Målsättning och samarbete

Ansvarig/Ansvariga lärare:
Henrik Forselius, Ann Kerstis, Cristin Axörn

När, under vilka veckor?
v.34-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur påverkas man av att få ta mer ansvar?
  • Hur fungerar jag i grupp och hur kan man agera för att en grupp ska agera mer positivt?
  • Hur har det gått med mina mål från förra terminen och vad kan jag dra för lärdomar av detta?
  • Vilka styrkor och utvecklingsområden har jag i skolan?
  • Vad ska jag ha för nya målsättningar i skolan denna termin?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.1

Skolans mål är att varje elev:
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen,

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna genomför 2 dagar i grupper med elever från åk 7 & 9 dels för att lära känna varandra, dels för att öva samarbete och dels för att diskutera hur de ska ta sig an uppdraget som Ladanvärd. De fick även genomföra en quiz med de regler som finns kring Ladan. Under terminen ansvarar sedan dessa grupper för utlåning och rastaktiviteter.

Vi genomför lägerdag på Björnö tillsammans.

Under mentorstid diskuterar vi samarbete och ansvar.  Eleverna får jobba med att sätta mål kring samarbete och andra områden i skolan.

Vi träffas för utvecklingssamtal och diskuterar målen.

Vi följer upp under mentorstid och då ska vi även gå igenom likabehandlingsplaner med samtliga klasser. Vad står det där?

Vi besöker även ungdomsmottagningen där eleverna får information och möjlighet att ställa frågor kring ämnen som ligger de nära.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

IUP-arbetet tar vi del av vid utvecklingssamtalen.

Klassråden ger chansen att lyfta fram idéer till förändringar av regler, handlingsplaner och andra områden i Ladan/skolan.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.34 Planering och genomförande av lägerdag samt 12-gruppsdagar.
v.35 Genomgång av likabehandlingsplan
v.36 IUP-förberedelser
v.37 IUP-förberedelser
v.38 Droginfo från Värmdö Prevetionsgrupp
v.39 Utvecklingssamtal

v.40
v.41
v.42
v.43

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi tar samarbetsförmågan och förmågan att ta ansvar  till en ny nivå när vi nu genomför en dag som kommer bli en verklig utmaning.
Sedan lägger vi grunden inför IUP och bygger vidare på starten vi haft tillsammans genom att inom ramen för klassråden utvärdera viktiga områden i Ladan så som regler och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Utvärdering

Merkurius Veckobrev vecka 36

Hej Gänget!!

Två hela veckor med vanligt schema har nu klarats av. Vissa dagar känns det att hösten börjar närma sig men sedan visar sig solen igen och minnena från sommaren kommer tillbaka. Tror att de flesta eleverna börjat känna av det högre tempot som nu råder och varje lektion behöver verkligen användas på bästa sätt.

Veckan som gick: Vi inledde med mentorstid då vi började lägga fokus på förberedelse inför utvecklingssamtalen. Eleverna funderade och försökte sätta ord på sina tankar om skolan och framtiden. Inte alltid så lätt men en otroligt viktig del i att själv kunna formulera sina kommande mål. Lektioner efter schemat avlöste sedan varandra. De första eleverna i klassen fick sina skåp låsta av oss mentorer. Detta då de fortfarande stod olåsta.

Veckan som kommer: Under mentorstiden på måndag får eleverna tid att skriva klart inför utv.samtalen. Om någon inte blir klar förväntas man då göra det hemma eller sitta kvar på studietiden på onsdag eftermiddag. Vi har lagt ut de frågor som skall besvaras på schoolsoft så ni får gärna titta lite tillsammans på det hemma. Några av våra kära elever kan behöva lite hjälp när det kommer till målsättning.
På fredag gäller det att kamma håret lite extra och kanske se till att favorittröjan är tvättad! Det är nämligen skolfotodax!!

Övrig viktig info

Skolfoto. Fredag 13 sep.

Grön 8.30-9.00

Röd 9.00-9.20

Brev, uskick,skylt foto

Föräldramöte

Ni hälsas härmed välkomna till terminens föräldramöte. Onsdag 11:e September klockan 18:00-19:30. Vi träffas i Ladan. Under kvällen kommer vi få besök från kommunens preventionsteam, Mia Tarma.

Utvecklingssamtalstider HT19

Respektive mentor har nu lagt ut bokningsbara tider för utvecklingssamtalen för HT19. Ni hittar dessa tider på SchoolSoft under fliken “Bokningar”. Måndag 23/9 (8-10:30) samt onsdag 25/9 (hela dagen) är de dagarna som samtalen framförallt kommer ligga på.
OBS! Först till kvarn gäller! Det betyder att om ni ej har flexibla tider ber vi er gå in och boka en tid snabbt.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Viktiga datum framöver

V 37  ons 11 sep    Föräldramöte 18.00

V 37  fre  13 sep   Skolfoto

V 38  ons 18 sep  Lemshagaspelen

V 39 Må och Ons Utv samtal

Vi önskar er en trevlig helg och ser fram emot att träffa er på måndag!

 

//Cristin, Charlotta, Ann och Henrik

 

Taluppfattning

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v 35-40

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är positiva respektive negativa tal?
Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
Underlättar prefixen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Begreppsförmågan:

E C A

Kan grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.


Kan beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Metodförmågan:

E C A

Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.

Kommunikationsförmågan:

E C A

Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Du kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar och ganska mycket räknande, både individuellt och i grupp.
    Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så behöver du jobba med uppgifter hemma.
  • Vi kommer även att jobba med interaktiva sidor samt material från annan litteratur.
  • Begreppsdiskussioner
  • Avslutande prov,
  • Facit – Arbetsblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att under det skriftliga provet på ???? visa vad du kan.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Lektion 1: Genomgång av ny Lpp och utdelning av böcker.
Diskussion om den “nya” tallinjen och några begrepp till den. Egen räkning.
1. positiva-decimaltal
2. Boken sidan 9-10
3. Kunskapsmatrisen – Negativa Tal

Lektion 2: Hur adderar och subtraherar man med negativa tal? Läs gärna igenom kapitel 1.2 innan min genomgång. Eller titta på nedanstående film.

Film om negativa tal

  1. Arbetsblad 1.1C
  2. Boken sidan 12-14
  3. Kunskapsmatrisen – Addition och Subtraktion med negativa tal

Lektion 3: Idag får ni tid till att jobba klart veckans beting (Kapitel 1.1 och 1.2) samt de arbetsblad ni hittar i LPP:n. Om när ni är klara skall ni jobba med arbetsbladet Tidzoner.

Arbetsblad: Tidzoner

Vecka 36

Lektion 1: Idag tittar vi på multiplikation och division med negativa tal. Det är kapitel 1.3 på sid. 15-18.

Film om mult. och div. med negativa tal

  1. Arbetsblad 1.3D
  2. Boken sidan 15-18 (gör två nivåer)

Lektion 2: Vi stannar upp lite och befäster tidigare kunskaper.

  1. Aktivitet – domino med negativa tal
  2. Kort genomgång (rep från år7) om mult. och division med tal mellan 0 och 1.
  3. Arbetsblad 1.3C

Lektion 3: Egen tid att jobba klart veckans uppgifter och arbetsblad.

  1. Två nivåer på sidorna 15-18
  2. Arbetsblad 1.3C och arbetsblad 1.3D
  3. Kunskapsmatrisen

Vecka 37

Lektion 1: Kapitel 1.4 – Potenser. Hur och varför används potensform? Finns det missuppfattningar?

Film om potensform

  1. Två nivåer på sidorna 21-22
  2. Kunskapsmatrisen. Färglägga din egna matris. (de fyra översta)

Lektion 2: Kapitel 1.5 – Multiplikation och division med potenser. Repetition av prioriteringsregler + tillägg vart potenser kommer in. Vi tränar i par på att lösa några olika numeriska uttryck och tänka på prioriteringsreglerna.

Film om mult och div med potenser

  1. Arbetsblad 1.5
  2. Två nivåer på sid. 24-25

Lektion 3: Eget jobb med veckans beting.

Vecka 38

Lektion 1: Kvadratrötter/Kvadrattal! Vad är det? Vi kopplar tillbaka till geometrin för att se användningen av dem. Genomgång och paruppgift och därefter eget jobb.

Film om kvadrattal och kvadratrötter

  1. Arbetsblad 1.6
  2. Två nivåer på sid 26-27

Lektion 2: Vi pratar klart om aktiviteten förra lektionen. Vad lade ni märke till? Därefter blir det träning i på arbetsbladet/ i boken/kunskapsmatrisen om kvadratrötter.
På slutet av lektionen kommer jag även ha genomgång av tiopotenser.

1. Tiopotenser

Lektion 3: Vi kommer starta lektionen med en liten lägeskoll på kunskapsmatrisen!! Därefter eget jobb med veckans uppgifter.

Vecka 39

Lektion 1: Grundpotensform, ett sätt att kunna skriva samtliga tal med hjälp av tiopotenser. När kan man ha nytta av det? Hur förenklar det vår skriftliga huvudräkning?

Film om grundpotensform

  1. Arbetsblad-1.7
  2. Två nivåer i boken på sid. 30-31

Lektion 2: Vi repeterar upp reglerna för avrundning. Tränar på det genom ett arbetsblad och sedan blir det jobb med grundpotensform.

Arbetsblad – Avrundning

Lektion 3 (endast grön): Egen träning inför provet!!

Vecka 40

Måndag (röd): Egen träning inför provet!

Tisdag (röd + grön): Matteprov på Taluppfattning! Kapitel 1.1-1.7

Onsdag (röd) + Torsdag (grön): Genomgång av prefix för olika tiopotenser. Hur underlättar prefixen och i vilka sammanhang stöter vi på dem? Vi tränar även vidare genom en paruppgift.

  1. Arbetsblad 1.8
  2. Två nivåer i boken på sid 34-35, dock inte uppgifter som handlar om gällande siffror.

Fredag (grön):

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering:

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation:

Sannolikhet – Chans eller risk??

Ansvarig lärare: Henrik Forselius, Madelene Larsson
När, under vilka veckor?  35-39?

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vilka begrepp används inom sannolikhet?
  • Hur används sannolikhet i spel och andra sammanhang?
  • Är det en chans eller risk att något skall inträffa?
  • Hur beräknar vi olika kombinationer på ett effektivt sätt?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
  • Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.
  • Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.
  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Metod Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Begrepp Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Via genomgångar från mig och via olika internetsidor lägger vi grunden för sannolikhetsbegreppet. Jag kommer förse er med material för egen färdighetsträning och vi kommer tillsammans att titta på hur man använder sannolikhet i vardagen.

Begrepp och metoder

Basläger + Hög höjd + facit

Facit arbetsblad

Casino Lemshaga ht-19

Bedömningsmatris Casino Lemshaga

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Jag kommer kontinuerligt att bedöma dig utifrån vad du presterar på lektionerna och hur du klarar av en mindre diagnos i slutet av perioden. Vi kommer också att ha några läxor på kunskapsmatrisen som du lämnar in och jag bedömer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 35

Måndag: Genomgång av Lpp:n. Intro om sannolikhet. Vi reder ut begreppen chans och risk och funderar på hur ofta vi i vardagen använder begreppen.

Film om sannolikhet

Egen räkning: Sannolikhet-5-1Facit 5.1

Torsdag: Vi går igenom grunderna i sannolikhet – likformig sannolikhet, möjliga och gynnsamma utfall. Vi tar hjälp av Erik och Mackan…..

Egen räkning: Sannolihet-5-2, Facit 5.2 + Övningsblad 5.2.

Vecka 36

Måndag: Sannolikhet i flera steg. Hur stor är sannolikheten att gissa rätt på en antal frågor efter varandra? Vi tittar på några olika metoder som kan hjälpa dig att räkna ut sannolikheten, bl a träddiagram och komplementhändelse.

Egen räkning: Sannolikhet-5-3 Facit-5.3    Arbetsblad-5.3

Film om träddiagram

Torsdag: Vi fortsätter att fördjupa oss i sannolikhet i flera steg. Första delen av lektionen (ca.30 min) får ni att jobba med uppgifter och sedan ägnar vi resterande del till en aktivitet (gruppuppgift).

Aktivitet – Rättvist spel?

Vecka 37

Måndag: Vi följer upp aktiviteten om rättvist spel och går därefter in på oberoende och beroende händelser. Vad har jag för sannolikhet att plocka upp två lakritsgodisar i rad ur en gott och blandat påse utan att titta? Vi gör även en gruppvis aktivitet.

Egen räkning:  Sannolikhet-5-4  + Facit 5.4

Arbetsblad 5.4

Film om oberoende händelse

Film om beroende händelse

Torsdag: Vi ägnar större delen av lektionen till egen färdighetsträning. Både i boken och på kunskapsmatrisen. Sista delen av lektionen ägnar vi oss åt Monty Hall

Vecka 38

Måndag: Kombinatorik. På hur många olika sätt kan du exempelvis göra en macka om du har olika brödsorter, pålägg och grönsaker?

Egen räkning: Sannolikhet-5-5 + Facit 5.5

Arbetsblad 5.5

Film kombinatorik: https://www.youtube.com/watch?v=jhKtUEoQFGo

Torsdag: Egen träning på kombinatorik + inför provet. På slutet kommer vi även att presentera den gruppuppgift som ni skall göra.

Casino Lemshaga ht-19

Vecka 39

Måndag: Jobb med gruppuppgiften.

Torsdag: Matteprov på sannolikhetslära samt jobb med gruppuppgiften.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Hela livet är en lärdom i hur chans och risk spelar in. Vi alla kommer någon gång att söka vår lycka genom olika spel så varför inte fördjupa vårt lärande inom området.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi planerar en vandring!!

Ansvarig: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-39

Vad?

Frågeställning:

  • Hur klär jag mig för att vara ute i naturen?
  • Hur förhåller jag mig till allemansrätten vid vistelse i naturen?
  • Hur ser man på en karta och planerar en vandring med lämplig längd och rastplats? Hur ska jag packa för en lättare tvådagarsvandring?
  • Vad är viktigt att tänka på vid en övernattning?
  • Hur hanterar jag säkerheten i samband med matlagning på stormkök?
  • Vad menas med att friluftsliv kan vara som “Balsam för själen”?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Eleven kan lära, utforska, och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • Eleven har fått kunskaper om och förståelse för en egna livsstilens betydelse för hälsan.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • utvecklar kunskap om vistelse i naturen
  • att utveckla kunskaper om hur man kan påverka sin hälsa
  • att förebygga risker vid fysisk aktivitet.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.
  • Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
  • Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Kunskapskrav för betyget E:
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven planerar…friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området. Eleven anpassar relativt väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella om- rådet. Eleven anpassar väl sitt val av färdsätt, möjliga rastplatser, utrustning och mat i förhållande till vilket klimat, vilka miljöer, vilka regler och vilka risker som gäller för det aktuella området.
Kunskapskrav för betyget E: 
Eleven …genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven…genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler
Eleven anpassar till viss del valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är till viss del anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig till viss del till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar relativt väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är relativt väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig relativt väl till principer för matlagning utomhus. Eleven anpassar väl valet av plats för stormköket till naturen. Elevens val av plats och iordningställandet av detta är väl anpassat till en effektiv metod. Eleven anpassar sig väl till principer för matlagning utomhus.
Kunskapskrav för betyget E:
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget C: 
Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt före- bygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Kunskapskrav för betyget A: 
Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter
Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen. Eleven kan utvärdera den genomförda färden genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten till- lämpats under dagen. Eleven kan utvärdera färden genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten tillämpats under dagen.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I grupp planera och genomföra en vandring med tillhörande frågor.

Vi skall göra en vandring år9

Länk till kartan

Allemansrätten

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande både praktiskt och muntligt samt en efterföljande skriftlig reflektion.
Delar av vandringen skall även dokumenteras och lämnas in.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Tisdag (båda): Flaggan + lagspel

Torsdag (Grön): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 36

Tisdag (båda): Friidrott. Idag testar vi på alla grenar inför Lemshagaspelen. Vi kommer även att ha en station där vi tittar/tränar på att montera stormköket.

Torsdag (Röd): Planera en vandring! Vi ses med iPad i L1

Vecka 37

Tisdag (båda): Planera vandringen, gå igenom stormkök.

Torsdag (Grön): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 38

Tisdag (båda): Friidrott – Träning inför Lemshagaspelen.

Torsdag (Röd): Kortare vandring med matlagning i närområdet.

Vecka 39

Tisdag (båda):

Torsdag:

 

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang där eleverna ser vinsten av att kunna hitta och orientera sig i nya områden. Vi vill skapa förtrogenhet hos eleverna så att de fördjupar sina kunskaper som de redan har i orientering, genom att arbete med verklighetstrogna problem i undervisningen. Där vi arbetar praktiskt med kartor från närområdet. Under vandringen ger vi eleverna en inblick i hur man kan finna styrka och rekreation genom friluftslivets mångfald.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Hållbar utveckling för kropp och knopp!!!

Ansvarig lärare: Henrik Forselius
När, under vilka veckor? v.35-38, 42-43

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi stärka vår kropp?
  • Varför ska vi stärka vår kropp?
  • Vilka positiva effekter uppnår du i hjärnan genom fysisk aktivitet?
  • Vilka komplexa rörelser använder vi i samband med friidrott och andra aktiviteter?
  • Hur ser min fysiska status ut i förhållande till i våras?
  • Vad har pulspasset (på tisdagar) bidragit med till min fysiska hälsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Förankring i kursplanens syfte:

  • röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.
  • planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.
  • Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.
  • Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Rörelse Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget.
Hälsa
&
Livsstil
Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter.

Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att arbeta praktiskt och utomhus under första delen av perioden genom att pröva/fördjupa oss inom olika aktiviteter. Vi fortsätter även med ett 30 minuters pass på tisdagar där pulshöjande aktiviteter skall ligga i fokus. En kortare reflektion kommer att fyllas i i samband med coopertestet om varför resultatet möjligtvis skiljer sig från tidigare tester.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom aktivt deltagande under lektionerna, en kortare inlämning av reflektion efter coopertest, inlämning av eget träningspass vid Ekedalspåret samt en avstämning över ditt fysiska mående innan höstlovet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 35

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (var sin lektion): Skapa mål/träningsprogram. Förberedelse inför Ekedalspåret. Samling i Klockrummet med iPad. Se mer info om tider på schoolsoft.

Att planera ett individuellt träningspass – Uppgift

Fredag (röd-grön): Vi värmer upp med flaggan ett par gånger och sedan väljer du mellan fotboll och ultimate.

Vecka 36

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (röd): Ekedalspåret. Samling 8.20 vid utegymmet. Genomförande av eget träningsprogram.

Fredag (röd-grön): Friidrott – Testa ALLA grenar och sätta upp personliga mål inför Lemshagaspelen.

Vecka 37

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag (grön): Ekedalspåret. Samling 8.20 vid utegymmet. Genomförande av eget träningsprogram.

Fredag (röd-grön): Gemensam uppvärmningsövning + Friidrott – slipa teknik och personlig träning inom valda grenar.

Vecka 38

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag: LEMSHAGASPELEN (se separat info på schoolsoft under v.37)

Fredag (röd-grön): Orienteringsteori (se LPP:n Orientering och Friluftsliv)

Vecka 42

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag

Fredag (röd-grön): Coopertest och efterföljande reflektion

Vecka 43

Tisdag (båda): Pulsfys med Krister

Onsdag:

Fredag (röd-grön): Bollekar + individuell avstämning beträffande måendet.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Att ta hand om sin kropp och sin fysiska/psykiska hälsa är något som mer och mer är en trend i samhället.  Vi knyter även an till den forskning om hjärnan som så tydligt visar på positiva effekter av olika slag.Elever behöver lära sig att ha en sund inställning till alla de ideal som hela tiden lyfts fram i ex. media.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
Vi pedagoger är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven.