Taluppfattning – de fyra räknesätten

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson och Cristin Axörn

När, under vilka veckor? v 38-47

Vad?

  • Tal och räkning
  • Addition och subtraktion
  • Multiplikation och division
  • Taluppfattning och huvudräkning
  • Överslagsräkning och rimlighet

Frågeställning och följdfrågor

  • Vilket platsvärde har en siffra? 1-10 000.
  • Hur många siffror har vi? Hur många tal finns det?
  • Hur många nollor har talet en miljon, miljard, biljon?
  • Kan du sortera tal? (talsorter)
  • Olika metoder för att räkna ut tal med de fyra räknesätten
  • Hur gör du för att veta vilken metod du ska använda när och som är effektivast?
  • Hur hänger multiplikation och division ihop? Addition och subtraktion?
  • Hur kan vi lära oss multiplikation på enkelt sätt?
  • Vilka olika strategier kan vi använda oss av i huvudräkning med högre tal och hur kan vi tänka?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • Markera olika tal på tallinjen
  • Känna till talets (siffrans) position
  • Addera, subtrahera, multiplicera och dividera större tal
  • Se likheter och skillnader hur olika räknesätt hänger ihop
  • Göra egna mattesagor och använda egna strategier för huvudräkning

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning
    • Rationella tal och deras egenskaper.
    • Positionssystemet för heltal och tal i decimalform.
    • Tal och deras användning i vardagliga situationer.
    • Sambandet mellan multiplikation och division.
    • Överslagsräkning huvudräkning samt användning av olika strategier för det.
    • Rimlighetsbedömning vid uppskattning och beräkningar i vardagliga situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett fungerande sätt och för underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  • Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt.
  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  • Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med resultat.
Kunskapskrav Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med godanpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslagpå alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt välfungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och välunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket godakunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett välfungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenligamatematiska metoder med relativt godanpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medmycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis godanpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar (laborera och använda oss av material).
  • Arbeta på dator med Gleerups.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskilt och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
  • Matteläxor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Genom småuppgifter löpande – “visa vad du kan”
  • Genom ett summativt prov efter de olika kapitlen.

Varför?

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med diagnos. Under arbetets gång kommer även eleverna ha problemlösnings läxa varje vecka där de bedöms utifrån att ta ansvar, vara aktiv med läxorna samt visa hur de gör när de löser både svårare och enklare problemlösning.

Solen veckobrev v 43

Hej alla fina Solar!

Nu är det äntligen dags för den första pausvilan – höstlovet! Som ni har kämpat in i det sista med tal i engelskan, laborations-inlämningar, test i matten och en massa annat. Se nu till att ladda en massa energi till sista delen av terminen – mys, vila, läs en bra bok, umgås med familj och vänner.

Veckan som gått

På veckans mentorstimme började vi med att titta på en film om skärmtid av Anders Hansén. Anders Hansén är överläkare i psykiatri och författare till den populärvetenskapliga boken ”Hjärnstark”som under sommaren gjort succé som sommarpratare. Det är mycket intressant fakta om våra hjärnor och skärmtid. Titta gärna om ni har tid, programmen finns på svtplay.

I övrigt har det varit en vanlig skolvecka med en massa saker på gång som vi beskrev ovan. Fia hälsar att ni hållt fantastiska tal i engelskan – publiken var lika fantastisk den. Great job!  Några föräldrar passade på att komma och besöka oss på åhöraveckan, det är så roligt när ni kommer hit och tar del av vår verksamhet.

Veckorna som kommer

Höstlov och praovecka!

Tänk på att utföra uppgiften ni fått av Catrin i svenskan och att lämna in närvarolappen för praon till handledaren och sedan tillbaka till oss.

Övrig viktig information

Gymnasiemässan
Torsdagen den 21/11 kommer vi att besöka gymnasiemässan tillsammans med våra elever i Solen. Du som förälder är mer än välkommen att följa med! Så boka gärna redan nu in det datumet i din kalender. I god tid innan kommer vi att nyttja tid under våra mentorstimmar för att förbereda besöket så bra som möjligt.

Kommande viktiga datum

v.44 lov
v.45 Prao-vecka
v.47 Ti – Livskunskap Solen röd 8.30-11.30. Därefter ordinarie schema.
v.47 To – Gymnasiemässan (boka in ev eget besök)
v.48 Ti – Livskunskap Solen grön 8.30-11.30. Därefter ordinarie schema.
v.48 On – Muntliga nationella prov i matte, sv och engelska.

Ha ett fantastiskt höstlov och en givande praovecka!

/Solenteamet

 

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 43 – 

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137
Gleerups: 7 syror och baser, 11. periodiska systemet,
Keynote från lektionerna: Rep fr år 7, Joner och bindningar

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Prov v 49

  • Hur använder man det periodiska systemet för att ta fram viktig information om olika grundämnen? (se keynote fr år 7)
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron? (laddning, vart i atomen)
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M? (valensskal, valenselektroner)
  • Hur ritar man en atom? (protoner och elektroner)
  • Vad är en molekylbindning, jonbindning och en metallbindning?
  • Hur bildas positiva och negativa joner (enkla joner)?
  • Vad är en jon, en sammansatt jon och en jonförening?
  • Hur ritar man upp en jon? (protoner och elektroner)
  • Vad är det för skillnad på en atom och en jon?
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Vad finns det för olika pH- indikatorer och vad ger de för utslag i sura, neutrala och basiska lösningar? (3 st)
  • Hur fungerar pH- skalan utifrån väte- och hydroxidjoner ?
  • Vilka är namnen och kemiska formeln på några vanliga starka/svaga syror och starka/svaga baser (2 st E, 4 st C, 6st A)
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)

Efter v 49

  • Hur kan man utvinna koksalt och andra salter på andra sätt?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Vad är en kemisk reaktion?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vad är elektrokemi?
  • Vad har neutroner för uppgift? Vad är en isotop? Vad innebär kärnenergi?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning – d
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 43
Repetition fr år 7: Atom-molekyl, atomens uppbyggnad, faser – fasövergångar, information i det periodiska systemet,
Uppgift Elektronskal

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 46
Molekylbindning, jon, negativa- och positiva joner, sammansatta joner, jonbindning – jonförening, metallbindning + Uppgift Molekylbindning + Uppgift Joner + Jonbindning

Läs mer på gleerups: kemiska bindingar och positiva och negativa joner

Laboration: pH-indikator + vi tittar på olika nivåer på planeringar av laborationer (elevexempel)

v 47 
Syror och baser i vår vardag, starka vs svaga syror – vätejoner, siv-regeln

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning.

v 48

Ej laboration – muntliga NP

v 49

Prov fredag.

Laboration: planera, genomföra och utvärdera systematisk undersökning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Solen veckobrev v 40

Hej fina Solar!

Hösten börjar visa sig från sin finaste sida just nu med alla vackra färger. Ta en stund och stanna upp och njut!  Förövrigt har vi nu kommit ungefär halvvägs in i terminen och vi har bara tre veckor kvar till höstlovet. Fortsätt hänga i och ligga i fas i alla ämnen och tänk på att lektionstiden är väldigt viktig.

Veckan som gått

Nu har alla elever blivit erbjudna ett SYV-samtal med Daniel. Vi hoppas att det gett er mer inför er resa mot gymnasietvalet. För att ytterligare stämma och hjälpa er kring gymnasievalet gjorde vi rutinen “kompassen” på mentorstimmen.  Vi funderade kring V – vad som var värdefull kunskap så här långt, O – oroande kring valet , N – nödvändigt att ta reda på och S – ståndpunkt just nu. Vi reflekterade tillsammans och sedan fick varje elev tänka kring sin egen situation.

I övrigt har det bl a skrivits referat i svenskan, påbörjats nytt område om tal och algebra i matten och gjorts fältstudier på Lemshagasjön. Här nedan ser ni några bilder från det senaste.

Veckan som kommer

En vanlig skolvecka enligt schemat. Som ni såg på schoolsoft har det blivit några schemaförändringar. Gå gärna igenom dem tillsammans så du vet inför veckan.

Övrig viktig info

Föräldravecka
Eftersom vi tycker att det är så viktigt att bibehålla den goda kontakten med alla föräldrar och hur viktigt det är att föräldrarna vet vad vi gör i skolan bjuder vi in till en föräldravecka. Veckan det gäller är vecka 43. Ni kan se det som att vi har öppet hus hela vecka 43. Alla föräldrar är då extra välkomna till Ladan för att se hur vi jobbar, vad eleverna gör och kanske delta lite i undervisningen.

Gymnasiemässan
Torsdagen den 21/11 kommer vi att besöka gymnasiemässan tillsammans med våra elever i Solen. Du som förälder är mer än välkommen att följa med! Så boka gärna redan nu in det datumet i din kalender. I god tid innan kommer vi att nyttja tid under våra mentorstimmar för att förbereda besöket så bra som möjligt.

Kommande viktiga datum

V 42 tis 15 okt Orientering.
V 43 Föräldravecka i Ladan
V 44 Lov

Ha en fin hösthelg!

/Solenteamet

Solen Grön – Tal och Algebra

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v.40-50

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är ett bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte:

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.

  • att alla tal i bråkform inte kan skrivas som tal i decimalform med ändligt antal decimaler
  • att kvoten av två heltal kan uppfattas som andel, som en division, eller som ett förhållande (proportionalitet) t ex = 0,75 ; 3:4
  • att olika bråk kan beteckna samma tal
  • storleksordnar heltal och tal i bråk och decimalform
  • använder reella tal i vardagliga och matematiska situationer
  • växlar mellan procentform, decimalform och bråkform

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform

  • addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk och sambanden mellan dessa.
  • någon metod för att bestämma (minsta) gemensamma nämnaren och att detta bara behövs vid addition och subtraktion och inte vid multiplikation och division av tal i bråkform

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer.

  • kunna se/känna/veta att ett svar på en uppgift är rimligt.
  • räkna i huvudet på ett ungefär.

Algebra

• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.

  • vad kan de olika bokstäverna stå för?
  • hur tolkar du in variabelns betydelse?

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

  • tolka olika uttryck
  • skriva egna uttryck till problem
  • skapa ekvationer utifrån givna problem
  • tolka vad ekvationerna står för.

• Metoder för ekvationslösning.

  • behärska olika metoder (fingermetoden och balansmetoden)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Förmåga E C A
Problemlösning Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god an- passning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
Resonemang Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt.I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.
Metod Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med tillfredställande resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar, lösa rutinuppgifter och förändring med gott resultat. Kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter och förändring med mycket gott resultat.
Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.
Begrepp Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att ha genomgångar, självständigt arbete, diskussioner och arbeta med problemlösning.

Övningsblad för extra träning: extra-material
FACIT TILL EXTRA MATERIAL Facit – Extra material
För extra träning kan jag rekommendera Rasmus – Mattehjälpen.
Egen övning kan oxå ske på Kunskapsmatrisen.
Facit kapiteltest och begreppstest: Facit kapitel och begreppstest

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Du kommer bli bedömd under lektionstid, inlämningar samt på ……….??????

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

Vecka 40

Måndag: Första 30 min får ni jobba klart med Casino Lemshaga. Därefter blir det bokutdelning, LPP-genomgång samt någon mindre aktivitet för att väcka bråkräkningen till liv.

Torsdag: Vi följer upp aktiviteten från i måndags och går igenom begreppen: förlänga, förkorta, enklaste form, blandad form och bråkform. Därefter repeterar vi hur man adderar och subtraherar två bråk. Hur gjorde man när nämnarna inte var lika?
Egen träning: kap 1.1 och 1.2 + övningsblad 1.1B och 1.2 eller rasmus.is (se extramaterial)

Film om addition och subtraktion av bråk:

Vecka 41

Måndag: Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet – Bråkpussel.
Därefter går vi in på multiplikation av bråk. Hur gjorde man när man multiplicerar bråk med ett heltal och multiplicerar två tal i bråkform? Vi tittar gemensamt på några tal på olika nivåer.

Film om multiplikation av bråk

Egen träning: Två nivåer på kapitel 1.3 på sid. 17-18 + övningsblad 1.3.

Torsdag:Vi startar upp lektionen med en parvis aktivitet. Därefter går vi in på det sista räknesättet, nämligen division av bråk. Hur gör vi det? Vi kopplar samman det till gammal kunskap om division med tal mellan 0 och 1.

Film om division av bråk

Egen träning: Två nivåer på kapitel 1.4, sid 19-22

Vecka 42

Måndag: Vi börjar med färdighetsträning för främst division med bråk. I slutet av lektionen gör vi ännu ett bråkpussel, men den här gången med multiplikation och division.

Torsdag: Sista lektionen innan bråktestet på måndag. Ni behöver idag testa att allt funkar på Kunskapsmatrisen! Egen färdighetsträning av bråkavsnittet, sid 8-22., kunskapsmatrisen, rasmus samt hög höjd. Under lektionen kommer ni även att få konstruera egna bråkpussel.

Fler uppgifter att träna på: Extrauppgifter att träna påFacit extrauppgifter

Vecka 43

Måndag: Bråktest på kunskapsmatrisen, exam.net. Ta med dig en laddad iPad.
När du är klar med testet skall följande göras: Hur kan man förenkla algebraiska uttryck? Vilka räkneregler gäller? Hur skall man hantera parenteser?

Film om algebraiska uttryck

Egen räkning: s 24-27 + Övningsblad 1.5A + Övningsblad 1.5B

Torsdag: Multiplikation med parenteser. Vad är distributitva lagen? Vi tänker tillsammans och tränar i boken och på övningsblad.

Om vi har två parenteser som skall multipliceras. Hur gör vi då? Det finns genvägar som kallas kvadreringsregeln och konjugatregeln. Dessa lägger vi såklart lite tid på!!

Film om att multiplicera in i parentes.

Film om mult. med två parenteser: https://www.youtube.com/watch?v=3EaaPKEN1D0
Film om konjugatregeln: https://www.youtube.com/watch?v=upMil5Z0ur0
Film om kvadreringsreglerna:https://www.youtube.com/watch?v=CCGVbUIrLIA

Egen träning: s 29-31 + Övningsblad 1.6 . Självklart finns det även bra övningar på Rasmus-Mattehjälpen.

Vecka 46

Måndag: Egen färdighetsträning av multiplikation med parenteser. Jobba på s 29-31 eller med övningsblad 1.6 (se to v 43).
Vill du har mer utmaning finns här två extra övningsblad: Arbetsblad – Konjugatregeln , Arbetsblad – Kvadreringsregler Facit arbetsblad konjugat- och kvadreringsregeln

Torsdag: Ekvationer. Vi tittar på likheter och skillnader mellan uttryck och ekvationer. Vi går sedan igenom ekvationslösningens grunder, men vi tittar även på lite mer avancerade ekvationer. Därefter eget träning i boken, kapitel 1.8, s 35-38 eller på följande övningsblad: Övningsblad 1.8A – Ekvationer, Övningsblad 1.8B – Ekvationer med parentes

Vecka 47

Måndag: Hur löser vi problem med hjälp av ekvationer? Vi tittar på vilken struktur man kan använda sig av. Därefter egen träning på kapitel 1.9 s 40-41 i boken eller övningsblad: Övningsblad 1.9.

Filmgenomgång

Torsdag: Gymnasiemässan (ingen matte) – tänk på att hålla igång – titta gärna på det vi gjort under måndagen.

Vecka 48

Måndag: Träning och förberedelse inför de muntliga NP – i de grupper ni ska vara på onsdag.

Onsdag: Muntliga NP

Torsdag: Resonemangsuppgift kring ekvationer + egen träning inför provet.

Vecka 49

Måndag:

Egen träning inför provet nästa vecka t ex begrepps- och kapiteltest, basläger + hög höjd, kunskapsmatrisen, rasmus.

Mer träning inför provetKonjugat och kvadreringsregeln – finns även på s 229-230 i prio.

Torsdag: UF-dag (ingen matte)

Vecka 50

Måndag: Prov på kapitel 1 – Tal och Algebra

Torsdag: Faktorisering av uttryck samt domino med uttryck/faktorisering. Sedan kommer ni även få tillbaka proven.

 

Solen veckobrev v 38

Hej alla fina Solar!

Nu börjar hösten verkligen göra sig till känna, vi märker bl a av den kyligare och friskare luften ute. Det är lite mysigt att få burra ner sig under en filt med en kopp te och en bok.

Veckan som gått

Vi ägnade större delen av mentorstiden till att förbereda IUP:erna inför nästa veckas utvecklingssamtal. Glöm inte att diskutera igenom målen samt gymnasietankarna hemma.  Ni föräldrar har också er del att fylla i på schoolsoft inför samtalet.

I övrigt har det varit en del schemabrytande aktiviteter under veckan – sista YAM-enkäten har fyllts i, både elever och föräldrar har fått SYV-info angående gymnasiet och gymnasienansökningen och vårt årliga Lemshagaspelen gick av stapeln. Vi bjöds på gemenskap, kämpaglöd och fina idrottsprestationer. Lemshagaspelen är en dag som funnits med sedan skolans start och förutom att det är en idrottsdag är det precis som många andra av våra schemabrytande aktiviteter en dag där vi arbetar med vår värdegrund och gemenskapen mellan elever i klassen och i Ladan . En väldigt viktig dag med andra ord!

Ämnesmässigt har det varit full aktivitet med allt från att skriva tal, hålla i muntliga redovisningar kring hur vår överlevnad påverkas av att Amazonas brinner till att skapa egna spel och räkna på sannolikhet på matten.

Veckan som kommer

  • Utvecklingssamtal måndag 23/9. Mentorstimmen utgår och alla elever börjar lektionen efter mentorstimmen. Onsdag 25/9 är en hel utvecklingssamtalsdag – vilket innebär att eleverna inte har några lektioner den dagen. Varmt välkomna!
  • Enskilda SYV-samtal fredag 27/9, se tider på schoolsoft. Tiderna för 1-2/10 kommer inom kort!

Övrigt

Prao
Praovecka vecka 45 innebär att platserna behöver ordnas. Vi kommer dela ut prao-blanketter i skolan på måndag till alla elever. Denna finns också på hemsidan (länk). Lappen måste lämnas in till någon av mentorerna senast måndag v 43.

Föräldravecka
Eftersom vi tycker att det är så viktigt att bibehålla den goda kontakten med alla föräldrar och hur viktigt det är att föräldrarna vet vad vi gör i skolan bjuder vi in till en föräldravecka. Veckan det gäller är vecka 43. Ni kan se det som att vi har öppet hus hela vecka 43. Alla föräldrar är då välkomna till Ladan för att se hur vi jobbar, vad eleverna gör och kanske delta lite i undervisningen.

Uppdaterat förväntansdokument
Skolan har nu uppdaterat sitt förväntansdokument. Därför skulle vi vilja att ni läser igenom det tillsammans med sina barn. Vi skulle vilja få det nya dokumentet påskrivet och inlämnat till oss mentorer. Om ni inte håller med eller har frågor kring dokumentet ber vi er kontakta skolans ledning.

Förväntansdokument 190829

Ha en härlig hösthelg!

/Solenteamet