Neptunus veckobrev v.38

Hej alla härliga Neptunusar!

 

Vi tackar Inger för denna vecka! Hon har vikarierat för Daniel som har varit ledig. Självklart passade vi på att höra hur Daniel hade det på sin ledighet genom ett videosamtal. Detta var något som var uppskattat av eleverna.  

Nästa vecka är det dags för utvecklingssamtal. Ni som ännu inte hunnit fylla i dokumentet “Inför utvecklingssamtal” som finns på schoolsoft, det är hög tid att göra det. Detta dokument är ett underlag till vårt samtal. Samtalen kommer att ske på Mellangården, i Studion samt Biblioteket. Välkomna!

 

Elevernas egna reflektioner om den gångna veckan: 

Vi har provat på NE.apparna, Räkna och Stava. Under fredagens mattelektion fick vi prova på olika mattespel, t ex Scratch junior, Sänka Skepp, vanliga kortspel och Yatzy. Vi har ritat ett självporträtt till Boken om mig som skulle bli framsidan. I boken om mig fick vi även skriva saker om oss själva samt vilka favoritsaker man hade som t ex favoritfärg, favoritmat m.fl. Vi ringde till Daniel när han var i New York. 

//Jonte och Manny

 

Kunskaper

 

Svenska

Denna vecka har vi arbetat med bokstaven A. Alfred och Vince hade med sig bokstavspåsen med olika föremål. Av dessa föremål har vi utöver vårt bokstavsarbete skrivit våra gemensamma berättelser. Det är alltid roligt att att skriva dessa och höjdpunkten brukar ändå vara att läsa den andra gruppens berättelse. Och här kommer självklart veckans berättelser: Anden som skulle gå ut och fiska   Sagan om Apis

 

 

 

   

 

Veckan har även bjudit på bokstavsarbete med pyssel. Vad passade bättre än en apa som fick hänga i vårt fönster. 

 

 

Boken om mig

Nu har alla elever fått presentera sina sommarbilder. Det är så härligt att se hur stolta de är över att få gå fram och presentera just sin bild för sina klasskompisarna. Denna vecka fick de även göra en framsida till boken om mig och vad passade bättre än ett porträtt av sig själv.

 

 

Engelska

Denna vecka har vi pratat om “My family”. Vi har pratat om begrepp som t ex mother, father, brother, sister, grandmother och grandfather. Vi tittade även på ett avsnitt av “Pick a colour”. Fraser som vi lärde oss var; Who is this? och It is… .

 

Hem och skola

 

Läxa: 

  • Den magiska kulan  – läsebok kap. “Den magiska kulan” s.20-23  samt läxboken s.6. Det är viktigt att ni endast läser det kapitel vi har i läxa och inte rusar vidare. 
  • Bokstavspåsen – Denna vecka har Wilma och Emma.S fått i uppgift att hitta föremål på nästa veckas bokstav. Spännande att se vad de hittar på! Påsen ska tillbaka till skolan på måndag. 

 

Information inför vecka v.39

Måndag: Idrott – eleverna behöver ha med sig ombyte och handduk. Dans och drama med kulturskolan. Utvecklingssamtal.

Tisdag

Onsdag: Utvecklingssamtal. 

Torsdag: Läsläxa tillbaka. 

Fredag: Ny läsläxa delas ut. 

 

Kommande händelser:

  • v.44 – Höstlov

 

Hälsningar från fritids;

Det börjar nu vara kyligare ute, en extra tröja och en tunnare jacka kan vara skönt att ta till i snålblåsten. Den gröna västen har som ni säkert sett (och som vi pratade om på föräldramötet) blivit den rosa västen, det känns som att alla tycker det var en bra förändring för att lättare hitta ‘rätt’ pedagog. Sista dagen att lämna närvaro/frånvaro på Schoolsoft för utvecklingssamtalsdagen  (25/9) var fredagen den 13/9. Vi saknar besked från ett flertal familjer, fyll i snarast tack.

 

 

Pingis på Lemshaga

  • Är du sugen på att spela pingis efter skolan? På torsdagar kommer Boopingis till Lemshaga och har tränarledd träning. Kanske kan det vara något för dig? Ledare för pingis kommer att vara Johannes som arbetar hos oss. För mer info klicka på länken: Pingis på Lemshaga

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Ingela, Pernilla och Inger

 

Ingela.eriksson@lemshaga.se

Daniel.ekmark@lemshaga.se

Pernilla.stiernebo@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritidstelefon: 08-586 313 27

 

Neptunus veckobrev v.37

Hej alla Neptunusar!

Vi vill börja med att tacka alla som kom på föräldramötet! Vi hade verkligen en positiv känsla när vi gick från mötet. Mötesprotokollet kommer vi att lägga ut på Schoolsoft.

 

Elevernas egna reflektioner om den gångna veckan:

Vi har arbetat med matte, plus och lika med. Vi har arbetat med iPad, Vektor. Där gör man matteuppgifter. Vi har lekt ute på rasterna. Vi brukar leka vid snurrgungan, hoppa hopprep och hoppstylta. Vi har gjort en framsida till våra årstidsböcker. Bianca och Nomi hade med sig bokstavspåsen med föremål på bokstaven Mm. Veckans ord var ser. 

//Iris och Bianca 

 

 

Kunskaper

 

Idrott/Friluftsliv

På idrotten fick vi den här gången öva på våra grundmotoriska färdigheter. Vi började med uppvärmning i form av Musikstopp. Barnen fick dansa och springa runt till musik när musiken stannade fick de göra olika sorters övningar när musiken stannade.

Dagens tema: Bänkar – Vi skulle låtsas att vi var hästar som hoppade över hinder. Barnen fick hoppa över bänkar på olika sätt.

Avslutning/utvärdering. Med hjälp av tummen upp, tummen åt sidan och tummen ner fick eleverna utvärdera både sin egen insats och lektionens innehåll. Vi avslutade med avslappning till lugn musik.

 

   

   

 

Dans och drama

På kulturskolans lektion var det teater. Det samtalades om vad en teater är, vad gör en regissör osv. Eleverna fick även prova på att spela pantomim för varandra.

 

 

Den magiska kulan & Veckans bokstav

Veckans bokstav var “Mm”. Två elever hade med sig olika föremål i bokstavspåsen. Eleverna fick på ett lekfullt sätt genom föremålen gissa vilken bokstav som vi skulle arbeta med under veckan. 

Vi gjorde olika övningar med bokstaven Mm. Varje elev fick ett varsitt bildkort. De skulle lyssna  var i ordet det hörde Mm. Sedan fick de placera korten på tavlan utefter ifall de hörde Mm i först, inuti eller sist i ordet. 

Den andra aktiviteten gick ut på att eleverna skulle lyssna efter hur många ljud som fanns i varje ord. Tex Myra. M- Y- R- A = fyra ljud. 

Vi har också lärt oss ordbilden “ser”. Med hjälp av ordbilden “och” och “jag” skapade vi tillsammans meningar som alla kunde vara med och läsa. 

Jag ser en mus

Jag ser en morot

Jag ser ett monster och en mus. 

 

 

 

Vi har även hunnit skriva berättelser utifrån de föremål som Nomi och Bianca hade med sig i bokstavspåsen. Självklart vill vi dela med oss av våra sagor! Maja, Pelle och Lollo Sagan om de smarriga morötterna

 

Matematik

I matematik har vi denna vecka arbetat med att Addera talkamrater, Addera genom att räkna vidare samt Hitta likheter.  Likhetstecknets betydelse är något som ofta brukar vara lite komplicerat speciellt när det blir öppna utsagor vilket vi har arbetat med denna vecka, t ex 7= …. + 4 eller 3+4= ….+ 5.  Att förstå att likhetstecknet inte enbart betyder “här kommer svaret” är viktigt. Därför har vi arbetat lite extra med det för att verkligen befästa detta begrepp.  

 

 

 

 

Hem och skola

 

Läxa: 

  • Den magiska kulan  – läsebok kapitel “Den magiska kulan” s.16-19 samt läxboken s.5. Det är viktigt att ni endast läser det kapitel vi har i läxa och inte rusar vidare. 
  • Bokstavspåsen – Denna vecka har Alfred och Vince fått i uppgift att hitta föremål på nästa veckas bokstav. Spännande att se vad de hittar på! Påsen ska tillbaka till skolan på måndag. 

 

Information inför vecka v.38

Daniel är ledig – Det kommer att vara Inger som vikarierar (eleverna har träffat henne tidigare i Pluto så hon är känd för eleverna).

Måndag: Idrott – eleverna behöver ha med sig ombyte och handduk. Dans och drama med kulturskolan. 

Tisdag

Onsdag

Torsdag: Läsläxa tillbaka. 

Fredag: Ny läsläxa delas ut. 

 

Utvecklingssamtal

Under vecka 39 kommer vi att erbjuda ett “Lära-känna-samtal”. Tiderna för detta samtal finns på schoolsoft. Inför samtalet vill vi att ni fyller i underlaget “Inför utvecklingssamtal” som även det finns på schoolsoft. 

 

Hälsning från fritids;

  • Nu blir den ‘gröna västen’ den ‘rosa västen’. Att utcheckaren har en avvikande färg på sin väst har varit uppskattat och det har fungerat mycket bra. För att det ska bli ännu tydligare kommer utcheckaren framöver ha en rosa väst.
  • De elever som under förra läsåret lämnade in blanketten ’Självständig hemgång’ behöver lämna in en ny gällande detta läsår.

 

Kommande händelser:

  • v.39 – Denna vecka kommer vi att erbjuda utvecklingssamtal. Det är “först till kvarn” som gäller med tiderna så ni som ännu inte bokat tid är det hög tid att göra det.  
  • v.44 – Höstlov

 

Pingis på Lemshaga

  • Är du sugen på att spela pingis efter skolan? På torsdagar kommer Boopingis till Lemshaga och har tränarledd träning. Kanske kan det vara något för dig? Ledare för pingis kommer att vara Johannes som arbetar hos oss. För mer info klicka på länken: Pingis på Lemshaga

 

Vi önskar er alla en trevlig helg!

 

Ingela, Daniel och Pernilla

 

Ingela.eriksson@lemshaga.se

Daniel.ekmark@lemshaga.se

Pernilla.stiernebo@lemshaga.se

 

Klasstelefon: 08-586 313 01

Fritidstelefon: 08-586 313 27

 

 

 

Den magiska kulan

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? HT-19 – VT-20

 

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

  • Vilka bokstäver kan vi? Hur låter de? 
  • Hur kan vi lära oss alfabetet flytande? 
  • Vilka är vokaler och vilka är konsonanter? Vad har de för egenskaper?
  • Hur kan vi lära oss skriva så det blir läsligt?
  • Hur kan vi lära oss att bli goda läsare?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
  • söka information från olika källor och värdera dessa.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webbtexter.
  • Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk

  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.
  • Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

 

Kunskapskrav för år 1

  • Eleven kan läsa meningar i enkla, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt. 
  • Genom att kommentera och återge någon för eleven viktig del av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven begynnande läsförståelse. 
  • Med stöd av bilder eller frågor kan eleven också uppmärksamma när det uppstår problem med läsningen av ord eller med förståelse av sammanhanget och prövar då att läsa om och korrigera sig själv.
  •  I samtal om texter som eleven lyssnat till kan eleven föra enkla resonemang om texters tydligt framträdande innehåll och jämföra detta med egna erfarenheter.

 

Hur? 

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi kopplar bokstävernas ljud till hur orden låter.

Vi skriver och lyssnar på det vi skriver, koppla bokstäver och ljud, på våra Ipads

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi kopplar bokstäverna från Bokstavslandet till samma bokstäverna i Arbetsboken som ”Den magiska kulan”.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna, vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad? (De olika kapitlen) 

  1. Hej! Jag heter Asta.
  • ordbilderna: hej, jag
  • mening
  • stor bokstav
  • Punkt och utropstecken
  1. Monstret Olle
  • Oo
  • Hör du o?
  • Var hör du o?
  • Ordbild: och
  • Läsriktning och rimord
  1. Momman
  • Mm
  • Ordbild: ser
  • Hur många ljud hör du?
  1. Den magiska kulan
  • Aa
  • Ordbild: är, var
  • Fråga ?
  1. Skolan
  • Ss
  • Ordbild: en, ett
  1. Ruta på rasten
  • Rr
  • Ordbild: här, det
  • Vilket är ordet? (omkastade bokstäver)

 

  1. Fotboll ska vara kul
  • Ll
  • Ordbild: vi
  • En, -en, ett, -et (substantiv – obestämd och bestämd form)

 

  1. Efter matchen
  • Ee
  • Ordbild: du, den

 

  1. ABC-klubben
  • Nn
  • Ordbild: har
  • kommatecken ,
  • Stor bokstav i början på namn

 

  1. Ristin ir slit
  • Ii
  • Ordbild: kan, inte

 

  1. Retstickan och skattkartan
  • Tt
  • Ordbild: han, hon

 

  1. Valles verkstad
  • Vv
  • Ordbild: ja, nej, en

 

  1. Kladden och sladden
  • Dd
  • -et
  • Mellanrum mellan orden

 

  1. Skräckens näste
  • Ää
  • -är
  • Bygga ord av givna bokstäver

 

  1. Hur kunde du?
  • Kk
  • Konsonantkluster: sk, kr, kl

 

  1. Det blå tåget
  • Åå
  • Rimord

 

  1. Prata ut
  • Uu

 

  1. Häxan i hemska huset
  • Hh
  • Namn på kroppsdelar
  • Sammansatta ord

 

  1. Prinsen och sanningens spegel
  • Pp
  • Ordbild: mig, dig, sig
  • Konsonantkluster: pl-, pr-, sp-

 

  1. Är ödehuset öde?
  • Öö
  • Vikten av prickarna över bokstaven ö
  • Pluralformer: -er, -or, -ar

 

  1. Föräldramöte
  • Ff
  • sant och falskt (betydelse)

 

  1. Tyvärr, tyvärr
  • Yy
  • Verb

 

  1. Speglingar
  • Gg
  • Kategorisering – motivering
  • Röd tråd i händelseförlopp
  • Konsonantkluster: gr-, gl-

 

  1. Klass 1B, bästa klassen
  • Bb
  • Motsatsord
  • Sammansatta ord

 

  1. Jag vägrar!
  • Jj
  • Göra om meningar till frågor
  • Olika sätt att skriva j-ljudet

 

  1. Succéshowen
  • Cc
  • C låter som Ss eller Kk
  • Xx
  • X låter som ks
  • Ww
  • Kunna läsa enkla meningar med Ww

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

 

Vi vill skapa en tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig på engelska. Vi samtalar tillsammans och i par för att alla elever ska få möjlighet att få talutrymme. Vi skapar en miljö där alla känner sig välkomna att samtala i gruppen.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker kontinuerligt tillsammans med eleverna.

 

Lägerskoledagar i Neptunus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark 

När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? 
  • Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
  • Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?

 

Övergripande mål från LGR11 2.1 & 2.2

  • respekterar andra människors egenvärde,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

 

Centralt innehåll från kursplanen

Kropp och hälsa (NO)

  • Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra.

Metoder och arbetssätt (NO)

  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
  • Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg.

Att leva i närområdet (SO)

  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.(NO)
  • Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. (NO)
  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. (SO)

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av ”uteklassrummet” i vår närmiljö.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Arbetet redovisas och bedöms kontinuerligt genom de olika lektionerna.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Torsdag

 

Förmiddag:

– Vad vet vi om allemansrätten?

– Har vi bara rättigheter i skogen eller har vi skyldigheter också?

– Vad får vi göra och vad behöver vi tänka på att inte göra i naturen? 

 

Vi promenerar upp till raketen. Väl däruppe berättar vi för eleverna att vi tappat bort 13 olika kort. Vi behöver hjälp att hitta dem. Eleverna delas upp i grupper och eleverna får i grupp uppgift att hitta varsitt kort. Efter att de hittat korten samlas vi och vi går tillsammans igenom informationen på korten. 

Vi samtalar om vad allemansrätten är. Allemansrätten kan sammanfattas i orden “Inte störa – inte förstöra”. Eleverna kunde även en annan ramsa, “Ta hand om miljön, låt den va grön”. 

 

Tillbaka i skolan tittar vi på ett avsnitt av Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10. Vi samtalar om filmen och repeterar vilka regler vi har när vi är i skogen.

 

Eftermiddag:

Vi arbetar med häftet Hitta vilse. 

– Vad ska jag tänka på när jag går vilse i skogen?

– Vilka spår kan jag lämna för att de andra ska hitta mig lättare?

 

Fredag

Eleverna har packat med sig matsäck och vi beger oss till scoutstugan. Väl på plats delar vi upp klassen i tre grupper. Vi erbjuder tre stationer: Sant eller falskt om allemansrätten, Skogsjakt samt gruppstärkande lekar. 

 

Vi läser sagan om Ali och Sara. https://www.hsr.se/sites/default/files/ali_sara_och_allemansrattan.pdf  

Vi samtalar om texten. Vi repeterar vad man får och vad får man inte får göra i naturen. 

 

Väl tillbaka i skolan får eleverna i mindre grupper göra en affisch för att visa vilka olika regler och lagar vi har i och med allemansrätten.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Bokstavspåsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? V.36- V.5

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi lära oss fler ordbilder? Kan vi genom att alla elever får varsin dag att vara den som visar egna saker skapa ett lustfyllt lärande? Är det roligare att lära om vi gör det tillsammans med våra kompisar? Lär vi oss läsa på detta sätt? Blir vi bättre på att läsa?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte:

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Alfabetet och alfabetisk ordning.
  • Sambandet mellan ljud och bokstav.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.
  • När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

En elev får varje vecka ta med sig 5 saker som de hittar hemma och som börjar på den bokstav som vi arbetar med under veckan. Vi drar en ny elev varje fredag som ansvarar för påsen och tar med sakerna till måndag veckan efter. 

 

Eleven får ta fram och visa sina saker. De berättar vad det är och tränar sig i muntlig framställan. Vi skriver upp sakernas namn på tavlan. Vi skriver även meningar till de elever som vill utmana sig att skriva hela meningar. Eleverna skriver ned ordet eller meningarna i sin bok “Veckans ord”, de ritar bilder till orden. Under veckan skriver vi även en gemensam berättelse där “veckans ord” ska finnas med.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skriver ord, meningar och texter i vår ordbok.

Genom dokumentation av elevernas framställan när de beskriver sina ord och saker i bokstavspåsen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

En elev ansvarar för bokstavspåsen varje vecka.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Genom att eleverna får ta sakerna hemifrån får familjerna vara delaktiga i våra elevers skolgång. Valet av saker visar elevernas intressen och personligheter.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Det är viktigt att familjerna känner sig delaktiga i sina barns skolgång. Här får de vid ett tillfälle vara en del av det. Vi vill att alla elever ska känna sig viktiga och en del av gruppen. Vi ser gruppen som en viktig del i lärandet. Vi delar med oss av våra tankar, idéer och lyssnar på varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas:

 

Eventuella frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Eventuell pedagogisk dokumentation:

 

Längd och höjd

Ansvarig/Ansvariga lärare: Ingela Eriksson och Daniel Ekmark

När, under vilka veckor? v.47-49

 

Vad? 

Längd och höjd

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi jämföra husen?

  • Hur kan vi beskriva skillnaden i höjd mellan dem? • Vilka ord använder vi när vi jämför höjden?

Hur kan vi ta reda på vilken som är längst?

  • Finns det fler sätt? • Kan vi placera dem bredvid varandra och jämföra? • Skulle vi kunna använda gemen som hjälp? Hur då? • Hur många gem tror ni behövs för att mäta pennan och kritan?

Hur skulle vi kunna mäta soffan?

  • Kan vi använda någon del av kroppen för att mäta? • Vilka kroppsdelar skulle vi kunna använda? • Hur många händer, famnar eller fötter tror ni behövs? • Behöver kroppsdelarna vi mäter med ha samma storlek, eller kan vi till exempel mäta med fötter som är olika stora?

Hur kan vi mäta pennan?

  • Hur många centikuber behövs? • Hur kan vi använda linjalen för att mäta? • Vad visar linjalen? • Hur lång är pennan? • Hur vet vi det?

Hur kan vi jämföra höjd?

Vilka ord använder vi? • Hur kan vi jämföra längd? Vilka ord använder vi? • Hur gör vi när vi mäter med saker? • Hur gör vi när vi mäter med kroppen? • Hur gör vi när vi mäter med linjal? • Vad är en centimeter?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Förmågorna i matematik

Problemlösningsförmågan

Eleverna löser problem och resonerar kring hur de kan jämföra längder med olika måttenheter. De värderar valda metoder.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som högre, lägre, längre, kortare och centimeter. De använder och diskuterar innebörden av begrepp relaterade till mätning av längd och höjd.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika metoder för att mäta längd och höjd. De jämför genom att placera föremålen bredvid varandra och använder olika mätredskap för att mäta.

Resonemangsförmågan

Eleverna följer och för resonemang kring hur man kan uppskatta, jämföra och mäta längd och höjd. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”när passar det att mäta i centimeter?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar kring längd och höjd och hur de kan använda olika metoder för att mäta. De använder olika uttrycksformer när de samtalar, förklarar och visar med hjälp av olika konkreta mätredskap, och när de ritar och skriver i övningsboken.

Centralt innehåll från kursplanen

Geometri

Eleverna jämför, uppskattar och mäter längd och höjd med både nutida och äldre måttenheter, samt ostandardiserade och standardiserade måttenheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till mätning med olika mätredskap, och resonerar kring hur olika måttenheter kan användas och jämföras.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder,
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller

Hur ska vi arbeta?Hur?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1 – Jämföra höjd och längd

  • Kunna jämföra längd och höjd.
  • Kunna förstå och använda begrepp som högre, lägre, längre och kortare.

 

Lektion 2 – Mäta med saker

  • Kunna mäta och jämföra längd med hjälp av saker.
  • Kunna uppskatta hur långa föremål är.

 

Lektion 3 – Mäta med kroppen

  • Kunna mäta med olika kroppsdelar.
  • Förstå begreppet enhet och hur det används.

 

Lektion 4 – Mäta med linjal

  • Kunna mäta med linjal.
  • Använda med enheten centimeter.

 

Lektion 5 – Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap i att mäta längd och höjd.
  • Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.