. https://support.apple.com/sv-se/HT208982
  • Bild- och namnpublicering – bekräfta i Schoolsoft.
    I början av varje läsår ber vi vårdnadshavare att i samråd med sina barn att ta ställning till om Lemshaga får publicera namn- och bild på barnet offentligt via skolans hemsida i form av klassernas veckobrev. Observera att vi aldrig skriver ut fullständiga namn på hemsidan utan använder oss utav förnamn samt i vissa fall första bokstaven i efternamnet.
    I Schoolsoft finns en nyhet publicerad där vi ber er vårdnadshavare ta ställning till publicering av namn respektive bild. Frågan finns öppen att besvara i Schoolsoft fram till nästa fredag. Ett uteblivet ställningstagande tolkas som att namn och bild på elev ej får publiceras.
  • Info från Värmdö kommun:

  • Kontakt: Klasstelefonen kommer inte finnas kvar. Däremot kommer vi ha en telefon i Ladans arbetsrum. Dit kan du ringa på 08-586 313 14. Vi nås dock lättast via mail.
  • Skåplås: Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.
  • Värdesaker: Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.
  • Nötallergi: Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.
  • Specialkost: Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor. Detta gäller även er som önskar äta vegetarisk kost. Fylls inte dessa lappar i så får vi inte rätt kost med på utflykter. Specialkost – blankett
  • Kommunikationspolicy. Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan. Kommunikationspolicy – Lemshaga
  • Skolfoto: Under torsdagen den 10/9 är det dags för skolfotografering. Solen grön 14.20-15.00 Solen röd 14.40-15.20.

Avslutar detta brev med en bild på två Solengrabbar som har det ganska bra under en lunchrast:-) Gissa vilka?

 

Hoppas ni får en fin helg och att ni som är sjuka kryar på er ordentligt!

/ Team Solen

Ekologi-hållbar utveckling

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 34 

Labbrapport mall

Att läsa på till provet:

Keynotes från lektionerna:

Ne:

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 
Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 
Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 
Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 
Vad behöver vi energin till i förbränningen?
Vad är ett ekosystem?
Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
Vad innebär en ekosystemtjänst? (lektionsuppgift – ej provet)
Vad är ett habitat, biom och en biotop?
Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
Varför är biologisk mångfald bra?
Vad är en näringskedja? 
Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 
Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 
Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
Hur sprids giftiga ämnen i naturen?
Hur fungerar växthuseffekten?
Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
Vilka är konsekvenserna av övergödning?
Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning? (labben)
Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
Vilka är de vanligaste miljögifterna?
Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)
Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Begreppslista:

Begreppslista-Ekologi-1

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov, diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, muntlig inlämningsuppgift, laborationer, laborationsrapport.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

v.34-38

Att läsa på till provet:

keynote: (kommer senare)

Ne:

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är kryptogamer respektive fanerogamer?
  • Hur ser en fröväxts livscykel ut?
  • Vad behöver ett frö för att gro?
  • Hur ser sporväxters livscykel ut?
  • Hur ser svampars livscykel ut?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Kunna förklara begrepp som: pollinering, befruktning, mycel, saprofyter, symbios, mykorrhiza, parasiter.
  • Vad är en cell? Hur ser en växtcell och en djurcell ut? Vad skiljer cellerna åt?
  • Vem var Linné och hur såg hans liv ut? Vad gjorde han för upptäckter?
  • Vad är biologisk mångfald?
  • Vad innebär fotosyntesen? Vad innebär förbränningen (cellandningen)?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matris fröväxter:sporväxter

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering , när ska vi göra vad?

Se Classroom

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Bygga en bro

Bygga en bro

Teknik-Åk 8-Broar

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? v18-22
Uppgift:

Uppgift bygga bro vt-20

Presentationer:

Keynote skisser & ritningar

Keynote broar åk 8

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):
Vad räknas som en bro? Vad är definitionen på en bro?
Hur kan man göra olika indelningar av broar?
Vad finns det för olika konstruktionstyper av broar?
Vilken är världens högsta, längsta, kändaste bro? Vad är speciellt med dem?
Vad finns det för historiska broolyckor? Vad har hänt? Varför?
Hur gör man en skiss?
Hur gör man en ritning?
Vad är det för skillnad på en skiss och en ritning?
Vad betyder/innebär de tekniska begreppen konstruktionstyp, material, armering, ram, fackverk, hållfasthet, skiss, ritning?
Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:
    • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,
    • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,
    • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Tekniska lösningar

    • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.
    • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.
    • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

    • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.
    • Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.
    • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions- och teknikutvecklingsarbete
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

28: Jämföra material och deras användning

kan föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar kan föra utvecklade och välunderbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar

29: Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar

kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga ideer till lösningar samt utformaenkla fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och omprövamöjliga ideer till lösningar samt utformautvecklade fysiska eller digitala modeller kan genomföra enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att undersöka ochsystematiskt pröva och ompröva möjliga ideer till lösningar samt utformavälutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller

30: Driva processen framåt

Bidrar under arbetsprocessen till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som efter någon bearbetning driver processen framåt Formulerar och väljer under arbetsprocessen alternativ som driver processen framåt

31: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är till viss del synliggjord Gör utveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord Gör välutveckladedokumentationer av arbetet med skisser, modeller ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är välsynliggjord

32: Använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer

Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven förautvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Genomgångar och teori kring broar,  inlämningsuppgift broar (par/grupp)
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Skriftlig och praktisk inlämningsuppgift (par/grupp), diskussioner under lektioner och arbetet under laborationer/lektioner,
Tidsplan:
v 18
Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt.
Olika konstruktionstyper av broar. Uppstart broar, historiskt, definitionen av broar, hur kan man dela in broar på olika sätt. Olika konstruktionstyper av broar. Kända broar och broolyckor i Sverige och världen.
v 19
Genomgång och praktiskt arbete av skisser och ritningar. Indelning i par.
v 20
Ritningar och brobygge
v. 21 
Lediga
v 20 
Fredag. 29/5 klockan: 00.00: Inlämning av arbetet (det skriftliga).  Hur tänkte ni kring ert brobygge?  Samt er modell av er bro.
Varför?
Sammanhang och aktualitet:
Övergripande mål från LGR11 2.2:
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):
Utifrån detta projekt tränas eleverna att arbeta självständigt
Eleverna utmanas att ta risker i konstruktionsarbetet, och därför påverkar bilens slutliga funktion inte betyget, utan det avgörande är att pröva och ompröva möjliga lösningar
Utvärdering

Merkurius veckobrev v.18

Hej Merkurius!

Imorse var det dags att skrapa rutorna på bilen igen, termometern stod på 2 grader. Då blir jag lite full i skratt när jag tänker på att det bara är 41 dagar kvar till skolavslutningen. Men antalet skoldagar är mycket färre. Men 41 dagar kvar… Tiden känns så knapp men det är ingen hemlighet att det går snabbt. Som ni säker sett på Schoolsoft har det redan kommit ut hur vi tänker kring skolavslutningen här på Lemshaga. Det kommer inte att bli en vanlig skolavslutning men vi gör det bästa vi kan utifrån rådande situation.

No-teknik

I veckan började vi vårt sista projekt för terminen, broprojektet. Under fyra veckor framöver kommer vi lära oss att göra tydliga ritningar som vi vidare ska följa och utifrån dessa konstruera en bro. Vi kommer att lära oss om olika typer av broar och vad som är viktigt att tänka på när man bygger en stabil konstruktion. Jag har arbeta många år på Lemshaga och aldrig under mina år har jag fått sett skisser på så annorlunda broar som jag sett idag, så heja Merkurius för härlig kreativitet! Jag har poängterat ett flertal gånger för eleverna hur viktigt det är att inte tappa fokus nu och att inlämningsdatumet som är satt till 29 maj inte kommer att kunna skjutas på. Min upplevelse är att de flesta är riktigt taggade på detta projekt vilket bådar gott för att allt ska komma in i tid.

Raster

Även om rasterna många gånger är korta är det flertalet Merkuriusar som tar sig tid att gå ut på rasterna för att röra på sig. De spelar basket, går kortare promenader men det viktigaste, de är ute och får frisk luft!

   

Nya klasser för blivande Solen

Vi har nu börjat vårt arbete med de nya klasserna. Är det något speciellt gällande indelningen (socialt eller pedagogiskt) som ni har synpunkter på, så har ni fram till imorgon den 1 maj att meddela oss om detta.

Kommande viktiga datum 

v.18 -Fre 1 maj Lov
v 21 – Mån 18 maj: Studiedag
v.21 – Tis 19 maj: Obligatorisk komma ikapp dag för de som skolan kontaktar. Övriga studiedag.
v.21 – Ons 20 maj: Obligatorisk komma ikapp dag för de som skolan kontaktar. Övriga studiedag
v.21 – Tors/Fre 21-22 maj: Lovdagar
v. 24 – Må 8 juni friluftsdag.
v.24 – Tis 9 Juni –  avslutningsmiddag.
v.24 – Ons 10 juni Skolavslutning

Med önskan om en fin Valborg!

Merkuriusteamet