Lokal pedagogisk planering
Ämne: Biologi
Årskurs: åk 8
Ansvarig: Cristin Axörn
När: v34-43
Varför?
Vi behöver verkligen värna om vårt klimat och vår miljö. Men hur? Vad är egentligen klimat och hur kan vi i Sverige påverkas av t ex skövlingen i Amazonas. Hur hänger allt ihop? Vi kommer att titta närmre på faktorer för att bättre förstå vår omgivande miljö. Vi kommer att lära oss om alltifrån fotosyntesen till förbränningen, hur ekosystem fungerar allt från det lilla ekosystemet till det stora. Hur allt hänger ihop och hur små avvikelser i miljön kan få katastrofala följder. Även om det i media i nuläget ser ganska svart ut när det kommer till diskussioner om framtid och klimat är det fortfarande inte försent. Vi ser också hoppfullt på de Globala målen varför de upprättats och vad vinningen kan bli. Slutligen vad kan vi göra, för är det egentligen så svårt?
Vad?
- Hur fungerar fotosyntesen?
- Vad innebär förbränningen?
- Vad är ett ekosystem?
- Vad påverkar ett ekosystem? (+ abiotiska och biotiska faktorer, resiliens)
- Vad innebär biologisk mångfald och varför är biologisk mångfald bra?
- Vad innebär en ekosystemtjänst?
- Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
- Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?
- Vad är ett habitat, biom och en biotop?
- Vad är en näringskedja?
- Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner?
- Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid)
- Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?
- Vad innebär växthuseffekten? Vad får den växthuseffekten för konsekvenser för oss/miljön? Vad kan du/vi göra för att minska/stoppa dem? (lokalt/globalt)
- Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)
- Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
- Vilka är konsekvenserna av övergödning?
- Vad menas med försurning?
- Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
- Vilka är de vanligaste miljögifterna?
- Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?
Hur?
Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, genomföra laborationer. Vi kommer att avsluta med ett prov.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.