Författare: Cristin Axörn

Veckobrev v. 38

Hej alla Merkurius!

Den här veckan kom hösten på besök. I morse glänste frosten på taken här på Lemshaga.

Lemshagaspelen gick av stapeln i onsdags och vilka prestationer vi fick se. Lemshagaspelen är något som vi utövat sedan skolans start. Det är förutom att vara en idrottsdag även en dag där vi arbetar med vår värdegrund. En dag som står för gemenskap och tillhörighet. Vi äter lunch tillsammans, hejar på varandra, kämpar ihop. Tyvärr såg vi att det var flera föranmälda denna dag. Vi hoppas verkligen att det gällde sjukdom och inget annat. Även om man är lite förkyld kan man göra någonting litet för laget. Nästa år hoppas vi att flera kommer och kämpar!

 

 

 

Blänkare:

  • Nästa vecka börja utvecklingssamtalen. Att tänka på inför samtalen är att eleverna kommer förberedda, har med sig en laddad Ipad. Även ni föräldrar har en del att fylla i på schoolsoft inför samtalet.
  • Måndagens mentorstid utgår pga utvecklingssamtalen. Även alla lektioner på onsdag utgår pga att hela dagen är vikt för utvecklingssamtal.
  • Ungdomsmottagningen för Merkurius grön 24/9 klockan 8.20-10.00.
  • Ungdomsmottagningen för Merkurius röd 26/9  klockan 8.20 – 10.00.
  • Föräldravecka v.43

Trevlig helg!

/ Henrik, Ann, Charlotta & Cristin

Merkurius veckobrev v. 35

Hej alla härliga Merkuriusar!

Nu är vi igång på riktigt, härligt! Veckan började med sedvanlig mentorstid där vi diskuterade likabehandlingsplanen vi har på skolan. Samtidigt som vi utvärderade våra dagar på Björnö. Bra start.

På No:n startade vi med begreppet förväntningar och hur viktigt det är att man har höga förväntningar på sig själv. Att det många gånger kan vara avgörande i fråga hur man klarar sin skola. Det är verkligen så sant som man säger, att man klarar mycket om man är beredd på att kämpa, inte mycket kommer gratis. Det är ni själva som lägger ribban, det är ni som tar ansvaret över vem ni vill bli och vara. Vi mentorer tror på er så förväntningarna är höga, nu kör vi!

Vidare i No:n har vi börjat med området fröväxter och sporväxter. Vi har varit ute på exkursion och börjat skapa vårt egna lilla herbarium. Begrepp som självspridning, pollinering, förökning mfl har diskuterats.

 

Inför nästa vecka:

  • Vi kommer att påbörja vårt arbete med IUP. Ni kommer att ses i respektive mentorsgrupper. Anns elever ses i hemkunskapen. Henriks och Cristins i L3 och L4.
  • Nu ligger alla tider ute för utvecklingssamtal hos respektive mentor. Som vi skrivit tidigare är det först till kvarn som gäller. Så det är god tid att gå in och boka.

 

Kommande datum som är bra att skriva in i sin kalender:

  • Föräldramöte 11/9 18.00-19.30
  • Skolfoto 13/9
  • Drogföreläsning 16/9 för eleverna – Vi vill redan nu flagga för att det kan bli lite känsligt. Föreläsningen handlar främst om hur droger påverkar vår hjärna.
  • Drogföreläsning för föräldrar med Mariella från Mini Maria och polisen 19/9 i värmdösalen på skogsbo.

 

Trevlig helg!

Ann, Henrik, Charlotta & Cristin

 

 

Fröväxter och sporväxter

Fröväxter och sporväxter

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

v.35-38

Att läsa på till provet:

Gleerups:

Kapitel 3. växter och kapitel 4. svampar samt alla underrubriker. Det går att använda sig av talsyntes för som föredrar att lyssna. Jag kommer även titta över så att ni gjort alla uppgifterna till var kapitel.

Min keynote: Keynote fröväxter och sporväxter 2019 redigerad

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är kryptogamer respektive fanerogamer?
  • Hur ser en fröväxts livscykel ut?
  • Vad behöver ett frö för att gro?
  • Hur ser sporväxters livscykel ut?
  • Hur ser svampars livscykel ut?
  • På vilket sätt får kryptogamer och fanerogamer vatten och näring?
  • Kunna förklara begrepp som: pollinering, befruktning, mycel, saprofyter, symbios, mykorrhiza, parasiter.
  • Vad är en cell? Hur ser en växtcell och en djurcell ut? Vad skiljer cellerna åt?
  • Vem var Linné och hur såg hans liv ut? Vad gjorde han för upptäckter?
  • Vad är biologisk mångfald?
  • Vad innebär fotosyntesen? Vad innebär förbränningen (cellandningen)?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
 …utveckla kunskaper om biologiska sammanhang och nyfiken på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen…
Centralt innehåll från kursplanen
  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör … naturbruk…
  •  genomföra systematiska undersökningar i biologi och
  •  använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i … naturen…
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha lärarledda lektioner, lab, fältstudier, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom både diskussioner, lab, fältstudier men också som ett avslutande skriftligt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V35 Introduktion, fältstudier

Sammanhang och aktualitet

Växter, natur är alltid aktuellt. Vi lever i och med detta. All kunskap kan hjälpa oss att ta hand om vår värld lite bättre.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus veckobrev v. 11

Hej Venus!

Nu längtar vi efter våren… Solen gjorde sig påmind flertalet gånger under veckan vilket gjorde alla lite extra glada, trots snön kom de härlig vårkänslorna på besök.

Veckan som gått har varit fullspäckad, simning, livskunskap, biskop på besök. Simningen och livskunskapen har gått jättebra och de elever som träffade biskopen fick mycket beröm för kloka kommentarer och frågor. Härligt Venus!

I No:n håller vi på att avsluta området grundläggande kemi. I veckan lärde vi oss om protoner, elektroner och neutroner och hur man genom att avläsa det periodiska systemet kan se hur många vardera ämne innehåller. Vidare stod även laboration på schemat och nu var det äntligen dags att gå in i labbet efter godkänt säkerhetsprov. Första laborationen i labbet gick ut på att vi skulle framställa en osynlig gas som släcker eld. Efter påsk kommer vår nya vikarie och då blir det fokus på teknik.

 

 

 

Vi vill bara påminna om följande info, en liten hint om att alla ska titta över att sina mobilnummer 🙂

Ny rutin vid oanmäld frånvaro på SchoolSoft
Från och med måndagen den 5:e mars kommer vårdnadshavare få ett SMS vid oanmäld frånvaro när läraren tar närvaron efter lektionens start.
SMS:et går till den vårdnadshavare som är ifylld överst i SchoolSoft och till telefonnumret i fältet ”Mobiltelefon”. Vårdnadshavare med varsitt Schoolsoft-konto får varsitt SMS.

Det är därför viktigt att vårdnadshavare ser till att mobilnumret som är inskrivet i Schoolsoft är korrekt. Logga därför gärna in på Schoolsoft redan nu och klicka på ”Min Profil” och säkerställ att all kontaktinformation är rätt.

Om man inte önskar få SMS så kan man, när man är inloggad i Schoolsoft på sidan ”Min Profil”, byta meddelandetyp så oanmäld frånvaro skickas till den angivna mailadressen istället för SMS.

När ett SMS eller mail-meddelande skickas ut för oanmäld frånvaro så ska vårdnadshavare logga in på Schoolsoft och få mer detaljerad information under ”Ta del av frånvaro”.

Om den oanmälda frånvaron är felaktig, t.ex om vårdnadshavare glömt att frånvaroanmäla vid sjukdom, så ska vårdnadshavaren logga in på Schoolsoft och korrigera anmälan, annars kontaktar man skolan.

Blänkare:

  • Fredag 30 mars: Lov Långfredag
  • V 14: Påsklov
  • Mån 30 april: Lov
  • Tis 1 Maj: Lov
  • Tors o Fre 10-11 Maj: Lov
  • Mån-Ons 14-16 Maj: Studiedagar
  • Ons 6 juni: Lov
  • Tors 14 juni: Sommaravslutning

 

Hoppas ni får en riktigt härlig helg!

/ Fia, Ninna, Fredrik, Sofia & Cristin

Grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 8 -13 (sportlov v. 9)

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  •  Vad är en atom och en molekyl?
  •  Vad är en blandning?
  •  Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  •  Vilka egenskaper kan man beskriva ett ämne med?
  •  Vilka faser kan ett ämne vara i? Vad krävs för att ett ämne ska övergå till en annan fas? Vad heter de olika fysikaliska omvandlingarna? Hur betecknar man vilken fas ett ämne är i? (liquid (l), solid (s), gas (g))
  • Vad har följande ämnen för kemisk beteckning: Väte, Syre, Kväve, Kol, Järn, Magnesium, Helium, Guld, Silver, Koppar, Klor, Aluminium, Natrium, Zink, Kalcium och Svavel?
  • Hur skriver man ämnen och antal atomer/molekyler med kemispråk?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är en atom uppbyggd av för mindre delar? Vilka laddningar har delarna? Du ska även kunna ange/räkna fram antalet elektroner, neutroner och protoner för ett ämne
  • Vad menas med ett grundämnes atomnummer och masstal (atomvikt, atommassa)?
  • Hur rör sig elektronerna runt atomkärnan? Vad kallas de olika skalen och hur många elektroner får plats i skalen (tre första)? (Du ska kunna rita upp elektronskalen för grundämnena med atomnummer 1-18)
  • Vad innebär det periodiska systemet? Hur är det periodiska systemet indelat? (visa på fler sätt t ex grupper, perioder, icke-metaller – metaller, atomnummer). Hur många atomslag känner man till idag?
  • Vad är gemensamt för ämnen i samma period? Vad är gemensamt för ämnen i samma grupp?
  • Vem kom på det periodiska systemet? Vad kan man utläsa för information ur det periodiska systemet?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egna förmåga.
  • Att använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

Förankring i kursplanens syfte

  • att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra enkla systematiskaundersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti i människan.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
  • De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar och gruppdiskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

• Prov
• Löpande genom aktivt deltagande i lektioner och diskussioner

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 8

Ons    Grundläggande kemi – vad handlar det om? Blandningar, egenskaper, faser-fasövergångar
Mån/tors Lab
Fr      Atomer, grundämnen, kemisk beteckning

v 10

Ons    Molekyler, kemisk förening  Övning: Uppgift 1 Ämnenas små byggstenar
Mån/tors Lab – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket.

Uppgift 2 Molekylmodeller,

Övningsblad kemiska förkortningar

Fr    Kemispråket, Marie Curie, övningsuppgifter på det vi gjort, genomgång prov.

v 11

Ons   Film om atomen. Genomgång Periodiska systemet elektroner, neutroner protoner, masstal, övningsuppgift Elektronskal
Mån/tors – Uppgift med molekylmodeller och kemispråket.

Uppgift 2 Molekylmodeller,

Övningsblad kemiska förkortningar

Fr  Forts periodiska systemet

v 12

Ons     Eget arbete kring ett grundämne
Mån/tors Laboration- gas som släcker ett ljus
Fr    Repetition

v 13

Onsdag-Prov

Fre Påsklov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Få en bakgrund till hur kemin växt fram till vad det är idag och en förståelse för att kemin finns runt omkring oss i vår vardag och verklighet och inte bara i ett laboratorium.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte mi

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 8-12

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246

Frågeställning och följdfrågor

Provfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-kromosom-DNA-gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen?
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier?
  • Hur många DNA-molekyler finns i människans celler (ej könsceller)?
  • Hur många DNA-molekyler innehåller ett ägg eller en spermie från en människa?
  • Beskriv kortfattat vad som händer med en DNA-molekyl vid vanlig celldelning.
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genetikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

skriftligt prov och aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.8

v.10

v.11

v.12

Prov fredag 13 april med vikarie

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.