Personlig Tränare (PT)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.43-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 20:21

Tips på styrkeövningar hittar du härStyrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48 klockan 22:00

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Se classroom för lektionsplanering:

Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyNzk2/t/all

Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyODA0/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Solen veckobrev vecka 42

Hej Alla!!

Så var då halva terminen, en fjärdedel av läsåret avklarat. Känns riktigt tokigt. Det är relativt hektiskt i skolan för er för tillfället. Många sliter och gör det berömvärt. Dock så finns det ingen marginal för inställningen “jag jobbar lite mer nästa lektion”. Åtminstone inte om man har som målsättning att behålla eller förbättra sitt meritvärde. Det är inte lov än, tänk på det!!

Veckan som gick: Mentorstiden ägnades åt självstudier inför allt ni har framför er. Sedan har veckodagarna rullat på efter schema med de sista syv-samtalen (under fredagen) som ända schemabrytande aktivitet.

Veckan som kommer: Vi kommer köra på för fullt in mot höstlovet. Prov och redovisningar för att bara nämna några saker. Utomhusperioden på idrotten är över för den här terminen så nästa vecka kliver vi in. Med anledning av lite väl många examinationer röstade klasserna på att flytta fram matteprovet om bråk till tisdag efter höstlovet. Härligt med en extra vecka att träna och repetera!!

Övrig viktig info

Lektionsrutiner: Ni går i nian nu!! Då förväntar vi oss mer än någonsin att du kommer i tid, har med böcker, penna och laddad iPad till VARJE lektion.

SYV-samtalen: Hoppas att ni som skall ha digitala samtal med Daniel bestämt dag och tid med honom. Glöm inte att berätta att du är elev från Lemshaga när ni kontaktar honom.

Inbjudan: Följande tips/inbjudan kommer från vår duktiga skolkurator Anna.

Matsalen: Hoppas verkligen att den senaste uppdateringen av schemat blev något bättre. Ni skall veta att vi gör allt vi kan för att få till det så bra som möjligt med era mattider. Det är inte ett lätt pussel att lägga när hänsyn måste tas efter rekommendationer från folkhälsomyndigheten. Så håll era mattider och lyssna lyhört på alla matvärdar som gör sitt yttersta för att få luncherna att flyta på så smidigt som möjligt för ALLA på skolan. Här behöver vi hjälpas åt att sätta jaget åt sidan till förmån för viet (hela skolan).

Studietid/håltimmar: De har funnits där varje vecka sedan starten på terminen. Vissa utnyttjar den tiden till skoljobb men efter vad som sas på utvecklingssamtalen borde det nog vara fler. Se det som en möjlighet att göra det mesta av jobbet när du är på jobbet!!

Kommande datum och aktiviteter:

V 44  Höstlov
v 45  Tis 3 nov Livskunskap –Solen grön, åker med Henke
V 46  Tis 10 nov  Livskunskap- Solen röd, åker med Cristin
v 48  Ons 25 nov  Muntliga Nationella prov
v 51    Fre 18 dec  Avslutning Kväll

Önskar er alla en härlig helg!!

//Ann, Cristin och Henke

Tal och Algebra

Ansvarig lärare: Monsieur Forselius

När, under vilka veckor? v.40-v.50??

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

All lektionsplanering hittar ni på classroom!!!

Solen Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNTY3/t/all

Solen Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3Nzk1NDg5Nzc0/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Solen veckobrev vecka 39

Hej Solar!!

Så lämnade vi då sommaren bakom oss och dygnets ljusa timmar kontra de mysigt mörka blir färre. Dock har vi under veckan kunnat njuta av värme och sol under timmarna vi är i skolan. Det finns något härligt i den här höstluften som verkligen behöver andas in. Gå ut, stanna upp och njut av den färgprakt som finns runt oss.

Veckan som gick: Fullt fokus har legat på utvecklingssamtalen under veckan. Vi är väldigt tacksamma för att dessa gått att genomföra på bästa sätt trots rådande omständigheter. Väldigt många av er elever har höga ambitioner för året. Önskan om att ta tag i saker på ett bra sätt och en förhoppning om att meritvärdet skall höjas. Fantastiskt kul!! Tillsammans kommer vi göra det här sista året på Lemshaga till något att minnas och vara stolt över. Vi kan alla ha en dålig dag eller en lektion där fokus tryter men just då är dina uppmuntrande ord eller lugnade hand på ryggen extra viktigt. Tillsammans är vi starka!!!!

Veckan som kommer: Under kommande två mentorstimmar skall vi grotta ner oss i de olika gymnasieprogrammen. Hur skiljer de sig åt? Vilka kurser ingår i olika inriktningar? Vilka antagningspoäng har de olika skolorna? När/Om/Hur erbjuder gymnasieskolorna öppna hus? Där har vi ett gäng frågeställningar att jobba med. Ämnesmässigt är det en ganska tuff vecka som väntar. SO-prov, sommarprat och läslogg för att bara nämna några saker. Ät, sov, träna och lufta er mycket i helgen så ni håller er friska och pigga nästa vecka.

Övrig viktig info!

Gymnasiemässan: I veckan fick vi bekräftat det vi hela tiden trott. Gymnasiemässan blir inte sig lik i år. Den kommer att genomföras digitalt. De ansvariga för mässan håller nu på att ta fram en plattform och lägga upp riktlinjer. Vi lär återkomma med hur vi från skolan kommer delta.

Nattvandrarna: Nedanstående text finns publicerad på schoolsoft kring det mycket viktiga arbetet. Det är otroligt nyttigt att röra sig ute för att få en närmre inblick i vad ungdomarna gör och hänger någonstans på helgerna. Så gör slag i sak och gå ihop några stycken för en trevlig och intressant kväll tillsammans.

INBJUDAN TILL NATTVANDRING
Nattvandringar är trygghetsskapande för kommunens ungdomar och samtidigt ett mycket uppskattat sätt att skapa nätverk för er vårdnadshavare. Du som är vårdnadshavare till en elev i Venus Grön bjuds härmed in till nattvandring den 21 november 2020.
Vid nattvandringen rör vi oss i hela kommunen och besöker platser som många av oss vuxna inte är bekanta med. Det är inte fysiskt ansträngande att nattvandra, vi vandrar i lagom takt och åker buss eller bil efter behov. Vi följer Folkhälsomyndighetens föreskrifter och rekommendationer när det gäller covid-19 och nattvandring sker endast för den känner sig frisk och fri från exempelvis snuva, feber och hosta.
Så här går det till: Vandringskvällen träffas vi klockan 19.00 i möteslokalen i Gustavsbergs centrum, mittemot Apoteket. Nattvandrarjackor eller västar får ni på plats. Vandringen avslutas ca 23.30.
Vi vill gärna att klassförälder/föräldrakoordinator eller motsvarande informerar oss om hur många vårdnadshavare som kommer att delta från just er klass. Vi vill därför att ni skickar ett sms till Nattvandrartelefonen på 073-320 54 70 eller mejlar (info@nattvandra.nu) information om klass, skola och antal nattvandrare.

Fadderdag: Av lite för många olika anledningar har vi beslutat att skjuta vår fadderträff till senare på terminen. Alltså vanlig mentorstid på måndag som jag skrev om ovan.

Kommande datum och aktiviteter:

Ons-Tors 8-9/10 Individuella SYV-samtal

Fre 16/10 Individuella SYV-samtal

V 44        Höstlov

 

Önskar er alla en härlig hösthelg!!!

//Team Solen

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik
När, under vilka veckor? v.38-42

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering? Bara lika med skog?
  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att inleda perioden med att ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel. Vi avslutar perioden med en schemabrytande dag ( v.42 fredagen den 16:e oktober) med orientering i okänd miljö. Under den här dagen kommer du även att få skriva ett prov som testar dina orienteringskunskaper.

Orienteringsteori

Orienteringsteori – bildspel

Karttecken – Facit

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper (praktiskt och teoretiskt) fredag v.42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För detaljplanering om vad vi gör när så gå in på classroom.

Venus Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNDc3/t/all

Venus Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDcwOTkwNTI4/t/all

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Orientering

Ansvarig lärare: Henrik Forselius

När, under vilka veckor? vecka 38-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • När kan du ha nytta av att kunna läsa en karta?
  • Vad finns det för hjälpmedel att använda när jag ska orientera förutom en karta?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur påverkas jag av allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i okända marker med karta och andra hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaring.Kompassen-hur fungerar den?

 

Kunna de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta ut kompassriktningen till några enkla kontroller. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan olika kontroller med hjälp av en kompass med viss säkerhet. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala.Kunna ta sig mellan kontroller med hjälp av en kompass på ett säkert sätt.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassa val av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder.
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel.

Eftersom vi det här året valt att inte åka iväg till Hellasgården kommer ni få två möjlighet till orientering i okänd terräng relativt nära skolan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.

Vanliga karttecken: karttecken

Film om kompassriktning: https://www.youtube.com/watch?v=4O8DmkAC2wI

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För lektionsplanering se classroom.

Solen Grön: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyNzk2/t/all

Solen Röd: https://classroom.google.com/u/0/w/MTQ3NDY4MDIyODA0/t/all

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under lägerskolan på Björnö ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering