Människokroppen

Ansvarig/Ansvariga: Cristin
När, under vilka veckor? v 35- 51

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

• Vad består en människa av?
• Hur ser vi ut?
• Hur kan alla människor vara unika?
• Vad trodde man förr om kroppen?
• Vilka olika kroppsdelar har vi?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande,

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

SYFTE: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.
Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper ombiologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva
och naturen.

 

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Det innehåll vi ska behandla kan sammanfattas med en mening “Vad är en människa och vad behöver du för att må bra?”

Centralt innehåll åk 4-6 Kropp/hälsa
• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

• Enkla experiment. Planering, utförande och utvärdering.
• Dokumentation med bilder och enkla skriftliga rapporter i form av en broschyr om kroppens organ.
• Titta på filmer

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntligt: Ni kommer få hålla miniföreläsningar om “er” kroppsdel och en slags “TV-show” där ni agerar läkare och specialister på ert område.

Skriftligt: I form av en broschyr om “din valda kroppsdel” och ett prov i slutet av arbetet där varje elev bidrar med frågor till provet.

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 35
Vi lär känna varandra. Jag berättar om mig själv och eleverna skriver brev till mig
Kroppens delar försök att placera ut dina organ endast mha dina förkunskaper. Diskussion i grupper om fyra, vad tror du att du vet om kroppen?
v36
Hjärnan, vår härliga hjärna!
v37
Våra sinnen. Vilka sinnen har vi? Går en sinnespromenad i naturen.
v38
Ögat och synen.
v39
Örat och hörseln.
v40
Ljus – fysik, demonstrationer i klassrummet.
v41
Ljud- fysik, demonstrationer i klassrummet.
v42
Celler, hjärtat och blodet. Laboration vår puls.
v43
Läxförhör, Lungor
V 44
Höstlov
v45
Genomgång läxförhör. Matspjälkningen.
v46
Arbeta med broschyr
v47
Arbeta med broschyr
v48
Redovisning som filmas.
v49
Skriftligt prov
v50
v51

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Det är en spännande område att jobba med “människan” för att det är något som konkret och nära elevens vardag. I denna ålder är eleverna i startgroparna för den stora förvandlingen från barn till vuxen och är motiverade att lära sig mer om det.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ett lärande som förändrar en själv och världen.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

 

Pedagogisk dokumentation

Venus veckobrev v 43

Hej alla fina Venusar!

 

Nu är det dags för er välförtjänta pausvila – höstlovet! Ni har jobbat hårt under första delen av höstterminen och behöver nu lite paus och göra annat än skolarbete. Vila, läs en bra bok, umgås med nära och kära, rör på er och passa på att göra sådant som ger dig energi – allt för att samla energi till sista delen av höstterminen.

 

Veckan som varit

I måndags var Venus grön på livskunskap i Ingarö kyrka tillsammans med Mia och Charlotta. Eleverna fick diskutera och göra gruppövningar kring utanförskap, vad gränsen går kring vad man säger till varandra på sociala medier. De kom fram många kloka och fina tankar från er. Venus röd hade i vanlig ordning mentorstimme samt husråd.

matten har vi kommit in på procentbegreppet och titta på hur bråk-, decimal- och procentform hänger ihop. Vi har tränat på det genom flera aktiviteter, praktiskt arbete, appträning och egen träning i boken. Ett tips är att ladda ner appen: Math tapper equivalents och träna på just detta.

img_2102img_2103 img_2104

 

Veckan efter lovet kommer vi att gå in på hur man kan beräkna andelen i procent vid en förändring samt träna på att räkna procent med huvudräkning. Mycket användbart i verkligheten eller hur? Du kommer få flera användbara strategier som du kan använda när du vill handla något som är på rea och räkna ut priset när du inte har tillgång till andra hjälpmedel än ditt huvud.

 

Övrig viktig info

Denna vecka har vi även lyft elevernas arbetsmiljö både här i Ladan och i matsalen, då det varit lite stökigt på båda ställena under de senaste veckorna. Eleverna behöver tänka på att använda papperskorgar för att slänga skräp och att plocka undan efter sig samt torka bordet i matsalen. Som ett led i arbetet med ordning har vi denna vecka introducerat ett system med klassvärdar i Ladan – två personer i varje klass är under en vecka extra ansvariga för ordningen i sin klass område i Ladan.

Vi vill också påminna om att det råder sötsaksförbud här på skolan – flera av våra elever ”glömmer” det ibland. Extra viktigt att tänka på då vi har nötallergiker på skolan och många godsaker innehåller spår av nötter.

 

v 45, veckan efter lovet

  • Måndag 7/11 är det Venus röds tur för Livskunskap. Ni börjar kl.8.20 vid Ingarö kyrka. Mia kommer att vara med er. Ni äter sedan lunch i skolan och efter det fortsätter skoldagen efter schemat.
  • Onsdag 9/11 ska Venus grön på en workshop i Gustavsbergs konsthall. Vi samlas utanför kl 8.50, se till att komma i tid. Mia och Charlotta är med er. Därefter åker ni tillbaka till skolan och äter lunch och återgår till ordinarie lektioner. Onsdagen den 16/11 är det Venus röds tur. Läs mer om workshopen nedan.

Samtida konsthantverk – skapa själv Välkomna till Gustavsbergs konsthall!

Utifrån pågående utställning arbetar vi med teman kring material, konstnärliga uttryckssätt och rumsligheter. Vi undersöker samtida konsthant- verk genom samtal och praktiskt arbete. Hur kan vi använda en konstnärlig process för att lära oss om omvärlden? Vad har olika material för egenskaper? Hur tolkar vi konstverk och varför tycker vi ibland olika?
Stora som små frågeställningar får ta plats under ert besök hos oss och målsättningen är att ge eleverna en positiv upplevelse av samtida konst- hantverk och nya verktyg att uttrycka sig med. Tillsammans skapar vi ett besök som ska vara givande för alla, oberoende av tidigare kunskaper och erfarenheter.

 

Kommande datum
v.44 – Höstlov
måndag 7/11 Livskunskap Venus röd 8.20-11.30
onsdag 9/11 Konstprojekt i Gustavsbergs konsthall 9-11 Venus grön
onsdag 16/11 Konstprojekt i Gustavsbergs konsthall 9-11 Venus röd

Ha ett underbart höstlov! 

img_0357
/ Annica, Mia, Charlotta och Madelene

Venus veckobrev v 40

Hej alla Venusar!

Det är härligt att solen fortsätter att lysa på oss trots att vi går in i oktober. Vi får njuta så länge vi kan av den härliga hösten som vi har i år – passa på att gå ut och titta på de vackra färgerna och den friska luften så mycket du kan.

Nu är det tre veckor kvar innan det är dags för höstlov. Det ligger en hel del prov och läxor ute nu så tänk på att planera i tid och se till att inte halka efter. Ta ansvar för att ta reda på vad du behöver ta igen om du varit sjuk eller ledig.

Veckan som varit

Vi började veckan med prisutdelning av Lemshagaspelen. Solen vann klasspriset och elever i olika klasser fick priser för sina prestationer i olika grenar.

img_5090

Därefter fortsatte vi mentorstimmen i mentorsgrupper och vi pratade  bl a om Ladans oskrivna regler och trivselregler. Det är viktigt att vi alla följer dem för att må bra och trivas i Ladan. Vi utsåg även matrådsrepresentanter som senare under dagen skulle träffa kökspersonalen och andra representanter för att prata om skolmaten.
Vi avslutade med att göra rutinen “Dragkampen” för att synliggöra elevernas tänkande kring påståendet Det är viktigt med de senaste prylarna och märkeskläderna. Så här såg det ut i en av mentorsgrupperna;

img_2069

I matten har vi under veckan tränat på en av våra förmågor matematiska begrepp. Eleverna fick träna på att beskriva olika begrepp inom bråk och försöka se samband mellan dem. Vi pratade om att man kan beskriva begrepp på olika sätt t ex genom ord, bild och exempel. Vi har också tittat på några uppgifter från mattescreeningen som vi gjorde i början av terminen och gjort en aktivitet kring hur man multiplicerar bråk. Nästa vecka fortsätter vi med multiplikation av bråk.

Hälsning från Marie: I No:n är vi inne sluttampen kring vårt område Fröväxter och sparväxter. Vi har fått lära oss om vem som namngett detta, kategoriserat in växter i familjer, skillnaden mellan fröväxter och sparväxter, vad en svamp egentligen är men också vad det egentligen heter det vi kallar svamp. Vi har också haft en berättarpromenad. Det var en mysig lektion i skolgen där er uppgift var att ta reda på fakta/information om en valfri växt i närområdet och informera era kompisar och mig. Vi fick lära oss massor! Efter detta område börjar vi med sex- och samlevnad.

img_1189img_1194img_1196

Veckan som kommer
Nästa vecka är en vanlig skolvecka. Håll koll på läxor, beting, halvklasser, idrottsaktiviteter och annat på schoolsoft.

Viktiga datum framöver:
20/10 – Orienteringsdag i Hellasgården, åk7-9
24/10  – Livskunskap Venus grön 8.20- 11.30
v.44 – Höstlov
7/11 – Livskunskap Venus röd 8.20-11.30

Ha en riktigt härlig hösthelg!

Madelene Annica Mia Charlotta

Venus veckobrev v 37

Hej alla fina Venusar!

Nu har olika projekt i de olika ämnena börjat att rulla igång och det gäller verkligen att vara med på tåget från början! Ha stenkoll på SchoolSoft dagligen, t.ex. på läxor/inlämningar, och ha koll på LPPerna. Planera och gör skolarbete i tid så kommer det att gå super bra! Tänk på att kolla med läraren eller kompisar om du är sjuk eller missat någon lektion så att du inte halkar efter. Ni har börjat den här terminen så fantastiskt bra!

Veckan som varit:

Nu har alla elever haft sitt utvecklingssamtal. Ni var väl förberedda och jätteduktiga, vi är så stolta över hur väl ni höll i era egna samtal!

På mentorstiden gick vi igenom vilka som ska representera Venus i olika råd – elevråd, miljöråd och kamratstödjare. Alla elever fick fundera och skriva ner på lappar vilket/vilka de skulle vilja representera. Vi kommer att berätta vilka representanterna är på nästa mentorstimme. Vi passade även på att slå flera flugor i en smäll – njuta av det fina vädret på en reflektionspromenad om ordet respekt. Det här kommer vi att följa upp på en mentorstimme längre fram.

I matten har vi kommit igång med arbetsområdet Bråk och procent. Varje vecka gör vi olika praktiska övningar, diskussioner och genomgångar samt ägnar tid till egen träning i boken prio. Den här veckan har vi jämfört olika bråk och tittat på olika sätt att jämföra dem t ex genom att rita upp dem, utgå ifrån 1/2 och 1 eller göra om till blandad form. Ni har varit duktiga på att dela med er av era strategier för varandra. Tänk på att ligga i fas med planeringen varje vecka, håll gärna koll i Lpp:n.

Under veckan har vi ej haft tillgång till internet. Det har varit fel någonstans på vägen till skolan. Lagom till fredagseftermiddagen och helgen var internet igång igen, härligt!

Veckan som kommer: 

Måndag: På mentorstiden ska vi ha årets första klassråd. Vi ska även välja vilka grenar man vill delta i på årets Lemshagaspel.

Tisdag: Lemshagaspelen 2016. Ni ska vara ombytta och klara kl 9.00. Glöm inte matsäcken och tänk på rätt matsäck för att orka en hel idrottsdag! Se inbjudan i bifogat dokument.

lemshagaspelen-2016-2

Övrig viktig info: 

Föräldramöte
Varmt välkomna på föräldramöte måndagen den 26/9 kl 18-20. Vi ses i Ladan i L1/L2.

Schema
Ha koll på era scheman på SchoolSoft eftersom det har skett lite ändringar. SchoolSoftschemat är enda stället ni kan vara säkra på att ni har senaste ändringar samt är det där du ser vilka halvklassgrupper som gäller för veckan.

Mobilförbud i Storgården
Det är (från och med början av läsåret) total mobilförbud i hela Storgården. Detta gäller alla elever i skolan när de är i Storgården, inklusive matsalen och NO salarna. Om ni är i Storgården får ni inte använda eller ta fram era mobiler. Gör ni det kan mobilen beslagtas av lärare.

Matavfall i matsalen
Personalen i köket försöker vara miljövänliga genom att sortera mat ifrån resterande avfall. Matavfall omvandlas till biogas men detta kan inte ske om något annat än mat hamnar i samma soppåse som maten. Därför finns det 2 separata soppåsar i matsalen, ena är markerad med Matavfall och den andra markerad med Resterande avfall.
Det är väldigt viktigt att ni kastar rätt saker i rätt soppåse, alltså endast mat i matavfallspåsen och allt annat i den andra.

Viktiga kommande datum: 

tisdag 20/9 – Lemshagaspelen, åk 7-9
måndag 26/9 – Föräldramöte kl.18.00 -20.00 i L1/L2
torsdag 20/10 – Orienteringsdag i Hellasgården, åk7-9
måndag 24/10 – Livskunskap Venus grön 8.20-11.30.
v.44 – Höstlov
måndag 7/11 – Livskunskap Venus röd 8.20-11.30

bild-3

Ha en härlig helg!

Annika, Mia, Charlotta och Madelene

 

Bråk och procent

Ansvarig/Ansvariga lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35-49

Prio Kapitel 4 s 120-167

Olika genomgångar: https://www.swedenacademy.com/courses/chapters/480

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skriver man ett tal i bråkform och blandad form? Vad är täljare och nämnare?
  • Hur stor andel är markerad/färgad?
  • Hur jämför man tal i bråkform?
  • Hur förlänger och förkortar man bråk?
  • Hur adderar och subtraherar man tal i bråkform?
  • Hur multiplicerar man tal i bråkform?
  • Hur uttrycker man tid i bråk?
  • Hur beräknar man andel i procentform?
  • Hur beräknar man andelen vid förändring i procent?
  • Hur gör man beräkningar med procent i vardagliga situationer (delen med huvudräkning och miniräknare)?
  • Hur beräknar man det hela, 100%?
  • Hur hänger bråk, procent och decimalform ihop?
  • Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap. En viktig del när det gäller elevers taluppfattning är att kunna växla mellan olika uttrycksformer. Vi kommer att träna på att förstå att bråkform och procentform beskriver samma andel, men bara skrivs i olika former. Vi kommer försöka göra kopplingen tydlig mellan bråkräkning och procenträkning genom att använda begreppet andel.
Vi kommer arbeta med följande:
Grundläggande egenskaper hos bråk
Jämföra bråk utifrån taluppfattning
Skapa förståelse för bråks storlek.
Metoder för beräkningar med tal i bråkform och decimalform.
Förlänga och förkorta bråk.
Addera och subtrahera bråk
Procenträkning
Grundtyperna av procentproblem: att beräkna andelen, delen och det hela

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Färdighet Steg E Steg C Steg A
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.  Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.  Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. 
Eleven för… Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.  Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.  Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. 
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.  Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.  Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. 
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. 
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. 
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. 
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. 
I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar , diskussioner t ex “starters”, praktiskt arbete,  egen träning med uppgifter på olika nivåer och med olika förmågor. OBS! Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar, läxförhör, inlämningsuppgift, begrepps- och kapitaltest samt prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Sifferpresentation av mig och er, utdelning av räknehäften och Prioböcker. Vi lär känna och tittar på hur Prio är uppbyggd och vad den innehåller.

Screening för att se allas kunskaper i grundläggande taluppfattning.

v 36

Vi gör en övning med tal i bråkform samt går igenom tal i bråkform, andel och blandad form.

Egen räkning: s. 124-125.

Extra övningsblad: brak-andeltallinjen-brak-och-blandad-form

Länk om : http://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7/brak-och-procent/braktal

v 37

Vi gör en aktivitet som start och diskuterar/jobbar med hur man kan jämföra bråk på olika sätt t ex genom att rita, jfr med 0, 1 /2 och 1.

Egen räkning: s 126-127.

Extra övningsblad: jfr-brak

v 38

Vi tittar på likvärdiga bråk och hur man gör för att hitta likvärdiga bråk dvs förlänga och förkorta bråk. Vi kommer även in på enklaste form. Vi gör en lek och tittar på bråkplattan tillsammans. Vi tränar även på multiplikationstabellerna.

Vi gör två praktiska övningar för att träna del av hel. 

Egen träning: s 130-132.

Extra övningsblad: forlanga-och-forkorta-1,forlanga-och-forkorta-2

Länk: Förkorta och förlänga bråk

v 39

Addition- och subtraktion av bråk. Vi funderar kring ett exempel tillsammans och kopplar ihop med föregående kapitel. Vi pratar om begreppet gemensam nämnare. Läxförhör begrepp och samband.

Egen träning: s 135-136.

Länk:addition och subtraktion av bråk

v 40-41

Uppföljning screening + rutin I used to know, Now I know

Multiplikation av bråk – aktivitet/praktisk övning + uppgift bråk utifrån en film + recept.

Egen räkning: s 139-140

Videolänk:

v 42 (ej on VG, to VR)

Begrepp- och kapiteltest bråk. Repetera begreppen på s.121 (om bråk) och repetera avsnitt 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5. Du kommer få ett skriftligt förhör på detta så vi säkerställer att du förstått allt i dessa avsnitt.

Vi börjar att titta på hur bråk-, decimal och procentform hänger ihop.

v 43 (ej må VG)

Vi arbetar vidare med andelen i procentform, samt tittar på hur bråkform, decimalform och procentform hänger ihop mha olika aktiviteter och övningar tillsammans samt träning på lämpliga appar.

Lär dig dessa kombinationer: brak-deci-procent

TIPS! Ladda ner en användbar app.Den heter Math tapper: Equivalents. Om du lär dig dessa vanliga kombinationer och likheter utantill, så vinner du mycket på det.

Egen räkning: s 143-145

v 45 (ej VG onsdag)

Repetition av bråk-decimalform-procent via Kahoot – tävling.

Vi går igenom hur man kan beräkna andelen i procent vid en förändring t ex när en jackas pris sänks till ett nytt pris och vi vill räkna ut hur många procent jackan sänkts. Vi använder oss av procentuell förändring = förändring/det ursprungliga.

Egen räkning: s 147.

Extra övningsblad: berakna-andelen

v 46 (ej VR on)

Vi tränar på att räkna procent med huvudräkning. Mycket användbart i verkligheten eller hur? Du kommer få flera användbara strategier som du kan använda när du vill handla något som är på rea och räkna ut priset du inte har tillgång till andra hjälpmedel än ditt huvud. Vi tränar genom ett gemensamt problem och därefter en paraktivitet.

Egen räkning s 149.

Extra övningsblad: trana-huvudrakning-procent

v 47 

Vi tittar även på olika metoder/strategier för att beräkna delen (mha miniräknare)

Vi beräknar det hela, 100% samt repeterar hela kapitlet Bråk och procent. Du arbetar på “basläger” eller “höghöjd”, kollar frågor på begreppstest och kapitaltest så du är säker att du förstått. Facit begrepps- och kapiteltest: facit-begrepps-och-kapiteltest

Egen räkning: s 151-153, 154-155

Extra övningsblad: blandade-procentuppgifter

v.48 (ej on VR+VG)

Måndag v 48 Matteprov kap 4 Venus grön (+ mentorstimme)

Torsdag v 48 Matteprov kap 4 Venus grön ( + No)

Fredag: Värdera lösning – resonemangsförmågan

Att kunna inför provet:  repetition-brak-och-procent-veuns

Olika memory för mer träning: brakmemory, procent-memory

v 49

Skapa egna problemlösningsuppgifter samt göra facit till.

Problemlösning – Kängurumatte

Genomgång av provet fr v 48

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Joner, syror och baser

Ansvarig lärare: Madelene Larsson

När, under vilka veckor? v 35 -47

Läsanvisningar:
Spektrum Kemi: Kemins grunder s 8-45 (repetition), Periodiska systemet s.340- 363, syror och baser s.103-121, jonföreningar s.123-137

Keynote från lektionerna: syror-och-baser-ht-16

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Kunna använda det periodiska systemet för att ta fram viktig information som du behöver om olika grundämnen
  • Hur är ämnen organiserade i det periodiska systemet?
  • Kunna rita hur en atom eller en jon är uppbyggd
  • Vad är en proton, en neutron och en elektron?
  • Vad är ett elektronskal? Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M?
  • Hur bildas positiva och negativa joner?
  • Veta vad en jon, en sammansatt jon och en jonförening är för något
  • Vad betyder begreppen surt och basiskt?
  • Veta hur pH skalan fungerar utifrån väte- och hydroxidjoner samt kunna ge exempel på olika pH- indikatorer + reaktioner.
  • Kunna namn och kemisk formel på några vanliga starka/svaga syror och baser
  • Vilka vanliga syror och baser kan vi stöta på i vår vardag och vad kan vi använda dem till?
  • Vad innebär SIV-regeln?
  • Hur har vi använt syror och baser förr?
  • Vad är det för skillnad på en stark bas/syra och en svag bas/syra?
  • Vad innebär en neutralisation?
  • Hur skriver man en enkel kemisk reaktion (t.ex. hur NaOH och HCl bildar H2O och NaCl) dvs hur balanserar man enkla kemiska formler?
  • Vilka vanliga salter kan vi stöta på i vår vardag? Vilka syror bildas de av?
  • Hur bildas ett salt? (Natriumklorid – NaCl)
  • Hur kan man utvinna koksalt på andra sätt?
  • Ej på provet: Vad innebär försurning av sjöar? Vad kan man göra för att minska/stoppa försurningen på kort och lång sikt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning

Förankring i kursplanens syfte

  • Använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa och samhälle
  • Genomföra systematiska undersökningar i kemi
  • Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband i naturen

Centralt innehåll från kursplanen

  • Partikelmodellen för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Vi diskuterar skillnaden mellan en atom och en jon, och går igenom orbitalmodellen (elektronskal).
  • Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
  • Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i naturen. Syror och baser. Vad pH värde är.
  • Exempel på några kemiska reaktioner som händer i naturen. Vi pratar om försurning.
  • Innehållet i mat och drycker och vad det betyder för vår hälsa. Vi pratar om vilken mat som innehåller sura och basiska ämnen.
  • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter. Vi diskuterar vad propplösare är för någonting
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter
  • källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi
  • Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Laborationer

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån.

 

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I undersökningarna använder eleven… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.

 

I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
Eleven kan jämföra resultaten… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier.

 

Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
Eleven för resonemang… Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras.

 

Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.

Prov/lektion

Eleven har kunskaper om… Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.

 

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
Eleven kan föra… Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen.

 

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen.
Eleven undersöker… Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp.

 

Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.
Eleven kan… Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

 

Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar, laborationer/demonstrationer, diskussioner, film, eget arbete

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Muntlig aktivitet under lektioner, inlämning av lektionsuppgifter, labbrapport och skriftligt prov

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v 35

Utdelning av böcker och skrivböcker, lära-känna-övning

Repetition: Atomens uppbyggnad, hur är ämnena organiserade i det periodiska systemet och vad kan vi hitta för information i det periodiska systemet? Vad betyder informationen?

v 36

Hur många elektroner får det plats i skal K, L och M, hur ritar man upp elektronerna för ett grundämne? Övningsblad: uppgift-elektronskal

v 37

Vad är joner? Positivt och negativt laddade joner. Hur bildas en jon och hur kan vi rita upp det?  Övningsblad: joner, jonbindning.

Vad är sammansatta joner och jonföreningar? Demonstrationslab. Länk:hur-bildas-jonforeningar

Laboration om vardagliga syror och baser + träna på att skriva labbrapport.

v 38

Demonstration av syror och baser. Rutin: I see, I think, I wonder.

bild-2

Vad menas egentligen med att något är surt, basiskt och neutralt?

v 39

Syror –  Vad är en syra? Vad avgör om en syra är stark/svag? Vilka är våra vanligaste syror? Vad är det vi använder syror till? Vad innebär SIV-regeln? Länk till träning av farosymboler: http://www.elevspel.se/amnen/kemi/2888-farosymboler.html

olika pH indikatorer

Planera en egen undersökning – tandkräm och coda-cola

v 40

Uppföljning och förslag på förbättringar av planeringen av egen undersökning

Önskade och oönskade effekter + film om syror + diskussion

v 41

Vi tittar närmre på baser, Vad menas egentligen med att något är basiskt? Vilka är våra vanligaste baser? Vad använder vi baser till?

Neutralisation – vad händer?

Övrigt: syror-och-baser-memory/Länk elevspel: http://www.elevspel.se/amnen/kemi/1633-syror-och-baser.html/finalen s 120-121 i spektrum/ facit-till-finalen-s-120-121

v 42 och v 43

Planera (30 min) och genomföra/utvärdera lab om syror och baser (60 min)

Hur bildas ett salt? film om salt: http://urskola.se/Produkter/160052-Kemi-nasta-Salt

Reaktionsformler  Övningsuppgifter reaktionsformler: formelfrossa + facit formelfrossa, se nedan.

facit-formelfrossan-i-keynoten-2

v 45

Repetition

Prov Syror och baser onsdag MG och fredag MR

v 46-47

Försurning – film, gruppuppgift och diskussion – orsaker, konsekvenser och lösningar.

Film om försurning: försurning

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Vi tar tillvara vars och ens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet. Både laborativt och teoretisk arbete ger omväxling.
  • att var och en genom delaktighet och ansvarstagande får utveckla både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.
  • att var och en blir sedd, bekräftad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.
  • att välkomnandets etik visar sig såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.