Orientering och Friluftsliv

Orientering och friluftsliv

När, under vilka veckor? vecka 34-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?
  • Hur ska jag tillsammans i en grupp laga mat/dessert på stormkök på ett säkert sätt.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning  

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

 

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en lägerskoledag med orientering med uppdrag/ Turf Hunt.  Under hösten kommer vi även att samverka med No och friluftlivsdelen i Idrott och Hälsa.

Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 fredagen den 15:e oktober) på Lemshaga med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 38

Torsdag:

Fredag: Orienteringsteori! Merkurius R i L2 8.20-9.50
Du behöver inte byta om till idrottskläder utan vi skall gå igenom och träna på kompassen och de teoretiska delarna som du skall kunna.

Vecka 39

Torsdag:

Fredag: Orienteringsteori! Merkurius G i L2 8.20-9.50
Du behöver inte byta om till idrottskläder utan vi skall gå igenom och träna på kompassen och de teoretiska delarna som du skall kunna.

Vecka 40

Torsdag: 

Fredag: MR Orientering i närområdet. Träning med karta och kompass.

Vecka 41

Torsdag:

Fredag: MG Orientering i närområdet. Träning med karta och kompass.

Vecka 42

Torsdag:

Fredag: Orienteringsdag på Lemshaga. Både praktiskt och teoretiskt!!! Tider och mer info kommer på schoolsoft när vi närmar oss dagen.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
I Friluftslivet grupp reflektion efter genomförda uppgifter samt egen reflektion runt Orienteringsperioden.

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]

Nu går vi ut:)

Nu kliver vi ut 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v.19-23

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika utomhusaktiviteter?
  • Hur kan vi skapa förutsättningar för alla under gemensamma spel?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till förra året?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

 Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Två kortare reflektioner kommer att fyllas i i samband med lektioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna samt en kortare inlämning av reflektion efter pulsfys samt lektion

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

 

Vecka 19

Onsdag: Pulsfys jogg

Torsdag: Uppvärmning genom olika stagetter, Catch the flag.

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

Vecka 20

Onsdag: Pulsfys vid Amfieteatern. Styrka/ löpning( Bingo)

Torsdag:

Fredag: Orientering i grupp på Lemshaga, Allemansrätten tipspromenad samt fika.

 

Vecka 21

Studiedagar samt Kristi Himmelsdagslov.

Ingen idrott på skolan.

Vecka 22

Vecka 23

Vecka 24

Skolavslutning och slut vt- 2020

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Rörelse på olika sätt

Rörelse på olika sätt 🙂

Ansvarig lärare: Gottis Olofsson

När, under vilka veckor? v. 2-19

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter?
  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Hur kan vi bygga upp ett spel så att alla känner sig delaktiga?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur ska vi arbeta?

Genom olika praktiska pass där vi utmanar vår rörelse- och styrkeförmåga.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under de olika lektionerna.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation:

Livräddning vid vatten

Livräddning vid och i vatten!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? v. 16-20

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet.
  • Teorilektion/ Gleerups med en kort sammanfattning av det viktigaste du ska tänka på vid en livräddning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Länk till teori: Livräddning vid vatten 7-9 pdf

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att besöka Gustavsbegsbadet vid ett tillfälle då Coronaviruset inte ger oss möjlighet till fler tillfällen.

På lektion eller på distans kommer du att få läsa en text och göra en sammanfattning av vad som är viktigt att tänka på vid en nödsituation vid vatten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Dans och rörelse åk 7

Dansprojekt – Skapa din egna koreografi

När, under vilka veckor? vecka 10-16

Frågeställning:

  • Varför dansa?
  • Hur påverkas din hälsa vid dans?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt

-röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
-planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

Centralt innehåll från kursplanen:

-Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
-Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
-Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen :

Aktivitet/tema E C A
Välj den låt som passar dig bäst. 
Du kan välja själv eller ta en av mina föreslagna låtar.
Väljer en låt med rätt tempo. Väljer en låt med rätt tempo och känsla till ditt syfte. Väljer låt med rätt tempo och där musiks känsla speglar syftet.
Rörelse till musikKunna forma egna rörelser till valfri musik som följer musikens takt och rytm Anpassar dina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Du väljer rörelser som passar till sammanhanget.Du är oftast i takt, kan vara svårt att själv hitta tillbaka till takten när du tappar bort den.Dina rörelser är enkla och lätta att följa med i. Du väljer rörelser som passar väl in på sammanhanget och tanken.Du är oftast i takt, du hittar snabbt tillbaka om du tappar bort dig.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa där både armar och ben inkluderas. Du väljer rörelser som passar mycket väl in på sammanhanget och din tanke med programmet. Du är genomgående i takt och har ett bra flyt genom hela programmet.Du varvar enkla rörelser med mer komplexa och använder även rummet på ett bra sätt med olika förflyttningar.
Rörelse till musikSvarar på frågorna på bifogat dokument. Förmågan till att samtala om den egna upplevelsen samt utvärdera aktiviteten och föra resonemang kring hur sambandet till hälsan finns.

 

Hur ska vi arbeta?

Inspiration av mig med enkla folkdanser, linedans och steg. Samt teorigenomgångar om hur man kan lägga upp en koreografi till musik.
Egna övningstillfällen där jag finns som handledare.

 


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Spela in sig själv och om man vill visa upp sitt program. Skickas in senast
Inlämning av rörelsebeskrivning varje lektion så att jag kan se att ditt arbete går frammåt samt öva dina rörelser under passen.
Inlämning av reflektion.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att jobba med projektet på vår enkeltimme( torsdagar).

Vi startar vecka 11 med koreografiprojektet.

Vi beräknas vara klara vecka 16.

Bra länkar till ditt arbete:

Dans och rörelse åk 7 pdf

Rörelse och musik åk 7: projekt göra en koreografi

Hur du skapar en koreografi åk 7 pdf

Sammanhang och aktualitet:

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.


Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):


Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

 

Träningslära- Med kroppen som redskap

Träningslära – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Gottis

När, under vilka veckor? v.45- 2020 v.14

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tafata, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp egna cirkelträningsprogram.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Material att läsa inför provet:

anatomi- muskler pdf

Instuderingsuppgifter Träningslära åk 7

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.