Jupiter vecka 39

Skuttellinutt alla sköna Jupiterbarn!

Nu har vi kommit in ordentligt i skolan och alla dess rutiner. I klassrummen råder fullt fokus med pennor som glöder. Shakespeare gjorde besök i röd grupp och hälsade till att er alla. I grön grupp kom Max och hälsade och visade sin “movie”:)

Vi märker att eleverna blir mer och mer fokuserade för varje dag som går. Arbetsron börjar lägga sig ordentligt nu och vi får mycket spännande gjort.

I Svenskan, under nationella minoriteter, har vi denna vecka fokuserat på tornedalingar. Till frökens stora förtjusning kom en spontan applåd när eleverna fick höra vad som stod på schemat. Här finner ni lektionen:

Tornedalingar

En liten fredagskluring: Vad står förkortningen “KSK” för?

Fokus denna vecka: Tema “attityder”

En sak som vi dock fortfarande behöver arbeta en del med är våra “attityder” gentemot varandra. Framförallt på rasterna. HUR man säger saker och på VILKET SÄTT man säger det är avgörande faktorer som påverkar vår samvaro. Vi upplever att flera elever har en del utmaningar med detta och därför behöver vi uppmärksamma detta ordentligt. En trygg och schysst gemenskap, även på rasterna, är en förutsättning för ett gott lärande.

I torsdags blåste vi ut alla ordinarie lektioner och arbetade kring temat “attityder”. Tillsammans identifierade, diskuterade och resonerade vi oss fram kring olika attityder vi visar varandra. Vi fokuserade även på hur vi kan göra istället genom att ge goda exempel. Vi valde att arbeta genom en metod som kallas för forumspel. Det är en form av teater där eleverna själva väljer ut ett scenario de ska spela upp för de andra. Scenariot ska handla om en rast-situation och utmynna i ett problem/en konflikt. Efter första omgången spelas akten upp igen men då får de övriga deltagarna en uppgift. De ska säga stopp när de ser att något börjar bli tokigt, vi identifierar därmed problemet. Därefter får en elev byta ut en skådespelare och visa hur man gör det rätta (visar upp ett gott beteende med gott exempel). Flera skådespelare kan bytas ut. Eleverna hade många bra tankar, funderingar samt goda lösningar och vi pedagoger kunde konstatera att vi nått problemets kärna och nu börjar se framåt…

Övrig information:

Vandringsdag för åk 4 sker nästa vecka på tisdagen. Information om dagen från Gulliga-Gottis finner ni här: 

Vandring Jupiter

Kommande vecka:

V. 39

Grön

Röd

Mån

Tis

Vandringsdag

Matsäck

Vandringsdag

Matsäck

Engelskaläxa

Ons

Engelskaläxa

Tor

Fre

Inlämning

“Hemliga läxan”

Inlämning

“Hemliga läxan”

 

Algebra

ALGEBRA

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är algebra?

Vad innebär en likhet? Vad har likhetstecknet för betydelse?

Hur tecknar man numeriska uttryck?

Vad har vi för prioriteringsregler?

Hur tecknar man algebraiska uttryck?

Hur förenklar man uttryck?

Vad är en ekvation? När använder vi redan algebraiska uttryck/ekvationer?

Hur skriver man ekvationer? Hur löser man ekvationer? (olika metoder)

Hur fortsätter man talföljder? Kan du konstruera egna?

Förankring i kursplanens syfte:

Förmågan att:

•formulera och lösa problem

•att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen.

•kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

•använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begreppen

•välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Algebra

• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det  finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol.

• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• Metoder för enkel ekvationslösning.

Hur ska vi arbeta?

Genomgångar, gruppdiskussioner, egen räkning.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppdiskussioner, uppgifter i klassen.

Veckoplanering:

Vecka 39-40

Natur och samhälle- skogen om hösten och Sveriges landskapsdjur

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

v. 35- 43

Vad?

Ämne Biologi- Natur, skog, djur och Samhälle.

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad händer i skogen om hösten?
  • Vilka arter – träd och djur – finns i vår närmiljö?
  • Hur samspelar det levande och döda i naturen?
  • Vilka uppgifter har de olika kategorierna av träd och djur?
  • Hur ser en näringskedja/väv ut?
  • Hur fungerar ett ekosystem?
  • Hur kan vi upptäcka och lära oss i naturen?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om

biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva

och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om

naturen. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor

med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor.

 

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins

begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med er-

farenheter från undersökningar av naturen. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna

utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter.

Centralt innehåll från kursplanen

Natur och samhälle

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Arbete i klassen, skriva av små texter samt diskutera om biologi.

Laborativt där vi utforskar och upptäcker vad skogen har att visa oss.

Samarbetsövningar, arbeta i grupp, forska och skriva faktatexter.

Estetisk inlärning med teckning, rita och måla natur och samhälle.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Faktakunskaperna inom området (t.ex. viss artkunskap, begreppskunskap) kommer att utvärderas med en faktatext som eleverna själva får presentera. Förmågan att genomföra undersökningar samt upptäcka i naturen utvärderas under det praktiska arbetet. Varje elev fördjupar sig i en svensk art och sammanställer och presenterar fakta om den. Förmågan att sammanställa information och använda och värdera källor tränas. Vi gör likadant med skogens träd och skogens djur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35 Inledning, vad är biologi? Läran om livet och cellen.

v.36 Liv och organismers liv.

v.37 Näringskedja och ekosystem.

v.38 Naturen på hösten. 

v.39 Sveriges skog

v.40-42 Sveriges vanligaste djurarter

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Det är höst ute och skogen är ett stort område natur  i vår kommun Värmdö. På hösten finns en massa organismer och liv att upptäcka och hitta, som kan lära oss att förstå hur natur och samhälle samarbetar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi sammanställer projektet kring Natur och Samhälle tillsammans i klassen. Vi presenterar våra forskningsområden och lär oss att hålla föredrag samt har en liten “utställning” av vårt projekt.

Därefter gör vi en sammanställning där vi reflekterar och utvärderar projektet tillsammans.

 

Taluppfattning och de fyra räknesätten

Ansvarig/Ansvariga lärare:

Maria Holm

När, under vilka veckor?

HT 17 v.42 → 02

VT 18 v. 10 → ca. 17

Vad?

Multiplikation och division:

  • Addition och subtraktion
  • Multiplikation och division
  • Räkna multiplikation med 10, 100, 1000
  • Räkna multiplikation i fler led och kort division, kort division med rest
  • Mattesagor
Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är matematik?
  • Vilket platsvärde har en siffra? 1-10 000.
  • Hur många siffror har vi? Hur många tal finns det?
  • Hur många nollor har talet en miljon, miljard, biljon?
  • Kan du sortera tal?
  • Vilka olika tal kan du bilda med hjälp av 4 siffror? Hösta? Lägsta?
  • Smarta sätt att ställa upp tal.
  • Hur räknar du när du ska göra en talserie klart?
  • Hur gör du för att veta vilket tal som pilen pekar på i tallinjen?
  • Vad är det som avgör om ett tal är jämnt eller udda?
  • Vad innebär ett negativt tal, när använder du det i vardagen?
  • Hur hänger multiplikation och division ihop?
  • Hur kan vi lära oss multiplikation på enkelt sätt?
  • Vilka olika strategier kan vi använda oss av i huvudräkning med högre tal?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • Markera olika tal på tallinjen
  • Känna till talets (siffrans) position
  • Addera och subtrahera större tal
  • Multiplicera
  • Dividera decimal tal
  • Se likheter och skillnader hur olika räknesätt hänger ihop
  • Göra egna mattesagor och använda egna strategier för huvudräkning
Förankring i kursplanens syfte
  • Utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen
  • Utveckla kunskaper för att kunna tolka och lösa vardagliga matematiska

            situationer.

  • Träna huvudräkning och utveckla att använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • Repetera kunskaper i siffrornas positionssystem.
  • Utveckla kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat.
  • Ge förutsättningar att utveckla grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

 

Centralt innehåll från kursplanen:

Taluppfattning och tals användning

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för heltal och tal i decimalform.
  • Tal och deras användning i vardagliga situationer.
  • Sambandet mellan multiplikation och division.
  • Överslagsräkning huvudräkning samt användning av olika strategier för det.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattning och beräkningar i vardagliga

             situationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär.

 

  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett fungerande sätt och för underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativt tillvägagångssätt.

 

  • Eleven har kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i sammanhang på ett fungerande sätt.

 

  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

 

  • Eleven kan välja och använda fungerande matematiska metoder med anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med resultat.

 

Kunskapskrav E C A
Eleven kan lösa… Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
Eleven beskriver tillvägagångssätt… Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsakfungerande sätt och för enkla och till viss delunderbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt välfungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
Eleven har… Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkändasammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekantasammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nyasammanhang på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva… Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt välfungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
I beskrivningarna kan eleven… I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
Eleven kan välja och använda… Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerandematematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenligamatematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring medmycket gott resultat.
Eleven kan redogöra för.. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis godanpassning till sammanhanget. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Genomgångar.
  • Praktiska övningar (laborera utomhusmatematik).
  • Arbeta på dator.
  • Varierande arbetssätt med hänsyn till varje enskild individ.
  • Enskild och grupparbete.
  • Problemlösning både enskilt och i grupp/ klass.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Hur aktivt du deltar under genomgångar i klassen.
  • Hur du deltar och hur du deltar i grupparbete.
  • Förmågan att analysera dina uppgifter och använda olika matematiska lösningar.
  • Förmåga att muntligt och skriftligt redovisa dina tankar och slutsatser.
  • Genom ett summativt prov.

Utvärdering

Utvärdering i klassen/grupp tillsammans med eleverna. Avsluta projektet med diagnos. Under arbetets gång kommer även eleverna ha problemlösnings läxa varje vecka där de bedöms utifrån att ta ansvar, vara aktiv med läxorna samt visa hur de gör när de löser både svårare och enklare problemlösning.