Grunder i köket

Ämne: Hem-och konsumentkunskap 
Årskurs:  6
Ansvarig: Hanan Kanou
När:V.35-v.5

 

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap. Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Kursplanen i Hkk  säger att “Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet”.

 

Vad? 

Vi  fokuserar på att lära oss de olika matlagningsmetoderna samt matens betydelse för hälsan.

  • Hur man kan använda recept och instruktioner, samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
  • Planera och organisera arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur de tillämpas rätt och säkert.
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
  • Utvärdering av arbetsprocessen och resultatet.
  • Måltidens betydelse för gemenskap.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.

 

Hur?

Undervisningen har praktiskt arbete med matlagning som grund, vilket kombineras med genomgångar samt skriftliga och muntliga utvärderingar.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid

Vi kommer lägga extra tid tillsammans på att fördjupa oss grunderna i köket, olika matlagningsmetoder och lära oss om varför man bör äta regelbundet och hur man kan välja mat som inte förstör miljön

Möjligheter 

I slutet i varje lektion läggs fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar 

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om de redskap, metoder och begrepp som är bra att ha som grund vid arbetet under Hkk lektionerna. Dessutom kommer Eleverna träna på att läsa och följa ett recept

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

 

Våra livsmedel


Ämne: Hem och konsumentkunskap
Årskurs: 8
Ansvarig: Hanan Kanou
När: V.36- v.52

 

Varför?

Under förra läsåret har ni jobbat med  metoder, planera egen lunch, använda rätt redskap, förvaring, hållbara livsmedel
Nu kommer vi sätta livsmedlet i fokus och sen träna på fakta, tillagning, tänka hållbara livsmedel, ta fram recept.

 

Vad?

Vi ska lära oss Matcirkelns olika livsmedelsgrupper och tallriksmodell för olika energibehov
-Fakta
-Tillverkning (Odling, växer vilt i naturen, djur)
-Produkter (Vilka produkter kan man tillverka )
-Näringsämnen
-Förvaring
-Tillagning, Recept och provsmakning
-Hållbara livsmedel. Årstidsmat, svenskt, ekologiskt

 

 

Hur?

  • Introduktion av matcirkelns olika livsmedelsgrupper.
  • Arbete i par där ni tilldelas en livsmedelsgrupp som ni ska leta information om från boken eller internet. Utifrån den information ni hittar ska ni skapa en presentation med text och bilder. Denna ska redovisas inför övriga i gruppen.
  •  Planering och genomförande av två maträtter
  •  Reflektera över arbetsprocessen och resultatet samt hur dina val i köket påverkar miljön, hälsan och ekonomin.
  • Skriftlig utvärdering av hela processen.
  • Det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med under 7  lektioner och det kommer innehålla både teoretiskt och praktiskt arbete.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid 

Vi skapar förutsättningar att fördjupa oss i livsmedelsgrupper och tallriksmodell.

Möjligheter 

I slutet i varje lektion lägger fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar 

I undervisningen kommer eleverna få kunskap om livsmedelsgrupper och tallriksmodell genom teori och praktiskt arbete.

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

Världens mat


Ämne: Hem och konsumentkunskap
Årskurs: 9
Ansvarig: Hanan Kanou
När: V.36- V.45

 

Varför?

Eleverna ska lära sig om andra kulturers livsmedel och maträtter och hur religion kan påverka vilken mat man äter. Öka förståelsen för andra kulturers vardagliga liv inom Mat och Hälsa. Få möjlighet att smaka på olika maträtter och livsmedel och därigenom bredda sitt matkunnande.

Kursplanen  HKK säger att ”undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om och ges möjligheter att reflektera över normer, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även  ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll”.

 

Vad? 

I temat Världens mat kommer du att ta reda på mer om olika människors matvanor (kryddor, dryckesvanor, livsmedel, traditioner, högtider och religion).

 

Varför äter man olika typer av mat på olika platser?

Vad är matkultur och hur uppkommer matkulturer? (kryddor, dryckesvanor, livsmedel, traditioner, högtider och religion).

Vilka kopplingar finns mellan mat och identitet? 

Hur?

Vi ska arbeta i grupp om 2 i det praktiska och teoretiska.

Vi kommer att arbeta i ett projekt  tillsammans med SO där ni ska studera olika religioner.

-Ni kommer få ett land som ni ska leta information utifrån givna samt egna frågeställningar. Utifrån den information ni hittar skapar ni en presentation med text och bilder. Ni kan dokumentera och fota er maträtt och ta med i er presentation.

Denna redovisas av er inför övriga i gruppen.

– Ni kommer också att planera och laga en maträtt utifrån matkulturen som ni har fått.

– Du kommer även få träna på att reflektera över arbetsprocessen och resultatet samt hur dina val i köket påverkar miljön, hälsan och ekonomin.

Det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med under 4 lektioner och det kommer innehålla både teoretiskt och praktiskt arbete.

Redovisning sker muntligt av sitt land

Fakta om livsmedel, drycker från landet.

Fakta om landet: Geografi, odling.

Vad äter invånarna till frukost, lunch och middag.

Högtider, Traditioner och religion.

Några vanliga kryddor i ditt land. Hur äter man? Kniv och gaffel, pinnar, med bröd?

 Du får naturligtvis lägg till och berätta sådant du tycker är intressant/spännande/förvånande/inspirerande!

 Finns det några speciella rätter man laga till fest?

  Hur ser klimatet ut och hur påverkar det tillgången på livsmedel?

Utvärdering av hela processen.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid 

Vi kommer lägga extra tid tillsammans på att diskutera varför äter man olika mat i olika kulturer

Möjligheter

 I slutet i varje lektion lägger fokus på att tillsammans tänka och utvärdera.

Förväntningar  

I undervisningen kommer eleverna få möjlighet att möta olika typer av mat kultur för att en djupare förståelse om matkultur

Rutiner

Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar. Tydlig lektionsstart- och avslutning

Interaktion

Det sker via grupparbete

Miljö

Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i HKK salen för att utmana varje elevs förmågor.

Språk 

Läraren använder sig av relevanta begrepp för område när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering 

Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur arbetsprocesser  skall utföras

Matlagningens grunder. Måltider,Metoder och Redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Hanan Kanou
När, under vilka veckor? V 34-V 5 ( Varannan vecka)

Vad;     Frågeställning (och följdfrågor):

  • Utveckla ett kunnande som rör mat, förmågan att planera och tillaga mat.
  • Utveckla sin initiativförmåga vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
  • Utveckla sin förmåga att värdera sina handlingar.
  • Förstå vikten av att äta varierat ur kostcirkelns alla delar var dag.
  • Äta regelbundet och varierat samt fördela måltiderna jämnt över dagen så fungerar du och din kropp bättre.
  • Lyckas i köket- Lära sig grunderna i matlagning och bakning.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Lektion 1; Planering av Hkk, Gå igenom kunskapskrav, bedömning, kökets regler mm
Diskning. Frukost.
Lektion 2; Mellanmål, Mått och vikt, Kostcirkel, Sockernivå, Hygien.
Lektion 3 ; Lunch, Finfördela livsmedel,s 154 Redskap för att rensa, skala och finfördela.Kyl och frys s.150,  Tips och Råd.
Lektion 4 ; Middag, Koka och sjuda s 155-158  Redskap s 149, 152 , spis.

Lektion 5 ;Steka,s 159-160. Redskap. Ugn, Stekpannor, Stekredskap, Formar. s 149,153.
Lektion 6 ;Redning 162-163, Redskap; Bunkar, Redningsbägare, Vispar ,Förvara mat.
Lektion 7 ; Baka med jäst.s 164 Redskap; Plåtar,trä och plastredskap, kavel,degskrapa, Bakdukar.

Lektion 8; Städning av kök, Jultraditioner.

Lektion 9: Baka med bakpulver s 165. Redskap: elvisp, formar. gummiskrapa.

Lektion 10; Praktiskt prov.

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att jobba i par i det praktiska arbetet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar varje veckas lektion.Repeterar förra veckan och förbereder oss inför nästa vecka.
Jag bedömer följande:
Lyssna till fakta och instruktioner.
Praktiska arbetet; metod,redskap,hantering av livsmedel.
Måltid: Gemenskap,resultat.
Efterarbete; Disk, rengöring av arbetsplats, förvaring av livsmedel.
Utvärdering; Förstå och förklara hur livsmedel,metoder, redskap och näringsämnen har betydelse för resultatet=maträtten, hälsan, ekonomin och miljön.
Praktiskt prov
Praktiska läxor

Varför?

Mat och hälsa är bland det mest grundläggande för människan. Måltiden är en njutning för både kropp och själ och en stund av gemenskap.Dina matvanor och andra vanor i hemmet plus de val du gör dvs din livsstil- påverkar hur du mår men också samhället och miljön.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
Har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Ett syfte med undervisningen i Hkk är att den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om arbete i hemmet. Arbetet i hemmet är något som ständigt pågår, oavsett människors olika yttre omständigheter.Resultatet av arbetet med en välsmakande måltid,städad bostad eller rena kläder är kortvarigt men på lång sikt är det ett arbete som är avgörande för både hälsan och det sociala välbefinnandet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Bakning och matlagning och olika metoder för detta. 
Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.
Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. 

Dagens Måltider. 

Måltidens betydelse för gemenskap.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utveckla.

Fritidsklubben Veckobrev v.50

Hej allihop!
Här kommer höstterminens sista veckobrev. Vi kan se tillbaka på en fantastisk termin tillsammans med era barn. Vi är jätteglada att vi får möjlighet att arbeta med så fina barn, och ser fram emot en lika fin vårtermin. 

Klubben håller stängt i mellandagarna efter jul och efter nyår (27 dec-7 jan).

Vi kommer att vara på Mellangården den (2 jan-4 jan)

Denna vecka har gått fort och vi har hållit igång med våra vanliga veckoaktiviteter såsom bakning, biljard, träslöjd och fritidsgympa. Baklaget gjorde pepparkakor som alla fick smaka av i Fredags.

Vi njuter allt vi kan av den tid vi har kvar innan jullovet och peppar med gammal som ny julmusik!

OBS!!! På fredagen den 21/12, då vi har öppet, förväntas det att ni tar hem alla era barns kläder från kapprummen.

Trevlig helg från Niclas, Hanan, Camilla och Victor på klubben.

Klubben veckobrev v.48

Hej!

Nu är det snart JUL igen och dags för JULLOV!

Vi behöver få reda på om ditt barn är i behov av omsorg i form av fritidsklubben under jullovet. Ska ditt barn vara på Klubben på jullovet ber vi dig att skriva in barnets aktuella tider i Schoolsoft. Ska ditt barn däremot vara ledigt så ber vi dig ta bort eventuella tider och istället skriva ”ledig” under kommentar från vårdnadshavare.

Lemshaga fritids och klubben stängt: 27-28 december. Samt 7 januari.
Lemshaga Klubben och fritids öppet: 21 december. Samt 2-4 januari.

Vi behöver få in ditt svar senast söndagen den 2 december gällande 21/12 samt 2-4/1.
Detta gäller alla barn som är inskrivna på Klubben.

Adventskalender på Klubben! 

Tiden rusar och imorgon är det redan första december. Vi har tillsammans skapat två adventskalendrar som pryder väggarna på Klubben. Varje dag kommer två barn att få öppna våra alldeles egna adventsluckor. Alla barn kommer således ha både nytta och nöje med det som finns i kalendrarna. Barnen har även gjort egna kalendrar 🙂

Idag fredag öppnade vi lucka 1 för lördag 1a december 🙂

Vi arbetar med traditioner och olika kulturella uttryck samtidigt som eleverna samarbetar och dekorerar vår lokal så att de känner att det här är deras rum där de vill vara och trivas och där de är delaktiga i det som finns och görs. Nu är det julpyntat och mysigt lagom till första advent.

Vi bakar med hjälp av matematik och språk

När man bakar och lagar mat finns det många möjligheter att prata vardagsmatematik med barnen. I måndags bakade vid hallongrottor, som blev fika till efter mellanmålet idag fredag.  

Trevlig helg och första advent från alla oss på Klubben!

Hanan, Niclas, Camilla & Victor