Venus veckobrev v. 7

Hej alla goa Venusar med familjer!

 

Tack alla som visat förståelse för måndagens stängda skola – ni elever som fick en extra ledig dag som ni berättade varit sååå kämpig 😉 och varmt tack till er föräldrar som behövde fixa och trixa med yngre syskon för att lösa dagen. Vinterstorm och strömavbrott – vi får välan se om det blir mer och fler av sådant framöver. En snölängtan är vi dock många som har just nu. En vecka kvar till sportlov då några av er kanske får uppleva vinter.

NO-projekt

Vi fortsätter arbeta med ellära på olika sätt. “Elsäkerhet” kommer upp på måndag så om någon av er föräldrar har erfarenhet av elolycka eller farlig el på något sätt så berätta gärna för era ungdomar. Och ni ungdomar får gärna fråga runt. Hoppas händelsen hade lycklig utgång! Vi diskuterar detta vidare på måndag.

I övrigt bygger vi händelselådor där vi kopplar lampa, summer, elmotor med kablar och strömbrytare till kretsar med olika teman. Se LPP. Det är härligt att se kreativitet och samarbete flöda! Vi tittar också på fina filmer som förklarar statisk elektricitet. Här två exempel:

Med vikarie då Malin varit sjuk har klasserna även fått chans att diskutera Coronaviruset. Se några exempel i tankekartor här:

 

Matematik – geometri och problemlösning med tydlig kommunikation

Vi arbetar fortfarande med geometri och tränar begrepp och metoder, nu senast omkrets och area, kombinerat med att samarbeta kring olika sätt att lösa problem, att rita figurer som förenklar problemlösning och förtydligar vad och hur man tänker och gör. Mest utmanande är enhetsomvandling i 2D så det jobbar vi vidare med kommande vecka. Här är några exempel på hur tavlan kan se ut och lösningar som gjorts gemensamt på miniwhiteboards:

*Hur beror triangelns area av fyrhörningens?

*Hur skriver vi samma yta med olika areaenheter?

*Hur mycket tyg går det åt till ett helt tält?

 

Kommande vecka:

Venushäng fredag 21/2

Vi tänker oss en liten klassaktivitet med hela Venus dagen före sportlovet, dvs på fredag. Vi önskar att ni tar på er varma kläder, jacka, mössa, vantar och gärna långkalsonger (överdrag vore ju optimalt :)…) samt vinterskor eller varma sockor och en vattenflaska eller termos med dryck. Tider enligt vanligt schema, så vi ses 8.20 i Ladan – laddade med positiva tankar <3

Tisdag den 17/3 – Föräldrarmöte (OBS framflyttat!)

Mellan 17.30 och 18.00 fikar vi och umgås för att ytterligare lära känna varandra. Mötet startar kl. 18.00. Meddela gärna punkter ni vill ta upp.

 

Med önskan om en till härlig helg och en kämpavecka innan sportigt lov! /Venuspedagogerna

 

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

LPP Elektricitet och magnetism – fysik och teknikprojekt

 

Vem? Venus år 7 och lärare: Malin Björn

När? Vecka 50 – 8

Vad?

Frågeställningar och följdfrågor:

  • Hur uppfanns elektriciteten? Fysikhistoria
  • Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
  • Hur fungerar ett batteri?
  • Statisk elektricitet – hur fungerar det?
  • Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
  • Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
  • Hur fungerar enklare kopplingar? 
  • Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
  • Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
  • Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
  • När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
  • Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?
  • Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
  • Kan man skapa elektricitet?
  • Vilka energiomvandlingar sker vid tillverkning eller användning av elektricitet?
  • Hur fungerar en elmotor?
  • Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
  • Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället – SO, Sv, framtidsvision 

Hur ska vi arbeta?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

 

Övningar vi gör/gjort och texter vi läser/läst:

Gleerups fysik 7-9 kap 2 (läs/lyssna digitalt på Ipad)

  • text 1 “Ett starkt men stilla flöde”
  • text 2 “Batterier” samt frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2A

 

  • Minilab “Lampljus” med förklarande lucktext.
  • Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

 

  • text 3 “Statisk elektricitet”
  • Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.

 

  • Minilab “Ledare och isolator” med reflektionsfrågor.
  • text 4 “Spänning och ström”
  • text 5 “Resistans” 
  • text 6 “Elektriska kopplingar” samt diskussionsproblem.
  • Frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2B

 

  • Grupplab “Konstruera och bygga en händelselåda” där ni använder diod, lampa, summer, elmotor samt kablar och batteri och konstruerar olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Kopplingsschema med reflektioner kring funktion.

 

  • text 7 “Elsäkerhet” samt göra frågor “Testa dig” och “Förklara och resonera” 2C
  • Demolab “Farligt vägguttag” samt elolyckor.
  • Smålabbar “Lös kopplingsproblemet praktiskt”
  • Lab “Konstruera en säkring”

 

  • Lab “Elmotorn”
  • El och magnetism – genomgång
  • Produktreflektion av elektrisk produkt med miljökoppling.
  • Ugglans fysik – quiz

 

Hur ska kunskaperna bedömas?

 

Vi försöker göra en positiv bedömning i det man lyckas med både i lektionsuppgifter, diskussioner, laborationer, vid genomgångar och vid mindre kunskapstest. Flera mindre inlämningsuppgifter bedöms tillsammans med lektionsprestationer till en helhet. Se matris.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Vad har fungerat bra och något som kan utvecklas. Vad har vi lärt? Vad vill vi göra mer av eller annorlunda nästa projekt?

 

 

Koppling till kursplanerna – Lgr 11

 

Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
  • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll i årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Fysiken och vardagslivet

  • Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Fysikens metoder och arbetssätt

  • Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.
  • Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

 

LPP Geometri

LPP Geometri

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin

När, under vilka veckor? v 48 – 6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka är våra längdenheter och hur omvandlar vi mellan dem?

Vad är det för skillnad på en storhet och en enhet?

Vilka prefix kan man använda sig av för att uttrycka stora och små tal?

Hur kan vi beskriva ett geometriskt objekt så att andra kan tolka det och förstå? Vilka begrepp behövs?

När använder vi oss av vinklar i vardagen? Vart hittar vi vinklar i vardagen?

Vad är en rät, trubbig, spetsig och rak vinkel?

Hur mäter man vinklar? Hur ritar man upp vinklar?

Hur många grader är ett helt varv? Halvt varv?

Vad är en bisektris?

Hur beräknar man okända vinklar?

Vad är vinkelsumman i en triangel, en fyrhörning, en femhörning och andra månghörningar?

Vad finns det för olika trianglar, fyrhörningar och månghörningar?

När använder vi oss av begreppet omkrets i vardagen?

Vad innebär begreppet omkrets? Hur räknar man ut omkretsen i olika geometriska figurer? Vilka enheter används vid omkrets?

Vad innebär begreppet area?

När använder vi oss av begreppet area i vardagen?

Hur omvandlar man olika areaenheter?

Hur beräknar man arean av månghörningar (trianglar och fyrhörningar)?

Vad menas med begränsningsarea?

Vad innebär begreppet volym? 

Hur kan man beräkna ett föremåls volym?

 

 

Koppling till Lgr 11 – våra kursplaner (se sist i detta dokument) 

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd på följande förmågor: Problemlösning, Begrepp, Metod och Kommunikation.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer jobba mycket praktiskt kring geometrin för att upptäcka och förstå olika samband och mönster. Vi går igenom saker tillsammans för att skapa en grund att stå på. Det blir en del tid till eget räknande och fördjupning.

Formelblad

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner,  problemlösningsuppgifter på lektionerna, veckoläxor (beting – i grunden att själv ta ansvar för att träna minst två nivåer (spår) på varje delavsnitt) för att få både stegrande träning och mängtträning så att du minns. Vi utvärderar vad ni lärt både vid gemensamma paruppgifter, skriftliga enskilda mindre delprov och en större bedömningsuppgift i slutet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 48

Vecka 49

  • Beskriv föremål med olika geometriska begrepp. Boken sidan 84-86
  • Film om de geometriska begreppen
  • Beskriv en dold sammansatt figur, låt kamraten rita
  • Kunskapskoll enheter på kunskapsmatrisen (läxa).

Vecka 50

Vecka 51

Paus för lite dansprogrammering “Hour of Code”, “Dance Party”.

Vecka 2

 

Vecka 3

  • Mer om vinkelsumma – problemlösning med utförlig redovisning.
  • Omkrets – Kapitel 3.5. Boken på sid. 96-98.
  • Grupputmaning: “Finn så många geometriska figurer som möjligt med omkretsen 20 cm”.
  • Film om omkrets
  • Arbetsblad 3.5
  • Självtest – mattehjälpen på rasmus.is

Vecka 4

  • Läxförhör på problemlösning med vinklar och vinkelsumma (läxa)
  • Fundering: Har figurer med lika stor omkrets även lika stor area? 
  • Vi tittar på vad areabegreppet betyder samt vilka enheter vi använder inom area. 
  • Kapitel 3.6 i boken på sidorna 99-100.
  • Hur räknar man ut arean av rektanglar och parallellogram.
  • Kapitel 3.7 i boken på sidorna 101-103.
  • Utmaning: Skapa många olika areor med given omkrets, 24 cm. Hur liten/resp stor kan den bli?
  • Film om area på parallellogram
  • Arbetsblad Areaenheter
  • Arbetsblad area rektangel, parallellogram

 

Vecka 5

Vecka 6

  • Area av sammansatta figurer – problemlösning
  • Begränsningsarea – vad innebär det?
  • Egen träning hela geometriavsnittet – repetition och fördjupning.
  • Enhetsdribbling
  • Fördjupningsuppgift i geometri med Geomag
  • Träna inför avslutande bedömningsuppgift

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna. Nämn två saker som fungerade bra och något som kan utvecklas.

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa begrepp
    • relationer mellan olika geometriska objekt t ex att arean av en triangel är hälften av arean av en rektangel om bas och höjd är lika eller att volymen av en pyramid är en tredjedel av volymen av motsvarande rätblock om basytans area och höjd är lika
    • känner igen, namnger och beskriver egenskaper hos både tvådimensionella och tredimensionella geometriska objekt t ex parallellogram, romb.
    • använder lämpliga ord som t.ex. parallell, diagonal, regelbunden vid beskrivningar av geometriska objekt
    • jämför och sorterar geometriska objekt efter egenskaper som form, regelbundenhet, vinklar och dimension
    • beskriver geometriska objekt på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller figurer och växlar mellan dessa
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om egenskaper hos geometriska objekt
  • Avbildning och konstruktion av geometriska objekt.
    • konstruerar olika geometriska objekt med hjälp av passare och linjal eller digitala verktyg t ex liksidiga trianglar, bisektriser, regelbundna polygoner
  • Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.
    • jämför, uppskattar och mäter längder, areor, volymer och vinkel samt använder då lämpliga mätinstrument och måttsystem
    • att noggrannheten i mätningen har betydelse för noggrannheten i beräkningarna och resultatet
    • relationen mellan area och omkrets, att en given area kan ha olika omkrets
    • använder lämpliga metoder och måttsystem vid beräkningar av olika geometriska objekts area, omkrets.
    • hanterar samband mellan olika enheter t ex kvadratcentimeter och kvadratdecimeter.
    • svarar i för situationen lämplig enhet och med rimlig noggrannhet
    • redovisar sina tankar som har med mätning och storheter att göra på olika sätt t.ex. med bilder, ord eller matematiska symboler och växlar mellan dessa
    • följer framför och bemöter matematiska resonemang om enhetsbyten och beräkningar av storheter för olika geometriska objekt
  • Geometriska satser och formler
    • tolkar och hanterar olika geometriska formler t ex arean av en triangel.
    • följer, framför och bemöter matematiska resonemang om geometriska satser

Venus veckobrev v.4

Hej alla härligt lysande Venusar!

Vi lämnar en vanlig skolvecka bakom oss där vi tillsammans fyllt på med nya kunskaper och där härligt kämpande elever presterat sitt allra bästa både i lektionsuppgifter, vid diskussioner, på läxförhör och vid stort prov. Heja er! Vi lärare är stolta! Nästa vecka blir en upp-och-ner-vecka så kolla lite extra både i schoolsoft och sist i detta veckobrev.

Inför utvecklingssamtalen vore det värdefullt om ni vuxna fyllde i enkäten för föräldrar som ligger i schoolsoft. Vänstermenyn – Elevdokument – Inför utvecklingssamtal. Välj dokumentet som heter “V”. Det är bara några få som gjort det. Skriv gärna ner vad ni vill ta upp på samtalen så kan vi lärare komma bättre förberedda och göra ett bättre jobb. Eleverna har fått möjlighet att förbereda samtalen i skolan och kommer att hålla i sina egna samtal genom att presentera ett bildspel på Ipaden.

 

Händer i Matte och NOTk

På matten arbetar vi med att befästa begrepp och på kreativa sätt lösa problem inom geometri och samtidigt träna på förmågan att motivera och redovisa utförligt hur man har gjort och varför. I uppgifterna nedan syns några exempel på frågeställningarna vi jobbar med.

Hur kan man räkna ut den okända vinkeln? Vilka regler inverkar?

Hur många olika figurer med omkretsen 20 cm kan ni skapa tillsammans?

Om en rabatt har sidlängden 2 * 3 m – hur många stenplattor går det då åt längs kanterna om plattorna är 25 cm i kvadrat? Tänk tillsammans, rita, räkna, motivera!

Hur många elever ryms på 1 kvadratmeter?

Hur stor eller liten kan arean bli om omkretsen är 24 cm, dvs densamma?

 

 

 

 

 

 

På NOTk arbetar vi med ellära. Vi har kopplat lampor med batterier och pratat om vad som händer när en lampa lyser och vad som menas med en sluten krets. Vi har planerat egna laborationer om statisk elektricitet. Vi har pratat om vad som egentligen händer vid åska och hur man kan få ett trasigt lysrör att blinka bara man gnuggar ett plaströr. Galet aktivt och högljutt roligt labbande med ballonger, burkar, ulltrasor och dansande plastpåsar! Se ett exempel på film med förklaring nedan. Fler filmer kommer eftersom.

Vi har även undersökt vilka material som leder elektrisk ström och börjat titta på hur man kan koppla för att få olika lampor att lysa olika starkt eller olika länge. För att träna detta mer är “Crack the circuit” bra övning. Eleverna har fått i läxa att göra klart åtminstone de första 9 övningarna. Detta för att kunna göra en bättre insats i grupparbetet “Skapa en händelselåda” som handlar om att skapa egna elektriska kretsar med hjälp av kablar, batteri, lampor/dioder, elmotor, summer och allsköns återvinningsmateriel.

Nästa vecka ska vi prata om “Elsäkerhet” så om någon av er föräldrar har erfarenhet av elolycka eller farlig el på något sätt så får ni gärna skicka ett mejl med en kort berättelse om anekdoten. Hoppas händelsen hade lycklig utgång!

 

Hur ska man koppla in den andra lampan för att lösa problemet?

Händer nästa vecka:

Utvecklingssamtal mån fm 27/1 (eleverna börjar enligt schema efter mentorstid)

Livskunskap Ingarö Kyrka Venus röd tisdag 28/1 (samling 8.20 vid församlingsgården) med Niclas och Patrik/Malin. Åter i skolan till lunch.

Utvecklingssamtal hela onsdag 29/1

Allaktivitetsdag hela torsdag 30/1 – Skidåkning eller Laserfort – se schoolsoft för mer info. Vi hoppas på en toppenhärlig aktiv skadefri finvädersdag tillsammans! Glöm inte matsäck!

Och veckan därpå

Livskunskap Ingarö Kyrka Venus grön tisdag 4/2 (samling 8.20 vid församlingsgården) med Niclas och Malin/Patrik. Åter i skolan till lunch.

Med önskan om en härlig helg! Väl mött till utvecklingssamtalen! /Venusteamet

Venus veckobrev v.50

Hej alla Venusar med familjer!
Nu går terminen verkligen mot sitt slut och ni har verkligen kämpat och gjort massor av bra saker! Heja er! Lucia fick avsluta veckan och som tur var höll regnet upp och det var en fantastiskt stämningsfullt Luciatåg med många duktiga Venusar som deltog. Tack för att ni gav oss både julstämning och rys med gåshud på armarna när ni sjöng så fint! <3
 
I NO har vi arbetat stenhårt med att lyssna och respondera på våra kamraters redovisningar om Astronomi. Vilka duktiga elever vi har! Se schoolsoft för fina omdömen – stjärnor – och några förbättringsförslag – önskningar. Vi har dessutom avslutat Tändsticksraketen-labben med att skriva slutsats. Vi har tränat på att resonera med naturvetenskapliga begrepp och försökt använda oss av förståelsekartan som svenskan berättade om förra veckan. Här var de olika perspektiven reaktioner, molekylrörelser, fas- och energiomvandlingar och vi kunde se olika resultat och följder/konsekvenser av labben beroende på hur man utformat själva raketen. Eleverna fick ett pussel med begrepp, förklaringsmodeller och sambandsord att tillsammans i grupper försöka skapa ordning och mening i. Det löste ni toppen!
Slutsatserna blev väldigt bra, lite olika men de flesta löd sedan ungefär såhär: “Värmen från tändstickan gör så att det blir varmt. Tändstickan i foliet tänds. Det sker en kemisk reaktion och ett nytt ämne har bildats, det bildas koldioxid. Molekylerna rör sig snabbare vilket leder till att det tar mycket större plats. Följden blir att inuti foliehatten får gasen inte plats. Det skapas tryck som leder till att folien exploderar eller att folien skjuts iväg. Fast form har blivit gasform. Värmeenergi blir ljusenergi och rörelseenergi.”
Vi har också varit på Gustavsbergs Konsthall och sett utställningen och deltagit i workshopen FABRIK med både röd och grön. Där fick vi lyssna och lära om Gustavsbergs historia, prova att skapa i lera och teckna av detaljer i utställningen. De fantasiblommor eleverna skapade bildade sedan en gemensam skulptur som vi kommer få till skolan när den är glaserad och bränd. Många upplevde pysselstunden både kreativ och vilsam och vi vill tipsa om att Atéljen har öppet för de som vill skapa mer i lera på tis – sön från 11 – 16. Gratis! 🙂
På matten har vi gått in på geometri och inlett med fokus på enheter och begrepp. Det är värdefullt om de som tycker detta är svårt tar alla tillfällen man kan i jul att träna på enheter – uppskattning och mätning och enhetsomvandling – så passa på att baka eller laga något gott till era nära och kära! Här på bilderna ser vi geometriska former som en person beskrivit utifrån en bild, och den andra personen har endast följt de muntliga beskrivningarna. Fantastiskt bra – eller hur?!
Händer under kommande vecka:
Måndag: Städning av skåp och klassrum
Onsdag: Jullunch
Torsdag: Exploria, mer info på Schoolsoft. Glöm inte matsäck. Skolavslutning i Gustavsbergs kyrka kl.18.30-19.15 med fackeltåg innan
Fredag: God Jul och Gott Nytt År! (Lediga till och med 8 januari 2020)
Allt gott önskar team Venus!

Venus veckobrev v.47

Hej alla starkt lysande Venusar!

Nu är det verkligen mörkt ute och en riktigt passande aktivitet i mörkret är att beundra stjärnhimlen och reflektera lite över vad vi lärt om astronomi, över universums ofattbara ofantlighet och även över det mod våra astronauter visat när de begett sig långt bort ut i det okända. Veckan som kommer fortsätter vi i smågrupper med redovisningar av era astronomifördjupningar. Det är roligt att ta del av all fin respons och goda förbättringsförslag som de som redan hållit sina fina presentationer fått. Heja er!

I höstmörkret passar det extra bra med något litet tilltugg i mellisväg på förmiddagsrasten. Venusarna har öppnat upp Ladans cafe på förmiddagarna. Se mer på schoolsoft. Vi har här ett härligt gäng!

 

På NO:n fortsätter vi i raketens namn med att laborera om Tändsticksraketen. Uppgiften går ut på att planera, genomföra och utvärdera en laboration som förbättras i flera steg. Dessutom repeterar och tränar vi labsäkerhet, samarbete, reflektera och analysera i labrapport och har roligt tillsammans. Elda säkert är kul! Egna experiment som genomförs utomhus hemma uppmuntras! Filma gärna och ta med och visa!

 

 

På matten har vi avslutat taluppfattningen med ett prov som klassen genomförde med bravur. Venus är exceptionellt bra på att ladda och satsa och göra sitt allra bästa när det gäller. Då visar samtliga elever fin respekt för kamraters arbetsro. Resultat kommer när alla skrivit – restprovstid för de som missat måndag morgon 8.10 eller onsdag eftermiddag 15.00. Vi fortsätter matematiken med problemlösning, överslagsräkning i olika situationer samt enhetsomvandlingar. En uppgift vi gjort i skolan handlade om att först uppskatta och sedan överslagsberäkna antalet tegelpannor som takrenoveringen krävt.

   

 

  

En rekommenderad övning därhemma är att vid middagsbordet samtala kring och uppskatta och enhetsomvandla olika enheter.

Vad rymmer mjölkglaset? 2,5 dl – 25 cl – 250ml – 0,25l

Vad väger gurkan? 700g – 0,7 kg – 7hg

Gör det gärna som en liten tävling. Mät/väg och låt den som kom närmast få en liten belöning!

 

Må så gott i mörkret! Nästa helg blir det advent! Mys! /Mentorerna i Venus

 

Kommande händelser:

Workshop för Venus tisdag röd 26/11 och för Venus grön tisdag 3/12

Se mer info på schoolsoft och här nedanför.

Omvärldsdag med museibesök – onsdag 27/11. Alla elever har fått sitt förstahandsval av museum, grupper presenteras på måndagens mentorstid. Medtag: matsäck, dryck, frukt, räkna med att dagen pågår 08.00 – 15.30.

 

Visning och workshop i utställningen FABRIK
Välkomna till Gustavsbergs konsthall!

Alla klasser i ÅK 7 Värmdö är välkomna till konsthallen för ett spännande program i utställningen FABRIK under höstterminen 2019!

Höstens utställning FABRIK handlar om platser som har präglats av hantverksindustrier. Gustavsberg är en sådan plats. Konstnärerna i utställningen ställer frågor om vilka betydelser som arvet av fabriken har. Det kan handla om platsens historia, hantverkskunskaperna som fanns där och vad som händer i platsens förändring. Genom utställningen får alla sjuor en bredare förståelse för Gustavsbergs och Värmdös historia.

Konsthallens program för skolor syftar till ett roligt och meningsfullt möte med konst och konsthantverk. Besöket börjar med en visning som följs av en praktisk workshop. Workshopen anpassas efter utställningens tema och blir ett sätt att förstå genom att skapa själv. Se mer: www.gustavsbergskonsthall.se.