Rörelseträning inomhus på olika sätt.

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henke
När: v.49-8

 

Varför?
Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

 

Vad?

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter på idrotten?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?

Hur?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Rörelseträning inomhus på olika sätt.

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke
När: v.47-8

 

Varför?
Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

 

Vad?

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med olika aktiviteter på idrotten?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?

Hur?

Vi kommer att arbeta praktiskt och inomhus under hela perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Personlig Tränare – PT

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 9
Ansvarig: Henke
När: v.43-49

 

Varför?

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

 

Vad? 

  • Vad är träning för mig?
  • Hur kan jag påverka min hälsa?
  • Hur ska jag lägga upp ett tränings- och kostprogram?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?
  • Hur ska jag lägga upp ett hälsofrämjande program till en kompis?

Hur?

Genom mycket diskussion skapa sin syn på hälsa och hjälpa en kompis till att nå ett mål. Det blir både teoretiska inslag och att praktiskt träna sin kompis.
Genom muntlig aktivitet i gruppen och enskilt. Inlämning av de sakerna som står beskrivna i uppgiften.

Aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Hälsa
&
Levnadsvanor
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.
Hälsa
&
Levnadsvanor
Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna.

Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna.

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Hälsa och Levnadsvanor – Träningslära och kroppens anatomi

Ämne: Idrott och Hälsa
Årskurs: 8
Ansvarig: Henrik Forselius
När: v.43-49

Varför?

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag. Med en inspirerande och variationsrik undervisning hoppas jag på ett fortsatt intresse för en hållbar egen kropp.

Att skapa sig hälsosamma levnadsvanor och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Vad? 

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Hur?
Genom föreläsning om kroppens anatomi. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Aktuella delar av matrisen

Betygskriterier för betyget E: Betygskriterier för betyget C Betygskriterier för betyget A
Hälsa och levnadsvanor
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser till viss del till syftet med aktiviteterna.
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser relativt väl till syftet med aktiviteterna.
  1. Eleven genomför rörelseaktiviteter som innefattar komplexa rörelser i olika fysiska sammanhang och anpassar sina rörelser väl till syftet med aktiviteterna.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Används för att hinna reflektera både enskilt och i grupp

Möjligheter – Genom att skapa olika övningar och lektionsupplägg ges alla möjligheter till deltagande på sina villkor.

Förväntningar – Tänker och utgår ifrån att alla gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar för dagen.

Rutiner – Aktivt få in ett upplägg med uppvärmning, aktivitet samt avslut.

Interaktion – Detta synliggörs med hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på varandras inställning till ämnet.

Miljö – Vi skall ta tillvara på den härliga utomhusmiljö som vi har runt omkring oss för att på det viset jobba med alla våra sinnen.

Språk – Vi använder ett inbjudande och peppande språk för att lyfta varandras insatser ytterligare.

Modellering – Genom aktivt deltagande av både elever och pedagog ges möjligheter till att se hur övningar skall utföras. Vi tränar och rör oss tillsammans.

Algebra – Mönster och Ekvationer

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 43-49

Varför?

I kunskapsområdet ”Algebra” ingår kunskaper om likhetstecknets innebörd, att hantera obekanta tal och variabler, hantera algebraiska uttryck samt teckna och lösa ekvationer. Kunskapsområdet hänger nära samman med taluppfattning. Kunskaper i algebra är användbart för att beskriva och föra resonemang om samband, och även använda och undersöka samband där ett eller flera värden är okända. Det är ett kraftfullt verktyg för att analysera och lösa problem, och en viktig del vid användning av matematiska modeller.. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Hur kan man se ett mönster och sedan uttrycka det?
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?
  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med parenteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

 

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika kriterierna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share.

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Taluppfattning

Ämne: Matematik

Årskurs: 8

Ansvarig: Henrik Forselius

När: v. 37-43?

Varför?

Innehållet i kunskapsområdet ”Taluppfattning och tals användning” omfattar kunskaper om tal och hantering av tal samt beräkningsmetoder, och hur dessa kunskaper kan användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Taluppfattning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik. Genom att eleverna successivt får möta tal och beräkningar i utvidgade talområden och med nya talmängder, kan förståelse och uppfattning av tal och olika räknesätt fördjupas. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Vad? 

  • Vad är positiva respektive negativa tal?
  • Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
  • Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
  • Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
  • Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
  • Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
  • Underlättar prefixen?

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio8 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet visa vad du kan.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av matematiklektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Uppstartsuppgifter med låg tröskel och högt i tak väcker tanken hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkandet synliggörs.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna nödvändigt. Vi startar med en eller flera gemensamma problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta matematikbegrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.