Kolla vad vi kan – inför nationellaproven

Ansvarig/Ansvariga lärare: Josefine Rejler

När, under vilka veckor?

v.2-v.13

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)

•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)

•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

• Taluppfattning och tals användning

decimalsystemet

tallinjen

räknesätten, prioriteringsregler

räknemetoder

bråk

tal i procent, bråk decimalform

• Geometri

Geometriska objekt och begrepp

skala och konstruktion av geometriska objekt

Symmetri

omkrets och area, beräkningar

Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

• Algebra

numeriska och algebraiska uttryck

ekvationer

mönster

• Samband och förändring

proportionalitet

koordinatsystem

grafer

• Problemlösning

strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska

formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

Innefattas ej:

• Sannolikhet och statistik (Arbetat med under HT-16)

sannolikhet 

kombinatorik

statistik

lägesmått

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.

 

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning både i skolan och hemma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner.

Mindre förhör.

Nationella prov (april)

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Taluppfattning och tals användning

Onsdag: Info om vad vi ska arbeta med och hur.

”Nyårsmatematik” (repetition om taluppfattning)

Torsdag: positionssystemet

 

v.3 Taluppfattning och tals användning

Onsdag: räknesätten, prioriteringsregler

Torsdag: räknemetoder

 

v.4 Taluppfattning och tals användning

Onsdag: Studiedag

Torsdag: bråk, tal i procent, bråk decimalform

 

v.5 Geometri 

Onsdag: Geometriska objekt och begrepp, skala

Torsdag: symmetri, omkrets och area,

 

v.6 Geometri

Onsdag: mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

Torsdag: mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

 

v.7 Algebra 

Onsdag: numeriska och algebraiska uttryck

Torsdag: ekvationer

 

v.8 Algebra

Onsdag: ekvationer

Torsdag: mönster

 

v.9 Sportlov

 

v.10 Algebra

Onsdag:

Torsdag:

 

v.11 Problemlösning

Onsdag:

Torsdag:

 

v.12 Problemlösning

Onsdag:

Torsdag:

v.13 

Onsdag:

Torsdag:

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.

Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Bråk

Matematik åk 5 Bråk

Ansvarig/Ansvariga: Josefine Rejler

När, under vilka veckor?

v.2-8

Vad?

Bråkräkning

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bråk?

Hur skriver man och läser bråk?

Hur beskriver vi del av helhet?

Hur beskriver vi en del av ett antal?

Hur stor är helheten?

Hur stor är delen?

Hur kan vi jämföra och storleksordna bråk?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna ska genom undervisningen också ges

möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur

dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska

sammanhang.

Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och

redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom

att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven

kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i

huvudsak fungerande sätt.

Hur ska vi arbeta?

Laborativt med bilder, papper och annat konkret material för att tydliggöra bråk.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läxförhör

Resonemang i grupp och i par där ni argumenterar, förklarar och beskriver bråk och dess egenskaper.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.2

Repetition av grundläggande taluppfattning.

Bråk- del av helhet och del av antal.

Är 1/4 alltid lika mycket som en annan fjärdedel?

Är det rättvist om alla betalar 1/10 av sin veckopeng? Betalar alla lika mycket?

Träna själv: s.35 i Pixel 5B

v.3 

Bråk- del av antal.

Hur kan vi beskriva delarna?

varför måste delarna vara lika stora?

Från ett bråk till en hel

Jag känner till en del-hur ser helheten ut? Vi ritar.

Problemlösning med bar-modeling.

Vad är tex 1/3 av något?

Träna själv: s.37, 38, 39 i Pixel 5A

v.4

Jämföra bråkdelar.

Från ett bråk till en hel.

Jag känner till en del- hur stort är hela antalet?

Problemlösning med bar-modeling

Träna själv: s.40 och 41

v.5

Addition och subtraktion med bråk.

Bråk med lika värde- jämföra och storleksordna bråk

Träna själv: s. 42, 43, 44 och 46.

v.6

Fortsätta med bråk av lika värde – jämföra och storleksordna bråk

Förlänga och förkorta bråk

Problemlösning med Barmodeling

Träna själv: s.47, 48 och 49.

v.7

Bråk med olika nämnare.

Addition och subtraktion med olika nämnare

Träna själv: s. 50, 51, 52, 53

v.8

Tisdag: Prov Bråk – vi kollar av vad vi lärt oss senaste veckorna.

Problemlösning

v.10

Bråk och talserier. Multiplikation med bråk

Träna själv: s. 55, 57, 58

v.11

Problemlösning

Sammanhang och aktualitet:

Bråkräkning är en del i att fortsätta utveckla elevernas taluppfattning och att tal kan uttryckas i bråkform. Bråkräkning bygger på elevernas tidigare erfarenheter av bråk och nu tar vi det ett steg vidare.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet (beskriv med egna ord):

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):