Geometri år 4

Geometri årskurs 4

Ansvarig lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor?

v.2-8 vt 2017

Vad?

Geometri (främst plangeometri)

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är geometri? När använder man och stöter på geometri?

Vilka geometriska former finns? Hur kan man beskriva dem med ord?

Hur används linjal, gradskiva och passare för att skapa geometriska figurer?

Hur kan vi mäta längd? Vilka enheter har vi?

Hur mäter man vinklar och vad kallas de?

Hur kan man räkna ut olika vinklar istället för att mäta?

Hur många ryms på en kvadratmeter?

 

 

Hur räknar man ut omkrets och area på olika geometriska figurer?

Vad innebär det att något är symmetriskt?

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

Eleven kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet.

•Eleven kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt.

•Eleven kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Klipp ut, klistra in

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.

Klipp ut matrisen

 

Hur ska vi arbeta?

Laborativt med tangrampussel, bilder, papper och olika redskap (passare, linjal, gradskiva, måttband, tumstock) och annat konkret material för att beskriva och konstruera olika geometriska former. Kreativt med att skapa vackra bilder med hjälp av matematik. Digitalt med att rita och utföra beräkningar på en egenritad modell av ett hus och färdighetsträna via olika länkar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Läxförhör i geometri i form av frågesport (Kahoot).

Problemlösningsuppgifter kopplade till omkrets, area och vinkelsumma.

Begreppförståelse genom att rita, beskriva och tolka geometriska figurer.

 

Resonemang

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

v.2 Tangram. Bilda olika geometriska former. Bygg och lös pussel.

v.3 Beskrivningar av geometriska former – namn, egenskaper. Geometrikonst.

v.4 Längd. Mäta, byta enhet, uppskatta längd. Äldre tiders enheter. Läxförhör.

v.5 Vinklar och deras namn. Använda gradskiva. Vinkelsumma.

v.6 Omkrets och area. På hur många sätt kan man göra dela en kvadrat i lika stora delar? Problemlösning.

v.7 Symmetri. Snöflingan. Intro digitalt projekt om hus.

v. 8 Fortsättning husprojekt, problemlösning.

 

Sammanhang och aktualitet:

Geometri är ett sätt att matematiskt förklara omvärlden, mäta och räkna på storlekar, sträckor och ytor. Byggnaderna runt oss är alla uppbyggda av olika geometriska objekt. Allt runt oss går att beskriva med matematiska begrepp och kan mätas på något sätt för att kunna jämföras. Att ha en god känsla för att kunna uppskatta längd och ytstorlek rimligt och kunna växla mellan enheter behövs för att t.ex. kunna följa med i nyhetsrapporteringar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet :

Kunskapssyn och lärande – Det livslånga lärandet

Detta arbetsområde är grundläggande för det livslånga lärandet och en viktig grund att stå på i allt som kommer framöver. Att ha en förståelse för den grundläggande matematiken är viktigt. Lärandet sker med förståelse och genom att vi tar tillvara elevernas olika egenskaper och sätt att lära. Frågor som Hur vet du det? Finns det fler sätt? skapar en nyfikenhet och lust att lära.

Värdegrund – Det livsdjupa lärandet

Att eleverna får möjlighet att utvecklas, utmanas och nyfiket tillägna sig nya kunskaper. Att vi arbetar praktiskt med många sinnen involverade och skapar kreativa estetiska bilder med matematik. Att eleverna får en djup förståelse för hur saker hänger ihop och kopplas till deras egen verklighet och erfarenhet. Eleverna blir sedda och bekräftade.

Samhället omkring oss – Det livsvida lärandet

Eleverna får se hur kunskaperna kommer till praktisk användning ute i samhället.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Pedagogisk dokumentation (länkas):

Test av pappersflygplan – projekt i Teknik och Fysik om luft

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 2 – 8 vt 2017

Vad? Test av pappersflygplan – en tekniklaboration

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur viker man ett pappersflygplan noga efter anvisning?
  • Hur långt kan ett pappersplan flyga?
  • Vilka likheter och skillnader/för- och nackdelar har planet – jämfört med andra?
  • Hur kan ett flygplan flyga egentligen?
  • Vad vet vi om luft?
  • Hur påverkar luften vädret?
  • Hur skriver man en utförlig labrapport?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • (saxa)
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnena teknik och fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att arbeta efter ett naturvetenskapligt arbetssätt (teori-undersökning-resultat-analys-slutsats/ny teori) och lära sig om företeelser såsom flygförmåga, olika väderfenomen, livskunskap kring hur man t.ex. kan minska en brand, begrepp som lufttryck, molekyl, atmosfär…

Se mer: länk till kursplan

Centralt innehåll från kursplanen

Fysiken i naturen och samhället
– Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid. (År 6)
Fysikens metoder och arbetssätt
– Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering. (År 6)
– Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. (År 6)
Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar
– Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. (År 6)
– Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller. (År 6)
Teknik, människa, samhälle och miljö
– Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. (År 6)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Bedömningsmatrisen                       E                                      C                                     A

1 – Eleven kan genomföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan genomföra en laboration efter anvisning. Du kan tänka ut något följdexperiment och beskriva vad du vill testa. Du genomför dina följdexperiment både praktiskt och beskriver och utvärderar dem i skrift.
1 – Eleven kan jämföra…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen.
1 – Under arbetsprocessen…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du kan beskriva någon likhet och skillnad mellan dina flygplan.

Du har något förbättringsförslag.

Du beskriver tydligt några likheter och skillnader.

Du ger något motiverat förbättringsförslag.

Du beskriver flera likheter och skillnader och jämför ditt arbete med andras.

Du kommer med flera motiverade förbättringsförslag.

1 – Dessutom gör eleven…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.
1 – Eleven gör…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du har med de flesta delarna i labrapporten. Du har med alla delar i labrapporten, inklusive skisser. Du beskriver kortfattat vad du gjort och hur det blev. Alla delar i labrapporten finns med. Du förklarar och motiverar utförligt vad och hur du gjort.
2 – Eleven har…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar någon fakta om luft som påverkar flygförmåga i din labrapport. Du berättar om flera egenskaper hos luft och hur de påverkar dina flygplan. Du använder några fysikbegrepp när du förklarar. Du berättar om flera egenskaper hos luft och använder korrekta begrepp när du förklarar.
2 – Eleven kan också berätta om…
(FysikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
2 – Eleven kan föra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du berättar något om hur flyg och flygplan är viktiga för dig. Du berättar mer i detalj hur flygplan är viktiga för dig eller för samhället. Du berättar om hur flyg och flygplan är viktiga för samhället.
0 – Eleven kan…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du beskriver någon likhet och skillnad mellan dina flygplan, och även någon för- och nackdel. Du beskriver flera likheter och skillnader, för- och nackdelar. Du motiverar några av dina val. Du beskriver många likheter och skillnader, för- och nackdelar och motiverar dem väl.
1 – Eleven kan genomföra…
(TeknikÅr 4, 5, 6)
Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller.
För dig på Lemshaga innebär det att: Du viker minst ett pappersflygplan efter anvisning med viss hjälp. Du viker minst två olika pappersflygplan varav det ena självständigt. Du viker flera pappersflygplan på ett noggrant och självständigt sätt.

 

 

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar,  läs- och skrivuppgifter, diskussioner, film, länktips, mindre laborationer.

Vi varvar praktiskt arbete med att tolka anvisning, vika, kasta och mäta papperflygplanen med att skriva en vetenskaplig laborationsrapport steg för steg. Vi genomför också flera mindre laborationer för att lära oss mer om luft. Vi inleder området med en brainstorming kring vad vi vet och tror och vad vi undrar om luft. Vi läser också kortare texter, ser film och svarar på faktafrågor om luft.

Uppgiften som den beskrivs på schoolsoft: Vi arbetar med att följa byggbeskrivningar (vikanvisningar), vika noggranna pappersflygplan, kasta dem inne och ute, jämföra likheter och skillnader och för- och nackdelar samt skriva om vad man lärt sig om luft och flygplan.
Vi följer ett naturvetenskapligt arbetssätt med hypotes, upprepade försök, analys och diskussion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Den färdiga laborationsrapporten (förmågan att förmedla fakta i skriftform) och det praktiska arbetet kommer att bedömas utifrån en matris som eleverna tagit del av innan. Faktakunskaperna inom området (t.ex. kunskaper om vad luften innehåller, hur vind uppstår, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.2 Intro till projektet, hur fungerar en flygplansvinge, vika efter anvisning, börja skriva labrapport

v.3 Testkasta, skriva hypotes, mäta, brainstorma om luft, välja ny modell

v.4 Analysera likheter/skillnader, rita skisser av sina plan, fortsätta testa

v.5 Fakta om luft – film, smålaborationer, läsa text och svara på frågor, fortsatt skrivande på labrapporten

v.6 Mer luftfakta. Laborativt arbete om luft. Likheter och skillnader. Analysera för- och nackdelar.

v.7 Hur skriver man en slutsats? Varför är flygplan viktiga för mig? För samhället

v.7 Kamratrespons på labrapporten. Självbedömning i matrisen. Frågesport.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är viktigt att förstå den grundläggande gången i ett naturvetenskapligt arbetssätt för att förstå hur experiment kan planeras och genomföras för att nå trovärdiga resultat. Det är angeläget att förstå väderfenomen och hur luftföroreningar påverkar vår miljö och hur vi använder flyget som ett sätt att resa och kommunicera med andra. Vi behöver kunskap om luft för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagog är en delaktig vuxen som har roligt tillsammans med eleverna.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi gjort och lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion, vid kamratresponsen och vid den avslutande självbedömning med matrisen till hjälp.

Taluppfattning och de fyra räknesätten, problemlösningsstrategier

 

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor? v. 36 – v. 43 ht 2016

Vad? Taluppfattning och de fyra räknesätten, problemlösningsstrategier

 

Frågeställning och följdfrågor

Vilka olika räknesätt behöver vi?

  • När används de?
  • Vad heter de olika räknesätten på matematikspråk?
  • Hur kan man använda algoritmer för att förenkla uträkningar?
  • Behöver man lära sig multiplikationstabellerna utantill
  • Vilka hjälpmedel finns?

Hur är vårt talsystem uppbyggt?

  • Hur kan man storleksordna och jämföra tal med bara tio siffror?

Vilka olika sätt kan man använda när man löser problem?

  • Hur kan man redovisa problemlösning?

 

Övergripande mål med anknytning till matematik från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/matematik

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Problemlösning

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ska%cc%88rmavbild-2016-09-21-kl-22-33-47

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp med många lekfulla inslag och spel för att skapa intresse och glädje för matematikämnet.

Vi repeterar de fyra räknesättens begrepp och när de används. Vi skriver räknesagor. Vi spelar många olika slags spel. Vi tränar rutinuppgifter i Matteboken Pixel. Vi tränar multiplikationstabellerna för att automatisera dem. Vi tränar algoritmer (uppställningar) för att underlätta uträkningar. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder, sammanställer fakta i tabeller och testar oss fram. Vi tränar färdigheter på digitala enheter för att få snabb återkoppling.

Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi använder miniwhiteboards för att dela med oss av våra lösningar till andra. Vi tränar på att följa instruktioner till spel och lekar och att följa den planering som eleverna får varje vecka. Vi tränar på att redovisa uträkningar skriftligt och att skriva tydligt i räknehäftet.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi arbetar med små korta utvärderingsuppgifter veckovis (test på multiplikationstabellerna, småtest i form av “exit-tickets”) och  och utvärderar större i olika diagnoser. Eleverna rättar även själva sina uppgifter i boken och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.  När eleverna hunnit träna mera efter diagnosen och fördjupa sig kommer vi ha några olika uppgifter som prov/inlämningsuppgift.

Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms.

Veckoplanering, när ska vi göra vad? (utförlig veckoplaneringen finns i elevernas räknehäften)
v. 36 De fyra räknesätten, tärningsspel, hur skriver man i ett räknehäfte.
v. 37 Termometern, negativa tal, tallinje, talorm i klassen, multiplikationsträning (Läxa termometern och negativa tal).
v. 38 Tiotalssystemet, talens värde, tärningsspel tåget, tärningsspel maximera/minimera, storleksordning, FOAT-diagnos (Läxa digital multiplikationsträning)
v. 39 Schack-info, algoritmer, mer multiplikationsträning. (Läxa fyll i saknade tal)

v.40 Hur lära nytt och svårt? Vi tänker tillsammans i en VT-rutin – Griffeltavlan, ser på en film “Austins butterfly” om kamratrespons och diskuterar hur vi han hjälpas åt framåt. FOAT-diagnos lämnas åter. Vi arbetar med olika talföljder – lärarens och skapar även egna – och problemlösning.

v.41 Fortsatt algoritmträning med fokus subtraktion. Vi fortsätter också befästa multiplikationstabellerna. (Läxa spela schack och förklara spelpjäsernas rörelser).

v.42 Problemlösningsstrategier genom att ställa sig frågor och rita figurer. Vi fortsätter träna multiplikation och spelar olika spel med de olika räknesätten – bl.a. PLUMP. (Läxa algoritmer och talföljder).

v.43 Kort division – hur gör man? Hur hänger multiplikation och division ihop? Vi utvärderar med en digital minidiagnos. Vi gör tal-cirklar och skapar egna uppgifter. Temadag Halloween.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Kunskaper i matematik ger ett bra sätt att i framtiden kunna välja ett lockande yrke, kunna sköta sin privatekonomi (handla, arbeta, hyra bostad) och kunna tolka samhället runtomkring (läsa av tabeller, diagram) och för att kunna påverka sin omgivning.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion och med hjälp av olika typer av “exit-tickets”, t.ex. via röd-gul-grön signal eller tummen-upp/-rak/-ner. Efter problemlösningsuppgifterna som ges som prov/inlämningsuppgifter utvärderar vi svårighetsnivå, utformning, tidsåtgång och diskuterar relevans.

Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes, och artkunskap.

Ansvarig/Ansvariga lärare: Malin Björn

När, under vilka veckor: v. 36 – 41 ht 2016

Vad? Skogen om hösten – ekologi, fotosyntes och artkunskap

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad händer i skogen om hösten?
  • Vilka arter – växter, svampar och djur – finns i vår närmiljö?
  • Hur samspelar det levande och döda i naturen?
  • Vilka uppgifter har de olika kategorierna av växter, svampar och djur?
  • Hur ser en näringskedja/väv ut?
  • Hur fungerar växternas fotosyntes?
Övergripande mål från LGR11 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
  • genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
  • använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Se mer: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/biologi

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

ska%cc%88rmavbild-2016-09-21-kl-21-47-03

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Undersökningar, skogsbesök, läs- och skrivuppgifter, diskussioner, bildspel, länktips, sök av fakta, presentation av fakta

Vi varvar praktiskt arbete med att upptäcka och uppleva ute i skogen med teoretiskt arbete där vi ser bildspel, film och läser om olika arter och deras samspel. Vi undersöker vissa arter närmre med lupp och mikroskop. Vi jämför olika arter – likheter och skillnader. Vi skriver kortare texter och svarar på frågor. Vi ritar flödesscheman och näringsvävar. Vi ritar av och tar reda på delarnas namn och funktion. Vi diskuterar betydelsen av de olika arterna och hur de samspelar. Vi leker lekar och lägger sammanhangspussel tillsammans.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Faktakunskaperna inom området (t.ex. viss artkunskap, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en frågesport. Förmågan att genomföra undersökningar utvärderas under det praktiska arbetet. Varje elev fördjupar sig i en svensk art och sammanställer och presenterar fakta om den. Förmågan att sammanställa information och använda och värdera källor tränas.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.36 Skogen – bildspel och skrivuppgifter, allemansrätten.

v.37 Svampar – svampundersökning, svampens delar och mer om nedbrytare, artkunskap – övningen artjakten.

v.38 Svampar och nedbrytare, svampguiden – matsvamp/giftsvamp, answergarden – undersökning, biologins arbetssätt med hypotes – undersökning, slutsats.

v. 39 Växter och djurs samspel, Rådjursleken, Äpplepusslet, val av art att undersöka, artkunskap.

v. 40 Fotosyntes, växters skydd om hösten, artkunskap. Arbete med växtplansch (söka och sammanställa fakta, presentera den informativt).

v. 41 Vandringsdag, Näringskedja, Näringsväv – samspel i naturen.

v.42 Gör klart växtplansch. Studiebesök “Alla människor” med koppling till FN-dagen.

v. 43 Kamratrespons. Sammanfattning och utvärdering i form av digital frågesport (Kahoot).

Halloweentemadag med häxperiment – olika laborationer med gasers vikt och volym och undersökning av slime.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är höst ute och skogen omsluter oss i vår kommun Värmdö. Vi påverkas alla av vår närmiljö och söker och behöver kunskap om den för att förstå och förklara vår omvärld.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet:

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många praktiska inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för sammanhang i naturen och även ge självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Att jag som pedagoger är en delaktig vuxen som ser möjligheter i elevernas tankar och funderingar, en som lyssnar, utmanar och undersöker verkligheten tillsammans med eleven.

Utvärdering

Utvärdering av projektet sker under arbetets gång (Vad har vi lärt idag? Vad var roligt/lätt/svårt? ) samt efter avslutat projekt tillsammans med eleverna, både muntligt i diskussion ibland via olika typer av “exit-tickets” samt i slutet med diskussioner kring arbetssätt och med en frågesport för att kolla fakta- och begreppsförståelse.