Hälsa och Livsstil – Med kroppen som redskap

Ansvarig/Ansvariga lärare: Henrik

När, under vilka veckor? v.43-49

Frågeställning:

Hur kan vi stärka vår kropp?

Varför ska vi stärka vår kropp?

Vad är det för skillnad på att träna på gym och i hallen med kroppen som redskap?

Hur använder vi styrka/mod i redskapsgymnstiken?

Hur bygger vi tillsammans upp ett cirkelträningsprogram i klassen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.
Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.
Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom små korta genomgångar av teorin runtom träningslära och träning med kroppen. Vi jobbar med olika former av styrketräning som tabata, hinderbana, cirkelträning, övningar i redskap samt gör i grupp ett cirkelträningsprogram utifrån olika muskelgrupper.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skriftligt prov om tränings- näringslära samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten. Inlämning av gruppuppgift kring övningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För lektionsplanering se classrooom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället. Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media. Med rätt kunskap om kroppens rörelseanatomi kan eleven göra genomtänkta val och värderingar i fortsatta livet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Hälsa och Livsstil – Träningslära och kroppens anatomi

Ansvarig: Henke och Gottis
När, under vilka veckor? vecka 43 – 49

Vad?

Frågeställning:

  • Hur är rörelseapparaten uppbyggd?
  • Hur samspelar skelett och muskler?
  • Hur ska jag lägga upp ett styrkeprogram för hela kroppen?
  • Vilka olika motivationsfaktorer kan jag jobba med?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil
  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av allmän styrka.
  • Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Kunskapskrav för betyget E: Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A
Hälsa och livsstil
Eleven kan sätta upp mål som i huvudsak är realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är relativt realistiska och motiverade. Eleven kan sätta upp mål som är realistiska och motiverade.
Eleven kan välja övningar som i huvudsak är motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är relativt väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål. Eleven kan välja övningar som är väl motiverade och anpassade till träningsprogrammets mål.
Eleven kan ge enkla exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har viss kunskap om kroppens anatomi. Eleven kan ge utvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har bra kunskaper om kroppens anatomi. Eleven kan ge välutvecklade exempel på hur rörelseapparaten är uppbyggd och har stor kunskap om kroppens anatomi.




Rörelse
Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom föreläsning om träningslära. Eget konstruerande av cirkelträningsprogram. Praktiskt genomförande av cirkelträningen och andra aktiviteter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Inlämning och genomförande av eget träningsprogram och skriftligt prov på rörelseapparaten samt såklart aktivt deltagande i de praktiska momenten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Lektionsplaneringen hittar du på classroom

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Att skapa sig en hälsosam livsstil och förstå hur rörelseapparaten och motion hör ihop för att må bra är en kunskap för livet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Venus veckobrev vecka 41

HEJ VENUSAR!!

Galet vad tiden rusar fram. Vi lägger vecka efter vecka bakom oss och närmar oss med stormsteg årets första lovvecka. Vi är väl medvetna om att det är ganska mycket i skolan nu vilket gör att lektionerna blir viktiga. Vi försöker lämna ganska mycket lektionstid till att ni får repetera inför kommande prov och då gäller det verkligen att ta vara på det. Viktigt att inte slarva med att vara ute under raster för att fylla på med dagsljus och frisk luft.

Veckan som gick: En lite annorlunda mentorstid avslutade måndagen. En mentor fysiskt närvarande, en iväg på möte och den tredje digitalt närvarande för frågor kring NO. Relativt många valde att stanna kvar för att nyttja tiden. Bra!! På onsdagen slussades ni hem redan vid lunch då vi i personalen ägnade tiden åt tydliggörande pedagogik med både klassen och individen i fokus. Det kändes riktigt härligt att kliva in i Ladan under fredagsmorgonen och mötas av alla fantastiska tolkningar kring dagens tema, djur. En bra avslutning på en intensiv vecka.

Veckan som kommer: Orienteringsdag med både praktisk och teoretisk examination (specialschema se schoolsoft). So-prov kring sårbara platser och matteprov i taluppfattning. Puh!! Men vi tar en sak i taget och jobbar med positiva tankar och jag gör mitt bästa!!!!
Har under veckan lyssnat till ett jättebra sommarprat med Lina Watz – som är elitsimmare och vid 17-års ålder amputerade sitt ena ben. Hon pratade mycket om att oftast är det enbart hjärna (vårt mindset) som sätter upp hinder för vad vi människor kan klara av. Tänkvärt!
Vi alla reagerar olika på stress och med en vecka som vi har framför oss är det än mer viktigt att vara lyhörd gentemot sina klasskompisar. Ett enkelt; Hur mår du idag? eller Kan jag hjälpa dig med något? hoppas jag vara frågor vi kan ställa till varandra.
En lite hälsning från NO-fröken Cristin att ni har koll på era brödbitar och fotar när första möglet (usch) börjar komma.

Övrig viktig info

Lunchen: Vi behöver alla fylla på ordentligt med energi för att orka med hela dagen. Vi tycker oss märka en något sämre uppslutning i matsalen samtidigt som försäljningen i lilla caféet ökar…… Eleverna får inte öppna caféet på lunchrasten eftersom vi vill att alla äter i matsalen men man kan ju handla tidigare på dagen för att spara till lunchen. Hmmmm. Självklart serveras det inte elevernas favoritmat alla dagar men prata hemma om vikten över att gå dit. Det finns alltid pasta, någon grönsak samt knäckebröd och mjölk som eleverna kan äta. Såklart bättre än ingenting. När vi nu skriver lite om kosten vill vi passa på att göra reklam för den gamla hederliga vattenflaskan!!! Skulle vara så bra om alla hade en ståendes i skåpet för att fylla på med vatten under dagarna.

Förebyggande arbete mot droger: Hoppas ni alla sett inbjudan till det digitala informationsmötet som skolledningen bjudit in till och att ni är många som har möjlighet att delta. Kan säkert kännas långt bort då våra elever “bara” går i sjuan men ett förebyggande arbete skall börja tidigt. Vi har även blivit kontaktade av VärmdöPolarna som vill komma ut och besöka klasserna och prata med våra elever. Än så länge har vi inte spikat något datum men så fort det är klart kommer ni nås av den informationen.

Provtiden: På onsdag mellan 15:30-17:00 är det provtid i Ladan. Detta innebär att alla som av olika anledningar har missat ett prov skriver det då. Tänker då först på de av er som var frånvarande idag under No-provet.

Kul på jobbet: Vi vill bara än en gång understryka hur roligt det är att undervisa och hänga med era ungdomar här på skolan. Vi har alla våra ups and downs och det måste man få ha men så mycket positiv energi som klasserna delar med sig av är underbart. Vi har kul på vårt jobb och det känns verkligen som om de flesta elever åtminstone nästan varje dag har kul på sitt 🙂

Ta hand om varandra i helgen!!!!!

//Team Venus

Hållbar utveckling för kropp och knopp!!!

Ansvariga lärare: Henrik och Gottis
När, under vilka veckor? v.34-43

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset bidragit med till min fysiska hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under första delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett pass i veckan där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från tidigare tester.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna, en kortare inlämning av reflektion efter coopertest, inlämning av eget träningspass vid Ekedalspåret samt en avstämning över ditt fysiska mående innan höstlovet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Detaljplanering för varje lektion hittar du på classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag.Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Venus Veckobrev vecka 38

Hej Venusar!!

Löningen närmar sig, och så också hösten. Denna i mångt och mycket härliga årstid med underbar luft och en färgprakt runt omkring oss. Att under kvällarna få omfamnas av mörkret som allt tidigare smyger sig på, ger oss utrymme till den där sköna stunden i soffan med en bok eller favoritprogram. Desto viktigare då att under dagarna ge sig ut för den dagliga dosen dagsljus.

Veckan som gick: Det har tyvärr varit en del frånvarande personal för oss i Venus med vikarier som följd. Alla vi på skolan som går in och vikarierar gör alltid vårt yttersta för att ni skall få ut så mycket som möjligt av lektionen. Eleverna löser det här på ett jättebra sätt. De som vi pratar med som fått nöjet att ha er är väldigt positiva till hur trevliga och duktiga ni är.
Under veckan har eleverna jobbat färdigt sina förberedelser inför utvecklingssamtalen, så nu kan vi alla se fram emot riktigt givande samtal nästa vecka. Veckan avslutades med en temafredag för alla i Ladan. Temat den här gången var GUL och väldigt många bidrog till en mysig gul stämning under dagen.

Veckan som kommer: Utvecklingssamtalen drar igång redan måndag morgon. Då vi även fått utnyttja mentorstiden på måndag eftermiddag till samtal innebär det att alla de elever som inte har samtal slutar en timma tidigare än en vanlig måndag. På tisdag skall den ena klassen på Livskunskap. Mer info om det kommer finnas att läsa på schoolsoft. Mellan alla utv.samtal tuffar vi vidare i de olika ämnena med allt vad det innebär. Glöm inte att lite då och då sätta er tillsammans (förälder/barn) och titta igenom våra olika classroom, för att få en liten tydligare inblick över vad vi pysslar med.

Övrig viktig info

Utv.samtalen: Vi alla önskar att ni i god tid innan just ert möte går in och tillsammans med ert barn tittar igenom vad de förberett samt även fyller i de frågor som är riktade till er vårdnadshavare. I de fall som samtalet ligger under skoltid (förutom onsdagen) sitter vi mentorer med eleven och ni vårdnadshavare deltar via länk.

Idrotten: Hösten innebär härliga dagar blandat med den lite mer fuktiga varianten. Lektionerna i idrott kommer fortsätta att hållas utomhus t.o.m fredag vecka 42 vilket medför att val av kläder blir mer och mer viktigt.

Kommunikation: När nu våra elever, era barn, gått lite drygt en månad i högstadiet är det fullt förståeligt att frågor och funderingar uppstår på olika håll kring allt som händer hos oss i skolan. För oss som jobbar i det hela tiden faller sig mycket helt naturligt och självklart men såklart att det blir svårare för er därhemma. Alla tonåringar älskar ju inte direkt att berätta om skolan och andra saker……
På skolan har vi en bra utarbetad kommunikationspolicy (se nedan) över hur vi önskar och vill att kommunikationen skall ske. För vi vill gärna att ni hör av er till närmaste berörda personal när frågor och funderingar uppstår.

Kommunikationspolicy

Onsdag vecka 41: Den här eftermiddagen är vigd åt konferens för alla lärare. Vi kommer lägga fokus på eleverna, både på individ- samt gruppnivå. Det här medför att eleverna följer schemat fram till lunch. Det kommer erbjudas och serveras lunch till alla som vill äta på skolan innan man åker hem.

Önskar er alla en riktigt härlig helg!!

//Team Venus

Orientering och friluftsliv

Ansvarig lärare: Henrik
När, under vilka veckor? v.38-42

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är Orientering? Bara lika med skog?
  • Varför är det bra att kunna läsa kartor?
  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur lyder allemansrätten?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte:

  • att kunna motionera och idrotta på egen hand och med tillsammans med andra
  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Att orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.
  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Aktivitet/tema E C A
Orientering och friluftslivOrientering i kända och okända marker med kartan som hjälpmedel. Klarar sig i skog och mark med hjälp av lite lärar-/kamratstöd. Söker stora ledmarkeringar, vågar inte ta risker. Klarar sig i skog och mark med endast kartan som hjälpmedel. Kan värdera vägval och vågar sig utanför de tänkta lederna. Klarar sig mycket bra i skog och mark med karta som hjälpmedel. Kan värdera och redogöra för sina vägval.
Orientering och friluftslivKartkunskap med teckenförklaringar. Kunna de vanliga karttecknen och skala. Ha god kunskap om de vanliga karttecknen och skala. Ha mycket goda kunskaper om de vanliga karttecknen och skala, både i praktiken och i teorin.
Orientering och friluftslivUtevistelser i alla årstider. Viss anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa? God anpassning av klädsel och utrustning beroende på aktivitet och väder. Vad har friluftslivet för betydelse för din hälsa nu och i framtiden?
Orientering och friluftslivAllemansrätten, rättigheter och skyldigheter Att förstå och följa de grundregler vi har i Sverige för att få nyttja vår natur. Visar det praktiskt i alla lägen.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att inleda perioden med att ha en teoritimme där vi repeterar orienteringens grunder( karttecken, kartans färger, skala, passa kartan, ledstång mm.). Vi kommer praktiskt att träna på att orientera både i känd och okänd miljö med hjälp av karta och annat hjälpmedel. Vi avslutar perioden med en schemabrytande dag ( v.42 tisdagen den 19:e oktober) med orientering i okänd miljö. Under den här dagen kommer du även att få skriva ett prov som testar dina orienteringskunskaper.

Orienteringsteori

Orienteringsteori – bildspel

Karttecken – Facit

  • aktivt deltagande både praktiskt och muntligt.
  • Prov på orienteringskunskaper (praktiskt och teoretiskt) tisdag v.42

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

För detaljplanering om vad vi gör när så gå in på classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. 
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.