Veckobrev v.5 Neptunus

Hej alla Neptunusfamiljer!     

Veckan började lite konstigt med att Pluto och Neptunus fick vara hemma i två dagar utan förvarning men ni föräldrar verkar klarat det riktigt bra. De flesta barn hade med sig uppgifter som vi klistrat in och även en del 100-uppgifter har börjat komma.

I skolan har vi jobbat vidare med talen 0-40 på matematiklektionerna. Vi har byggt talen med tiotal och ental och även att säga och hitta rätt tal när någon säger t.ex. talet har tre ental och fem tiotal.

Vi räknade ihop hur många ord vi hade kommit på tillsammans med hjälp av hundratal, tiotal och ental. Det blev 227 ord i röd!

svenskalektionerna har vi pratat om de olika skiljetecknen punkt, frågetecken och utropstecken. I bokstavspåsen gömde sig ägg, älg, ättika (lukta pyton 😉 äpple och ärtor (sockerärtor som vi fick smaka).

          .      

Vi har också läst roliga fakta om djur för varandra igen

Idag fredag har röda gruppen gjort collage under bildlektionen med Cissi. Vi använde oss av olika material; papper, tapeter, kritor, vattenfärg mm. Temat för collaget var 2022. Kreativiteten flödade som vanligt!

Gröna gruppen jobbade vidare med Boken om böcker. Det här veckan skrev vi om ”Min idol”.

       .       

Idag slog vi ihop grupperna och hade idrott tillsammans. Vi lekte Tunnelkull, hade redskapsbana och dansade. Det var verkligen full fart och många varma barn!

                               

 

Nästa vecka är det dags för alla utvecklingssamtal. Det är nu hög tid att gå in och svara på frågorna “Inför utvecklingssamtal” om vi pedagoger ska hinna läsa innan samtalet. Inför samtalen mejlar vi ut googlemeet-länkar.

 

På torsdag har vi tänkt köra en favorit i repris: Skridskoåkning på Ekvallen!

Ni föräldrar lämnar där mellan kl.8.00-8.30 (vi pedagoger tar emot vid bandyisen från kl.8.00). De föräldrar som kan är kvar och hjälper till med skridskorna och får sedan gärna vara kvar och åka skridskor med oss hela fm. 

Det var superkul att så många var med sist! 

Alla behöver kläder efter väder, skridskor, hjälm, handskar/vantar, varm dryck, sittunderlag och smörgås/frukt.

Vi åker tillbaka med bussen kl.10.21 och äter lunch i skolan.

Efter lunch har de som vill pyjamas på sig (kan man också ha på sig hela dagen under ytterkläderna) och vi kommer titta på film och fika. Alla tar med sitt egna fikabröd (bulle, några kakor) och vi bjuder på saft. Tänk på att vi har nötförbud på skolan.

 

Vecka 

Måndag: Bokstavspåsen till skolan. Ta med 100-läxan.
Tisdag: Läsläxan lämnas in. Ny läxa ut.
Onsdag: Samtalsdag 
Torsdag: Friluftsliv Ekvallen och pyjamasparty (100 dagar smartare)
Fredag: Idrott.

 

Kommande händelser:

  • 15/2 Skolteater i Gustavsberg
  • v.9 – Sportlov
  • v.15 – Påsklov

 

Trevlig helg!

 

Lisa, Eva och Sara

 

 

eva.lorne@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

sara.johansson-holst@lemshaga.se

 


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Neptunus vecka 2 2022

Hej alla Neptunusfamiljer!

Vad kul att ses igen! Vi började veckan med att berätta för varandra om saker vi upplevt på lovet som familjemys, bygga snögubbar, träffat släktingar, åkt skridskor, skidor och pulka och mycket mer.

Barnen har också varit jätteduktiga på att läsa under jul-lovet och lämnade in välfyllda läsbingolappar! Bra stöttat där alla föräldrar!

På skolgården fanns det fullt med härlig snö att bygga i ända tills värmen kom igen men vi hann i alla fall samla snö i muggar för no-experiment. Vad hände med snön och varför? Barnen sa: Snön har smält. Snön har försvunnit. Det är vatten som är smutsigt. Vi har en mygga i vattnet. Det är mindre vatten än snö. 

.  

NO-lektionerna har vi tittat närmare på vintern som årstid och även vattnets olika former. Vi pratade om vatten i fast, flytande och gas form och gjorde experiment så vi kunde se vattnets kretslopp. Det var spännande att se vad som hände med det varma vattnet när vi hällde upp det i en vas och la folie med is på =)

Vi såg även en film, Paxi – vattnets kretslopp. 

.     

 

friluftslivet fick vi lära oss hur man ska göra om man vill gå ut på riktiga isar på sjöar eller hav. Vi såg på “Badsmart” en film om is och issäkerhet. Gottis visade isdubbar och en ishacka. Sedan gjorde vi affischer i par, där allt viktigt att tänka på finns med.

 

        .      

 

Under veckans matematiklektioner började vi med att repetera alla talkamrater upp till talet 10 och sedan började vi jobba med vår nya ma-bok. Där tränade vi på att bilda talet tio och räkna tiotalen (10,20,30 osv) och sedan lägga till entalen.

Lektionernas mål i detta kapitel är att: kunna räkna och känna igen talen upp till 40, kunna bilda grupper om tio för att räkna antal, kunna läsa och skriva talen 0-40, förstå tals uppbyggnad i tiotal och ental och att kunna räkna två- och tio steg i taget. 

 

I svenska har vi börjat med en ny text i Läsresan som handlar om känslor. Texten är även skriven på rim så det kommer vi jobba mer med nästa vecka.

 

Idag såg vi en film om Snigeln och valen och även där var det med rim.

 

På torsdag om två veckor planerar vi att åka skridskor på friluftslivet. Om isen på Lemshagasjön ligger och är säker vill vi ju givetvis åka där men om det inte går tänker vi oss Ekvallen. Då kan alla som har möjlighet att lämna där göra det och hjälpa till att knyta ett par skridskor eller två. Sedan tar vi bussen tillbaka till Lemshaga. Kolla hemma redan nu så att skridskorna passar för i år.

 

En hälsning från skolsyster Judith:

 

Det är fortfarande jätteviktigt att inga vårdnadshavare / utomstående kommer in i skolans lokaler, enda undantaget är bokade mottagningsbesök. Tack för visad hänsyn!

 

Vecka 3

Måndag:
Tisdag: Läxan lämnas in.
Onsdag:
Torsdag:
Fredag: Idrott.

 

Trevlig helg!

 

Lisa, Eva och Sara

 

 

eva.lorne@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

sara.johansson-holst@lemshaga.se

 


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Neptunus v51

Hej alla Neptunusfamiljer!

               

Så har vi klarat av första terminen i årskurs 1! Trots covid, andra sjukdomar och personalbyten har vi kämpat på och klarat det alldeles utmärkt. Tillsammans har vi läst 519 böcker, både hemma med er föräldrar och här i skolan med våra läskompisar.

Vi har också gjort klart hela första ma-boken som vi skickar med hem idag. Med hem kommer även ett jullovsbingo och en lite tjockare bok för att verkligen hålla igång läsningen. Utmaningen är att klara alla rutor på jullovsbingon. Tänk på att varje ruta är 10 minuters läsning. Ta med bingolappen och boken när skolan börjar igen.

 

I veckan har vi kikat i bokstavspåsen alla tillsammans och där gömde sig penna, peg, pumpakärna, påse och pussel. 

 

     

 

     

 

Vi har fått se kyrkans julspel som de spelat in och skickat till oss. Det var extra kul eftersom vi läst “Marias lilla åsna” som högläsningsbok. Vi har även pratat en del om varför vi firar jul (både historiskt och religiöst sett).

Veckan fortsatte med lite traditionellt julpyssel på stationer i båda klassrummen.

 

 

 

Idag avslutade vi terminen med julstädning av lådorna, film med rektors tal och sång och förstås provsmakning av bokstaven Pp. Massor av popcorn och pinnar blev det, och saft och filmmys.

 

Tack så hjärtligt för de fina julkassarna med godsaker och fina ljus! Det värmde gott på årets mörkaste dag.

 

Vi ses igen tisdag den 11/1 kl.8.20 i klassrummet.

Ha nu en riktigt fin jul och ett gott nytt år!

 

Vecka 2

Måndag: Fritids öppet.
Tisdag: Skolstart kl.8.20. Jullovsbingo och lånebok lämnas in
Onsdag:
Torsdag: Friluftsliv. Kläder efter väder, frukt, sittunderlag.
Fredag: Idrott.

 

Tack för denna termin!

 

Lisa, Eva, Sara, Caroline & Ansi

 

ann-sophie.petersen@lemshaga.se 

eva.lorne@lemshaga.se

lisa.webering@lemshaga.se

sara.johansson-holst@lemshaga.se

caroline.lorne@lemshaga.se

 


tel. till expeditionen: 08-586 313 01

tel. till Mellangården 08-586 313 13

 

Läsa och skriva

Läsa och skriva

 Ansvarig/Ansvariga lärare: Ann-Sophie Petersen och Eva Lorne

När, under vilka veckor? Läsåret 21/22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi på bästa sätt ge förutsättningar för en bra läs och skrivutveckling?

 

Hur?

Vi läser tillsammans varje dag.

Vi läser olika sorters texter, alla tillsammans, gruppvis och enskilt.

Läraren har högläsning.

Varje vecka har eleverna en enskild läsläxa utifrån nivå. Den tränas hemma och läses upp för läraren varje tisdag. Då skriver och ritar även eleverna i sin Boken om böcker om sin läsläxa. 

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi berättar för varandra och tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi har veckans bokstav som vi formar, lyssnar på, låter som, smakar på och rör oss till.

Vi skriver veckans “hemliga påse”-ord och dagbok varje vecka.

Vi tränar ord- och läsförståelse. 

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet med jämna mellanrum från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi använder oss av Läsresan varje vecka för det regelbundna arbetet med ord-, text- och genreförståelse. 

Vi kopplar bokstäverna från Läsresan till samma bokstäver i bokstavsboken och veckans bokstav i bokstavspåsen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.

Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling.

Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 1.

Vi lyssnar på läsläxor varje vecka.

Vi läser deras texter i Dagboken varje vecka.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi använder oss av ett läromedel som heter Läsresan. 

Vi använder oss också av Skolverkets bedömningsstöd.

Varje morgon får eleverna lyssna på ljudbok via Ugglo, där de även kan följa med i texten. 

En elev får varje vecka i uppdrag att fylla bokstavspåsen med fem saker på veckans bokstav som de  redovisar på måndagar.. Då skriver vi ner orden och ritar bilder i vår abc bok.

Vi kommer att använda våra I-pads till skrivande.

Vi har arbetat med några appar kring bokstav-ljud från NE, tex ”Stava”.

Varje vecka presenterar vi en ny bokstav, går igenom hur den låter och hur den ser ut. 

 

När jobbar vi gemensamt med de olika genren?

v.34-36 Viktiga veckan, verser

v.37-38 Min svans, beskrivande text

v.39-40 Sluta skratta, berättelse i tidsföljd

v.41-42 Min smarta väckarklocka, förklarande text

v.43-45 En kompis, beskriv karaktär

v.46-48 paus för läsprojekt

v.49-50 Vi övar och lär, instruktion

v.2-3 kap.7

v.4-5 kap.8

v.6-7 kap.9

v.8-10 kap.10

v.11-12 kap.11

v.13-14 kap.12

v.16-17 kap.13

v.18-19 kap.14

v.20-21 kap.15

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Övergripande mål från LGR11 2.2

Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

 

Vad är musik?

Instrument

Musiklektioner i Neptunus ht 2021

När, under vilka veckor? Varannan vecka från v.43 på höstterminen till mitten av vårterminen.

Ansvarig: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen.

Utöver detta sjunger vi sånger utifrån årstid, högtid och arbetsområden.

Vad ska vi göra?

Vi ska tillsammans lära oss om olika instrument.

Hur ser de ut?

Vad heter några av deras delar?

Hur låter de olika instrumenten?

Hur ska vi arbeta?

För att upptäcka instrumenten kommer vi att tillsammans lyssna till UR:s serie De försvunna instrumenten.

Om programserien De kidnappade instrumenten är ett actionfyllt musikäventyr i konserthusets vindlande korridorer. Här har instrument efter instrument spårlöst försvunnit från den stora scenen. Nu hålls de inlåsta mot sin vilja i ett förråd längst ner i konserthusets källare. Det är den ondskefulla vaktmästaren som tagit instrumenten till fånga. Nu måste instrumenten försöka fly innan något ännu hemskare kommer ske. Men kommer de att lyckas?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

I Neptunus har vi musik varannan vecka. 

  1. 43: Vad är musik? Barnen berättar vad de kopplar till musik och vi gör en gemensam tankekarta.

Del 1 –  Tuba och klarinett

Vi möter instrumenten tuba och klarinett, och får höra hur de ser ut och låter. Tuba tillhör bläckblåsfamiljen och klarinett tillhör träblåsfamiljen. Vi lär oss om tuba och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Vännerna Tuba och Klarinett diskuterar orättvisa kring hur man ser ut. Orättvisa kan även diskuteras utifrån varför just dessa instrument blivit kidnappade. Den onda vaktmästaren presenteras också.

Vi lära oss om tuban och klarinettens olika delar.

v. 45: Del 2 – Trumpet

Vi möter huvudpersonen, instrumentet trumpet, och lär oss hur den ser ut och låter. Trumpet hör till samma familj som tubai bleckblåsfamiljen. Vi fördjupar oss även i klarinett och får höra den spela olika stycken med varierande rytm, tempo, tonläge och känsloläge.

Värdegrund – rättvisa Trumpet har blivit tagen av vaktmästaren och är inlåst i källaren. Där träffar han Tuba och Klarinett som förklarar att han, precis som dem, har blivit kidnappad. Men Trumpet vill inte förstå det. Han tycker att det är orättvist och undrar varför just han har blivit kidnappad.

Vi lära oss om trumpetens olika delar.

v. 47: Del 3 – Cello

Vi möter cello eller violoncell som den också kallas. Vi lär oss hur den ser ut och låter. Cello tillhör stråkfamiljen och har fyra strängar som spelas med stråke. Vi hör cello spela med olika rytm, tempo och tonläge. Med cello tas begreppet klang upp, med koppling till instrumentets varma klang.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Trumpet är arg över att ha hamnat i källarförrådet och kallar de andra instrumenten för elaka saker. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur man behandlar andra när man själv är upprörd.

Vi lära oss om cellons olika delar.

v. 49: Del 4 – Harpan

Vi möter harpa och lär oss hur den ser ut och låter. Harpa är ett knäppinstrument och tillhör strängfamiljen. Den spelar med olika rytm, tempo och tonläge. Harpa och trumpet spelar duett i programmet. Det visar hur det låter när två instrument spelar tillsammans och kompletterar varandra.

Värdegrund – göra fel och säga förlåt Cello blir jättearg på̊ Trumpet efter att han har varit elak mot instrumenten. Trumpet får dåligt samvete och Harpa hjälper Trumpet att inse att hen gjort fel och borde säga förlåt. Värdegrund kan diskuteras både utifrån Trumpet och Cellos agerande i konflikten.

Vi lära oss om Harpans olika delar.

v. 3: Del 5 – Dragspel

Vi möter dragspel, eller ackordeon som det även kallas. Vi lär oss hur det ser ut och låter samt i vilka sammanhang instrumentet ofta hörs. Dragspel spelar i olika stilar med varierande rytm, dynamik och tempo. Dragspelet tillhör blåsfamiljen i släktet fritungeinstrument trots att det har tangenter och knappar och är ett tangentinstrument.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten får en chans att fly och diskuterar om de ska ge sig av fastän alla inte kan följa med. Cello får sista ordet och alla lyssnar på̊ hen. Värdegrund kan diskuteras utifrån varför Cello får bestämma. Även Dragspel försöker bestämma över de andra instrumenten.

Vi lära oss om dragspelets olika delar.

v. 5: Del 6 – Synth

Vi möter synth och lär oss hur instrumentet ser ut, låter och är kopplad till sin genre synthmusik. Synthen tillhör familjen elektriska instrument och har oftast tangenter. Detär ett elektroniskt instrument som behöver el för att fungera. Synthens ljud har man skapat själv med hjälp av en dator.

Värdegrund – vem bestämmer? Instrumenten stoppas av Dragspel och de försöker bestämma vad de ska göra nu. Trumpet tar en tydligare ledarroll och Cello får backa. Synth försöker bestämma över Dragspel. Värdegrund kan diskuteras utifrån vem som har rätt att bestämma.

Vi lära oss om synthens olika delar.

v. 7: Del 7 – Puka

Vi möter puka och lär oss hur den ser ut och låter. Puka tillhör slagverksfamiljen. Man använder klubbor eller trumstockar för att spela på pukorna. Puka spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att pukans ljud kan uppfattas som läskigt.

Värdegrund – utanförskap Puka är lämnad ensam och utanför i källaren. Han är ofta rädd, trots att han är den som kan låta läskig. Även Harpa är ensam kvar i källaren. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det känns att vara ensam, utanför och missförstådd.

Vi lär oss om Pukans olika delar.

  1. 11: Del 8 – Marimba

Vi möter marimba och lär oss hur den ser ut, låter och var den kommer ifrån. Marimba tillhör slagverksfamiljen och är ett melodiskt instrument, vilket betyder att det kan producera en melodi som kan följa en sång. Marimban består av plattor som är ordnade som en klaviatur med ett resonansljud som förstorar ljudet. Man spelar på en marimba med marimbaklubbor. Ofta har man två klubbor i varje hand. Marimba spelar med olika takt, ton, rytm och dynamik. Vi får veta att marimbas ljud finns med i tv-spel.

Värdegrund – utanförskap Marimba kom från ett annat land till konserthuset och var utanför tills hon träffade Puka. Värdegrund kan diskuteras utifrån hur det är att komma ensam till en ny plats.

Vi lär oss om Marimbans olika delar.

  1. 13: Del 9 – Tillbaka på scenen och Del 10 – Dirigenten

Instrument från varje instrumentgrupp är presenterade. Instrumenten spelar tillsammans i en orkester. Vi lär oss vad en dirigent är och lyssnar till musikstycken med olika rytm, tempo, tonhöjd och dynamik.

Värdegrund – allas lika värde Kampen mellan ont och gott når sin kulmen där det goda kämpar för allas rätt att finnas till. Värdegrund kan diskuteras kring allas lika värde. Vi får också lära känna vaktmästaren och veta mer om hans bakgrundshistoria, och varför han är så arg. Värdegrund kan därför diskuteras utifrån förståelse för antagonisten trots att hans handlingar är fel.

Vi gör olika övningar för att minnas våra instrument, korsord, hitta instrumenten och memory.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi har tidigare fått spåna fritt kring hur olika instrument kan skapas samt hur de kan se ut. Vi kommer därför nu titta vidare på hur våra instrument kan se ut i verkligheten samt få höra hur de kan låta.

För att kunna skapa en spänning och mystik i ämnet musik valde vi även att lyssna till en spännande berättelse.

Centralt innehåll från kursplanen

Samhällskunskap – centralt innehåll, 1–3

Att leva tillsammans
  • Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden. Att leva i världen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter och alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

Musik – centralt innehåll, 1–3

Musikens verktyg
  • Slagverksinstrument, stränginstrument, tangentinstrument och digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
  • Röstvård och hörselvård vid sång, spel och lyssnande. Musikens sammanhang och funktioner
  • Olika musikinstrument. Hur de låter, vad de heter och hur de ser ut
  • Associationer i form av tankar, känslor och inre bilder som uppkommer genom musikupplevelser.

Förankring i kursplanens syfte

Samhällskunskap
  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Musik
  • spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,
  • skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och
  • analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi låter elevens nyfikenhet till sagornas värld komma till tals för att lära oss om nya instrument. Vi undersöker instrument och tittar närmare på hur de låter och hur de kan se ut. Vi diskuterar och reflekterar tillsammans.

 

Läsprojekt Neptunus

När, under vilka veckor? 46- 48

Ansvarig: Eva Lorne och Ann-Sophie Petersen

Vad ska vi göra? Läsprojekt

  • Samtala kring hur vi gör när vi läser.
  • Läsa i mindre grupper och två och två.
  • Besvara frågor kring boken.
  • Återskapa bokens innehåll genom att skapa en visuell bild i kartong.
  • Titta på hur en bokrecension kan se ut.
  • Skapa bokmärken

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans läsa, diskutera och visualisera det vi läser. För att alla ska få förståelse kring vad vi gör kommer vi alltid samtala om våra frågeställningar

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

 

  • Varje dag, måndag till torsdag, läser eleverna ca 20 min.

  • Eleverna får göra sin egen bokrecension utifrån sin bok.
  • Vi lär oss mer om författarna Martin Widmark och JO Salmon.
    • Vi tittar på intervjun som Sigge håller med Martin Widmark: https://www.youtube.com/watch?v=GmVR6e1EYUo
    • Vi lyssnar till boken Galoppmysteriet av Martin Widmark: https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?programid=5264&grupp=32123
    • Eleverna läser tillsammans i mindre grupper utifrån deras förmåga. Vi använder nivåböcker och böcker från biblioteket. De som ej läser än läser har en vuxen med i sin grupp.
    • När alla elever har läst ut sina böcker får de visualisera sin bok.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator.
  • I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
  • Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.
______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ska prova att skriva egna sagor och berättelser och det här är ett bra sätt att se hur böcker och berättelser är uppbyggda.

Centralt innehåll från kursplanen årskurs 1-3

Läsa och skriva:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi har gemensamma samlingar där vi samtalar och visualiserar det vi ska göra. Ger alla förutsättningar till att lyckas genom att ta in så olika moment som möjligt sa att alla kan hitta sitt sätt att få presentera sin saga på ett roligt och spännande sätt för att motivera till lärande.