Kraft och tryck

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? 35-43

Här är första keynoten. Kraft:

Andra keynoten om tryck:

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad menas med kraft?
  • Vilken enhet mäter vi kraft i?
  • Hur ritar vi ut en kraft?
  • Vad är tyngdkraft?
  • Vad är motkraft?
  • Hur ser formeln för kraft och tryck ut?
  • Vad menas med tryck?
  • Vad är lufttryck?
  • Vad är vattentryck?
  • Hur påverkas vi av hög- och lågtryck?
  • Hur kan vi genomföra laborationer?
  • Hur skriver vi en laborationsrapport?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Kan använda kunskaper från det naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier i samhällsliv som vardagsliv

Förankring i kursplanens syfte

Använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen

Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, uträkningar/beräkningar och diskussioner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Laborationer, prov,  lektionstillfällen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V. 35 Utdelning av böcker. Allmänt om No-ämnena på högstadiet. Förväntningar. Hur ska man tänka kring betyg? Brevskrivning.

V. 36 Vi startar med området kraft och tryck. Eleverna skriver en faktatext om Isaac Newton. Vi tittar på ett klipp från BBC och diskuterar runt begreppet kraft. Vi fortsätter lära oss om olika typer av krafter. Framförallt går vi in på vad tyngdkraft betyder.

V. 37 Formeln F=m*g presenteras. Vi övar på att räkna på krafter och massa hela veckan. Eleverna gör egna uppgifter. Laboration om kraft.

V.38 Pga utvecklingssamtal utgår två No-lektioner. Vi börjar med tryck.

V. 39 Vi fortsätter med tryck. Laboration om tryck. Formel för tryck presenteras. Räkneuppgifter.

V.40 Vi arbetar vidare med tryck. Räknar uppgifter. Laboration om tryck. När är det bra med ett högt tryck respektive lågt tryck? Hur kan vi människor göra för att minska trycket respektive höja trycket på en yta.

V.41 Tryck i vatten. Tryck i luft. Hur kan ett flygplan flyga?

V. 42 Tryck i vatten tryck i luft. Densitet. Repetition.

Torsdagens lektion går bort pga orientering .

V.43 Onsdag morgon prov

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vt-rutin

Ekologi

Ansvarig/Ansvariga: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? V 35-39


Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 
Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 
Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 
Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 
Vad behöver vi energin till i förbränningen? 
Vad är en näringskedja? 
Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 
Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 
Vad innebär kolets kretslopp?

Vad är ett biom?
Vad är ett ekosystem? 
Varför är biologisk mångfald bra?
Vad menas med begrepp som art, population och nisch?
Vad påverkar ett ekosystem?
Hur sprids giftiga ämnen i naturen?
Hur fungerar växthuseffekten?
Varför är ett tunnare ozonlager ett problem?
Vilka är konsekvenserna av övergödning?
Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö?
Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?
Vilka är de vanligaste miljögifterna?
Hur kan vi lösa våra miljöproblem?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

 



 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer , projektarbete, diskussioner.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Projektuppgift, prov, diskussioner

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V. 35 Utdelning av böcker. Skriva brev om förväntningar. Fotosyntesen och förbränningen. Uppgift på klimatkalkyltorn.se med efterföljande diskussion. Laboration – Hur mår Lemshagasjön? Vilka organismer hittar vi där? Studier i lab med hjälp utav mikroskop

V.36 Växthuseffekten, växthusgaser, näringskedja, näringsväv, näringspyramid, nedbrytning. Läsa i boken s. 150-157 och svara på frågorna på s.157. Uppgift ute i naturen i smågrupper. I grupperna tittar vi på vilka olika ekosystemtjänster vi kan hitta i vårt närområde. Laboration – Hur mår Lemshagasjön? Vilka organismer hittar vi där? Studier i lab med hjälp utav mikroskop

V. 37 Ekosystem, biom, biosfär, abiotiska faktorer, biotiska faktorer, nisch, population, biotop, habitat. Ozon, freon, övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, miljögifter. Laboration – dissektion av en kräfta. Det vi inte hinner med under veckan fortsätter vi med under vecka 39.

V. 38 Börja arbeta med sitt projektarbete. Ni får all lektionstid i helklass till detta. Laborationstillfällena kommer att vara vanliga lektioner. Laboration – dissektion av en kräfta. Nedan hittar ni uppgiften i PDF-format. Projektet ska var inne fredag vecka 40.

Projektarbete solen ekologi 2017

V. 39 Fredag prov. Provet kommer till stor del att vara ett begreppsprov e-c nivå. För högre omdöme, kommer jag framförallt att bedöma ert projektarbete. Nedan hittar ni min keynote om ekologi. För att fördjupa dig ytterligare läser ni om ekologi i er biologibok. Sidorna är 148-209 där ni fördjupar er i den ämnena jag valt att ta upp i min keynotepresentation.

 

 



Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi bygger vidare på det som eleverna arbetade med i åk 6. Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper elverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får välja projekt inom fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Sex och samlevnad

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v. 13-19 (påsklov v.15)

 

Här hittar ni keynoten!

 

Vad?

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur ser puberteten ut för killar? Behåring, svett, snoppen, rösten mm
  • Hur ser puberteten ut för tjejer? Behåring, svett, snippan, bröst mm
  • Hur blir ett barn till?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst? Vad är menas med normer?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt.
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
    Förankring i kursplanens syfte
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
    Centralt innehåll från kursplanen
  • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.
  • Tolkning och granskning av informationen koppling till biologin, tex faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur ska vi arbeta?

Gruppuppgifter, diskussioner, faktainsamling, se på filmer, ”föreläsningar” av läraren.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.13 Puberteten pojkar

v.14 Puberteten pojkar

v.15 Påsklov

v.16 Puberteten flickor, konsten att säga nej

v.17 Puberteten flickor, kill- och tjejgrupper

v.18

v.19 Prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Astronomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn
När, under vilka veckor? 13-19 (påsklov v.15)
Glöm inte att titta på era stjärnkartor med!
Vad?
Frågeställning (och följdfrågor):
I vilka kulturer/områden har astronomin spelat en stor roll?
Big bang – hur började allt?
Vad är universum? Finns det liv i rymden – vad tror du? Vad menas med begreppet galax? Vad heter vår galax?
Vad är en planet? Hur ser vårt solsystem ut och vilka planeter ingår där? Vad menas med komet, meteor, meteorit och asteroid?
Hur blir det år, månader och dagar? Hur blir det dag och natt?
Hur ”lyser” månen? Varför får vi fullmåne, halvmåne och nymåne? Hur blir det flod och ebb?

Vad är en stjärna och finns det olika typer av stjärnor? Hur föds en stjärna? Hur dör en stjärna? Hur kan en stjärna lysa?
Vad kan vi se på vår stjärnhimmel med blotta ögat? Polstjärnan-på vilket sätt kan den hjälpa oss om vi gått vilse? På vilket sätt inspirerades dåtidens människor av stjärnhimlen när det kommer till sagor och myter?
Vad används satelliter till? Vilka olika typer av satelliter finns det?

När började vi människor kunna ta oss ut i rymden för att forska? Laika? Jurij Gagarin? Neil Armstrong? Christer Fuglesang? Vad var sputnik 1 och sputnik 2?

Tidmätning: Vattenur, Timglas, Solur, Atomur.

Förankring i kursplanens syfte:
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik
Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:
  • Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen.
  • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.
  • Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra.
  • Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.
  • Människan i rymden och användningen av satelliter
  • Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.
  • Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:
 
Matrisdelar som kommer att bedömas E C A
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
Eleven för resonemang… Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
Eleven kan också berätta om… Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Avsikten är att med genomgångar, diskussioner, tidningsartiklar, Vt-rutiner, undersökande arbetssätt, och film utveckla och förmedla de kunskaper vilket det centrala innehållet förevisar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Prov, egen arbete under lektion, resonemangsuppgift,
Veckoplanering, när ska vi göra vad?:
v.13 Astronomin i andra kulturer. Vårt solsystem. Galaxer, hur kan vi studera vår galax?
v.14 Hur började allt- Big bang och universums födelse – knappnålshuvudet som började att expandera. Meteorit, meteor, asteroid, komet
15. Påsklov
16. Månen och månens faser.
17. Människan i rymden och satelliter. Eget arbete under lektion. Flod och ebb.
18. Stjärnhimlen, dag och natt, årstider månader och år.
19. Prov
Varför?
Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:
Så här synliggörs Ledsagas vision och pedagogiska profil i projektet:
  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.
Utvärdering
Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:
Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:
Eventuell pedagogisk dokumentation:

Energi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin A

 

När, under vilka veckor: v.3-10

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vag är energi?
  • Kan energi ta slut?
  • Hur kan vattnet som forsar i norra delen av Sverige bli elektricitet i södra Sverige?
  • Varför blir det strömavbrott i bland?
  • Vad är ström, batteri, strömbrytare,strömkälla?
  • Vilka energikällor har vi och hur fungerar dem?
  • Vilka energikällor är förnybara och icke förnybara?
  • Magnetism – elmotor, generator, jordens magnetfält?
  • Energi förr och nu?
  • Växthuseffekten?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
  • Att göra undersökningar.
  • Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sim förmåga

Förankring i kursplanens syfte:

  • Vi använder kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö och samhälle.
  • Vi kommer att göra undersökningar.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energi användningen i samhället.
  • Elektriska kretsar med batterier, hur fungerar en ficklampa?
  • magneters egenskaper i hem och samhälle.
  • Dokumentation av olika enkla undersökningar, tabeller och bilder.
  • Enkla systematiska undersökningar. Planering och utförande.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Ska fixa länk

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Föreläsningar, videoklipp, diskussioner, demonstrationer, laborationer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Laborationsrapport, prov samt muntliga diskussioner.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V: 3 Inledning, vad är energi?

v. 4 Energikällor

v. 5 Elektricitet

v.6 Elektricitet, eget arbete

v.7 Magnetism

v.8 Fotosyntesen

v.10 Prov



Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:



Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:



Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:




Eventuell pedagogisk dokumentation:

Vardagskemi och grundläggande kemi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 3-8

Här hittar ni keynoten:

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är allting uppbyggt av?
  • Vad är det för skillnad på en atom och en molekyl?
  • Vad är ett grundämne och en kemisk förening?
  • Vad består en atom av för mindre delar?
  • Vilka tillstånd kan ett ämne vara i? Hur rör sig molekylerna i de olika tillstånden? Vad heter övergångarna mellan de olika tillstånden? Vad är det som avgör vilket tillstånd ett ämne är i?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Vad är det för skillnad mellan en blandning och en lösning? Hur skiljer man ämnen åt?
  • Vad betyder ”lika löser lika”?
  • Vad är en kemikalie?
  • Var kan vi hitta kemin i vår vardag/samhället, hur ser den ut?
  • Vilka kemiskt tekniska produkter (rengöringsmedel, hygienartiklar mm) kan man hitta hemma och vilka kemikalier kan man hitta i dem? Hur är dessa produkter märkta?
  • Vilka kemikalier finns i livsmedel (godis, läsk, snabbmat mm)?
  • Hur förlängde man matens hållbarhet förr och nu?
  • Hur kan kemikalier påverka oss människor? Natur och miljö?
  • Kan vi minska användningen av kemikalier?
  • Hur kan vi arbeta för en mer hållbar utveckling mot mindre användning av kemikalier på sikt, både lokalt och globalt? Vad kan vi göra på individnivå?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Förankring i kursplanens syfte – förmågor vi utvecklar i detta projekt

  • Att tänka kritisk, granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle.
  • Att göra undersökningar.
  • Att använda kemins begrepp, teorier och modeller för att förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.
  • Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarnet, surt eller bassikt.
  • Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

  • Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.
  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
  • Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

Kemins metoder och arbetssätt

  • Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.
  • Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.
  • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller bilder och enkla skriftliga rapporter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.  Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 
Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutveckladeresonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutveckladedokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa med relativt godanvändning av kemins begrepp. Eleven har mycket godakunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inomdessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp.
Eleven kan relatera… enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.
Dessutom kan eleven berätta om… Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, diskussioner, eget arbete, undersökande arbetssätt, och film.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämningsuppgifter, Muntliga diskussioner, Eget arbete, grupprov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 3 Vardagskemi samt konservering

v 4 Vardagskemi , tillsatser

 

v 5 Tillsatser och maten vi äter – vad mår våra kroppar bra av? Laboration lika löser lika (tuggummi och choklad)

Repetition kring vatten. Vattnets – uppbyggnad, kretslopp, olika tillstånd

Atomer och molekyler – grundämnen (periodiska systemet) ock kemiska föreningar, atomens delar

Bygga molekylmodeller

v 6

 

v 7

v 8

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Sammanhang: Genom att öka förståelsen för vad kemikalier är och vad de kan göra med oss människor och vår miljö, öva sig i att ta ställning till och göra aktiva val om vad som på sikt kan förbättra levnadsvillkoren för oss människor på individ nivå liksom för världen i övrigt. Tillsammans ska vi alla stäva efter en mer hållbar utveckling.

Aktualitet: Se gärna kemikalieinspektionens hemsida för det nyaste på kemikaliefronten. Sidan uppdateras ofta och där kan man också ladda ner broschyrer om kemikalier i barns närhet och vad man särskilt bör tänka på angående detta. www.kemikalieinspektionen.se

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: