Friluftsliv i Grön Flagg-anda

Läsåret 20/21 satsar Lemshaga Akademi extra på att bedriva friluftsliv i alla stadier under alla årstider. Friluftsliv har i många år varit ett uppskattat återkommande inslag i idrottsundervisningen. Vi vill gärna kalla friluftsliv som en del av vår skolas profil. Nytt för i år är att även åttondeklassarna har extra friluftsliv på schemat i samverkan idrott/NO.

Några av skolans mål är att varje elev:

  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Genom att vara ute i skog och mark och njuta av naturen föds ett engagemang i miljöfrågor och väcks intresse för djur och natur. Det föder också en förståelse för vårt kulturarv. Utevistelse ger barn möjlighet att utveckla sin grovmotorik och samtidigt sin hälsa. Detta är ett aktuellt ämne då samhället i stort blir mer och mer stillasittande. Under en pandemi med all innevistelse, skärmtid som skenar iväg, inställda fritidsaktiviterer och ökande ensamvaro är det extra värdefullt med organiserad utevistelse på schemat.

Gemensamma aktiviteter utomhus av problemlösande och samarbetskrävande karaktär bygger dessutom gemenskap med hela storklassen röd och grön grupp då vår skola är tvåparallellig. Då Lemshagas treårsmål handlar om hjärnan kopplat till utbildning i skolan samt hur miljö – fysisk och psykisk – påverkar inlärning kommer även detta vara ett stort fokus under friluftslivet.

  

 

Vad har vi gjort hittills?

Lägerdagar i skolstart med bad, livräddning i havet, vandring i skog och längs havsbandet. Vi har arbetat med olika samarbetsövningar i kombination med naturupplevelser samt lagat mellis utomhus över öppen eld och även lagat mat på stormkök.Vi leker, samarbetar och eldar och myser tillsammans. Det är fantastiskt roligt att få vara ute med 50 stycken engagerade 14-åringar i skogen och känna att de är med för att de vill, inte att de måste.

Elever i olika åldrar har lagat mat på stormkök – alltifrån att värma dryck i tidiga åldrar till att koka pasta och steka köttbullar eller att woka från grunden. Vi har även plockat bär och lagat sylt som vi använt till krabbelurer eller en tredelad blåbärspaj.

Vi har schemalagt samplanerat friluftsliv ungefär varannan – var tredje vecka med idrottslärare och NO/Sv-lärare i samverkan. 

Eleverna får komma med förslag och önskemål på olika aktiviteter i projektet som vi utvärderar allteftersom. Dessutom har vi en stegrande svårighetsnivå i de olika momenten så att alla elever kan utvecklas och komma till sin rätt.

 

 

Hållbar utveckling och Grön Flagg?

Barn och unga som vistas i naturen blir mer rädda om och engagerade i miljöfrågor. Vi tror att det på sikt kommer att påverka deras ekologiska fotavtryck positivt. Lek och samarbetsövningar utomhus påverkar gruppen positivt socialt. Friluftsliv i sin natur är dessutom genusneutralt och underlättar i målsättningen att låta varje individ utvecklas och utmanas på sin egen nivå. Elever som känner sig trygga och får vara sig själva mår bättre och det leder till hållbar psykisk och fysisk hälsa. Dessutom har vi så himla kul när vi är ute i skogen tillsammans!

Hör gärna av er om ni undrar något! /Gottis och Malin

Merkurius Veckobrev v.47

Hej alla goa Merkuriusar med familjer!

 

Vi inledde veckan med att utvärdera hemundervisningsveckan. Vi är tacksamma för allt stöd och fix från er därhemma för att detta skulle fungera. Tack! Stora merparten av eleverna upplevde veckan positivt – härligt att höra! Vi lärare hade efter en veckan saknat våra elever något mer än de saknat oss, vad det verkar 😉

Några stjärnor, positiva röster: att det varit kul prova digitalt på riktigt, skönt jobba hemifrån i lugn och ro, gick snabbare få hjälp över meet, ingen restid i onödan, var lättare lyssna på genomgång när ingen pratar, fick mycket gjort, kul se hur andra har det.

Några önskningar, det som fungerade sämre: saknade kompisarna, svårt komma igång, svårt be om hjälp när alla hör, tråkigt utan sällskap, svårt hinna fixa lunch, jobbigt synas på kamera, segt med teknikstrul.

Vi fortsatte även arbetet på mentorstiden med att få eleverna att utmana sig själva i en övning som kallas Utmaningstrappan från Psykologifabriken. Fokus i just denna övning handlar om att ta plats och prata inför folk. Läs gärna mer i länken. Det är intressant detta att det som är allra mest utmanande för den ena – tex. att sjunga inför andra eller att prata på främmande språk, är riktigt bekvämt för någon annan, och tvärtom.

Kommande utmaningar – teaterprojekt

På svenskan har klassen testat att dramatisera olika scener, pratat om hur teatermanus är uppbyggda och nosat på det verkliga manuset inför vårt kommande teaterprojekt. Roligt att så många visar både engagemang och intresse för detta! Heja er som vill och vågar! I detta projekt är flera av skolämnena involverade – bl.a svenska, musik, SO, engelska, teknik, bild. Kommande onsdag kommer båda klasserna att arbeta på distans halva dagen hemifrån (niorna skriver NP, kräver lugna lokaler), och andra halvdagen på plats i skolan med teaterprojektsuppstart i musikladan med musiklärare Jonas och regissör Lisa.

NO –  aktuellt just nu

Inom biologin arbetar vi med evolution och har bland annat diskuterat kring hur resistenta bakterier som muterat kan vara en konsekvens av receptfri antibiotika. Vi har sedan kopplat aktuella nyheter kring muterade coronavirus och minkar i Danmark till vad vi läst. Vad har vi sett? Vad tänker vi? Vad väcker det för frågor? Det är intressanta tankar som kommer fram. Klassen har arbetat med olika texter, filmer och med instuderingsfrågor och diskusssionsuppgifter kring detta, och tillsammans valt ut vad som är viktigast att kunna inom området. Se schoolsoft/classroom inför kommande veckas läxprov.

 

Dags att börja fundera inför gymnasievalet!?

I helgen går en digital Gymnasiemässa av stapeln, tillgänglig online även framåt. En tidning med massor av information finns digitalt och i papperskopia att hämta på skolan. Läs, fundera, diskutera gärna tillsammans kring detta redan nu därhemma.

Kommande:

Onsdag 25/11: Schemabrytande dag då niorna skriver NP.

2 h teaterprojekt med Jonas och regissör Lisa. Se schoolsoft.

Grön börjar 8.20 hemma, har lång lunchvila, kommer till skolan 13.20 – 15.20

Röd börjar 8.20 -10.20 på plats i skolan, åker hem för lunchvila, har hemundervisning till 14.20.

Julavslutning fre 18/12

 

Med önskan om en härlig helg och en bra kommande vecka! /Merkuriusteamet

Merkurius veckobrev v.40

Hej alla Merkuriusar!

 

Tack för ytterligare en bra vecka! Klassen fortsätter jobba på bra, har fin stämning och gruppen når fina studieresultat. Heja er! Tack också för positiv respons på utvecklingssamtalen. Vi mentorer fortsätter kommande vecka att återkoppla till alla som höll sina samtal själva.

 

Normer och värden, arbetsro

Teambuilding är viktigt och värdefullt! På torsdag går vi till skogs igen – mot trevligt umgänge, friluftsliv och härliga skogsupplevelser bland trolsk urskog och på vidsträckt myr. Vi kommer vandra, göra upp eld på olika sätt och grilla korv samt något litet sött. Se mer om när och var på schoolsoft. Tanken med detta är ju att både njuta natur och friluftsliv samt svetsa vår grupp ännu starkare samman.

Vad gäller arbetsro och lugn i skolan så börjar det bubbla och hända lite grejer titt som tätt, så innan det pyser över vill vi påminna om att:

*Låt lek ske på rasterna – hjälp varandra och oss pedagoger att hålla fokus på lektionstid. Tillsammans når vi längre. Skratta – ja! Busa – nej!

*Delta bara i lekar/bus som är roligt för alla inblandade

*Fotografera ingen annan utan den personens vetskap

 

Matte och NO

På matten jobbar vi med negativa tal och tidszoner. På bilderna klassens brainstorming kring olika tillfällen som kräver negativa tal och en diskussion kring”Går det att resa iväg och landa vid samma tidpunkt som man avreste?”.

Filmen “En obekväm sanning” från klassens födelseår 2006 väckte många intressanta och både djupa och fina tankar på NO:n. Tack för att ni delar med er – även om jag vet att glasspinnedragning är jobbigt för flera. Det är enormt värdefullt att höra många olika röster i klassrummet. Filmen handlar om forskning kring klimatförändringar. Efteråt har vi diskuterat både vad diagrammet som sträcker sig 650 000 år bakåt egentligen visar, vad man kan förutspå kring kommande klimat, hur orkaner påverkas av varmare vatten och varför värmeböljor över 38 grader är så jobbiga för oss människor. Intressanta diskussioner. Vi har också inlett ett arbete om celler med att titta på dem i mikroskop och läsa och se film på NE som är vårt nya digitala läromedel.

 

 

Kommande händelser:

V 41 5/10 mån Livskunskap Merkurius grön (se schoolsoft)

V 41 To Friluftsliv 13 – 18 – du behöver vattenflaska, kläder för väder, bra skor att gå i och en frukt/mellis. En ficklampa och ett sittunderlägg kan också vara bra att ha. (Kompledigt ges tor em 22/10)

V 42 12/10 mån Livskunskap Merkurius röd (se schoolsoft)

V 42 16/10 fre Orientering Friluftsdag

V 44  Höstlov

 

Med önskan om en härlig helg och kommande vecka! /mentorsteam Merkurius

 

LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

LPP Biologisk utveckling – växter, djur, fotosyntes/cellandning, celler, evolution

När? v. 35 – 43

Ansvarig: Malin Björn

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur kan vi genomföra en jämförande laboration?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? 

Vilka tecken på mänsklig påverkan kan man se i naturen?

Vilka är konsekvenserna av försurning? (labben)

Vilka är konsekvenserna av övergödning? (labben)

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

Hur fungerar en växtcell? Djurcell?

Vilka slags växter finns?

Vad behöver ett frö för att gro och växa?

På vilka sätt skiljer sig fröväxter och sporväxter åt?

Hur har livet på jorden utvecklats?

Vilka olika slags djur finns?

Hur kan man se släktskap mellan olika djurarter?

Vad kan man lära sig vid en dissektion?

Hur fungerar fotosyntesen? (samt reaktionsformel) 

Vad innebär förbränningen? (samt reaktionsformel) 

Vad är det för skillnad på fotosyntes och förbränning? 

Vad gör växterna med det socker som de bildar i fotosyntesen? 

Vad behöver vi energin till i förbränningen?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

 

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med godkoppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslagpå hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hosnågra åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinomdessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, lektionsuppgifter, inlämning av NO-logg med skisser,  planscher och egna reflektioner, muntlig inlämningsuppgift, genomförande av laborationer, laborationsrapportinlämning.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Se classroom

Vecka 35

Vi pratade om terminsplanering LÅ20-21.

Vi diskuterade vad man ska undersöka om man ska jämföra två sjöar och hur. Gruppvis i Chalk Talk.

 

 

Vecka 36

Sjöar genomgångsfilm:

10 min klipp (såg vi ihop, som språk och faktadusch) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

13 min klipp (att titta hemma som repetition) https://classroom.google.com/w/MTUyMzY1NDM3MjA2/t/all

 

Läs en kort text på Ugglans: https://biologi.ugglansno.se/biotop-sjon/

(där finns frågequiz och begreppskort mm med)

Jämför två sjöar -uppgift: https://docs.google.com/document/d/1kC7XXltwDoa2cL_wvvMq5EzqFP6EDvkw9d-9fGtiZUc/edit

 

Vecka 37

Fortsatt arbete med sjöekologilab samt läs- och reflektionsuppgift Globala Målen – Agenda 2030.

Påbörjad labrapportskrivning.

 

 

 

Kommande:

Undersök en cell

Undersök en blomväxt

Ämnenas kretslopp, klimatpåverkan: https://www.ne.se/varldens-klimat/samband

Vad behöver ett frö för att gro och växa bra – lab

Undersök sporväxter – lab

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Att lära om hur livet på jorden utvecklats och hur växter och djur är uppbyggda ger förståelse för vad som påverkar det egna livet. Kunskap och förståelse för evolution – hur utvecklingen kan fortsätta och vad som riskerar att påverka den. Biologi och främst ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får ta ansvar och genomföra laborativa undersökningar ger kunskap som fastnar i hela kroppen. Att utforma projekt och redovisa på kreativa sätt enligt elevens eget val bygger på den egna vilja och det egna skapandet och ger utrymme för många olika sätt att lyckas.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “tummen upp, ner, åt sidan” eller “två stjärnor och en önskan” både muntligt och skriftligt på olika sätt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på förbättringar i utformning av innehåll och val av uppgifter.

 

Algebra, formler och tal – vacker matematik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v. 35 – 47

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan man tolka ett mönster och sedan fortsätta bygga efter mönstret?
  • Hur kan man uttrycka mönstret i ord? 
  • Hur kan man hitta en formel till mönstret?
  • Vad är en aritmetisk talföljd? Vad är en geometrisk talföljd?
  • Vad är potenser? När används de? Hur räknar vi med de?
  • Vad innebär tiopotens- och grundpotensform?
  • Underlättar prefixen?
  • Vad är positiva respektive negativa tal?
  • Hur använder vi algoritmer i de fyra räknesätten?
  • Hur används de fyra räknesätten med de negativa talen som ni mött tidigare?
  • Vad är kvadratrötter och när och hur använder vi det?
  • Vad är algebra?
  • Hur och varför använder vi variabler? Vad är en obekant? Vad är en konstant?
  • Vad är ett uttryck (algebraiskt/numeriskt)? 
  • Vilka prioriteringsregler har vi?
  • Hur förenklar man?
  • Hur multiplicerar man med parenteser?
  • Vad betyder likhet inom algebra?
  • Hur går balansmetoden till? Finns det andra lika användbara metoder?
  • Vad innebär prövning?
  • Hur kan ekvationer bidra till effektivare problemlösning? Hur kan man ta hjälp av ekvationer i andra områden inom matematiken?
  • Hur kan man använda sig av algebra/ekvationer i vardagen?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
  • formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • föra och följa matematiska resonemang, och
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för   frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll från kursplanen:

  • Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer.
  • Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
  • Centrala metoder för beräkningar med tal och tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.
  • Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer.
  • Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.
  • Metoder för ekvationslösning.
  • Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder.
  • Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska arbeta med problemlösningar som handlar om att hitta mönster och använda dem som utgångspunkt för att väcka intresse och skapa kreativt. Använda matematik för att skapa vackra mönster. Gå djupare in i delar i taluppfattningen allt eftersom då de behövs i arbetet med mönster och formler. Skapa förutsättningar för alla att hitta egna strategier för att konstruera egna formler till mönster. 

Vi startar de flesta lektioner med en Think-Pair-Share uppgift på miniwhiteboard för att komma igång, hjälpas åt och lära tillsammans. Det blir en hel del färdighetsträning i potenser, fyra räknesätt, prioriteringsregler samt hur man hanterar negativa tal. Mycket egen träning i att lösa ekvationer samt resonerande under lektionstid över hur man använder ekvationer vid problemlösning. Varje elev ges möjlighet att arbeta på tre olika svårighetsnivåer och fler övningsuppgifter samt utmaningsuppgifter som alltid finns tillgängliga.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Resonemang och problemlösning bedöms på olika sätt under lektionstid. Aktivt deltagande under lektionsuppgifter är viktigt så att eleven får många chanser att lyckas. Flera mindre lektionsuppgifter görs enskilt som lektionsbedömning och lämnas sedan in för bedömning. Eleverna skriver en enskild matte-logg med samlade redovisningar. Ev avslutar vi med ett prov v.46.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan lösa… Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.

 

Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.

 

Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för… Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang.

 

I redovisningar och diskussioner… I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.  I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

För genomgångar, länkar och lektionsuppgifter  – se Classroom.

Vecka 35

Mönster – hur hitta dem? Vad var ett mönster inom matematiken för något? Visst fanns det olika sorters talföljder? Vi dammar av vår tidigare kunskap inom området och bygger mönster med stickor, prickar och annat materiel.

Arbetsblad 2.1

Problemlösningblad Mönster

Vecka 36

Vissa mönster beskrivs av potenser. Vad innebär det och hur arbetar man med dem? 

Träning på kapitel 1.4 och 1.5 i Prio 8.

Övningsblad 1.4 och 1.5

 

Vecka 37

Mer om potenser och mönster. Gör ett mönster av en talfölj. Arbete tillsammans i klassrummet med olika problemlösningsuppgifter samt i Prio 8 kap 1.4 och 1.5.

Vecka 38

Mönster och formler – Kapitel 2.2. Hur var det nu man gjorde för att skriva en formel till ett mönster? Vi lyfter upp och repeterar fyrfältaren samt tränar i boken.

Film om mönster och formler

Fyrfältaren

 

Vecka 39

Vad innebär negativa tal? När används de och hur kan man räkna de fyra räknesätten med dem?

Film om negativa tal

Arbetsblad 1.1C

Arbetsblad: Tidzoner

Film om mult. och div. med negativa tal
Arbetsblad 1.3D

Vecka 40

Kvadratrötter/Kvadrattal! Vad är det? Vi kopplar tillbaka till geometrin för att se användningen av dem. 

Film om kvadrattal och kvadratrötter

Arbetsblad 1.6

 

Vecka 41

Vad är algebra? Repetition av uttryck – vad är ett uttryck? Vad är ett numeriskt vs algebraiskt uttryck? Prioriteringsreglerna. Hur skriver, förenklar och tolkar man ett uttryck?

Uttryck med parenteser. Hur gör vi för att ”plocka bort” parenteser?

Film 1 Förenkla uttryck med parenteser

Film 2 Förenkla uttryck med parentes

Övningsblad 2.3A  + Övningsblad 2.3 B

Algebradomino.

 

Vecka 42

Tiopotenser och grundpotensform – ett sätt att kunna skriva samtliga tal med hjälp av tiopotenser.

Tiopotenser arbetsblad

Film om grundpotensform

Arbetsblad-1.7

 

 

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna använda de fyra räknesätten och kunna växla mellan representationsformer som ord, tabell och formler är av betydelse för att senare kunna lösa problem även i andra sammanhang. Taluppfattningen är grundläggande inom alla andra avsnitt i matematiken. Algebran är ett eget område inom matematiken, men också ett hjälpmedel inom många matematiska och naturvetenskapliga områden.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “tummen upp,ner, åt sidan” eller “två stjärnor och en önskan” både muntligt och skriftligt på olika sätt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på förbättringar i utformning av innehåll.

LPP Normer och värden – samarbete och friluftsliv

När?  LÅ 20/21

Vilka? Mentorslaget Merkurius (Annika, Malin, Patrik) samt Gottis (idrottslärare)

 

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi trivsel och trygghet i gruppen?

Hur gör vi för att skapa en stark vi-känsla och en stark självkänsla samtidigt?

Hur skapar vi respekt för andra, varandra och naturen?

Hur varierar vi arbetsmiljö för att öka vårt samarbete och vår kreativitet?

Hur gör man som elev för att kunna prestera så bra som möjligt efter sin egen förmåga?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden.

 

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi fokuserar på en stor klassgemenskap mellan Röd och Grön grupp genom att vi blandar grupper och arbetar i olika gruppkonstellationer samt åker på gemensamma utflykter. Vi strävar efter att alla ska känna alla och känna sig trygga med varandra för då har vi lättare att lära och vi motverkar dessutom utanförskap och mobbing. 

Vi kommer att göra många gemensamma aktiviteter utomhus av problemlösande och samarbetskrävande karaktär för att bygga gemenskap med hela Merkurius. Detta under lägerdagar samt även sist på torsdagar under begreppet “Friluftsliv” som är ett samarbetsprojekt i Idrott och NO.

Då Lemshagas treårsmål handlar om hjärnan kopplat till utbildning i skolan samt hur miljö – fysisk och psykisk – påverkar inlärning kommer även detta vara ett stort fokus under mentorstimmarna. 

Till vår hjälp använder vi bland annat boken “Fysisk lärmiljö”. Vidare kommer Merkurius att fortsätta utveckla sina förmågor kring studieteknik och öka sina kunskaper och förmågor kring ett växande mindset.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. 34 on-fr Lägerdagar helklass 
  2. 35 må – ti Uppstartsdagar Ladan i blandade grupper 7-9 med samarbetsfokus
  3. 35 to Bärplockning och livräddning öppet vatten
  4. 36 må Skapa film om våra trivselregler
  5. 36 to Laga gott på stormkök – lab
  6. 38 må Inför utvecklingssamtal
  7. 38 to Sjöekologiundersökning i liten grupp
  8. 39 må Utvecklingssamtal
  9. 41 må Livskunskap i Kyrkans regi (M grön)
  10. 42 må Livskunskap i Kyrkans regi (M röd)

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Undervisningen ska främja att eleverna utvecklar sin förmåga i samarbete och kreativitet. Vi lär mer tillsammans och av varandra än på egen hand. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare.

Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Vi använder vår fantastiska skolmiljö för att lyfta undervisningen och ger utrymme för ute-undervisning.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Eleverna ges utrymme att utvärdera genomförda aktiviteter med respons enligt modellen “två stjärnor och en önskan” både muntligt, analogt och digitalt. Eleverna får även möjlighet att komma med egna förslag på gruppstärkande friluftslivsaktiviteter.