Merkurius veckobrev vecka 42

Hej i höststugan!!

Nu var vi på riktigt där! Jag tänker då på hösten som sakta greppat tag om oss alla. Tycker att Elsa Beskows Höstvisa ger en så bra bild över vad vi behöver göra i dessa tider. Nämligen visa varandra förståelse, omtanke och närvaro.

“Det glimmar i guld och klaraste rött,
det prasslar så sakta i parken,
ty hösten är kommen, och björkar och lönn
de fäller nu bladen till marken:
“Så fall, våra blad, fall mjukt och lätt,
vi väver ett täcke så varmt och så tätt,
vi väver ett täcke åt marken.

Se vintern är nära, och vädret är grått,
nu måste vi värma och lysa!
Vi väver ett täcke så varmt och så gott,
att blombarnen icke må frysa.
Sov gott, alla blombarn, sov gott, sov sött,
vi väver ett täcke i guld och i rött,
vi väver ett täcke åt marken.”

Veckan som gick: Inleddes med besök av Erik och Claes som bjöd på smakprover från det som eleverna skall ut och sälja för att samla in pengar till klasskassan. Alla fick med sig informations- och försäljningslappar hem och saknar just ni en där hemma så kontakta en klassförälder. Vi fortsatte sedan mentorstiden med att ånyo gå igenom de regler vi har gällande mobiltelefoner och iPads. Vi kopplade detta till den forskning som finns och som bland annat Anders Hansén så bra beskriver i olika sammanhang.
Tisdagen tillbringades sedan vid Hellasgården för en härlig orienteringsdag. Vi som var där har bara lovord att säga om alla elever som verkligen gjorde den här dagen till något lite extra. Grymt jobbat!!

Veckan som kommer: Den stora föräldraveckan i Ladan väntar!!! Vi kan inte nog bjuda in er alla till att tillbringa en halvdag eller två hos oss för att verkligen få ta del av ditt barns vardag. Du behöver inte anmäla att du kommer (det räknar vi redan med) och fråga för allt i världen inte hemma om du får komma utan bestäm bara med någon annan förälder vilken dag ni skall göra sällskap till skolan.
Eftersom det kommer vara så många vuxna hos oss i skolan under veckan så är det inga schemabrytande aktiviteter, utan vi följer schemat som vanligt!

Övrig viktig info

Hej Merkurius och föräldrar!

Vi har läst musikhistoria med fokus på konstmusik under hösten och vi kommer avsluta projektet med att gå och se Mozarts Trollföjten på Operan inne i Stockholm.

Jag har lyckats få tag i kanonbiljetter till en skolföreställning den 2 december. Som ni alla säkert vet så är operabiljetter väldigt dyra, men dessa biljetter i logerna på första raden mitt framför scenen fick vi för 120 kr styck (möjligen uppåt 1000 kr ord pris).

Jag har ingen möjlighet att ta alla biljetter på musikens budget utan man behöver betala sin egen biljett (Swish till 0708398811 så sammanställer jag till exp). Om detta är svårt att få till så går det att maila mig så hittar jag en lösning för att täcka din biljett ändå.

Måndag 2 december börjar klasserna sent och vi träffas utanför Coops entré vid Värmdö marknad kl 9.45 för att tillsammans ta bussen in mot Stockholm. Ta med matsäck, vi kommer kunna äta den i foajén innan det börjar kl 12.00. Föreställningen tar 2 tim 55 min så vi är klara ca kl 15.00 inne i stan.

Om ditt barn ska få ta sig hem själv från Operan måste detta föregåtts av mail från förälder där detta framgår, ansvaret för eleven hamnar som det på vårdnadshavaren. Elever där vi inte fått mail tar vi med tillbaka till skolan där vi är runt 16.00.

Hoppas ni är lika glada över den här utflykten som jag! Det är svårt att få bra biljetter och det är ett fantastiskt sätt att få visa Operans gyllene salar för elevgruppen, för många är det kanske enda tillfället. Trollflöjten är dessutom en mycket bra föreställning att få gå på. (Läs mer på https://www.operan.se/trollflojten)

Så kom ihåg:

Allt gott!

/Jonas Karlhager, musiklärare

(PS. Jag har köpt 4 extra biljetter för att några av er föräldrar ska kunna följa med. Först till kvarn 🙂

Gymnasiemässan
Torsdagen den 21/11 kommer vi att besöka gymnasiemässan tillsammans med våra elever i Merkurius. Du som förälder är mer än välkommen att följa med! Så boka gärna redan nu in det datumet i din kalender. I god tid innan kommer vi att nyttja tid under våra mentorstimmar för att förbereda besöket så bra som möjligt.

Kommande viktiga datum

V 43 Föräldravecka i Ladan
V 44 Lov
V 45 – Tisdag: Livskunskap för en klass (vilken meddelas senare)
V 46 – Tisdag: Livskunskap för andra klassen.

Hoppas ni alla får en skön helg!!

//Ann, Cristin, Charlotta och Henke

Personlig Tränare (Pt)

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.42-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.

Uppgift: PT-Solen 19:20

Tips på styrkeövningar hittar du här: Styrkeövningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Sista inlämningsdatum är fredag vecka 48!!!

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Torsdag (röd): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 43

Tisdag (röd+grön): Lekar av olika slag

Torsdag (grön): Vi ses i L1 mellan 8:20-9:50. Intro av PT-projekt. Hur jobba med målsättning? Intervju av kompis samt påbörja en skiss av arbetet.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 46

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen.

Torsdag: Var sin lektion idag med att jobba på era arbeten. Röd: 8:20-9:10, Grön: 9:30-10:20

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 47

Tisdag (grön): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Onsdag (röd): Eget jobb med arbetet som sker i idrottshallen. Idag kan vara smart att testa träningsprogrammet själv!!

Tordag: Gymnasiemässan – ingen idrott.

Fredag (pulsfys): Hinderbana

Vecka 48

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): Utgår – Muntliga NP

Torsdag (båda): Idag kommer ni ha var sin lektion för att skriva klart och lämna in era PT-arbeten.

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 49

Tisdag (grön): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag: Utgår – UF-dag

Fredag (pulsfys): Tabata

Vecka 50

Tisdag (grön):

Onsdag (röd): PT-pass med kund. En i paret kör sitt pass!

Torsdag:

Fredag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? vecka 43 – 47

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.
kroppen skelett

kroppen-muskler

Överkurs för dig som vill veta merkroppens-anatomi

Gleerups: Om kroppen och styrketräning

 

Uppgiften: Uppgift i Träningslära år8 – 19/20

Lathund cirkelprogram: bygga-upp-ett-cirkelprogram

Länktips: http://www.styrkeprogrammet.se/ovningsarkiv/

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 42

Onsdag (röd): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Coopertest samt individuell reflektion.

Vecka 43

Onsdag (grön): Genomgång av LPP samt uppgiften. Därefter föreläsning om skelettet och ledernas uppbyggnad.

Fredag (röd+grön): Olika sorters LEKAR.

Vecka 45

Onsdag (röd): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Jag planerar och leder en cirkelträning som skall ses som inspiration till era egna program.

Vecka 46

Onsdag (grön): Föreläsning om kroppens muskler samt tid för att jobba med programmen.

Fredag (röd+grön): Eget jobb med cirkelprogrammet.

Vecka 47

Onsdag (båda): Teoretiskt prov om kroppens anatomi. Röd 8:20-9:10, Grön 9:30-10:20. Båda klasserna skriver sitt prov i Klockrummet.

Fredag (röd+grön): Inlämning och genomförande av cirkelprogrammet.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:



Pedagogisk dokumentation

Algebra – mönster och bokstäver :)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Mr H. Forselius
När, under vilka veckor? v 41-49

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Hur kan man se ett mönster och sedan uttrycka det?
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?
  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med parenteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  •  formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  •  välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  •  föra och följa matematiska resonemang, och
  •  använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för   frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för ekvationslösning.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsakfungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt välfungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbeta med problemlösningar som handlar om att hitta mönster. Skapa förutsättningar för alla att hitta egna strategier för att konstruera egna formler till mönster. Mycket eget tränande i att lösa ekvationer samt resonerande under lektionstid över hur man använder ekvationer vid problemlösning.

Facit övningsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Resonemang och problemlösning under lektionstid. Aktivt deltagande under lektionsuppgifter samt avslutande prov under v.48??

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 41

Lektion 1: Vad var ett mönster inom matematiken för något? Visst fanns det olika sorters talföljder? Vi dammar av vår tidigare kunskap inom området.

Veckans beting: Två nivåer på sid 49-50 + Arbetsblad 2.1

Lektion 2: Vi gör en parvis aktivitet om “Mönster med tal”. Därefter ges tid till att hinna klart med veckans beting.

Vecka 42

Lektion 1: Mönster och formler – Kapitel 2.2. Hur var det nu man gjorde för att skriva en formel till ett mönster? Vi lyfter upp och repeterar fyrfältaren innan du tränar i boken.

Film om mönster och formler

Fyrfältaren

Veckans beting: Två nivåer på sid 53-54 + Parvis aktivitet om mönster.

Lektion 2: Vi inleder med den parvisa aktiviteten om mönster och blir man klar fortsätter du med veckans beting.

Vecka 43

Lektion 1:  Vad är algebra? Repetition av uttryck – vad är ett uttryck? Vad är ett numeriskt vs algebraiskt uttryck? Prioriteringsreglerna. Hur skriver, förenklar och tolkar man ett uttryck?
Uttryck med parenteser. Hur gör vi för att ”plocka bort” parenteser?

Film 1 Förenkla uttryck med parenteser
Film 2 Förenkla uttryck med parentes

Veckans Beting: Två nivåer på sid 55-58 + Övningsblad 2.3A  + Övningsblad 2.3 B

Lektion 2: Idag inleder vi med en parvis aktivitet – algebradomino. Efter avslutad domino skall ni alla jobba på en internetsida som heter Rasmus – mattehjälpen.
På den sidan skall vi jobba med teckenregler och polynom.

Lektion 3: Du skall idag börja med att jobba i Kunskapsmatrisen och “färglägga” de två översta raderna i Algebra. Efter det så jobbar vi vidare med veckans beting.

Vecka 45

Lektion 1: Vi går vidare med att förenkla uttryck. Nu blandar vi in multiplikation med en parentes. Hur och Varför det används är svar jag hoppas kunna ge er. Det är kapitel 2.4 på sidorna 59-62 i boken.

Film om hur man multiplicerar in i parentes

Veckans beting: Två nivåer på sid 59-62 + Arbetsblad 2.4

Lektion 2: Vi startar med en aktivitet – Fyra i rad – som tränar oss i att omvandla uttryck till tal. Därefter ges tid till att jobba vidare med veckans beting.

Lektion 3 (endast grön): Komma ikapp lektion. Idag gäller det verkligen att utnyttja tiden väl då vi nästa vecka går vidare med ekvationer och då behöver det här med att förenkla uttryck verkligen sitta.

Vecka 46

Måndag (röd): Komma ikapp lektion. Idag gäller det verkligen att utnyttja tiden väl då vi imorgon går vidare med ekvationer och då behöver det här med att förenkla uttryck verkligen sitta.

Tisdag (röd) och Torsdag (grön): Introduktion av ekvationsbegreppet. En kort repetition och koll på vad ni kommer ihåg från sjuan om ekvationer och ekvationslösning. Vi tränar sedan på att lösa olika ekvationer med balansmetoden.

Film om balansmetoden

Veckans beting: Arbetsblad 2.5 + Två nivåer i boken sidan 64-66

Onsdag (röd) och Fredag (grön): Egen färdighetsträning med ekvationer. Viktigt att skriftligt kommunicera vad du gör!!!

Vecka 47

Måndag (röd) och Tisdag (grön): Vi jobbar vidare med ekvationer men tittar idag på varianter där du först måste förenkla ekvationen innan du löser den samt tittar på ekvationer med x på båda sidor om likhetstecknet. Det är kapitel 2.6 i boken på sidorna 67-70.

Film om ekvationer med x i båda leden

Film om ekvationer med parenteser

Egen träning: Boken sid 68-70 samt  Arbetsblad 2.6

Tisdag (röd) och Fredag (grön): Hur kan vi lösa ett problem med hjälp av en ekvation? Vi tittar på strategier som man kan använda sig av. Ni får även lite tid till att träna på detta i par genom Arbetsblad 2.7.

Film 1 om problemlösning med ekvation.
Film 2 om problemlösning med ekvation.

Onsdag (röd): Fortsatt träning på problemlösning. Egen räkning i boken s 73-75.

Vecka 48

Måndag (röd): Fortsatt träning på problemlösning. Egen räkning i boken s 73-75.

Tisdag (röd): Egen träning inför provet t ex Blandade uppgifter 234-235, basläger (uppgift 7-28) + hög höjd, kunskapsmatrisen eller Rasmus.

Tisdag (grön): Fortsatt träning på problemlösning. Egen räkning i boken s 73-75.

Torsdag (grön):Egen träning inför provet t ex Blandade uppgifter 234-235, basläger (uppgift 7-28) + hög höjd, kunskapsmatrisen eller Rasmus.

Fredag (grön): Egen träning inför provet.

Vecka 49

Måndag (röd): Egen träning inför provet.

Tisdag (röd + grön): Matteprov kapitel 2 – Algebra och Mönster

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna använda och växla mellan representationsformer som ord, tabell och formler är av betydelse för att senare kunna lösa problem även i andra sammanhang. Algebran är ett eget område inom matematiken, men också ett hjälpmedel inom många matematiska och naturvetenskapliga områden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Merkurius veckobrev vecka 39

Nämen hej igen!!

Vart tog September månad vägen?? Känns såklart mest bra att tiden går fort, då det är ett kvitto på att man har det bra på sin arbetsplats. Vi drar oss nu sakta mot den mindre ljusa årstiden vilket gör det extra viktigt att försöka komma ut på raster under dagen. Ni behöver verkligen den friska luften och det extra utrymmet som vår utemiljö bidrar med. På tal om utemiljön så är det orienteringstider på skolan. Se till att ha bra kläder och gärna ett par extra skor för på vissa ställen blir det lätt lite lerigt.

Veckan som gick: Stort fokus har legat på utvecklingssamtalen under veckan. Det är så roligt och viktigt att få sitta ner i lugn och ro och diskutera er utveckling. Väldigt många kloka tankar och viljor har lyfts fram och nu gäller det verkligen att omsätta dessa i praktiken. Vi påminner om målen här i skolan men det är även viktigt att ni lyfter dessa hemma med jämna mellanrum.
Båda klasserna har även haft ett uppskattat besök på ungdomsmottagningen. Där berättade de om vad de kan hjälpa till med och vilka frågor ungdomsmottagningen kan besvara.

Veckan som kommer: Vi inleder som vanligt veckan med mentorstid där vi på slutet kommer ha prisutdelning efter Lemshagaspelen. Sedan väntar en vecka helt efter schemat med allt gott som det innebär. T ex. matteprov på tisdag!!! Vill även påminna er alla om att lämna in det nya förväntansdokumentet som ni alla borde fått hem. Annars hittar ni det på schoolsoft.

Övrig viktig info

Föräldravecka
Eftersom vi tycker att det är så viktigt att bibehålla den goda kontakten med alla föräldrar och hur viktigt det är att föräldrarna vet vad vi gör i skolan bjuder vi in till en föräldravecka. Veckan det gäller är vecka 43. Ni kan se det som att vi har öppet hus hela vecka 43. Alla föräldrar är då extra välkomna till Ladan för att se hur vi jobbar, vad eleverna gör och kanske delta lite i undervisningen.

Gymnasiemässan
Torsdagen den 21/11 kommer vi att besöka gymnasiemässan tillsammans med våra elever i Merkurius. Du som förälder är mer än välkommen att följa med! Så boka gärna redan nu in det datumet i din kalender. I god tid innan kommer vi att nyttja tid under våra mentorstimmar för att förbereda besöket så bra som möjligt.

Kommande viktiga datum

V 41 tis 8 okt Teater 10-11
V 42 tis 15 okt Orientering.
V 43 Föräldravecka i Ladan
V 44 Lov

Återstår bara att önska er alla en härligt vilsam helg!!

//Ann, Charlotta, Cristin och Henke

Solen Röd – Tal och Algebra!

Ansvarig lärare: Monsieur Forselius

När, under vilka veckor? v.40-v.50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 40

Måndag: Första 30 min får ni jobba klart med Casino Lemshaga. Därefter blir det bokutdelning, LPP-genomgång samt någon mindre aktivitet för att väcka bråkräkningen till liv.

Torsdag: Genomgång av begreppen; förlänga, förkorta enklaste form, blandad form. Vi tittar sedan vidare på addition och subtraktion av bråk. Hur gjorde man nu när inte nämnarna var lika?

Film om addition och subtraktion av bråk

Egen räkning i boken på kapitel 1.1 och 1.2 samt på rasmus.is för er som vill ha lite utmaningar.

Vecka 41

Måndag:  (Vikarie)
Multiplikation av bråk. Hur gjorde man när man multiplicerar bråk med ett heltal och multiplicerar två tal i bråkform? Vi tittar gemensamt på några tal.

Film om multiplikation av bråk

Eget jobb: Två nivåer på kapitel 1.3 på sid. 17-18.

Torsdag: Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet – Bråkpussel. Därefter tänker jag visa på några uppgifter på C- och A-nivå gällande multiplikation av bråk. Sista delen av lektionen tar vi oss an det sista räknesättet, nämligen division av bråk. Hur gör vi det? Vi kopplar samman det till gammal kunskap om division med tal mellan 0 och 1.

Film om division av bråk

Eget jobb: Två nivåer på kapitel 1.4, sid 19-22

Vecka 42

Måndag: Eftersom det var så lyckat med bråkpusslet så startar vi upp lektionen med ytterligare ett sådant, men nu med multiplikation och division.
Därefter ges ordentligt med tid för färdighetsträning inom de fyra olika räknesätten med bråk.

Torsdag: Sista lektionen innan bråktestet på måndag. Ni behöver idag testa att allt funkar på Kunskapsmatrisen! Egen färdighetsträning av bråkavsnittet, sid 8-22., kunskapsmatrisen, rasmus samt hög höjd. Under lektionen kommer ni även att få konstruera egna bråkpussel.

Fler uppgifter att träna på: Extrauppgifter att träna påFacit extrauppgifter

Vecka 43

Måndag: TEST PÅ BRÅK. Detta görs på kunskapsmatrisen så se till att ha iPaden laddad. När du är klar med testet skall följande göras:

Hur kan man förenkla algebraiska uttryck? Vilka räkneregler gäller? Hur skall man hantera parenteser?

Film om algebraiska uttryck

Boken: Sidan 24-27

Extra träning: Extra-material-algebraiska-uttryck

Torsdag: Multiplikation med parenteser. Vad är distributitva lagen? Vi tänker tillsammans och tränar lite på sidorna 29-31 och på arbetsblad 1.6.

Om vi har två parenteser som skall multipliceras. Hur gör vi då? Det finns genvägar som kallas kvadreringsregeln och konjugatregeln. Dessa lägger vi såklart lite tid på!!

Film om att multiplicera in i parentes.

Film om mult. med två parenteser: https://www.youtube.com/watch?v=3EaaPKEN1D0
Film om konjugatregeln: https://www.youtube.com/watch?v=upMil5Z0ur0
Film om kvadreringsreglerna:https://www.youtube.com/watch?v=CCGVbUIrLIA

Självklart finns det även bra övningar på Rasmus-Mattehjälpen.
Arbetsblad 1.6

Vecka 46

Måndag: Egen färdighetsträning av multiplikation med parenteser. Jobba på sid. 29-31 eller med arbetsblad 1.6.
Vill du har mer utmaning finns här två arbetsblad till 🙂

Arbetsblad – Konjugatregeln

Arbetsblad – Kvadreringsregler

Torsdag: Genomgång av ekvationslösningens grunder men vi tittar även på lite mer avancerade ekvationer. Boken sidan 35-38 eller på följande arbetsblad.

Arbetsblad 1.8A – Ekvationer

Arbetsblad 1.8B – Ekvationer med parentes

Vecka 47

Måndag: Hur löser vi problem med hjälp av ekvationer? Diskussion och genomgång av kap. 1.9

Filmgenomgång

Torsdag: Gymnasiemässan (ingen matte)

Vecka 48

Måndag: Träning och förberedelse inför de muntliga NP

Onsdag: Muntliga NP

Torsdag:  Resonemangsuppgift kring ekvationer + egen träning inför provet.

Vecka 49

Måndag: Egen träning inför provet nästa vecka t ex begrepps- och kapiteltest, basläger + hög höjd, kunskapsmatrisen

Mer träning inför provetKonjugat och kvadreringsregeln – finns även på s 229-230 i prio.

Torsdag: UF-dag (ingen matte)

Vecka 50

Måndag: Prov på kapitel 1 – Tal och Algebra

Torsdag: Faktorisering av uttryck samt domino med uttryck/faktorisering. Sedan kommer ni även få tillbaka proven……

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Eventuell pedagogisk dokumentation: