LPP Ekologi och miljö

LPP Ekologi och miljö

Ansvarig/Ansvariga: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 16 – 23

Gleerups – avsnitt 9 – ekologi och miljö

Se främst Classroom NO för lektion för lektion och uppgifter.

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är ett ekosystem?

Vad påverkar ett ekosystem? (abiotiska och biotiska faktorer)

Varför är biologisk mångfald bra?

Vad innebär en ekosystemtjänst?

Vad menas med begrepp som art, population och nisch?

Vad är ett växtsamhälle och ett djursamhälle? Nedbrytare?

Vad är en näringskedja? 

Vad är en näringsväv? Vad händer om en art i en näringsväv försvinner? 

Varför finns det så få toppkonsumenter jämfört med producenter? (näringspyramid) 

Vad skulle vi vinna på att äta vegetariskt?

Vad innebär kolets, närsalternas och vattnets kretslopp?

(Hur fungerar fotosyntesen? (från i höstas) 

Vad innebär cellandningen/förbränningen? (från i höstas) 

Varför är ett tunnare ozonlager ett problem? (från i höstas) 

Hur fungerar växthuseffekten? (från i höstas) )

Hur sprids giftiga ämnen i naturen?

Vilka är konsekvenserna av övergödning?

Vad menas med näringsrik/näringsfattig sjö? Försurning?

Varför är toppkonsumenter extra utsatta för fettlösliga gifter?

Vilka är de vanligaste miljögifterna?

Vilka är FNs hållbarhetsmål? (känna till att Agenda 2030 finns och något av målen)

Hur kan vi lösa våra miljöproblem – lokalt och globalt?

     

Ekologi – begrepp och provfrågor

Begreppsträning digitalt

Träningsquiz om ekologi 1:

Träningsquiz om ekologi 2:

Träningsquiz om ekologi 3:

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i naturen och samhället
  • planera och genomföra sytematiska undersökningar

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
  • Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
  • Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
  • Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
  • Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
  • Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan samtala om… Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden medenklamotiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven… I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt.  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

Eleven kan genomföra… Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formuleraenkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
I arbetet använder eleven utrustning… I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerandesätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligtsätt. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivtsätt.
Eleven kan jämföra… Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med visskoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utveckladeslutsatser med relativt godkoppling till biologiska modeller och teorier. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutveckladeslutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier.
Eleven för… Eleven för enklaresonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för utveckladeresonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Eleven för välutveckladeresonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. 
Dessutom gör eleven… Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

 

Eleven undersöker… Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven… Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.

 

Eleven har… Eleven har grundläggandekunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklaraoch visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven har mycket godakunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på sambandinom dessa och något generellt dragmed godanvändning av biologins begrepp, modeller och teorier.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, laborationer, gruppuppgifter, diskussioner.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Diskussioner under lektioner, laborationer, reflektioner, lektionsuppgifter, laborationsrapporter i NO-logg, mindre prov.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v 16

Vad är Ekologi? Värdet av Biologisk mångfald? 

Samband i naturen: ekosystem, population, växt- och djursamhälle, nedbrytare, producent, konsument, toppkonsument.

v 17

Ekologiskt samspel. Varför behövs myggan?

Uteaktivitet: rådjursleken, 

Ekologiska modeller: näringskedja, näringsväv

Fixa klart händelselådor (tk)

v 18

Ekosystemtjänster – hur har vi nytta och njuter av naturen?

FNs Globala mål.

Skogens ekosystem.

Fotosyntes, cellandning – abiotiska och biotiska faktorer.

v 19

Samspelet i naturen: naturligt urval, anpassning, ekologisk nisch, 

Laboration: Exkursion ekosystemet skogarna runt Lemshaga

v 20

Näringspyramiden – vad kostar det vi äter?

Gör klart näringsvävar.

Sjöns ekosystem. Övergödning, försurning, näringsfattig/ näringsrik sjö, 

Laboration: Undersök indikatorer – syra, neutral, bas.

v. 21 Lov

v. 22

Försurning

Kretslopp i naturen – kolets, vattnet och närsalternas kretslopp.

Repetition inför provet

v.23

Prov

Miljöproblem: Ozon – freoner, miljögifter.

Klimatspelet

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Ekologi är ett ständigt aktuellt ämne i media. Att ha en kunskap om ekologi gör att vi kan ta ställning i frågor som rör ekologi, hållbar utveckling etc. Kunskap i ekologi hjälper eleverna att lära sig hur vi tillsammans kan arbeta för en bättre miljö och värld.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Att eleverna själva får arbeta kreativt, inne och ute, med mycket samarbetsinslag i naturmiljö med delvis fria ramar syftar till att lärandet skall ske enligt Reggio Emilias principer.

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation

Venus veckobrev v.18

Tack för ytterligare en bra vecka Venus!

Det är härligt att vi nu är tillbaka i en nästan normal skolsituation där de allra flesta elever och lärare är friska och kan komma till skolan. Vi fortsätter tvätta händer och bänkar, hålla avstånd och anpassa oss så gott vi kan för att undvika smittspridning och är tacksamma för att vi alla hjälps åt med detta. Uterast är att föredra och det är roligt att se hur det fina vårvädret lockar till både basketspel, king och hopprepshopp! 

NO och Matte

När det fungerar försöker vi gå ut och njuta av både frisk luft och uteundervisning. Här på bilderna en ekologilek kallad “Rådjursleken” som visar hur konkurrens om mat och brist på vatten och skydd påverkar populationen av rådjur. Vi avslutar terminens NO med ett projekt om ekologi och miljö och hoppas få många fler lektionstillfällen utomhus.

På matten fortsätter vi vårt arbete om bråk och går nu in på procent. Ett av de vanligare inslagen på lektionerna är att vi redovisar problemlösning på miniwhiteboards och jämför olika lösningar med varandra.

Trafiksituationen

Det är en oerhört pressad trafiksituation på mornarna med många fler bilar än vanligt på Lämshagavägen. Vi förstår att flera av er undviker trånga bussar men önskar att alla barn/ungdomar som kan går från busshållplatsen istället för att köra hela vägen ner till skolan. Eller om möjligt cyklar till skolan. Om detta inte går ber vi er att komma med större tidsmarginal till skolan för att minska både stress och trafikkaos. 

 

Hoppas ni alla haft en härlig Valborgshelg med mycket skön utevistelse! /Venuspedagogerna

 

Kommande viktiga datum 

v 21 – Mån 18 maj: Studiedag
v.21 – Tis – ons 19-20 maj: Obligatoriska komma ikapp dagar. De elever som behöver komplettera uppgifter inför betygssättning (missade eller ej klarade prov, missade övningar viktiga för bedömning eller liknande kommer att kallas till skolan dessa dagar). Övriga har studiedag. Information om vad som gäller för just dig ges senast måndag v. 20.

v.21 – Tors – Fre 21-22 maj: Lovdagar
v. 24 – Må 8 juni: Friluftsdag.
v.24 – Tis 9 Juni: Klassens dag
v.24 – Ons 10 juni: Skolavslutning

Venus veckobrev v 14

Hej alla härliga Venusar!

 

Denna vecka innan lovet har präglats av lugn och ro, flitiga elever och göra-klart-anda ihop med en del humor och många skratt. Vi har varit fortsatt extra noga med handtvätt, försökt hålla avstånd mellan varandra och tvättat bord i klassrummen extra noga. Samtidigt har de flesta av eleverna varit friska och på plats och en del Corona-oro verkar ha lagt sig. Vi tittade dock på en simulering som svt gjort på mentorstimmen – apropå vilken betydelse det har med Social Distansering – vikten av att vi alla som kan väljer ett påsklov på hemma plan.

Gul! är kul!

NOTk

På NO:n har vi redovisat elproduktreflektionerna i muntliga gruppdiskussioner. Då hade vi några klasskompisar med på distans. Det var en glädje att se eleverna lösa detta både tekniskt och praktiskt alldeles galant, stötta varandra i arbetet och dessutom spontant börja dela ut “two stars and a wish”. Finingar! Bedömning kommer i schoolsoft efter påsklovet.

 

 

Vi har även tillverkat vår egen “styluspenna” med hjälp av en bläckpenna, tops, folie och lite vatten. Ett sätt att knyta ihop praktisk ellära med teknik och behov av möjligheter för distansundervisning. Här nedan ser ni några bildexempel.

 

 

 

 

 

Matte

Vi arbetar med bråk och har börjat lösa olika problem med bråk som arbetsredskap. Här ovan ett problem där saften blivit felblandad och måste få rätt proportioner saft : vatten igen. Då passar det bra att dricka saft och mysa lite tillsammans. Tack för positivt deltagande och extra tack till en go elev som bjöd på kakor till!

Veckan efter lovet

Vi startar skolan igen (förhoppningsvis som vanligt) efter påsklovet med lektioner enligt schema tisdagen 14/4

Med önskan om en fenomenalt härlig påsk, ett ljuvligt soligt lov och lite gottis i äggen från haren! /Venuspedagogerna

LPP Bråk och procent

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v 11-18

Prio Kapitel 4 s 120-167 alt Gleerups år 7 kap 4

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur skriver man ett tal i bråkform och blandad form? Vad är täljare och nämnare?
  • Hur stor andel är markerad/färgad?
  • Hur jämför man tal i bråkform?
  • Hur förlänger och förkortar man bråk?
  • Hur skriver man bråk i decimalform?
  • Hur adderar och subtraherar man tal i bråkform?
  • Hur multiplicerar man tal i bråkform?
  • Hur uttrycker man tid i bråk?
  • Hur beräknar man andel i procentform?
  • Hur beräknar man andelen vid förändring i procent?
  • Hur gör man beräkningar med procent i vardagliga situationer (delen med huvudräkning och miniräknare)?
  • Hur beräknar man det hela, 100%?
  • Hur hänger bråk, procent och decimalform ihop?
  • Hur använder vi oss av bråk och procent i vardagen?

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap. En viktig del när det gäller elevers taluppfattning är att kunna växla mellan olika uttrycksformer. Vi kommer att träna på att förstå att bråkform och procentform beskriver samma andel, men bara skrivs i olika former. Vi kommer försöka göra kopplingen tydlig mellan bråkräkning och procenträkning genom att använda begreppet andel.

Vi kommer arbeta med följande:
Grundläggande egenskaper hos bråk
Jämföra bråk utifrån taluppfattning
Skapa förståelse för bråks storlek.
Metoder för beräkningar med tal i bråkform och decimalform.
Förlänga och förkorta bråk.
Addera och subtrahera bråk
Procenträkning
Grundtyperna av procentproblem: att beräkna andelen, delen och det hela

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar , diskussioner t ex ”starters”, praktiskt arbete,  spel och egen träning både digitalt och i bok med uppgifter på olika nivåer och med olika förmågor.

OBS! Följ tidsplanen som står för varje vecka. Om du inte är klar så blir det läxa till veckan därpå.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Samtal och diskussioner där eleverna får berätta hur de tänkt och resonerar, inlämning av övningsuppgifter, digitala läxförhör i kunskapsmatrisen, inlämningsuppgift, begrepps- och kapiteltest samt prov.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vecka 11 och 12

  • Lektion 1 och 2 Genomgång och diskussioner kring bråk och olika uttrycksformer av andelar
  • Arbetsblad 4.1 samt räkna två nivåer på kapitel 4.1 i Prio s. 122 – 125
  • Lektion 3 Vi fortsätter uttrycka bråk på olika sätt
  • Kort repetition av förlänga och förkorta bråk
  • Arbetsuppgift Tal i bråk, procent, decimalform, tallinje 
  • Lektion 4 Jämföra Bråk. Vi tittar på hur man kan jämföra bråk med referenspunkterna 0, 1/2 och 1 samt större än, mindre än, lika med.
  • Arbetsblad 4.2  samt räkna en – två nivåer på kap 4.2 s. 126 – 128

Film om att jämföra bråk

Vecka 13

  • Lektion 1 Fortsatt träning på kap 4.2 Jämföra bråk
  • “Vilket bråk om jag får fråga” – frågelek
  • Lektion 2 Kan vi skriva bråk på olika sätt fast de är lika mycket värda? Vi fortsätter diskutera begreppen förlänga och förkorta. Det är kapitel 4.3 och sidorna i boken är 129-132.
  • Vi testar att arbeta i Gleerups Matte år 7 – kap.4.2 för att ha digital åtkomst. Se classroom. Vi tränar två spår digitalt med automatisk rättning.
  • Gemensam gruppuppgift – para ihop bild med bråk.
  • Lektion 3 och 4 Vi fortsätter med tal i bråkform och decimalform. Gleerups år 7 kapitel 4.3.
  • Quizlet digitalt spel med bråkform, decimalform
  • Bråkstaplar Bilda bråk med multilinkkuber

PRIO kap 4.1 PRIO kap 4.2 (scannade sidor från matteboken för er som ej har den med er)

Film om att jämföra bråk se 12 min.

Film om förlänga och förkorta bråk

Filmer (scrolla längst ner på sidan): https://www.matteboken.se/lektioner/skolar-7/brak-och-procent/braktal

Vecka 14

  • Lektion 1 – Addera och subtrahera bråk Vi övar digitalt i Gleerups år 7. Se Classroom som är länkat från schoolsoft.
  • Fördjupningsuppgifter i eget Classroom
  • Lektion 2 Problemlösning “Felblandad saft”
  • Lektion 3 – fortsatt träning
  • Problemlösning “Träna tillsammans” och “Beduinens döttrar”
  • Bråkpussel Para ihop bråk med samma värde i ett pussel

Film om addition och subtraktion av bråk

Vecka 16

  • Lektion 1 Problemlösning “Blockmodellen”

Kommande länkar:

Film om multiplikation av bråk

Länktips till bråktavla

Facit Arbetsblad

Sammanhang och aktualitet

Bråk är ett område som är grundläggande inom matematiken. Många har svårt med det, men för att komma vidare tex med algebra så är det nödvändig kunskap.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
  • Eleverna får aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
  • Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas.

Utvärdering – Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – förmågor

  • Förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder
  • Förmåga att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
  • Förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Förmåga att föra och följa matematiska resonemang
  • Förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser

Centralt innehåll från kursplanen
• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska
situationer.
• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital
teknik. Metodernas användning i olika situationer.
Samband och förändring
• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med
procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Du kommer bli bedömd i följande kunskapskrav: Problemlösning, Begrepp, Metod samt Kommunikation.

Venus veckobrev v.11

Hej alla härligt kämpande och ambitiösa!

 

Vi i Venus är så glada att vi har så ambitiösa och friska elever. Den gångna veckan har inneburit många tillfällen att redovisa sina kunskaper med göra klart-uppgifter, prov, muntliga redovisningar och glostest – och som ni levererar! Heja Venus! Ni lyser klart!

 

Detta trots en oro för Coronaviruset som sprider sig över världen. På matten under torsdagen pratade vi om Covid-19/Corona-oro. Här en liten info-film man kan se för bakgrundsfakta som vi pratat om i skolan tidigare. Alla fick denna gång först prata två och två och sedan lyssna in varandra i helklass. Frågeställningen var “Mina tankar kring olika saker som kan oroa med Coronavirusets utbrott”. Det var väldigt respektfull och fin stämning i klassen och många olika aspekter som kom upp: Oro för anhöriga och vänner med nedsatt immunförsvar, omsorg om kära äldre, oro kring privatekonomi, världsekonomi, jobb, kommande resor och aktiviteter som påverkas, oro för hur saker i samhället ska fungera (sjukvård, skola) eller varor som kan ta slut. Och oro för kortare sommarlov. Högt och lågt. Fånga gärna upp hur era egna barn tänker hemma. Vi tittade lite på aktuella nyheter och statistik och räknade på risker. Vi avslutade med att konstatera att vi är toppenbra allihopa som kämpar och gör vårt bästa trots oro och att gå i skolan nog är både roligare och mer utvecklande och lättsammare än att försöka sköta arbetsuppgifter hemifrån via internet.

 

Missat skolarbete vid sjukdom, ledighet, frånvaro

Elever som missat saker under veckan (liksom tidigare veckor såklart) behöver kolla mejl, classroom och schoolsoft för att kunna ta igen. Vissa missade uppgifter kan man med fördel göra klart hemma. Andra får  man fråga om efteråt. Ny chans till NO-prov måndag morgon 8.30.

 

Matte och NOTk

På matten har vi avslutat ett arbetsområde i geometri med två olika fördjupningsuppgifter: “Renovera ditt rum” eller “bygg en 3D kartong till Geomag”. Eleverna har arbetat enormt ambitiöst och kreativt med detta. Se resultatet här.

På NOTk har vi bland annat tränat begrepp inför prov med rutinen “Fråga Fråga Byt” och byggt klart händelselådorna där vi kopplat elmotor, summer, lampor, dioder, batteri och sladdar till slutna kretsar med olika teman. Kreativitet, pyssel och praktiskt hantverk om vartannat. Se några exempel här. Vi kommer att göra filmatiserade labrapporter om lådorna kommande vecka.

 

Händer kommande veckor:

(Tis 17/3 Föräldramöte inställt/framflyttat)

(Inspirationseftermiddag inställt/framflyttat)

30/3 fm Skolbio Venus “A Colony” i Gustavsberg

Påminnelse: Viktigt att kolla schoolsoft frekvent då information uppdateras mer ofta än vanligt.

v.15 Påsklov

 

Med önskan om en härlig helg och ytterligare en bra vecka! /Venuspedagogerna

Venus veckobrev v. 7

Hej alla goa Venusar med familjer!

 

Tack alla som visat förståelse för måndagens stängda skola – ni elever som fick en extra ledig dag som ni berättade varit sååå kämpig 😉 och varmt tack till er föräldrar som behövde fixa och trixa med yngre syskon för att lösa dagen. Vinterstorm och strömavbrott – vi får välan se om det blir mer och fler av sådant framöver. En snölängtan är vi dock många som har just nu. En vecka kvar till sportlov då några av er kanske får uppleva vinter.

NO-projekt

Vi fortsätter arbeta med ellära på olika sätt. “Elsäkerhet” kommer upp på måndag så om någon av er föräldrar har erfarenhet av elolycka eller farlig el på något sätt så berätta gärna för era ungdomar. Och ni ungdomar får gärna fråga runt. Hoppas händelsen hade lycklig utgång! Vi diskuterar detta vidare på måndag.

I övrigt bygger vi händelselådor där vi kopplar lampa, summer, elmotor med kablar och strömbrytare till kretsar med olika teman. Se LPP. Det är härligt att se kreativitet och samarbete flöda! Vi tittar också på fina filmer som förklarar statisk elektricitet. Här två exempel:

Med vikarie då Malin varit sjuk har klasserna även fått chans att diskutera Coronaviruset. Se några exempel i tankekartor här:

 

Matematik – geometri och problemlösning med tydlig kommunikation

Vi arbetar fortfarande med geometri och tränar begrepp och metoder, nu senast omkrets och area, kombinerat med att samarbeta kring olika sätt att lösa problem, att rita figurer som förenklar problemlösning och förtydligar vad och hur man tänker och gör. Mest utmanande är enhetsomvandling i 2D så det jobbar vi vidare med kommande vecka. Här är några exempel på hur tavlan kan se ut och lösningar som gjorts gemensamt på miniwhiteboards:

*Hur beror triangelns area av fyrhörningens?

*Hur skriver vi samma yta med olika areaenheter?

*Hur mycket tyg går det åt till ett helt tält?

 

Kommande vecka:

Venushäng fredag 21/2

Vi tänker oss en liten klassaktivitet med hela Venus dagen före sportlovet, dvs på fredag. Vi önskar att ni tar på er varma kläder, jacka, mössa, vantar och gärna långkalsonger (överdrag vore ju optimalt :)…) samt vinterskor eller varma sockor och en vattenflaska eller termos med dryck. Tider enligt vanligt schema, så vi ses 8.20 i Ladan – laddade med positiva tankar <3

Tisdag den 17/3 – Föräldrarmöte (OBS framflyttat!)

Mellan 17.30 och 18.00 fikar vi och umgås för att ytterligare lära känna varandra. Mötet startar kl. 18.00. Meddela gärna punkter ni vill ta upp.

 

Med önskan om en till härlig helg och en kämpavecka innan sportigt lov! /Venuspedagogerna