Kolla vad vi kan – inför de nationella proven

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? Lite då och då under terminen + v 16.

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

•Vad har jag lärt mig i åk 4-åk 6 i matematik?

Övergripande mål från LGR11 2.2

•Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

•Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. (Problemlösningsförmåga)

•Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Begreppsförmåga)

•Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter. (Metodförmåga)

•Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. (Resonemnagsförmåga)

•Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. (Kommunikationsförmåga)

Centralt innehåll från kursplanen

• Taluppfattning och tals användning

decimalsystemet

tallinjen

räknesätten, prioriteringsregler

räknemetoder

bråk

tal i procent, bråk decimalform

• Geometri

Geometriska objekt och begrepp

skala och konstruktion av geometriska objekt

Symmetri

omkrets och area, beräkningar

Mätning och måttenheter (längd, area, volym, massa, tid, vinklar)

• Algebra

numeriska och algebraiska uttryck

ekvationer

mönster

• Samband och förändring

proportionalitet

koordinatsystem

grafer

• Problemlösning

strategier för matematiska problemlösning i vardagliga situationer, samt matematiska

formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

• Sannolikhet och statistik

sannolikhet 

lägesmått

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Matris matematik

Förmågor som bedöms:

Problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Alla delar av matrisen i matematik.

Hur ska vi arbeta?

Utforskande arbetssätt.

Samtal och diskussioner i par och i hela klassen.

Egen träning både i skolan och hemma på olika övningsblad, gamla nationella prov samt olika gruppövningar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner.

Mindre förhör.

Nationella prov (april)

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

se classroom

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här i slutet av mellanstadiet är det bra att titta tillbaka och sammanfatta de områden i matematiken som vi arbetat med. Det finns kunskapskrav i åk 6 som vi arbetat mot i snart 3 år och som nu bör vara uppfyllda. Genom att titta igenom och repetera saker vi gjort tidigare så får vi dels en känsla att ”Så mycket jag kan” men kanske också att ”Det här behöver jag träna mera på”.

Våra kunskaper kommer bland annat mätas i de nationella proven i april.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Algebra – att räkna med bokstäver

När, under vilka veckor? v.17-

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi uttrycka vardagliga händelser matematiskt?
Vad är ett uttryck?
Vad är ett numeriskt uttryck? Hur skriver man och hur tolkar man?
Vad är ett algebraiskt uttryck? Hur skriver man ett algebraiskt uttryck och hur tolkar man ett algebraiskt uttryck?
Hur förenklar man ett uttryck och varför?
Vad är en variabel?
Vad är en formel?
Vad är ett mönster? Hur kan vi beskriva ett mönster mer generellt?
Vad är en ekvation? Vad har likhetstecknet för betydelse?
Hur löser man en ekvation?
Hur kan vi använda ekvationer vid problemlösning i vardagliga situationer?

Vad betyder följande begrepp? Beskriv och förklara!

algebra, numeriska uttryck, algebraiska uttryck, variabel, förenkla uttryck, formel, mönster, likhet, ekvation, obekant, vänster led, höger led, ekvationslösning, prövning.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor:

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra
• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler
och ekvationer.
• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
• Metoder för ekvationslösning.
Problemlösning
• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden
samt värdering av valda strategier och metoder.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Förmåga

E

C

A

Begrepp och samband

Förstå de vanliga begreppen inom Algebran, såsom variabel, ekvation mm

Förstå och använda de vanliga begreppen inom Algebran. Se vissa samband

Förstå, använda och kunna förklara de olika begreppen. Dra paralleller och se sambanden mellan de.

Metoder vid rutinberäkningar

Att lösa enkla ekvationer med fingermetoden. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod. Att använda prioriteringsreglerna och veta hur man förenklar.

Att lösa ekvationer med valfri metod och kunna värdera valet. Att använda prioriteringsreglerna med gott resultat och förstå hur man förenklar.

Föra och följa matematiskt resonemang

Att kunna ställa frågor kring området. att tolka ett algebraiskt uttryck. Förstå en skriftlig instruktion.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med gott resultat.

Att kunna ställa relevanta frågor kring området som för diskussionen framåt och fördjupar den. Att tolka ett algebraiskt uttryck samt skriva ett utifrån en text. Förstå en skriftlig instruktion med mycket gott resultat

Problemlösning

Att med lite hjälp och tips från lärare eller kamrat lösa en problemlösning, inte alltid komma fram till rätt svar men komma en bit på vägen. Kunna få en känsla för svarets rimlighet.

Att kunna lösa en problemlösning med minst två av sätten bild, tal, ord och formel. Fundera kring svarets rimlighet i förhållande till frågan.

Att kunna lösa ett problem med alla fyra sätten bild, ord, tal och formel. Kunna växla mellan dessa uttrycksformer. Känna av svarets rimlighet.

Kommunikation Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer varje vecka att gemensamt diskutera de olika begreppen. Ni kommer hela tiden få visa att ni förstår och vara aktiva på lektionerna genom att ni får berätta för varandra.

”Starters” som ger bra diskussioner och får oss att se kritiska punkter inom avsnittet. Vi kommer att arbeta med uppgifter på olika nivåer (1,2 och 3) utifrån din individuella förmåga. Vi kommer att se hur innehållet är kopplat till historia och samhället t ex sträcka, tid och hastighet.

OBS!
Läxa blir att räkna och ”nöta” och repetera hemma samt att ligga i fas med betinget under veckan.  Vi kommer att hålla ett högt tempo så det är viktigt att du tar ansvar och följer tidsplanen samt hur mycket och vad du räknar på varje kapitel. Det är bra att repetera multiplikationstabellerna på egen hand under tiden också.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna berättar hur de tänkt och resonerar, regelbundna läxor samt ett större avslutande prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se planering i classroom.

Varför?

Sammanhang och aktualitet :

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Venus veckobrev v 16

Hej alla Venusar!

Ännu en vecka till enda. Ni fortsätter att kämpa och göra ert bästa både hemma och i skolan. Bra jobbat!

Veckan som gått

Vi började veckan i vanlig ordning med mentorstimme. Den här veckan har Venus grön avrundat fenomenet skämt och här är några tankar från eleverna:

Tänk på vilka man skämtar om/med.     

Skämta med någon inte om någon.

Inte skämta om bakgrund, hudfärg eller religion.

Tänk efter innan man skämtar.

Inte skämta om något som är personligt. 

Båda klasserna har även jobbat med studieteknik även denna veckan under mentorstimmen. Vi har bl a tittat på filmer om hur man kan planera och skapa bra förutsättningar runt sitt pluggande t ex planera med whiteboard, använda checklistor, använda inspelning när man pluggar och sedan lyssna på det. Många bra tips och en del av eleverna hade som mål att testa några av strategierna under veckan.

I övrigt flyter ämnena på med en massa olika saker. I matten gjorde grön en avstämning kring procent den här veckan och röd gör kommande vecka. Vi har jobbat med olika metoder för att lösa olika typer av procentproblem som vi stöter på i vår vardag. Vi har också skapat egna uppgifter kring procent – och vilka bra uppgifter ni skapat! Kul att se!

Övrigt:

Vi ser att många elever “glömt” bort att vi är en mobilfri skola. Därför är det många som nu går med sina mobiler i fickan under skoldagen i stället för att låsa in dem i skåpet. En a anledningarna till att vi är mobilfria är för att vi vet att mobilen tar fokus från undervisningen när det surrar till. Därför skall mobilerna vara i skåpet under skoldagarna och inte i fickan.

Kommande veckor:

v.17 Grön på distans. röd i skolan
v.18 Röd på distans, grön i skolan + Skolans dag onsdag 5/5 (mer info kommer om denna)
v.19 Studiedagar & lovdagar = ledig vecka. Dock kan det under dessa dagar förekomma att elever kallas in för att göra kompletteringar om behov finns.

Ha en trevlig helg och ta hand om er!

/Venusteamet

Venus veckobrev v 12

Hej alla Venusfamiljer!

Vilket härligt vårväder vi haft i veckan! Det är härligt att se att många av er elever letar sig ut mer på rasterna nu. Det spelas basket, kickas fotboll och bara hängs.

Veckan som gått

Vi började veckan med mentorstimme. Den här veckan fortsatte grön med studieteknik. I studieteknik-delen var det den här veckan fokus på ännu fler strategier för att lyckas bättre bl a Hur använder man Loci-metoden? Hur använder man ramsor och linjer? Hur gör man sammanfattningar?  Med röd plockade vi upp tråden som handlade om vad som kan gå fel när man skämtar med någon. Vi utgick från elevernas alla idéer om vad som kan gå fel. Utifrån dessa fick de lyfta fram vilka exempel som var extra viktiga att belysa och diskutera för att skapa förståelse för vad som kan bli fel. Sista steget blir att nästa gång diskutera hur man kan använda humor på ett bra sätt för att skapa bättre sammanhållning och vad man kan göra om det ändå blir fel.

I övrigt är det mycket på gång i ämnena. I matten kopplar vi nu ihop bråk med procent- och decimalform och tittar på sambanden mellan dem. Vi har gjort en hel del starters, övningar 2 och 2 där vi storleksordnat tal i de olika formerna samt gjort en hel del exempeluppgifter. Däremellan har ni fått träna själva på detta.

Veckan som kommer 

  • Grön välkomnar vi tillbaka till skolan v 12 (ej onsdag då det är inspirationsmässa på em) och röd är med på distans v 12.
  • Inspirationsmässa onsdag 31/3 kl 13.00-15.00 med obligatorisk närvaro. Varje elev kommer att vara med på tre olika pass med inspiratörer. Ni kommer på måndag att få reda på vilka inspiratörer som ni ska lyssna på. Passen kommer att vara dessa tider:
         13.00-13.30 Pass 1
         13.45-14.15 Pass 2
         14.30-15.00 Pass 3
         Fem minuter innan passen kommer via mail en länk till mötet på googlemeet.
  • Fredag = långfredag och alla är lediga.

Övrig information

Påsklov v 14.

Ha en härlig helg!

/Venusteamet

Venus veckobrev v 8

Hej alla fina Venusar!

Då var vi äntligen framme vid det efterlängtade sportlovet. Det har varit en tuff och konstig period, men vi har tagit oss igenom den TILLSAMMANS och ni har kämpat och gjort ert bästa. Vi mentorer är stolta över er!

Som ni säkert hört på nyheter och läst på schoolsoft kommer distansundervisningen fortsätta efter sportlovet. Smittskyddsläkare i Region Stockholm har beslutat att alla högstadieskolor ska ha distansundervisning veckan efter sportlovet (v.10). För vår del betyder det att Venus Grön kommer tillbaka till skolan v.11 och Venus röd v.12 och därefter växelvis fram till 1 april. Men som ni märkt kan mycket ändras in i det sista, så håll koll på schoolsoft.

Veckan som gått:

Vi började veckan med mentorstimme för båda klasserna. Venus röd som var i skolan diskuterade vidare hur vi kan bidra till att skapa en ännu bättre sammanhållning & trivsel. Våra samtal om blickar har nu landat i fenomenet “att skämta med någon”. Hur gör man det för att bidra till bra stämning och vad behöver man tänka på för att undvika motsatsen? Var går gränsen? Detta är inget lätt fenomen men något vi alla ser som viktigt att synliggöra för att kunna bidra på rätt sätt! Venus grön som var på distans tittade på sina mål som de satte upp under utvecklingssamtalet och funderade på hur de kunde jobba mot dem under veckan. Därefter fick eleverna välja mellan att börja dagen med en liten promenad och ta lite kort på sin omgivning eller titta på två studietekniksfilmer och fundera på hur de kan dra nytta av det som togs upp på dem.

I övrigt har det jobbats på med en massa spännande saker i de olika ämnena. I matten håller vi på med bråk för fullt:) Vi jobbar en del praktiskt, löser bråkpussel, skapar egna uppgifter, löser uppgifter på skrivtavlor/tavlan, funderar kring olika starters tillsammans – allt för att få förståelse och hitta smarta strategier för bråk. Därefter tränar vi själva genom uppgifter i boken, på kunskapsmatrisen och ne med fokus på metoder och tydlig struktur. Ni är så otroligt duktiga!

På idrotten har det dansats en hel del, men parallellt har eleverna hållt på att skapa egna islivräddningsfilmer. Här är lite bilder från Venus röds skapande på Lemshagasjön.

Veckan som kommer:

v 9 SPORTLOV!

Efter lovet:

Håll utkik på Schoolsoft angående undervisningen och hur kommande veckor kommer att se ut! Information kan snabbt komma att förändras och därför måste ni se till att vara uppdaterade! Men så här ser planen ut just nu:

v 10 Distansundervisning för hela högstadiet 7-9. Hela ladan är stängd v 10, även studion.

v 11 Grön i skolan, Röd distansundervisning

v 12 Röd i skolan, Grön distansundervisning

Ha ett riktigt skönt sportlov!

/Team Venus

Taluppfattning och de fyra räknesätten

Ansvarig lärare: Madelene

Projektet genomförs under veckorna 6-15

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Vad möter vi för matematik i vardagen
  • Hur är vårt och några andra talsystem uppbyggda?
  • Hur ser positionssystemet ut och vad innebär platsvärden?
  • Hur uttrycker man tal i decimalform?
  • Vilka metoder finns för att räkna med de fyra räknesätten?
  • Vilka är begreppen för de fyra räknesätten?
  • Vilka avrundningsregler finns och hur överslagsräknar man?
  • Hur viktigt är det med rimlighetsbedömning?
  • Hur löser vi olika problem med de fyra räknesätten?
  • Hur kan man uttrycka tal med hjälp av bråk?
  • Hur kan man uttrycka tal med hjälp av procent?
  • Vad finns det för samband mellan decimalform-bråk- och procent?

Begrepp

Naturliga tal, utvecklad form, Täljare, Nämnare, Rationella tal, Decimalform, Avrundning

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit   till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi tränar rutinuppgifter på olika svårighetsnivå i matematikboken Gamma Matematik. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar mycket tillsammans för att lära av varandra. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar. Ett tillfälle i veckan arbetar vi med problemlösning i grupper. 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen då vi många lektioner delar upp klassen i mindre grupper som får sitta med Andreas och diskutera matematik. I slutet av temat kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”.

Veckoplanering

se classroom

Gamma kap 1: 1.1, 1.5, 1.6, 1.7 + kap 2

Diagnos 1  (För att se vad du behöver träna mer på) + rätta diagnos i helklass

Prov/Test kapitel 1  (Mindre prov)

Diagnos 2 (För att se vad du behöver träna mer på) + rätta diagnos i helklass

Prov Kapitel 1-2 (Större omfattande prov)