Författare: Madelene Larsson

Funktioner och räta linjens ekvation

Ämne: Matematik – Funktioner och räta linjens ekvation
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 2-6

Varför?

Vi människor har ett behov av att kunna tolka, förstå och förklara saker. Det kan vara små saker som att förstå kostnaden för ett mobilabonnemang påverkar antalet samtalade minuter, eller stora saker som sambandet mellan hur snabbt polarisen smälter och mängden koldioxid som släpps ut. För att matematiskt kunna studera och förstå samband och förändringar kan man ta hjälp av funktionsbegreppet och räta linjens ekvation.

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

Frågeställningar:

  • Vad är en funktion?
  • När används funktioner?
  • Hur kan man uttrycka en funktion på fyra olika sätt?
  • Vilken information kan man få ut av en funktion?
  • Vad innebär räta linjens ekvation?
  • Vad är linjära funktioner och proportionalitet?
  • Hur kan man utifrån en linjär funktion ta ut räta linjens ekvation?

För högre nivå( B-A)även

  • Hur beräknar man k-värdet med en formel (om man har två koordinater)?
  • Hur beräknar man m-värdet om man vet koordinater och k-värdet?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Solen månadsbrev december

Hej alla fina Solar!

Tänk vad en termin går fort – er sista hösttermin på Lemshaga är nu till ända. Vi hoppas ni hunnit stanna upp och njuta av er sista tid på Lemshaga lite då och då, annars får ni chansen att göra det även nästa termin. Titta bara på vår underbara miljö en solig vinterdag!

Ni har hunnit med mycket i december månad! Muntliga nationella prov i matte, svenska och engelska – som ni alla skötte utmärkt! Men det har också varit tuffa veckor med mycket att göra i de olika ämnena, även det har ni tagit er igenom. Ett fint julbord tillsammans – tack köket! En praovecka för att prova på arbetslivet – hoppas ni alla fick en givande vecka! Och sedan några avslutande dagar tillsammans med bl a skridskoåkning på Ekvallen och en julavslutning på Lemshaga. Nu är ni så värda ett vilsamt jullov!

Vi önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Vila upp er och samla kraft inför er sista termin på Lemshaga! Vi ses igen tisdagen 10/1!

/Solenteamet

Solen månadsbrev oktober

Hej alla Solar!

Nu är vi igång igen efter höstlovet! Hoppas ni haft ett vilsamt lov och laddat upp batterierna inför sista delen av höstterminen.

Oktober har inte bara bjudit oss på fint höstväder utan en massa spännande saker i skolan.

Inom matematiken har vi under terminen bl a jobbat med sannolikhetslära och kombinatorik. Många lekar och spel bygger på slumpmässiga händelser och kunskaper om sannolikhet, men sannolikheter är även en viktig del i att beskriva mer påtagliga händelser i vardagen såsom strömavbrott, väder eller att saker går sönder.

Vi började med att lära oss grunderna inom sannolikhetsläran och olika metoder för kombinatoriken och i slutet av området fick eleverna i grupp skapa egna Casinospel. Spelet skulle innehålla antingen tärningar, kort, kulor, lyckohjul eller en kombination av saker. Som avslutning genomförde vi Casino Lemshaga där eleverna fick testspela varandras spel samt ge respons i form av ”two stars and a wish”.

Vi har även jobbat med lägesmåtten – medelvärde, median och typvärde. Men ibland räcker det inte med lägesmått utan man måste komplettera med att titta på hur värdena är fördelade, vilken spridning de har sk spridningsmått. Vi har bl a jobbat med spridningsmåtten variationsbredd och kvartilavstånd (kvartiler) samt hur man med hjälp av kvartilerna (nedre och övre) kan rita upp ett lådagram (en typ av diagram).

Sista delen av terminen kommer vi att ägna oss åt algebra och ekvationer under matten.

Inom No:n började vi terminen med att jobba med biologi och människokroppen. Vi har studerat människokroppen ur både mikro- och makroperspektivet dvs från kroppens små celler till våra organ och organsystem. Allt för att förstå hur dem fungerar och samverkar. Vi började med mikroperspektivet då vi fokuserade på att förstå växt- och djurcellers olika delar och uppgifter för att sedan grotta ner oss i de olika organen och hur de samverkar för att förse kroppens celler med det dem behöver.

Vi även pratat om virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Detta för att lära oss hur infektionssjukdomar, bakterie- respektive virusinfektioner kan behandlas och hur smittspridning kan förhindras.

Sista delen av terminen kommer vi att ägna oss åt arbetsområdet – sex, samtycke och relationer.

Övrig information

  • Vi har nu helt gått över till Meitner. Det betyder att både planeringar och uppgifter som ska göras, hittas i Meitner under respektive arbetsyta (ämne). Nu ska både elever och föräldrar ha full tillgång till Meitner. Om så inte är fallet så ber jag er kontakta Maria K-W för hjälp och info.
  • Nu har vi studietid både på måndagar 8.30 och onsdagar 15.30.
  • Glöm inte bort prao v 50  – det är bra om ni kollar runt i tid. Det finns blanketter att skriva ut här: https://lemshaga.se/praktisk-info/studie-och-yrkesvagledning/. Dessa ska skrivas på och lämnas in till oss mentorer.

Kommande datum

v 46 14/11 Livskunskap Solen grön, se utskick på Meitner.

v 46 15/11 Livskunskap Solen röd, se utskick på Meitner

v 48 30/11 Muntliga NP Matematik och svenska (engelska pågår under hela veckan)

v 50 Prao

v 51 Julavslutning onsdag

Ha en fin helg!

/Solenteamet

 

Sex, samtycke och relationer

Ämne: Biologi -Sex, samtycke och relationer
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson och Henrik Jarl
När: v 43-48
 

Varför?

Kursplanen i biologi säger bl a att ”Genom en helhetssyn där de fysiska och känslomässiga aspekterna av sexualiteten behandlas, avser kursplanen att öka elevernas möjligheter att känna trygghet i den egna kroppen och identiteten och samtidigt bidra till en förståelse för att sexualitet och samlevnadsformer kan se ut på olika sätt. Undervisningen ska förmedla vikten att utifrån respekt för sina egna tankar och känslor även ta ansvar för andra i olika former av relationer. På så sätt kan eleverna förstå sig själva i förhållande till världen och utveckla motbilder mot t ex stereotypa könsroller, odemokratiska förhållanden och inställningen att en familj måste bestå av mamma, pappa och barn”
Vidare ska ”en undervisning som främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning behöver lyfta fram olika kroppar, identiteter och sexualiteter på ett icke-värderande och likvärdigt sätt, samtidigt ge möjlighet att samtala om normer inom området – exempelvis skönhetsideal, kärlek och familjebindning liksom upplevda skillnader mellan pojkar och flickor. Normerna kan sättas i relation till människors rätt till den egna kroppen t ex rätten till abort, rätten att själv få välja partner och rätten till frihet från sexuellt våld.
 
Innehållet om människans sexualitet, reproduktion och frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar återkommer i årskurserna 7–9. En progression från tidigare årskurser ligger i att perspektivet vidgas med samtycke och ömsesidighet och med att frågor som rör hälsa kopplas till innehållet om sexualitet och reproduktion. Genom att eleverna får möta innehållet sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel kan de rustas med kunskaper för att ta ansvar för sin egen och andras sexuella hälsa. Den här innehållspunkten öppnar även för att ge eleverna insikter om att möjligheterna att skydda sig inte har varit lika över tid och skiljer sig åt i olika delar av världen. Här finns anledning att uppmärksamma att frågor om sexualitet och reproduktion inte sällan är källor till konflikt. Det kan till exempel handla om frågor som rör aborter och sedvänjor som omskärelse. På så sätt kan biologiämnet bidra till att belysa dessa frågor ur ett samhälleligt perspektiv.
 
Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla
  • kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
  • förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
  • förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Vad?

Frågeställningar och områden som vi kommer att beröra:
  • Vad händer i kroppen under puberteten?
  • Vad har könsorganens delar för funktion?
  • Vad finns det för syn på kärlek och äktenskap i olika delar av världen?
  • Vad är en bra relation och en dålig relation?
  • Vad innebär att visa samtycke och ömsesidighet?
  • Vad är kärlek? Kan man bli kär i vem som helst?
  • Vad är menas med normer?
  • Homosexualitet, heterosexualitet, transsexualitet-identitet
  • Vad är sex? Hur kan det se ut? Vad är viktigt att tänka på?
  • Hur kan man säga nej på ett bra sätt?
  • Hur ska man lära känna sin kropp på bästa sätt? Vad gillar jag?
  • Onani, ja eller nej?
  • Porr- Vad kan vara bra? Dåligt?
  • Sexuella fantasier. Vad är det?
  • Olika preventivmedel – hur ska man tänka?
  • Könssjukdomar – hur smittar de, symtom och hur behandlar man det? Vad innebär smittskyddslagen?
  • Vad säger lagen om rätten till den egna kroppen och synen på sexualitet? Sexualbrott
  • Rätten till abort. Vad säger lagen?

Hur?

Vi kommer att använda oss av många olika arbetssätt för att tillgodose så många elever som möjligt. Vi kommer ha genomgångar, ha diskussioner, läsa och skriva faktatexter, titta på filmer, svara på övningsfrågor, Vi kommer även ha några småtest samt en fördjupningsuppgift.
 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.

Tal och Algebra

Ämne: Matematik –Tal och Algebra
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 43-49

Varför?

I kunskapsområdet ”Algebra” ingår kunskaper om likhetstecknets innebörd, att hantera obekanta tal och variabler, hantera algebraiska uttryck samt teckna och lösa ekvationer. Kunskapsområdet hänger nära samman med taluppfattning. Kunskaper i algebra är användbart för att beskriva och föra resonemang om samband, och även använda och undersöka samband där ett eller flera värden är okända. Det är ett kraftfullt verktyg för att analysera och lösa problem, och en viktig del vid användning av matematiska modeller.. (Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Vad är ett bråk? (tal i bråkform, blandad form, enklaste form)
  • Vad kan man använda för strategier för att jämföra och storleksordna bråk?
  • Hur räknar man bråk med de fyra räknesätten?
  • Varför är det bra att kunna räkna med bråk?
  • Hur används bråk i vardagen?
  • Vilka prioriteringsregler är det som gäller?
  • Vad har parenteser för betydelse?
  • Hur förenklar man uttryck?
  • Hur kan man använda ekvationer vid problemlösning?
  • Kan vi räkna algebra i potensform?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.

Lägesmått och spridningsmått

Lokal pedagogisk planering

Ämne: Matematik – Lägesmått och spridningsmått
Årskurs: 9
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 41-42

Varför?

Statistik handlar om att samla in, bearbeta, beskriva och dra slutsatser från olika typer av data eller undersökningar. Mycket av den information som möter oss i vardagen är statistisk information. Det kan vara idrottsresultat, ekonomiska kalkyler eller geografiska data. Statistik kan presenteras på en mängd olika sätt och den används ibland i syfte att vilseleda. Det är därför centralt att ha kunskaper om statistik för att kunna tolka, bedöma och värdera olika typer av information.

I år 8 mötte ni lägesmåtten – median, medelvärde och typvärde. Ibland räcker det inte med lägesmått utan man måste komplettera med att titta på hur värdena är fördelade, vilken spridning de har sk spridningsmått. Ni får möta spridningsmåtten variationsbredd och kvartilavstånd (kvartiler) samt hur man med hjälp av kvartilerna (nedre och övre) kan rita upp ett lådagram (en typ av diagram).

 

De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:

  • förmåga att använda och
  • beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
  • förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
  • förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Vad?

  • Hur beräknar man medelvärdet på en undersökning?
  • Hur tar man fram median och typvärde?
  • Hur beräknar man variationsbredd och kvartilavstånd?
  • Hur använder man sig av spridningsmåtten för att rita upp ett lådagram?
  • Vilket/vilka mått lämpar sig bäst för att beskriva olika undersökningar?
  • Vad är ett histogram?
  • Hur beräknar man klassbredd och klassmitt?
  • Hur tar man fram i vilken klass medianen finns i och hur beräknar man medelvärdet i ett histogram?

Hur?

Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio9 från Sanoma.

Genom aktivt deltagande i diskussioner och väl utnyttjande av lektionstid kommer du kunna visa upp för mig vilken nivå du kommit till i de olika förmågorna. Du kommer även få möjlighet att göra en inlämningsuppgift för att visa vad du förstått.

Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.

Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.

Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.

Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.

Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.

Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.