Författare: Henrik Forselius

Skadeförebyggande, dopning samt HLR

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke och Yulia
När: v.8-16

 

Varför?

Kursplanen föreskriver att eleverna ska få möjlighet att koppla samman aktiviteter med fysisk förmåga och hälsa. Utgångspunkten är en holistisk syn på såväl kroppen som på hälsan. När eleverna ges förutsättningar att reflektera över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter och koppla dessa till fakta om hälsa och fysisk förmåga. På så sätt kan eleverna lägga grunden för en medvetenhet om sina egna beteenden och sina levnadsvanor.

 

Vad?

  • Vad betyder L-ABC och hur hanterar jag en situation i ”skarpt läge”?
  • Vad är HLR?
  • Hur kan jag förebygga skador och vilka olika skador kan jag råka ut för?
  • Vad är doping och hur förhåller jag mig till det?
  • Vad kan dagens kroppsideal få för konsekvenser?
  • Hur livräddar jag någon i vatten?

Hur?

 

Genom mycket diskussion skapa sin syn på skadeförebyggande arbet. Hur kroppsideal ser ut idag och hur det har förändrats genom åren. Vi kommer även komma in på dopning. Vi kommer praktiskt att göra livräddning i vatten samt ha en dubbletimme med HLR.
Vi kommer avsluta med ett skriftligt prov på genomgångna delar.

 

Aktuella delar av matrisen:

Hälsa & Levnadsvanor

E

  • Eleven värderar på ett enkelt sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett i huvudsak fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

C

  • Eleven värderar på ett utvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

A

  • Eleven värderar på ett välutvecklat sätt hur olika aktiviteter och andra faktorer påverkar den egna och andras fysiska förmåga och hälsa.
  • Eleven planerar och genomför rörelse- och friluftsaktiviteter på ett väl fungerande sätt utifrån hur de påverkar olika aspekter av fysisk förmåga och olika aspekter av hälsa.

 

Skadeförebyggande

 

E

  • Eleven förebygger på ett i huvudsak fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

C

  • Eleven förebygger på ett fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

 

A

  • Eleven förebygger på ett väl fungerande sätt risker i samband med olika aktiviteter. Eleven hanterar nödsituationer på land och vid vatten samt simmar 200 meter i en följd varav 50 meter i ryggläge.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av. Både teorisal, idrottshallen och badhuset.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Hälsogåtan – Hur kan och bör vi förhålla oss?

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.8 – 14

 

Varför?
Kursplanen föreskriver att eleverna ska få möjlighet att koppla samman aktiviteter med fysisk förmåga och hälsa. Utgångspunkten är en holistisk syn på såväl kroppen som på hälsan. När eleverna ges förutsättningar att reflektera över sina upplevelser kan de dra slutsatser av sina erfarenheter och koppla dessa till fakta om hälsa och fysisk förmåga. På så sätt kan eleverna lägga grunden för en medvetenhet om sina egna beteenden och sina levnadsvanor.

Genom att synliggöra upplevelser av fysisk, psykisk och social hälsa i aktiviteter kan eleverna utveckla erfarenhet av vad som påverkar hälsa och levnadsvanor.

 

Vad?

  • Hur ser mina veckor ut beträffande hälsans olika delar?
  • Påverkar kosten hur jag mår?
  • Vilka olika saker påverkar min hälsa?
  • Råder det balans i min kropp beträffande mat, motion och andra faktorer?
  • Hur sätter jag upp ett SMART-mål?
  • Hur kan jag ändra min vardag för att öka mina levnadsvanor?

Hur?

Vi kommer börja med att prata om vilka olika faktorer som kan påverka den egna hälsan. Du sätter sedan upp ett hälsomål efter SMART-principen. Ni kommer sedan att under två veckor få fylla i ett krysschema över hur dina dagar ser ut. Avslutningsvis kommer du att reflektera skriftligt över hur det gått med ditt mål samt hur dina veckor ser ut utifrån ett hälsoperspektiv.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

 

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Samband och Förändring

Ämne: Matematik
Årskurs: 8
Ansvarig: Henrik Forselius
När: v. 8 – 17 ??
 
Varför?
Kunskaper om samband och förändring är angelägna i såväl privatlivet som inom olika ämnesområden och för att kunna delta i samhällsdebatten. Det kan till exempel vara frågor som rör banklån, energiförbrukning eller befolkningstillväxt.
Ett mycket vanligt sätt att beskriva förändringar och förändringstakt på är att an­ vända procent. Samband och föränd­ringar kan uttryckas med hjälp av tabeller, grafer, koordinatsystem eller generellt som formler.
De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:
  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Vad?
  • När behöver vi procent och vad är det?
  • Vad menas med procentuell förändring?
  • Hur använder vi oss av procent i vardagen?
  • Hur kan vi beskriva samband på andra sätt?
  • Hur använder vi oss av ett koordinatsystem?
Hur?
Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmaterial för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.
Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna.
Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.
 
Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.
Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet. Mina förväntningar kommer även ligga på att ni som elever i grupp tar tag i och löser ett större grupparbete.
Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share.
Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.
Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.
Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Merkurius månadsbrev November

Hej Vänner!!

När vi nu skall försöka sammanfatta November månad bör vi ju lyfta upp praoveckan. Vi mentorer hoppas ju verkligen att alla har haft en bra vecka. Under de besök som vi har hunnit med (mellan allt vikarierande) så har det verkat som om det funkat bra. Lite jobbigare än att vara i skolan verkar vara en allmän uppfattning 🙂
Det är nyttigt med att ”på riktigt” komma ut i arbetslivet och få testa på ett yrke.
Nu när ni kommer tillbaka till oss på måndag får ni inte glömma ”närvarolapparna” som skall lämnas in till oss mentorer samt att ni behöver ha med er de när ni får ut ersättning för era luncher.

Veckan innan praon blev annars lite strulig med strömavbrott och stängd skola ett par dagar. Fokuset när ni sedan kom tillbaka var idrotts – och matteprov. Riktigt bra resultat överlag på alla er som var friska. Kul!!

Lite drygt två veckor kvar nu och då gäller det att ditt fulla fokus ligger på rätt saker. Har du varit sjuk och missat något prov så gör dig redo att med kort varsel skriva det. För nu vill man inte ha något gammalt liggandes. Allt behöver bli klart!!
En påminnelse från er SO-lärare är att ni hela tiden behöver hänga med och repetera det som tas upp under lektionerna eftersom ni inte kommer ha något större prov i slutet. Har ni frågor eller funderingar på det är ni mer än välkomna att kontakta Patrik.

Övrig information

  • Vi har nu helt gått över till Meitner. Det betyder att både planeringar och uppgifter som ska göras, hittas i Meitner under respektive arbetsyta (ämne). Nu ska både elever och föräldrar ha full tillgång till Meitner. Om så inte är fallet så ber jag er kontakta Maria K-W för hjälp och info. I Meitner finns också möjlighet att i kalendern se alla läxor/prov/inlämningsuppgifter. Dels finns detta överst i varje dag och klickars ”Uppgiftskalendern” går det att få en översikt.
  • Nu har vi studietid både på måndagar 8.30 och onsdagar 15.30.
  • Sista veckan kommer vi följa schemat som vanligt under måndag och tisdag för att sedan ha en schemabrytande dag  med skridskoåkning på onsdag. Mer info om avslutningsdagen kommer via Meitner när vi närmar oss.

Kommande datum

v 51 Julavslutning onsdag

v.2 tisdag 10/1 startar vårterminen. (ordinarie schema gäller denna dag)

Önskar er alla en underbara 2:a Advent

// Mentorerna i Merkurius

 

 

Förpackningsprojekt (geometri)!

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 49-8??

Varför?

Kunskapsområdet ”Geometri” handlar om hur man kan mäta och beskriva sin omgivning. Inom geometrin arbetar man med att känna igen, mäta, tolka och beskriva omvärlden utifrån olika rumsliga perspektiv med hjälp av olika uttrycksformer. Den geometri som används i dag har djupa historiska rötter. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Hur beräknar man begränsningsytans area på tredimensionella figurer?
  • När använder vi volym i vardagen?
  • Hur räknar vi ut volymen av de vanligaste tredimensionella figurerna?
  • Hur ritar man på ett tydligt sätt en tredimensionell figur ?
  • Hur kan man konstruera tredimensionella figrurer?
  • Hur kan man beskriva de tredimensionella figurerna?
  • Hur räknar vi med skala i två- och tredimensionella figurer?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet. Mina förväntningar kommer även ligga på att ni som elever i grupp tar tag i och löser ett större grupparbete.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Rörelseträning inomhus på olika sätt.

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.49-14

 

Varför?
Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

 

Vad?

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter på idrotten?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?
  • Varför dansa?
  • Hur kan dansen vara ett redskap för motion?
  • Hur kan dansen påverka vår självkänsla?
  • Vad menas med att vara i takt till musiken?

Hur?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på de olika rum vi kommer använda oss av. Både på skolan och på Nordic.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.