Mars vecka 17

Hej bästa marsianer och vårdnadshavare!

En annorlunda vecka med blandade händelser. I torsdags var vi med och spelade schack56an där Mars röd hamnade på en 16e plats och Mars grön på en 23e plats, bra jobbat! Ni bevisade att ni verkligen kan när det gäller då alla visade ett stort engagemang för tävlingen.

Dessutom fick vi det glädjande beskedet att vi har kommit vidare i Retorikmatchen där två elever från Mars grön kommer att delta, vi är verkligen stolta över er.

Under veckan som varit har vi fokuserat mycket på att fotbollsplanen ska fungera som den ska, både med regler och vilket språk vi använder mot varandra. Både vi som mentorer och ni elever har märkt av en stor skillnad och vi fortsätter att arbeta för att det ska fortsätta i den riktningen.

I och med nya restriktioner från Folkhälsomyndigheten där gravida från vecka 20 anses vara en riskgrupp för Covid-19 behöver jag gå hem tidigare än planerat. Därmed kommer någon från och med nästa vecka att vikariera på mina lektioner. Trixie kommer finnas med på Paralympics samt ta mina lektioner torsdag-fredag. Jag kommer fortsatt arbeta 25% med administrativa uppgifter hemifrån. Självklart finns jag kvar för frågor och funderingar via mejl framöver om det skulle vara något.

När det kommer till mentorskapet kommer Catrin att ta över från och med måndag. För att behålla så mycket trygghet som möjligt i gruppen kommer hon prioritera att lägga extra tid på att finnas kring barnen under dagarna. Hon hälsar att ni självklart ska höra av er om behov finns – och försäkrar er om att hon läser allt – men ber er samtidigt ha förståelse om hon missar att svara då det är rätt mycket att ha koll på kommande veckor. 

Det är med stor sorg jag lämnar era barn och jag kommer innerligt att sakna dem. Hälsa gärna era barn där hemma att de när som helst kan kontakta mig om det är något som de vill ta med mig.

 

Kommande vecka

Måndag – onsdag: Paralympics, viktigt att ta med sten, matlåda, bestick och något att dricka ur.

OBS! Ingen sovmorgon dessa dagar.

Tiderna för dessa dagar är följande:

Måndag: 08.20-14.20

Tisdag: 08.20-14.00

Onsdag: 08.20-13.30

 

Torsdag: Läsläxa

Fredag: Matteläxa – se Schoolsoft

 

Trevlig helg önskar,

Maria, Catrin, Anna och Johanna

 

 

LPP längd, massa, volym och tid vecka 16-18

När, under vilka veckor? 16-18

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Längd, massa, volym och tid
Fokusområden:

  • Omvandla längdenheter
  • Omvandla massenheter
  • Omvandla volymenheter
  • Omvandla tidsenheter
  • Läsa av mätinstrument med olika graderingar
  • Jämföra och storleksordna måttenheter
  • Problemlösning

    Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Omvandla längdenheter

– hur långt har Samir/Lovisa sprungit?
– vilken enhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilometer och meter?
– hur kan vi jämföra sträckorna?

Lektion 2
Omvandla längdenheter

– hur lång är Tom/Elsa/Oliver?
– kan vi beskriva längden på flera sätt?
– vilken längdenhet kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan meter och centimeter?
– hur kan vi jämföra längderna?

Lektion 3
Omvandla massenheter

– vad väger varje kyckling/kycklingdel?
– vad betyder varje markering mellan 0 kg och 1 kg på vågen?
– vilka massenheter kan vi omvandla till?
– vilket är sambandet mellan kilo och gram?
– hur kan vi ta reda på om vi har tillräckligt med kyckling?

Lektion 4
Omvandla massenheter

– vad står varje markering för på våg A?
– hur mycket väger leksaksbilen?
– hur kan vi uttrycka massan i kilogram respektive i gram?
– vad står varje markering för på våg B? Våg C? Våg D?

Lektion 5
Omvandla volymenheter

– vad står varje markering för på respektive bägare?
– hur mycket vatten innehåller bägare A respektive bägare B och hur mycket är det tillsammans?
– vad visar graderingen på bägare C?
– hur många små bägare behöver vi?

Lektion 6
Omvandla volymenheter

– hur många liter innehåller varje flaska?
– vad påstår Elin, Samir, Fatima och Oliver?
– hur kan vi omvandla respektive enhet till liter?
– vilka är sambanden mellan volymenheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter?
– stämmer barnens påståenden?

Lektion 7
Omvandla tidsenheter

– hur lång tid tar det för Fatima att lägga pusslet?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– hur kan vi omvandla till minuter och sekunder?
– slog Fatima rekordet? Hur vet vi det?

Lektion 8
Omvandla tidsenheter

– vad visar respektive klocka?
– hur lång tid (timmar och minuter) står rostbiffen/kycklingen i ugnen?
– vilket är sambandet mellan tidsenheterna minuter och sekunder?
– behöver vi informationen om massa och temperatur för att lösa uppgiften?

Lektion 9
Kunskapslogg kap 3

Fokusområden

  • Vilka enheter använder vi för att mäta längd?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur kilometer, meter, decimeter, centimeter och millimeter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta volym?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur liter, deciliter, centiliter och milliliter hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta massa?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur gram, hektogram och kilogram hänger ihop?
  • Vilka enheter använder vi för att mäta tid?
  • När använder vi de olika enheterna? Ge exempel.
  • Kan ni beskriva hur timme, minuter och sekunder hänger ihop?

 

 

 

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter och kilometer.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

s.72 s.66
2 Omvandla längdenheter Kunna omvandla mellan enheterna meter, decimeter, centimeter och milliliter.

Kunna uttrycka längd i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna längdenheter.

Kunna läsa av mätverktyg med olika gradering.

s.75 s.69
3 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna jämföra och storleksordna massenheter.

s.78 s.71
4 Omvandla massenheter Kunna omvandla mellan enheterna kilogram, hektogram och gram.

Kunna uttrycka massa i decimalform.

Kunna läsa av vågar med olika gradering.

s.81 s.73
5 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.85 s.76
6 Omvandla volymenheter Kunna omvandla mellan enheterna liter, deciliter, centiliter och milliliter.

Kunna uttrycka volym i decimalform.

Kunna läsa av volym i bägare med olika gradering.

Kunna jämföra och storleksordna volymenheter.

s.89 s.78
7 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna minuter och sekunder.

Kunna jämföra och storleksordna tidsenheter.

s.92 s.81
8 Omvandla tidsenheter Kunna omvandla mellan enheterna timmar och minuter.

Kunna beräkna tid.

Kunna läsa av analoga och digitala klockor.

s.94 s.83
9 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap och längd, massa, volym och tid.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.98 s.86

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
  Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
 
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
 
1 – Eleven har…
  Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
 
1 – Eleven kan även beskriva…
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
  Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
 
1 – I beskrivningarna kan eleven…
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
 
2 – Eleven kan välja och använda…
  Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
  Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
 
3 – Eleven kan redogöra för..
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
  Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
 
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
  I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 
 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  •  Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.
  • Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna använder naturliga tal och tal i decimalform när de mäter, beskriver och beräknar längd, massa, volym och tid.

De använder de fyra räknesätten i vardagliga sammanhang för att lösa uppgifter och tränar på olika beräkningsmetoder. De väljer lämpligt räknesätt utifrån olika situationer och jämför sina lösningar med varandra.

Eleverna gör uppskattningar, bedömer rimlighet och kontrollerar genom att mäta längd, massa, volym och tid.

Geometri
Eleverna tränar på att jämföra och mäta längd, volym, massa och tid. De arbetar delvis praktiskt, använder olika mätredskap och följande måttenheter:

– meter, millimeter, centimeter, decimeter och kilometer.
– gram, hektogram och kilogram.
– liter, deciliter, centiliter och milliliter.
– timmar, minuter och sekunder.

De övar på att välja lämplig enhet beroende på situationen, tränar på att se samband mellan måttenheter och göra enhetsbyten.

Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för likheter när de arbetar med att se samband och göra omvandlingar mellan olika måttenheter.

Sannolikhet och statistik
Eleverna använder tabeller för att sortera och beskriva sina resultat när de undersöker och mäter längd, massa, volym och tid.

Problemlösning
Eleverna tränar på att lösa och formulera matematiska problem i elevnära situationer kopplade till längd, massa, volym och tid. De prövar och resonerar om olika strategier för att lösa problem och göra enhetsbyten. De diskuterar också rimligheten i sina svar.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

Mars vecka 15

Hej bästa Marsianer!

 

Äntligen är vi tillbaka efter ett härligt påsklov och vi har avklarat en fullspäckad vecka med både kunskapslogg i matematiken, skapat våra egna lavalampor och även fått besök av vår nya rektor Marianne Öhman. Vi har även välkomnat Lotta som resurs under veckan då Johanna praktiserar i några veckor framöver.

 

Vi har dessutom samtalat om vilket språk vi använder mot varandra, framför allt på fotbollsplanen. Vi kommer att under måndagens mentorstid att ägna tiden åt att prata om hur vi ska förhålla oss till varandra samt vilket språk vi använder.

 

Vetenskapsfestivalen har varit i stort fokus under den här veckan, vi har varit med på två seminarier där vi fått höra olika forskares inriktningar och provat att laborera tillsammans. Nedan finns bilder på skapandet av lavalampor. Måste berömma er för ert deltagande under vetenskapsveckan, både med visat engagemang och intressanta frågor till forskarna.

Nu är datumet äntligen bestämt! Torsdagen den 29/4, alltså vecka 17, kommer tävlingen att pågå mellan klockan 09.00-10.30. Detta betyder att båda matematiklektionerna kommer att ägnas åt detta, samt kommer idrotten att bli inställd för de som är med och tävlar. Vi kommer att under nästa vecka förbereda oss inför tävlingen. För mer information om tävlingen, se http://www.schack56.se/

Varför Schack56an?
“Schackspelet har i hela världen länge ansetts uppbyggligt för intellektet, men inte förrän nyligen har man i USA börjat inse dess förmåga att skärpa kognitiva funktioner, rationellt tänkande och slutledningsförmåga. Schack stimulerar förmågor som inte kunnat nås med traditionella pedagogiska metoder. Det befrämjar logiskt tänkande, ökar självförtroende och egenvärde och förbättrar förmågan att kommunicera och att tänka i mönster. Det lär barnen värdet av hårt arbete, koncentration, objektivitet och hängivenhet”.

 

Nästa vecka

Måndag: kunskapslogg kap 2 för Mars röd, fortsättning för Mars grön

Tisdag: –

Onsdag: idrottslektioner ute – löpning

Torsdag: idrottlektioner ute – löpning

Fredag: Matematikläxa – bifogar nedan, finns även på Schoolsoft

 

Matteläxa vecka 16

  1. Dividera 58,56 med 6 respektive 8.
    Visa dina lösningar.
  2. Alex köper 3 kg äpplen för 106,50 kronor. Vad kostar 1 kg äpplen?
  3. Skriv 2 textuppgifter som passar till uttrycken 4,5/9 och 23,65/5.
    Lös uppgifterna.

 

Blänkare

Schack56an kommer att spelas torsdagen den 29/4 klockan 09.00-10.30.

Under vecka 21 kommer ni att få prova att ha lektioner i spanska och franska för att därefter kunna göra ert språkval innan sommarlovet – mer information kommer.

 

Med hopp om en trevlig helg,

Johanna, Anna, Catrin och Maria

 

 

 

Mars vecka 12

Hej våra bästa marsianer!

Tack för ännu en härlig vecka tillsammans med er. Vilket underbart väder vi har fått uppleva den här veckan, äntligen är våren här! Under tisdagens matematiklektion hade vi lektionen utomhus vilket ni klarade briljant.


I matematiken under den här veckan har vi fortsatt att lära oss om decimaler där ni fått upptäcka tusendelar, fått jämföra och storleksordna decimaltal och omvandlat bråk till decimalform. Under torsdagens matematiklektion som ni hade vikarie för mig fick jag höra att ni var mycket engagerade och duktiga, bra jobbat! Under nästa vecka kommer vi att lära oss hur man adderar och subtraherar decimaltal och hur vi multiplicerar decimaltal med varandra.

Från och med denna vecka kommer ni att ha engelskläxor udda veckor och matematikläxor jämna veckor för att det inte ska bli för mycket. Påminnelse! Om vet med sig att man inte har en engelskbok som läsebok behöver man ta sig till biblioteket för att låna en om man redan har kollat i skolans bibliotek och inte hittat någon.

I engelskan kommer vi att i nästa vecka arbeta med hur man firar påsk i Storbritannien och vad som skiljer sig åt med hur vi firar här i Sverige. Ni kommer dessutom att få tillbaka era läsförståelse och hörförståelsetester.

 

Rastaktiviteter

Under mentorstiden den här veckan har fortsatt att ägna åt oss att prata om vilka regler och förhållningssätt vi ska ha när vi spelar fotboll och Princess. Ni har väldigt kloka idèer och tankar, nu gäller det bara att vi spelar efter dessa. Tänk även på att bjuda in någon som inte brukar vara med och spela, ju fler desto roligare! Här nedan kan ni se vilka regler som vi ska följa när vi spelar Princess.

Regler

Orättvist - rösta om passen ska gå om.

Under knäna - passen går om.

1- metersregeln - om passen är 1 meter ifrån går passen om.

Tre dåliga kast i rad - åker den som kastat ut.

Inte hålla bollen i mer än fem sekunder.

Såhär spelar vi

Passa bollen till valfri mottagare - innan du passar säg namnet till den du passar till.

Tar inte mottagaren emot bollen - ska mottagaren ropa stopp när hen har hämtat bollen.
När stopp ropas stannar alla på det stället de är på. Därefter kastar mottagaren bollen på valfri spelare.
Den som bollen nuddar åker ut och om bollen inte träffar någon är den som rullade bollen som åker ut.

Rangordning
  1. Princess / prins
  2. 2. Queen / king
  3. 3. Star

 

Kommande vecka

Föräldramöte onsdagen 31/3 klockan 17.30-19.00 – länk skickas ut separat

Skolan stänger 15.00 på torsdagen den 1/4 (skärtorsdag) för påsklov

Påsklov vecka 14

Prov/läxor kommande vecka

Tisdag: Glosor + text engelska Mars röd (se Schoolsoft)

Onsdag: NO – prov (instuderingsfrågor med svar finns på Classroom)

Glosor + text Mars grön (se Schoolsoft)

Blänkare

16/4 Kunskapslogg kapitel 2

 

Veckans mattekluring – för de som vill!

 

 

Trevlig helg önskar,

Maria, Catrin, Anna och Johanna

 

 

Decimaltal vecka 11-16

När, under vilka veckor? 11-16

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Decimaltal
Fokusområden:

  • Tiondelar, hundradelar och tusendelar
  • Jämföra och storleksordna decimaltal
  • Omvandla från bråkform till decimalform
  • Addera och subtrahera decimaltal
  • Multiplicera och dividera decimaltal

    Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1
Tiondelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vad påstår Gustav/Fatima?
– hur många ental/tiotal behöver vi?
– vilket värde har varje siffra i 1,2?

Lektion 2
Hundradelar
– vilket värde har varje talbricka?
– hur kan vi skriva och läsa talet?
– vilket värde har varje siffra i talet?
– vilka talbrickor kan vi använda för att visa talet?

Lektion 3
Upptäcka tusendelar
– vilket tal visar den stora kuben?
– visar de andra delarna ett tal som är större eller mindre än 1?
– hur många plattor/stavar/små kuber får plats i stora kuben? Vad kallar vi varje del?
– vilket tal visar plattan/stavarna/de små kuberna?

Lektion 4
Tiondelar, hundradelar och tusendelar
– vilket värde har varje talbricka?
– vilka olika tal kan vi bilda med sju talbrickor?
– hur många ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar är det i varje tal?

Lektion 5
Jämföra och storleksordna decimaltal
– var skriver vi respektive talsort?
– vilka olika tal kan vi bilda?
– hur kan vi jämföra talen? Vad ska vi börja med?
– varför jämför vi endast entalen före tiondelarna?
– min kompis säger att han inte behöver jämföra alla talsorter för att kunna storleksordna talen. Stämmer det?

Lektion 6
Från bråkform till decimalform
– hur ska vi omvandla bråken till decimaltal?
– vilket av bråken är lättast att omvandla?
– hur gör vi för att bilda likvärdiga bråk?
– hur kan vi omvandla bråken till tiondelar eller hundradelar?
– kan vi jämföra bråk genom att bara titta på nämnarna?

Lektion 7
Addera och subtrahera decimaltal
– är talen som kan stå på talkorten större eller mindre än ett?
– vad kallar vi tal som är mindre än ett?
– vilka två decimaltal ger summan ett?
– vilka två decimaler ger summan tio?
– hur kan vi ta reda på vilket tal som saknas om vi känner till ett av talen och summan av talen?

Lektion 8
Multiplicera decimaltal
– hur långt är bandet?
– hur många lika stora delar ska vi dela bandet i?
– hur lång är varje del?
– på vilka olika sätt kan vi ta reda på den sammanlagda längden av tre delar?

Lektion 9
Multiplicera decimaltal
– hur mycket väger ett paket socker?
– vilket räknesätt ska vi använda?
– vilka olika metoder kan vi använda för att ta reda på hur mycket åtta paket väger?
– kan vi dela upp talet och multiplicera varje talsort separat?
– kan vi använda uppställning?

Lektion 10
Dividera decimaltal
– kan vi dela upp talet och dividera varje talsort separat?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 4?
– är det lätt att dividera 12 ental med 4, 4 tiondelar med 4 och 8 hundradelar med 4?
– hur kan vi dela upp talet om vi vill dividera med 3?
– är det lätt att dividera 12 ental med 3, 3 tiondelar med 3 och 18 hundradelar med 3?
– finns det fler sätt?

Lektion 11
Dubblera och halvera decimaltal
– vad är produkten/kvoten av 56 och 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 0,56 * 2?
– hur kan vi använda svaren för att räkna ut 5,6/2?
– finns det fler sätt?

Lektion 12
Kunskapslogg kapitel 2

Fokusområden

  • Vad är tiondelar?
  • Vad är hundradelar?
  • Vad är tusendelar?
  • Hur gör vi när vi storleksordnar decimaltal?
  • Hur gör vi för att omvandla från bråkform till decimalform?
  • På vilka olika sätt kan vi addera och subtrahera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi multiplicera decimaltal?
  • På vilka olika sätt kan vi dividera decimaltal?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Tiondelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tiondelar.

Kunna dela upp tal i ental och tiondelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.32 s.32
2 Hundradelar Utveckla förståelse för positionssystemet och hundradelar.

Kunna dela upp tal i ental, tiondelar hundradelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talstorterna.

 

s.35 s.35
3 Upptäcka tusendelar Utveckla förståelse för positionssystemet och tusendelar.

Kunna visa och skriva tusendelar på olika sätt.

Kunna läsa decimaltal.

 

s.40 s.37
4 Tiondelar, hundradelar och tusendelar Kunna dela upp tal i ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar.

Kunna beskriva värdet av siffrorna i olika tal.

Kunna växla mellan talsorterna.

s.43 s.40
5 Jämföra och storleksordna decimaltal Kunna jämföra och storleksordna tal utifrån ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar.

Kunna visa jämförelser i en positionstabell.

Kunna visa och jämföra decimaltal på tallinjen.

s.46 s.43
6 Från bråkform till decimalform Kunna visa och skriva tiondelar och hundradelar på olika sätt.

Kunna uttrycka olika bråk som tiondelar och hundradelar.

Kunna omvandla tal i bråkform till tal i decimalform.

s. 50 s.45
7 Addera och subtrahera decimaltal Kunna hitta decimaltal som ger summan ett respektive tio.

Kunna addera och subtrahera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera decimaltal.

s.54 s.47
8 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.58 s.49
9 Multiplicera decimaltal Kunna multiplicera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera decimaltal.

s.60 s.51
10 Dividera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal.

Kunna använda olika metoder för att dividera decimaltal.

s.63 s.54
11 Dubblera och halvera decimaltal Kunna dividera decimaltal med heltal.

Kunna halvera decimaltal.

Kunna använda olika metoder för att multiplicera och dividera decimaltal.

s.66 s.57
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om decimaltal.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.70 s.60

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

______________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter naturliga tal, decimaltal och tal i bråkfrom. De jämför talens egenskaper genom att storleksordna dem. De delar upp decimaltalen i tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar och växlar mellan talsorter.
Eleverna använder positionssystemet för tal i decimalform. De beskriver tal utifrån tiotal, ental, tiondelar, hundradelar och tusendelar, samt utvecklar förståelse för att siffrornas värden beror på vilken positiv de har i talet. Eleverna tränar på att använda tal i bråk- och decimalform i uppgifter kopplade till vardagsnära situationer. Eleverna möter addition, subtraktion, multiplikation och division i elevnära sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation.
Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning och skriftliga metoder, för att addera, subtrahera, multiplicera och dividera.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att beskriva proportionella samband, som dubbelt och hälften, vid multiplikation och division med två.

Problemlösning
Eleverna löser och formulerar textuppgifter utifrån vardagliga situationer.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

 

 

Veckobrev Mars vecka 10

Hej våra bästa marselever och föräldrar!

Den här veckan har vi hunnit med mycket. Allt ifrån att vi har välkomnat vår nya rektor Marianne med välkomstbrev till att skriva kunskapslogg för kapitel 1 i matematiken. Båda två har ni lyckats med bravur! Nästa vecka kommer vi att påbörja kapitel 2 som handlar om decimaltal, ny läxa till nästa fredag kommer att finnas på Schoolsoft inom kort.

 

Schack56an

Nu har vi äntligen skickat in alla papper för att vi ska kunna delta i schackturneringen och vi har skapat våra två schackklubbar Mars schackklubb och Lemshagas Schakademi. På grund av rådande omständigheter kommer tävlingen att hållas digitalt även den här gången. Vi kommer att få ett digitalt möte med en som arrangerar tävlingen, detta kommer att bokas så att vi kan ha mötet innan påsklovet. Återkommer med tider och detaljer för tävlingen inom kort.

Grönsaksmålet

Vi är även anmälda till grönsaksmålet där vi bland annat ska få plantera våra egna gurkplantor men också räkna ut hur mycket grönsaker var och en äter. Syftet med projektet är att få elever att äta mer grönsaker då åtta av tio äter för lite grönsaker. Tävlingen är för femteklassare och vi har möjlighet att vinna 25 000 kronor som går direkt till klasskassan! Vi påbörjar projektet redan på måndag under matematiklektionerna.

 

Under rasterna har ni trots grått väder varit ute och aktiverat er, bland annat med bollsporten Princess. Under lunchrasterna den här veckan har vi kollat på teaterpjäsen Imorgon som ni skapade under förra läsåret, vi är fortfarande lika stolta över er! Vi har även kollat på serien Klassen och Leif och Billy. Ni har blivit mycket bättre på att gå ut när vi ätit färdigt, fortsätt med det.

Läxor vecka 11

Tisdag – Glosor och text engelska Mars röd

Onsdag – Glosor och text engelska Mars grön. Simning för båda klasserna.

Torsdag – Läsläxa svenska båda klasserna

Fredag – SO prov – Europas länder del 1
Matematikläxa – kluring

Påminner om läxhjälpen som finns för de som vill på tisdagar mellan 15.00-16.00 och torsdagar mellan 15.15-16.15.

 

Simning onsdag nästa vecka 17/3

8.20: Mars Grön samlas utanför simhallen. Promenerar tillbaka till skolan efter simningen. (En vuxen tar bil och skjutsar tillbaka elever som har transport vid behov som anpassning).
9.20:  Mars Röd samlas utanför simhallen (sovmorgon). Promenad tillbaka till skolan efter simningen.
Vi äter lunch som vanligt på skolan. Om man behöver ett litet mellanmål innan promenaden tillbaka går det bra att ta med.
Eftersom vi är nybadade när vi går hem är det bra med varma kläder och mössa så att vi inte blir för kalla.
Måndag 22/3

Mars Grön sovmorgon till 9.30 (Personal på plats från 8.20 för de som behöver komma tidigare).

 

Viktig information

Föräldramöte 31/3 klockan 17.30-19.00 – digitalt – länk kommer att skickas ut separat.

 

Trevlig helg önskar

Maria, Johanna, Catrin och Anna