Sommarbrev Neptunus

Hej alla blivande Uranusar!

Nu är det dags för ett efterlängtat sommarlov. Detta år var skolavslutningen inte som den brukade men vi hade en mysig stund tillsammans i våra klassrum. Vi tittade på talet som rektor Anna-Lena hade spelat in i förväg, vi sjöng “Den blomstertid nu kommer” och vi åt tårta. Dessutom ville vi testa elevernas kunskaper som de fått under det gångna året genom en quiz på Kahoot.  

 

Friluftsdag

Under måndagen hade vi en en härlig dag vid Ingarö sportfält och lekparken bredvid. Under dagen spelade vi brännboll och fotboll. Eleverna fick även leka i den roliga lekparken bredvid. Vi pedagoger passade även på att bjuda eleverna på varsin glass. Det blev en rolig dag tillsammans men eleverna var rejält trötta på hemvägen. 

 

      

   

 

Sommaruppgift

Under detta sommarlov har eleverna fått i uppgift att fundera över något nytt som de har lärt sig under sommaren. Med hjälp av frågor ska du fundera över vad, hur, vem, var du lärde dig just det du kommer att ha lärt dig. Vad passar bättre än den magiska kulan alla elever har fått som stöd nu när de ska ge sig på något som de inte gjort tidigare. Det ska bli spännande att i augusti få höra vad eleverna har lärt sig under sommaren. Det ska även bli spännande att se vad vi pedagoger kommer att lära oss för något nytt. Sommaruppgift HT-20

 

Vi vill passa på och tacka för detta läsår som vi har fått dela tillsammans med er och era föräldrar. Vi vill även tacka för den fina sommarpresent vi har fått. Flaskorna kommer att komma väl till användning och den vackra dahlian kommer få stå ute och blomma under sommaren. 

 

Vi önskar er alla en underbar sommar och vi ses åter den 19 augusti!

 

 

Soliga hälsningar,

Ingela, Daniel & Christina

 

Neptunus veckobrev v.22

Hej alla härliga Neptunusar!

Nu börjar vi känna av att vi är på slutspurten av terminen. Vi är klara med våra arbetsböcker och vi tar nu vara på tiden som är kvar genom att fokusera på elevernas egna utvecklingsområden. Denna vecka har vi arbetat med bedömningsstödet både i matematik och svenska. 

Under onsdagen lunch gick brandlarmet och vi fick prova på hur man gör när larmet går. Eleverna lyssnade och följde utmärkt de instruktioner som gavs. Det var bara att lämna maten och ställa upp i vårt brandled. Det var lite extra spännande när brandbilen kom. Men som tur var så var det ett falskt larm och vi fick återgå till vår lunch. Efter rasten blev det flera frågor och vi försökte svara på dem så gott det gick.

Denna vecka har vi bjudits på ett varierande väder men vi kan se att det är till en fördel om ni kan skicka med eleverna en egen vattenflaska som de kan ha i skolan. Under tisdagen bjöds det på ett strålande väder och ni kan gissa om vi hade svettiga och törstiga elever. 

Det har visat sig några fall av löss på Mellangården och vi skulle önska att barnens hår kammas igenom under helgen. Tack på förhand!

 

Lässtrategierna – svenska

Under veckans svenskalektioner har vi arbetat med lässtrategin Konstnären. Vi har läst Sjöodjuret i Bergsjön och efter varje lektion har eleverna fått rita sin inre bild som dök upp när vi läste. Konstnären skapar inre bilder av det lästa. Fantasi stimulerar arbetet i hjärnan och med hjälp av sina sinnen lever du dig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om.

 

   

 

Matematik

Denna vecka har eleverna fått skriva det skriftliga bedömningsstödet i matematik. Alla elever har lyckats med mellannivån eller högre vilket vi är väldigt stolta över då det visar att alla har uppnått målen för år 1. 

Då vi ser att fler elever fortfarande behöver fortsätta träna på att befästa talkamraterna talen 1-10 har vi delat upp klassen utifrån behoven. Vissa elever har fått arbeta med talkamraterna medan andra har behövt utmana sig och har då arbetat med problemlösning.

 

Learn English

Denna vecka har vi arbetat klart med boken och det sista kapitlet, “Activities”. Under lektionen har vi lärt oss ord såsom jump, read, write, dance, sing m.fl. Vi har även skrivit meningar med fraserna I can.., I can´t.., I like to… och I don’t like to… .

 

Solrosen – NO

Våra solrosor har växt ordentligt och det är dags för eleverna att få ta hem dem. Under veckan har vi undersökt hur mycket den har växt sedan sist. Vi har ritat och skrivit. Vi har även gjort ett pyssel med solrosens livscykel. Vi hoppas nu att solrosen kommer att få pryda er trädgård. 

Under veckans bildlektion gjorde eleverna kreativa blompinnar tillsammans med Cissi. Dessa får nu stötta de rangliga blivande solrosorna.  

 

   

   

  

 

Livet nu och förr – SO

Denna vecka har vi undersökt hur det var i skolan samt hur det var att bo i stan förr. Vi har tittat på filmer och vi har läst. Vi har även skrivit en text om skolan förr med hjälp av stödord. 

Nästa vecka, torsdag den 4/6,  kommer vi att ha en skoldag anno 1920. Till denna dag vore det roligt om så många som möjligt vill klä sig tidsenligt. Självklart kommer vi att börja morgonen med en psalm (precis som man gjorde förr). 

 

     

 

Bild med Cissi

Under terminens sista bildlektion gjorde vi blomsterpinnar som stöd till klassens små växter. Vi kan alla behöva lite stöd i livet ibland, något att luta oss emot när vi växer, något som gör att vi vill växa lite till.

Vi har tränat på att använda tänger, ståltråd och finlir med pärlor. Pilligt har det varit, men visst blev de fina? Lycka till med växterna i sommar. Nästa läsår ses vi igen. Då har vi nya konstprojekt tillsammans!

   

 

 

Hem och skola

Läxa: 

  • LäsläxaLäs den utvalda boken hemma. Svara på frågorna i läsloggen. Denna vecka kommer de att få svara på frågor utifrån Konstnären. Läxa – konstnären
  • Intervjua någon äldre  – till nästa vecka kommer eleverna att ha i uppgift att intervjua någon äldre person. Vi förstår att det inte är lämpligt att träffa någon av dessa personer i nuläget men tänk så glada de kommer bli av att få ett telefonsamtal eller en videosamtal. Vi hoppas att ni kan hjälpa era barn med denna uppgift. Läxa – Livet förr och nu

 

Information inför vecka 23:

Måndag: Idrott utomhus

Tisdag: Aktivitetsdag på IP tillsammans med Pluto. Klä er gärna i sköna kläder att röra sig i. Vi äter mat på skolan men ta gärna med en vattenflaska och en keps vid soligt väder. 

Onsdag: Läxa – intervju med äldre person tillbaka. 

Torsdag: Läslogg tillbaka. “En skoldag för 100 år sedan” eleverna får gärna klä sig i tidsenliga kläder.  

Fredag:

 

Kommande händelser:

  • 8/6 – Friluftsdag – till denna dag vill vi att eleverna har med sig en matsäck.
  • 10/6 – Skolavslutning- Skolavslutningen kommer att pågå mellan kl.9.00-10.30. Därefter är det valfritt att gå hem eller stanna på lunch för de som är i behov av fritidsomsorg. 

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Daniel, Ingela, Christina och Nathalie

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritids: 08-586 313 27

 

Neptunus veckobrev v.19

Hej alla härliga Neptunusar!

 

Denna vecka har bjudit på härlig kämparanda i form av skolloppet. Oj vad eleverna sprang! Vi har även påbörjat ett nytt kapitel i Singma, statistik. Vi har dessutom pratat om blommans delar samt har vi planterat varsin solros. Nu väntar vi på att få se plantan växa. 

 

Svenska

Denna vecka har vi arbetat med bokstaven X och W. Daniel och Ingela hade med sig sista bokstavspåsen som innehöll cowboy, bowlingklot, häxa, sax och wasabi. Eleverna har som vanligt fått skriva meningar till orden. Det är så roligt att se elevernas utveckling från när de började i Neptunus tills idag. Vi startade med att skriva av orden tills att de nu skriver hela meningar och tänker på skrivreglerna som stor bokstav och punkt. Bra jobbat! 

Vi har även skrivit vårt sista kapitel i vårt skrivprojekt Ön. Som avslutning fick eleverna skriva om hur det kändes att lämna ön samt vad de skulle sakna. Nästa vecka kommer eleverna att få göra sin framsida till berättelsen samt läsa varandras texter och ge respons på på dessa. 

 

Singma – Statistik

Denna vecka har vi påbörjat ett nytt kapitel, statistik. Vi har läst av samt beskrivit och jämfört tabeller och diagram.  Dessutom har eleverna själva skapat tabeller och diagram samt gjort egna undersökningar.

 

 

 

 

 

NO – Blommans delar

På veckans no-lektion arbetade vi med växters livscykler. Vi har pratat om vad ett frö behöver för att växa samt hur det går till när växter blir fler. Utöver det har vi pratat om blommans delar samt har eleverna fått plantera varsin solros. Eleverna fick även göra varsin “flip book” med fakta om blommans delar. 

 

 

   

   

 

   

 

SO

Under veckans so-lektioner har vi passat på och pratat om trygga och mindre trygga platser på skolgården. Detta är något vi gör regelbundet för att kunna utveckla och förbättra vår skolmiljö. Utöver det har vi haft månadens första klassråd där vi pratade om hur vi tycker att det fungerar att äta i matsalstältet. Vi pratade även om skolgården och att eleverna saknade klätterställningen och den gamla båten som vi hade tidigare. 

 

Skolloppet till förmån för Barnhjärnfonden

Detta år sprang vi skolloppet till förmån för barnhjärnfonden. Den blev en glädjefull dag med många barn som hade rejält med spring i benen. Gottis hade förberett en 400 m lång bana som gick runt skolgården. Neptunus lyckades springa 293 varv tillsammans. Detta resulterade i ca 11 mil. Grymt jobbat!

 

De elever som hade ingått mikrosponsorsavtal med er och som ännu inte har hunnit sponsra kommer här ännu en chans att swisha sitt bidrag till barnhjärnfonden Foraldrabrev TRGM 2020_uppdaterat Lemshaga Skolan

 

   

 

 

 

Hem och skola

Läxa: 

  • Läslogg – nu har vi läst klart Den magiska kulan och eleverna kommer att få välja en egen bok som de vill läsa hemma. De kommer att få med sig en läslogg som de ska fylla i varje vecka. 
  • Eleverna kommer att få med sig sin mattebok och/eller svenska bok att arbeta klart med sådant man har missat. Dessa böcker ska med tillbaka på måndag. 

 

Information inför vecka v.20

Måndag: Idrott – eleverna kommer att ha idrott ute. Eleverna tar med ombyte för uteidrott. 

Tisdag: Ta med toarullar till dagens pyssel. 

Onsdag

Torsdag: Läsloggen tillbaka. 

Fredag: Läsloggen delas ut. 

 

Kommande händelser:

  • 18/5 Studiedag – Skola och fritids är stängd.
  • 19-20/5 Studiedagar – Fritids är öppet för de elever som är i behov av fritidsomsorg. 
  • 8/6 Friluftsdag
  • 10/6 Skolavslutningen – Detta år kommer inte skolavslutningen att se ut som den brukar på Lemshaga. På grund av rådande situation kommer vi att vara i våra klassrum istället för amfiteatern och tyvärr är inga föräldrar välkomna. Skolavslutningen kommer att pågå mellan kl.9.00-10.30. Därefter är det lunch för de som är i behov av fritidsomsorg. Vi behöver planera denna dag och behöver således få reda på hur många elever som endast är här under skolavslutningen samt hur många elever som är i behov av fritidsomsorg före och efter själva skolavslutningen.   Är ni i behov av fritidsomsorg före eller/och efter skolavslutningen skriver ni på Schoolsoft under kommentar från vårdnadshavare fritids före och/eller efter, samt lägger in aktuella tider för dagen. Är ni inte i behov av fritids denna dag behöver ni skriva endast skolavslutning. Detta behöver ni ha gjort senast 24 maj. 

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Daniel, Ingela och Christina

 

 

ingela.eriksson@lemshaga.se

daniel.ekmark@lemshaga.se

christina.langstedt@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritids: 08-586 313 27

 

Statisktik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.19-20

Vad? 

Statistik

I FOKUS:

  • läsa av tabeller och diagram
  • beskriva och jämföra resultat
  • skapa tabeller och diagram
  • göra egna undersökningar

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi jämföra antalet stjärnorna? Kan vi lägga stjärnorna så det blir lättare att jämföra? Hur ska vi lägga dem då?
  • Vad visar diagrammet? Hur många bollar har varje barn? • Vem har flest bollar? Vem har minst antal bollar?
  • Hu kan vi visa antalet djur? På vilka olika sätt kan vi visa antalet djur, så det blir lättare att se hur många det är? Hur många djur är det av varje sort? Vilken sorts djur är det flest av? Vilken sorts djur är det minst antal av? Är det lika många av några djur? Vilken rubrik passar till tabellen/diagrammet?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik:

Problemlösningsförmågan

  • Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför antal och tolkar resultat utifrån tabeller och diagram. De sorterar data och lär sig att symboler i diagram representerar ett värde.

Begreppsförmågan

  • Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som tabeller, diagram och avprickning. De använder bland annat begrepp som fler, färre och lika många när de beskriver och jämför innehåll i tabeller och diagram.

 

Metodförmågan

  • Eleverna tränar på att använda och välja olika sätt att synliggöra information i diagram med bilder eller sym- boler samt i avprickningstabeller.

 

Resonemangsförmågan

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring fakta i tabeller och diagram. De resonerar kring valda metoder för att visa och tydliggöra information. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”på vilka olika sätt kan vi visa det?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang kring valda metoder.

 

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om statistik genom att till exempel förklara på vilka olika sätt de visar sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som konkret material, bilder och symboler.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situatio- ner för att ange och jämföra antal.
  • Eleverna gör enkla beräkningar med huvudräkning för att addera och subtrahera när de beskriver och jämför antal i diagram.

Sannolikhet och statistik

  • Eleverna tränar på att läsa av enkla tabeller och diagram. De jämför och beskriver resultatet. De sorterar data utifrån bilder och tabeller och skapar egna dia- gram med hjälp av konkret material. Eleverna gör egna undersökningar i klassen och presenterar resultatet i avprickningstabeller och diagram.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1.  Läsa av diagram
    • Kunna läsa av diagram med bilder.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  2. Läsa av tabeller och diagram
    • Kunna läsa av tabeller och diagram.
    • Kunna beskriva och jämföra resultat.
  3. Skapa tabeller och diagram
    • Kunna sortera data i tabeller.
    • Kunna utföra egna undersökningar.
    • Kunna skapa tabeller och diagram.
  4. Kunskapslogg
    • Reflektera över och visa sin kunskap om statistik.
    • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.17-19

Vad?

Massa

 

I fokus:

  • jämföra massa
  • uppskatta massa
  • mäta massa

 

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur vet vi om sakerna är tunga eller lätta? Vilka ord kan vi använda när vi jämför?  Vilka saker tycker ni är lätta?  Vilka saker tycker ni är tunga?  Har alla grupperat sakerna på samma sätt?
  • Hur kan vi ta reda på vad leksaksbilen väger? Kan vi använda balansvågen? Hur gör vi då? Kan vi jämföra bilens massa med ett antal kuber?
  • Vad ser ni på bilden? Hur kan vi ta reda på vad de olika påsarna väger? Det står kg på socker- och rispåsarna och på vågarna. Vad betyder det? Hur många kilogram väger de olika påsarna?
  • Hur kan vi jämföra massa? Vilka ord kan vi använda när vi beskriver och jämför massa? Hur kan vi uppskatta massa? Hur kan vi mäta massa? Vilka enheter kan vi använda?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till begreppet massa. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan 

  • Eleverna möter begrepp som massa, lättare, tyngre och kilogram. De använder och resonerar kring begreppen samt tränar på att sätta in dem i vardagliga samman- hang.

Metodförmågan 

  • Eleverna lär sig olika metoder för att jämföra och mäta massa. De jämför genom att hålla föremål i händerna och uppskatta massan. De använder även balansvågar och andra vågar för att jämföra och mäta olika föremåls massa.

Resonemangsförmågan 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika begrepp kopplat till massa. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”stämmer det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala om och uttrycka sina tankar om massa. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning 

  • Eleverna använder naturliga tal och gör egna uppskattningar och rimlighetsbedömningar kopplade till massa.

Geometri 

  • Eleverna tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. De bygger förståelse för hur olika enheter, både informella enheter och kilogram, används vid mätning av massa.

Problemlösning 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till massa, och får exempelvis hitta strategier för att ta reda på vad ett föremål väger när det inte går att läsa av föremålets massa direkt. 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1.Jämföra massa

  • Bygga förståelse för begreppet massa. Kunna jämföra olika sakers massa och beskriva med lämpliga begrepp.

2.Mäta massa

  • Kunna uppskatta och mäta massa med en balansvåg. Kunna använda informella måttenheter för att mäta och beskriva massa.
  1. Mäta massa i kg
  • Bygga förståelse för enheten kilogram.Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram.
  1. Kunskaplogg
  • Reflektera över och visa sin kunskap om massa.Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Tid

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.15-17

Vad?

Tid

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1:

  • Hur tar vi reda på vad klockan är när Elsa går till skolan? • Vad visar klockan? Kan ni visa samma tid på era egna klockor? • Hur skiljer vi på minutvisaren och timvisaren? • Min kompis säger att klockan är 12. Har han rätt? • Är det morgon eller kväll? Kan vi se det när vi tittar på klockan?

Lektion 2:

  • Hur kan vi ta reda på när Elin och Oliver går och lägger sig? • Hur mycket är klockorna på bilden? Kan ni visa på er klocka? • Är det morgon eller kväll? Hur vet vi det? • Min kompis säger att Elins klocka är 12 och Olivers klocka är 6. Stämmer det? • Varför pekar minutvisaren nedåt på Olivers klocka?

Lektion 3:

  • Vad ser vi på bilderna? 
  • Ligger bilderna i ordning? 
  • Hur vet vi när Gustav gör de olika sakerna?
  • Hur kan vi sortera händelserna i tidsordning? 
  • Tittar vi på minutvisaren eller timvisaren först?
  • Vad gör Gustav först? Vad gör Gustav sedan? 
  • Vad gör Gustav före- och efter badet?

Lektion 4:

  • Vad gör barnen på bilderna? 
  • Hur lång tid tror ni att de olika aktiviteterna tar? 
  • Hur lång är en sekund? 
  • Hur lång är en minut? 
  • Hur lång är en timme? 
  • Min kompis säger att en minut är längre än en timme, stämmer det? 
  • Kan ni ge fler exempel på aktiviteter som tar en sekund, en minut och en timme?

Lektion 5:

  • Vem var snabbast? 
  • Vem var långsammast? 
  • Hur vet vi det? 
  • Startade vi med att vika planen samtidigt? 
  • Varför är det viktigt att starta samtidigt när vi jämför tid?

Lektion 6:

  • Vad är en kalender? 
  • Vad heter veckodagarna? 
  • Var hittar vi veckodagarna på kalendern? 
  • Vilken är första dagen i en vecka?  
  • Vilken är sista dagen i en vecka? 
  • Kan vi säga att första dagen i en månad alltid är en måndag? Förklara. 
  • Kan ni se hur många dagar det är i april? 
  • Kan ni någon sång eller ramsa med veckodagarna?

Lektion 7:

  • Hur visar vi hel timme på klockan? 
  •  Hur visar vi halv timme? 
  • Kan ni ge exempel på saker som tar en sekund, en minut och en timme? 
  • Vilka ord kan vi använda när vi jämför tid? 
  • Vilka är veckodagarna? Hur många veckodagar går det på en vecka? 
  • Vilka är årets alla månader? Hur många månader går det på ett år?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

 

Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan: 

  • Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till olika aspekter av begreppet tid. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan: 

  • Eleverna möter begrepp som sekunder, minuter och timmar samt före, efter, tidigare och senare. De använder och resonerar kring begreppen, tränar på att se samband mellan dem och sätter in begreppen i vardagliga sammanhang.

Metodförmågan: 

  • Eleverna tränar på hur de använder en klocka för att läsa av och visa klockslag, med fokus på hel- och halv timme. De lär sig även att använda en kalender för att få information om datum, veckodagar och månader.

Resonemangsförmågan: 

  • Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika tidsbegrepp och uppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur vet du det?” och ”hur lång tid tar det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan: 

  • Eleverna får många tillfällen att samtala och uttrycka sina tankar om tid. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning: 

  • Eleverna använder både numeriska tal och ordningstal när de arbetar med kalendern. De samtalar exempelvis om att en vecka har sju dagar och att den sjunde veckodagen heter söndag.

Geometri: 

  • Eleverna tränar på läsa av, jämföra och uppskatta tid samt att visa tider genom att rita tim- och minutvisare på en analog klocka. Eleverna bygger förståelse för tidsenheter som sekunder, minuter, timmar, dagar, veckor och månader och tränar på att använda begreppen i vardagliga sammanhang.

Problemlösning: 

  • Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till tidsbegrepp och får till exempel resonera kring hur de kan uppskatta tidsåtgång och ta reda på information genom att koppla ihop bild, text och klockslag. De möter problem som handlar om att sortera händelser i rätt tidsordning och får formulera egna händelser i tidsordning.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 6 arbetar eleverna med begreppet tid ur olika perspektiv, till exempel hur tid används för att ange en tidpunkt och hur de visar det på klockan, hur de tidsordnar händelser och hur de tidsuppskattar en aktivitet. Eleverna tränar på att läsa av tid och visa klockslag på en analog klocka, med fokus på hel och halv timme. De beskriver och ordnar vardagsnära händelser i en tidsföljd genom att använda ord som före, efter och sedan. De tränar också på att jämföra tid genom att använda begrepp som snabbare och långsammare, tidigare och senare. Eleverna utvecklar sin tidsuppfattning, och bygger en känsla för hur lång tid olika aktiviteter tar, genom att uppskatta tid kopplat till olika tidsenheter. De använder då begrepp som timme, minut och sekund för att uppskatta tidsåtgången för aktiviteter som de känner igen i sin vardag. I slutet av kapitlet tränar eleverna på att använda kalendern och får förståelse för hur den är uppbyggd, med fokus på veckodagar och månader. Eleverna arbetar både med ordningstal och numeriska tal kopplade till kalendern.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Klockan – hel timme

  • Kunna läsa av hel timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel timme.

 

Lektion 2: Klockan – halv timme

  • Kunna läsa av hel- och halv timme på en analog klocka.
  • Kunna använda tim- och minutvisare för att visa hel- och halv timme

 

Lektion 3: Tidsordning

  • Kunna ordna och beskriva händelser i tidsordning.

 

Lektion 4: Uppskatta tid

  • Kunna uppskatta hur lång tid olika saker tar.
  • Kunna använda tidsenheterna sekunder, minuter och timmar.

 

Lektion 5: Jämföra tid

  • Bygga förståelse för begrepp som används för att jämföra tid.

 

Lektion 6: Använda kalendern

  • Lära sig veckodagarnas och månadernas namn och ordningsföljd.
  • Kunna använda en kalender

 

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om tid.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.