Genetik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 13-18

Vad?

Läsanvisningar i Spektrum Biologi
Arvet och DNA s.366-390
Människokroppen – celler i samarbete s.238-246
Gleerups: biologi 7-9 Genetik

Keynote:

Frågeställning och följdfrågor

  • Var i cellerna finns våra arvsanlag?
  • Kunna förklara begreppen samt hur de hör ihop: cell-cellkärna-DNA- kromosom – gen.
  • Ge exempel på minst 5 funktioner som proteiner har i kroppen.
  • Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? Förklara vad som händer vid denna typ av celldelning.
  • Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? Förklara vad som händer vid denna typ av celldelning.
  • Hur många kromosomer finns i människans kroppsceller (ej könsceller)?
  • Hur många kromosomer innehåller ett ägg eller en spermie från en människa (könsceller)?
  • När celler ska bilda könsceller så sker detta via reduktionsdelning. Varför måste könsceller bildas via reduktionsdelning och vad händer med könscellerna vid befruktning?
  • Hur stor chans är det att få en dotter eller en son? Motivera. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? (visa mha korsningsschema)
  • Vad händer när blir det enäggs-, tvåäggs- och siamesiska tvillingar?
  • Vad innebär dominant och recessiv gen, homozygot och heterzygot?
  • Hur ärvs vissa anlag t ex lockigt hår, blodgrupper. Visa med hjälp av korsningsscheman.
  • Ge ex på en egenskap som beror på samspel mellan arv och miljö.
  • Hur kommer det sig att det är vanligare med färgblindhet hos män?
  • Ge exempel på en sjukdom som beror på fel antal kromosomer i cellerna?
  • Vad är en mutation och hur kan det uppstå?
  • Mutationer kan inträffa både i kroppsceller och i könsceller och de påverkar individen på olika sätt. Vad är skillnaden mellan dessa mutationer?
  • De flesta mutationer är skadliga. Förklara varför de ändå är viktiga?
  • Vem var Mendel?

Begrepp/viktiga ord/namn

Cell
Cellkärna
Kromosom (+antal i kroppscell/könscell)
DNA
Gen
Protein
Vanlig celldelning
Reduktionsdelning
Korsningsschema – pojke-flicka
Enäggstvillingar
Tvåäggstvillingar
Siamesiska tvillingar
Dominant gen
Recessiv gen
Homozygot
Heterozygot
Korsningsschema anlag t ex fräknar, blodgrupper.
Mutation – kromosomavvikelser + ärftliga sjukdomar (korsningsschema)
Gregor Mendel

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, diskussioner, lektionsuppgifter.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Prov?, diskussionsuppgift och en egen inlämningsuppgift samt aktivitet under lektioner/diskussioner/lektionsuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 13
Uppstart – rutin “jag ser, jag tänker, jag undrar” kring en bild. Vad är genetik + historik. Vi tittar närmare på hur följande begrepp hänger ihop cell-cellkärna-DNA-kromosom-gen + protein. Övning: Arv och miljö, du är unik.

Lab: Vi tränar inför det nationella provet i fysik – vi utför och utvärderar en laboration samt tittar på bedömning.

v 14
Vanlig celldelning och reduktionsdelning, flicka eller pojke? Tvillingvarianter. Fakta:ProteinerCelldelningFlicka eller pojke? Övning: Kromosomer.

Lab:

v 16 
Dominanta vs recessiva anlag, heterozygot och homozygot, korsningsscheman. Fakta: Dominanta och recessiva generfakta korsningsschema Övning: Dominanta anlag + Uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupperFacit uppgift korsningsscheman anlag och blodgrupper

Lab: DNA hos en kiwi

v 17 (to+fr)
Blodsystemet ABO, När arvet skadas – kromosomfel, ärftliga sjukdomar och mutationer + Uppgift ärftliga sjukdomar, Facit uppgift ärftliga sjukdomarExtrauppgift ärftlig sjukdom, Facit Extrauppgift ärftlig sjukdom

Repetitition + start fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Lab: DNA hos en kiwi

v 18
må SR + on SG repetition + förberedelse för fördjupningsuppgift/diskussionsuppgift om genteknik

Diskussion – genteknik

Fredag: prov + diskussion i grupp om genteknik

Övergripande mål från LGR11 2.2

Förankring i kursplanens syfte

Centralt innehåll från kursplanen

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
  • Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
  • Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
  • De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.
  • Kroppens celler, deras uppbyggnad, funktion och samverkan.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen grön – Geometri

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.14-18

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Hur kan vi få användning i vardagen av vår nyvunna kunskap?
  • När och hur använder vi de geometriska satserna?

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar i klassrummet kommer blandas med gruppvisa aktiviteter. Det blir en del räknande på egen hand med hjälp av boken, arbetsblad, Gleerups och kunskapsmatrisen.

Formelblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Via aktivt deltagande under lektionerna. Korta avstämningar på exempelvis Kunskapsmatrisen.
Området geometri kommer såklart ingå i det större avslutande provet som vi kommer ha i matematik under våren.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Planeringen lektion för lektion kommer ligga i classroom.

Classroom – Solen grön

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen veckobrev v 12

Hej alla Solar!

Ännu en vecka har passerat och en speciell sådan. Vi har försökt skapa en trygg plats för eleverna som varit i skolan nu när det är en unik situation och en osäker omvärld som vi ställts inför.

Veckan som varit

I skolan har vi jobbat på med skolarbetet som vanligt. I SO:n har ni bl a jobbat med källkritik och i No:n har vi fortsatt träna inför det nationella provet i fysik. Vi utförde i veckan en labb från ett gammalt nationellt prov som vi sedan utvärderade och tittade bedömning för samt tipsade varandra kring hur vi kunde tänka kring dem olika delarna i labben, se nedan.

Meddelande från Fia L:

People of the Sun! Testa att gå in på Classroom ‘English Grade 9’ och följ länken till Gleerups. Om du INTE kommer in så MÅSTE du meddela mig så snart som möjligt. Tusen tack för ert tålamod och er positiva attityd den här veckan när vi testat en miljard varianter. You Rock!!!
Då det är många elever som varit hemma under veckan och likaså pedagoger så har det krävts unika lösningar och mycket tålamod från oss alla. Vi vill säkerställa att ni som är hemma inte kommer efter i skolarbetet så från och med nästa vecka kommer vi att lägga in vår lektionsplanering på Schoolsoft och därefter kan ni bli vidareslussade till andra plattformar som t ex classroom. Mer information om detta och distansundervisning fr o m v 12 hittar ni på schoolsoft.

Övrig information

  • Labbdelen, delprov B, i fysik kommer inte att genomföras under nästa vecka utan flyttas fram. Madelene informerar er om vilken vecka som de kommer genomföras på. I nuläget ska delprov A i fysik genomföras 1/4. Om det kommer ut andra direktiv från Skolverket så kommer ni få ut information om det.
  • Håll er uppdaterade på schoolsoft kring allt vad som händer inför v 12 och distansundervisning.
  • Studiedag på onsdag 25/3 – skolan stängd!
  • Från och med måndag den 23 mars kommer SL att dra ner på antal turer. Av den anledningen ändrar vi våra scheman så att ingen lektion startar före 8.40 under den här perioden. Vi återkommer med information när busstrafiken börjar återfå sina vanliga tider.

Ha en trevlig helg, rocka sockorna och ta hand om varandra!

/Team Solen

 

Förberedelse inför nationella provet i fysik

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.11-12

Vad?

Öva inför och genomföra de skriftliga nationella proven i fysik– Del A1, A2 och A3 0ch B.
Proven är obligatoriska och genomförs under våren i årskurs 9.
Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen.

Skolverkets förklaring av delproven:

Information om de nationella proven

Nationella provet i fysik

Delprov A1 (75 min)

10-15 teoriuppgifter. Svaren skrivs på separat papper. Prövar förmågan att använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Delprov A2 (45 min)

Tre uppgifter. Svaren skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Delprov A3 (30 min)

En större uppgift. Svaret skrivs i provhäftet. Prövar förmågan att planera en systematisk undersökning.

Delprov B (60 min)

Två praktiska uppgifter och några utvärderingsuppgifter. Prövar förmågan att genomföra och utvärdera en systematisk undersökning.

Förankring i kursplanens syfte:

Samtliga delar kommer att behandlas under provet där du som elev samlar E, C och A-poäng inom de olika förmågorna.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Man vet aldrig på förhand vilka underdelar från det centrala innehållet som kommer men självklart kommer det frågor från kemins alla olika områden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att använda lektionstid för att du på egen hand skall kunna styra över vad du vill repetera.
Som material kan du bl a läsa på fysikavsnittet i Gleerups, fysikboken (Spektrum) eller Ugglans NO fysik.
Vi kommer också att träna på gamla prov för att ni skall få bekanta er med provformen.

Gamla nationella prov: Nationellt prov i fysik 2013 och 2017

Gleerups fysik 7-9: Gleerups fysik 7-9

Ugglans NO fysik: Ugglans NO fysik

Tips på filmer: begreppafilmer på gleerups.

Arbetsområden inom fysik:

  • Materia
  • Elektricitet
  • Magnetism (ellära)
  • Astronomi  (solsystemet, universum)
  • Ljud -akustik
  • Ljus – optik
  • Kraft och rörelse (äv medelfart, acceleration, mekanik)
  • Tryck
  • Värme-väder
  • Energi – effekt
  • Atom- och kärnfysik
  • Energikällor och energiomvandlingar
  • Elektronik – elektriska maskiner

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genomföra samtliga delprov i fysik NP9.
De nationella proven är ett stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning av en elevs kunskaper.

Sedan den 29 juni 2018 ska provresultatet särskilt beaktas vid betygssättningen.

Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget för betygssättningen. Att resultat på ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att det har en större betydelse än andra enskilda underlag vid din allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

v 2-11 – Träna på att planera, genomföra och utvärdera systematiska undersökningar på laborationer.
v 11 -14 – Repetera gamla ämnesområden samt träna på gamla Np.
v 13 Genomföra delprov B – genomföra och utvärdera systematiska undersökningar. Inställt
v 14 –  1/4 Genomföra delprov A1, A2 och A3. Inställt

Varför?

Proven är obligatoriska och delprov A och B genomförs under vårterminen i åk 9. Provresultaten använder läraren för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd vid betygssättningen i slutet av vårterminen.
Syftet med de nationella proven är i huvudsak att
  • stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
  • ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå.
De nationella proven bidrar också till
  • att konkretisera kursplanerna,
  • en ökad måluppfyllelse för eleverna.
  • samt utveckla kursplanens kriterier (kunskapskra

Solen veckobrev v 10

Kära Solar!

Då var vi tillbaka och igång igen efter ett härligt sportlov! Nu har vi fem (eller egentligen fyra efter idag) veckor med hårt jobb innan det är dags för nästa pausvila. Se till att hålla koll på vad som händer på schoolsoft, peppa varandra och keep up the good work! Passa på att ta del av det härliga ljuset som letat sig tillbaka och försök att tanka d-vitamin när tillfälle ges.

Veckan som gått

Vi började veckan med mentorstimme då vi pratade om vikten av handhygien både när ni kommer till skolan och innan lunch. Vi förberedde oss också inför de kommande veckorna dvs ni fick tid att planera inför vad som komma skall de närmsta veckorna.

I övrigt är vi igång med en massa olika saker i ämnena bl a hållbar utveckling i SO:n, övar genretyper och förbereder er inför nationella proven i svenskan, förberedelse och prov i biologi om människokroppen…ja, en massa saker är på gång.

I No:n kommer vi fram till påsk förbereda oss inför det nationella provet i fysik. Vi kommer att titta på gamla nationella prov och titta tillbaka på några områden som ni gjorde i år 8.

Veckan som kommer

  • Mentorstimmen på måndag 9/2 kommer att vara i L1 och L2, så vi ses där kl 9.30.
  • Np i svenska tisdag 10/2 och torsdag 12/2. Se information från Catrin på schoolsoft. Viktigt att komma i tid och ha med en laddad iPad inför torsdagen. Ni får ta med er något lätt att äta och dricka under provet t ex frukt och macka. Vi tillåter precis som vanligt inga energidrycker eller godis.
  • I övrigt en vanlig skolvecka enligt schema.

Övrig information

  • Aktuellt saldo i klasskassan för Solen är 5 469,37 kr. Bra info att ta del av inför kommande skolavslutning/avslutsmiddag.
  • Vi vill passa på att slå ett slag studietid som erbjuds alla elever på måndagar (8:30-9:20) samt på onsdagar (15:00-17:00). Detta kan vara väl investerad tid och en möjlighet till att både komma ikapp och fördjupa sina kunskaper.

Kommande viktiga datum

v 11   –  Np Sv 10/2 och 12/2
v 12  – Onsdag 18 mars – Inspirationsmässa ca 12-15
v 14  –  Np No 1/4 (återkommer med exakt datum för labbdelen)
v 15  – Påsklov

Ha en fin helg!

/Solenteamet

Procentuell förändring

När, under vilka veckor? v 7-13

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • När behöver vi procent?
  • Vad menas med upprepad procentuell förändring?
  • Hur räknar jag med flera förändringar?
  • Banklån vs sms-lån? Skillnader och likheter.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredsställande resultat.
Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat.
Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.
Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.
I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Det kommer bli genomgångar varvat med egen räkning samt diskussioner i mindre grupper. Vi kommer även leta procentuppgifter i vardagen och titta på några olika lånevillkor. Vi kommer erbjuda uppdelade genomgångar på olika nivåer där ni får möjlighet att välja vilken nivå ni behöver träna på. Ni kommer även få möjlighet att lyssna på varje genomgång två gånger. 
Vi avslutar projektet med ett större individuellt jobb.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Via aktivt deltagande under lektionerna samt en större egen inlämning. Vid den egna inlämningen kommer vi bedöma dig i metod, resonemang samt kommunikation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 7

To: Ni jobbar på egen hand med procentuppgifter för att se vad ni kommer ihåg sedan år 7 och 8. Ni kommer utifrån några frågor få vara med och påverka hur vi lägger upp arbetsområdet om procent.

Övningsblad 2.4

Vecka 8

Må: Vi tittar på upplägget för procentområdet de kommande veckorna samt spelar ett spel om procent. I slutet får ni tillbaka provet om funktioner. Vi tittar på bedömning och elevexempel.

To:
L1 : Grunder (andel, det hela, delen). Vi tittar på olika uppgifter för andel, det hela och delen tillsammans och därefter tränar ni själva på följande uppgifter: Övningsblad 2.4
L3: Förändringsfaktor. Vi går igenom vad det är och varför det är en effektiv metod. Vi tittar på uppgifter på C- och A-nivå för att sedan träna vidare själva i boken kapitel 2.4 s 74-77.

Vecka 10

Må:
L1: Fortsättning grunder + förändringsfaktor. Vi tittar på hur man kan beräkna andelen i procent när det skett en förändring på t ex priset. Vi börjar även titta litegrann på vad förändringsfaktor innebär. Egen träning på följande uppgifter: Övningsblad 2.4B
L2: Upprepad procentuell förändring. Vi utvecklar vår kunskap om förändringsfaktor och tittar på upprepad procentuell förändring genom några exempel samt egen träning i boken kapitel 2.5 s 78-81.

To:  
L1: Förändringsfaktor + upprepad procentuell förändring. Vi tittar vidare på vad förändringsfaktor innebär och hur det används i beräkningar. Vi tittar även på ett exempel om upprepad procentuell förändring. Egen träning: Forandringsfaktor , Upprepade forandringar
L3: Forts upprepad procentuell förändring + överkurs exponentialfunktioner. Vi tittar på hur man beräknar exponentialfunktioner med logaritmer. Film: Film om logaritmer  Egen träning: hög höjd och övningsblad.

Vecka 11

Må: Ni får tid att träna på det ni jobbat med under de senaste två veckorna, se tidigare veckor. I slutet av lektionen gör vi en exit-ticket på kunskapsmatrisen.

To: Mattelektion inställd.

Vecka 12

Må:
L1: Vi tittar vidare på upprepad procentuell förändring bl a vid ränta och flera procentuella förändringar efter varandra. Egen räkning: kapitel 2.5 s 78-81, 2 nivåer.
Film: upprepad procentuell förändring
L2: Vi går igenom förra veckans exit-ticket på kunskapsmatrisen (du kan själv se bedömningen) samt jobba med en uppgift två och två (Bedömningsuppgift s 83 i boken) som ni sedan lämnar in på lösblad.

To: Årets kängurumattetävling!

Vecka 13

Må + to: Vi tillverkar egna procentprov på antingen E-C eller C-A nivå samt visar lösningar på uppgifterna, se google classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas: