Orientering och friluftsliv

Orientering och friluftsliv

När, under vilka veckor? vecka 38-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.

Kompassen-hur fungerar den?

Rita i kontroller på en karta med kontrollbeskrivningar.

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller.

Rita i kontroller på en karta.

Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet.

Rita i kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning.

Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.

Rita kontroller på en karta med rätt kontrollbeskrivning och kompassrikting. Samt skriva en förklaring för hur du tar dig till varje kontroll.

Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Planering och organisering av vistelse ute en hel dag med aktivitet och matlagning  

Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med hjälp/stöd av andra i gruppen.

 

Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna laga mat med viss säkerhet. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.Kunna organisera gruppen och laga mat tillsammans med dem på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att starta perioden med en lägerskoledag med orientering med uppdrag/ Turf Hunt.  Under hösten kommer vi även att samverka med No och friluftlivsdelen i Idrott och Hälsa.

Senare på terminen kommer vi ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Vi avslutar perioden med en heldag ( v.42 fredagen den 15:e oktober) på Lemshaga med orientering i okänd miljö. Under den dagen kommer du även att skriva ett teoretiskt prov om orientering.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper v.42
  • Praktiskt prov i orientering mer info kommer att ligga i Schoolsoft

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektionsplaneringen ligger på Classroom.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.
I Friluftslivet grupp reflektion efter genomförda uppgifter samt egen reflektion runt Orienteringsperioden.

Solens veckobrev v.37

Hej! Nu skulle vi ha vår första “vanliga” vecka trodde vi:) men den blev inte riktigt så vanlig.

Det kom lite annat kul och viktigt emellan.

Eleverna har fått ta del av SYV info inför sitt kommande gymnasieval. Viktigt och förhoppningsvis mkt givande.

Ni föräldrar fick också ta del av Daniels Syv-info och för de som missade detta finns nu en länk på Schoolsoft från Daniel.

I samband med Syvinfo hade vi mentorer ett kort föräldrarmöte- även dessa minnesanteckningar finns i schoolsoft. Bra anslutning på meet av er föräldrar men vi hoppas ändå att vi snart kan ses live igen.

Så hade vi nu Solens sista Lemshagaspel. Där det tyvärr var lite elever sjuka och missade en fantastisk dag. Men de som var med bidrog med härlig stämning och otroligt fina resultat. Det märks att klassen har “hängt” mkt med varandra de första veckorna och gruppens gemenskap är så positiv  Vi är mkt stolta över alla men måste ändå lyfta två elever som tog skolrekord på 60 meter. Tilda och Philip. Stort Grattis!

Vilken klass som samlade mest poäng får vi reda på nästa vecka. Spännande!

Sist på veckan blev det skolfotografering-även detta för sista gången på Lemshaga.

Veckan som kommer:

Nu förbereder vi kommande utvecklingssamtal. Viktigt att fundera på sina mål.

Utvecklingssamtalen kommer ni att kunna boka nästa vecka och samtalen sker vecka 39

Hoppas nu att ni alla får en härlig helg med höstkänsla. Temperaturen har nu smugit sig ned med en klarare luft. Vi har hört att skogen levererar mycket svamp.

Solens Mentorer/ Patrik, Malin och Gottis

 

 

 

 

 

 

Solen veckobrev vecka.35

Hej!

 

Nu har vi haft en veckas teaterprojekt. Det har gått bra hittills och det är roligt att se hur projektet växer fram och eleverna utvecklats massor under veckan. Många vågar ta plats och spela ut, och många skrattar tillsammans och hjälps åt. Bakom scen-gruppen har skapat kulisser och rekvisita och det är roligt att se hur det egna skapandet väcker engagemang. Att driva sig själva framåt och tänka kreativt ställer dock stora utmaningar på att ta eget ansvar. Inför nästa vecka har flera elever sagt att de vill ta större aktiv del och många tänker träna repliker i helgen. Heja!

Bakom scengruppen bakade de godaste kanelbullarna ever. Be dem gör detta hemma:) Fredriks fika recept.

Mer info/bilder finns på Instagram se Schoolsoft!

 

Kommande vecka:

Teaterprojekt alla dagar 8.20- ca 14.00

Torsdag Genrep

Fredag Premiär

Annan viktig info!

Syv 14/9 för elever på dagen och föräldrar på kvällen i kombination med föräldramöte

Nu önskar vi er alla en fin helg! Malin, Patrik och Gottis

 

Takt och rörelse- Att göra ett eget träningsprogram

Takt och rytm på olika sätt!!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 10-?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Varför dansa?
Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
Vad menas med att vara i takt till musiken?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Traditionella och moderna danser samt rörelse- och träningsprogram till musik.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven relativt väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven väl sina rörelser till takt, rytm och sammanhang.



Förklaring till kunskapskravet ovan med bedömningsaspekter.

E C A
Eleven kan till viss del anpassa rörelserna i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna relativt väl i relation till den valda musiken Eleven kan anpassa rörelserna väl i relation till den valda musiken
Eleven kan till viss del röra sig i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig relativt väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar Eleven kan röra sig väl i förhållande till musikens grundpuls med olika rytmiseringar
Eleven kan till viss del anpassa rörelsen till syfte och sammanhang. Eleven kan anpassa rörelsen relativt väl till syfte och sammanhang och välja strategi för detta. Eleven kan anpassa rörelsen väl till syfte och sammanhang och även välja en väl fungerande strategi för detta

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Praktiskt deltagande under lektionerna samt ensam eller i par skapa en del av ett motionsprogram.

Tips på olika rörelser

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen sker kontinuerligt under våra gemensamma pass där varje lektion skall ses som ett tillfälle att visa sin förmåga. En slutlig bedömning görs när du/ni leder klassen i en låt som en del av ett motionsprogram samt när du själv deltar under de andra klasskompisarnas låtar.

Tidsplan, när ska vi göra vad? Se classroom om upplägg

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Dans och rörelse till musik kommer vi hela livet utsättas för. Om det så är i träningsform, nöjesform eller en formell dans på en stor fest. Forskning visar också att dans som motionsform är den typen av träning som håller i längden, som inte avstannar under tonåren.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Livräddning på is och vatten!

Livräddning på is och i vatten!!

Ansvarig: Gottis Olofsson
När, under vilka veckor? 6-?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur livräddar vi på isen?
  • Hur ska man förbereda sig för en dag på isen?
  • Hur livräddar vi i och vid vattnet?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika simsätt i mag- och ryggläge.
  • Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

E C A
Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.
Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


Hur ska vi arbeta?

  • Filmer och föreläsningar kring teorin som ni sedan ska visa praktiskt.
  • På isen kommer ni göra en liten dramatisering av ett livräddningscase. Detta ska filmas under lektionerna. Jag finns som handledare.
  • Livräddning i vatten på Gustavsbergsbadet. Kommer ske när badhuset åter öppnar upp. Återkommer om dag/vecka,

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Inlämning av film från islivräddningen.
  • Aktivt deltagande under livräddningsdelen på Gustavsbergsbadet.

Isvett och islivräddning

Film om säkerhet – innan du ger dig ut

Film om säkerhet – om olyckan är framme

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du som vanligt på Classroom!!

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Samhället i stort. Har vi alla de grundläggande kunskaperna i livräddning och HLR så kommer vi kunna hjälpas åt.

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att öka medvetenheten om och utveckla vår pedagogik

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Gottis
När, under vilka veckor? vecka 45-49

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

NE

Allt material kommer att finnas i Classroom

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

[stc-subscribe category_in=’Lokala planeringar’]