Veckobrev Mars vecka 47

Hej alla bästa marsianer, elever och vårdnadshavare

Den här veckan har vi haft lektioner som vanligt på skolan. Ni har arbetat på bra och visat att ni tyckt om att vara tillbaka på plats igen. Vi går nu mot en kallare årstid och den här veckan har det börjat bli kallare, viktigt att klä på sig ordentligt för att inte frysa när vi är ute på rasterna.

Matematik

Under veckan har vi förberett oss inför första delprovet i matematik, ni fick även vara en del av repetitionen där ni fick visa hur ni löst uppgifterna som vi arbetade med sista lektionen inför provet. Torsdagens läxhjälp hade vi en extra genomgång för de som ville där vi gick igenom samtliga räknesätten vi lärt oss. Veckan avslutades med matematikprov för kapitel 1-3 där ni har fått visat era kunskaper för addition, subtraktion, multiplikation och division, bra jobbat! Här nedan följer några bilder som visar er koncentration under provet. Märkte att det var många som hade svårt med problemlösningarna, detta är något vi kommer att fokusera mer på framöver då kluringarna är något man kan ha svårt att hinna med. För att säkerställa att kluringarna hinns med kommer dessa att vara en läxa varje vecka att göra hemma. Vill även påminna om läxhjälpen som är på tisdagar och torsdagar mellan klockan 15.15-16.15.

Kommande vecka kommer vi att påbörja kapitel 4 där vi kommer att lära oss om bråk, bifogar LPP för kapitel 4 som vi kommer att arbeta med fram till början av VT21.

 

Engelska

Nu har vi äntligen påbörjat projektet resan i Europa i både engelska, svenska och SO. Ni arbetar på bra i samtliga ämnen och det ska bli så spännande att följa era arbeten och sen slutresultatet. I engelska ska ni få skapa era egna reseguider där ni hämtar fakta om landet på NE och skapar en reseguide som en som inte vet något om landet ska förstå och bli intresserad av att åka dit. Projektet kommer att avslutas med en gemensam gala där alla era fina verk kommer att presenteras och glänsa. Bifogar LPP för projektet i engelska.

Viktig information

  • Sista dagen för att anmäla sig till Klubben under jullovet är den 6/12, detta gör man direkt till Klubben. Mer detaljerad information om öppettiderna finns på Schoolsoft.
  • Simningen är förflyttad till VT21 pga rådande omständigheter.

 

 

Trevlig helg önskar och ta hand om varandra,

Maria, Catrin, Johanna och Anna

 

 

Bråk v48-2

När, under vilka veckor? 48-2

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Arbeta med bråk i matematiken

Fokusområden

  • Bråk och division
  • Tal i blandad form
  • Likvärdiga bråk – förkorta och förlänga bråk
  • Addera och subtrahera bråk
  • Jämföra och storleksordna tal i bråkform och tal i blandad form
  • Del av helhet och del av antal

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 Bråk och vision
– Hur många våfflor är det och hur många barn ska dela på dem?
– Hur tar vi reda på vad varje barn får?
– Vilket räknesätt kan vi använda?
– Hur gör vi om det är 5 våfflor som ska delas lika mellan 3 kompisar?
– En kompis säger att vi kan svara både i bråkform och i blandad form, stämmer det?

Lektion 2 Bråk och tal i blandad form
– Vilket är det minsta/största talet på tallinjen på bilden?
– Vad står varje streck för på tallinjen? Hur vet vi det?
– Vilka tal pekar bokstäverna A, B och C på?
– Kan ni beskriva talen i både bråkform och i blandad form?

Lektion 3 Likvärdiga bråk
– Hur visar de två femtedelar på bilden?
– Hur kan vi göra om femtedelarna till tiondelar?
– Hur många tiondelar motsvarar 1/5? Hur många motsvarar 2/5?
– Min kompis säger att hon multiplicerar täljare och nämnare med 2 för att göra om femtedelar till tiondelar. Hur tror ni att hon menar?
– Kan ni skriva fler bråk som har lika värde som 2/5?

Lektion 4 Likvärdiga bråk
– Hur tar vi reda på vilka bråk som är likvärdiga?
– Vilka bråk börjar vi med?
– Hur många grupper med likvärdiga bråk hittar ni?

Lektion 5 Tiondelar och hundradelar
– Hur kan vi dela kvadraten i tiondelar/hundradelar?
– Hur många delar är halva kvadraten?
– Kan vi förlänga ½ till tiondelar och hundradelar genom att använda multiplikation?

Lektion 6 Addera och subtrahera bråk
– Hur mycket pizza är det från början?
– Hur mycket äter Alex av varje pizza?
– Hur tar vi reda på vad han äter sammanlagt?
– Hur mycket pizza är det kvar?
– Hur kan vi skriva likheterna med addition respektive subtraktion?

Lektion 7 Addera och subtrahera bråk
– Vilka bråk ska Tom addera?
– Kan vi hitta en gemensam nämnare till tredjedelar och fjärdedelar?
– Vilka bråk ska Lovisa subtrahera?
– Hur kan hon göra för att subtrahera tredjedelar från fjärdedelar?
– Hur skriver vi additionen/subtraktionen?

Lektion 8 Jämföra och storleksordna bråk
– Hur mycket pizza är kvar av varje sort?
– Hur kan vi göra för att det ska bli lätt att jämföra?
– Hur kan vi rita för att visa? Kan vi använda en tallinje?
– Finns det fler sätt att jämföra?
– Vilken pizza är det mest/minst kvar av?

Lektion 9 Jämföra och storleksordna bråk
– Hur mycket väger påse A, B och C?
– Hur kan vi göra för att jämföra påsarnas massa?
– Finns det fler sätt att jämföra?
– Vilken påse väger mest?
– Vilken påse väger minst?

Lektion 10 Del av antal
– Vilken information har vi i uppgiften?
– Hur många personer är det sammanlagt?
– Vi ser att täljaren är 1, vilken kan nämnaren vara? Finns det flera möjligheter?
– Hur många barn motsvarar det?
– Min kompis säger att nämnaren kan vara 5, stämmer det?

Lektion 11 Del av antal
– Elin berättar att hon vet vad 2/3 av 3 är. Hur tror ni att hon tänker?
– Hur mycket är 2/3 av 2?
– Hur tar vi reda på det?
– Finns det fler sätt?

Lektion 12 Kunskapsloggen, i fokus:

  • När använder vi bråk? Ge exempel
  • Hur hör bråk och division ihop?
  • Hur gör vi för att omvandla bråk till blandad form och vice versa?
  • Hur kan vi jämföra och storleksordna bråk? Ge exempel på flera metoder.
  • Vad innebär likvärdiga bråk?
  • Hur gör vi när vi förlänger bråk?
  • Hur gör vi när vi förkortar bråk?
  • Hur gör vi för att addera/subtrahera bråk med olika nämnare?
  • Hur gör vi för att räkna ut del av antal, exempelvis ¾ * 4?

 

 

 

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Bråk och division Att kunna se samband mellan bråk och division.

Att kunna dividera och uttrycka svaret i blandad form

s.102 s.100
2 Bråk och tal i blandad form Kunna placera bråk och tal i blandad form på en tallinje.

Kunna omvandla mellan tal i bråkform och tal i blandad form.

s.105 s.102
3 Likvärdiga bråk Kunna beskriva och bilda likvärdiga bråk.

Kunna använda multiplikation för att förlänga bråk.

s.108 s.105
4 Likvärdiga bråk Kunna beskriva och bilda likvärdiga bråk.

Kunna använda division för att förkorta bråk.

Kunna skriva bråk i sin enklaste form.

s.111 s.107
5 Tiondelar och hundradelar Kunna omvandla olika bråk till tiondelar.

Kunna omvandla olika bråk till hundradelar

s.114 s.110
6 Addera och subtrahera bråk Kunna omvandla bråk till en gemensam nämnare och sedan addera.

Kunna omvandla bråk till en gemensam nämnare och sedan subtrahera.

s.118 s.112
7 Addera och subtrahera bråk Kunna omvandla bråk till minsta gemensamma nämnare och sedan addera.

Kunna omvandla bråk till minsta gemensamma nämnare och sedan subtrahera.

s.121 s.115
8 Jämföra och storleksordna bråk Kunna jämföra/storleksordna bråk och tal i blandad form som har en gemensam nämnare.

Pröva olika metoder att jämföra bråk och resonera om vilken som är mest effektiv.

s. 124 s.117
9 Jämföra och storleksordna bråk Kunna jämföra/storleksordna bråk och tal i blandad form som har en gemensam nämnare.

Pröva olika metoder att jämföra bråk och resonera om vilken som är mest effektiv.

s.128 s.119
10 Del av antal Kunna beräkna del av ett antal när täljaren är 1.

Kunna se samband mellan multiplikation och division vid beräkning av del av antal.

s.133 s.122
11 Del av antal Lunna beräkna del av ett antal när täljaren är större än 1.

Kunna multiplicera ett bråk med ett heltal.

Kunna se samband mellan multiplikation och division vid beräkning av del av antal.

s.135 s.124
12 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om bråk.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.138 s.127

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

0 – Eleven kan lösa…
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär.
Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär.
0 – Eleven beskriver tillvägagångssätt…
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.
1 – Eleven har…
Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt.
1 – Eleven kan även beskriva…
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt.
1 – I beskrivningarna kan eleven…
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
2 – Eleven kan välja och använda…
Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.
3 – Eleven kan redogöra för..
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget.
Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget.
3 – I redovisningar och samtal kan eleven…
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. 
I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.
  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.

  • Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
  • Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
  • Välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
  • Föra och följa matematiska resonemang, och
  • Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

 

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna möter matematiska problem i vardagsnära situationer kopplat till bråk. De tolkar problem utifrån text och bilduppgifter, synliggör olika sätt att lösa uppgifterna samt värderar valda strategier.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp kopplade till bråk, som exempelvis täljare, nämnare, likvärdiga bråk, minsta gemensamma nämnare, tal i bråkform och i blandad form. De utvecklar förståelse för begreppen genom att utforska och resonera med stöd av konkret material, tallinjen och bilder.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att omvandla tal från bråkform till blandad form och utvecklar förståelse för hur bråk och division hör ihop. De utforskar likvärdiga bråk och tränar både på att förlänga och förkorta bråk. Eleverna lär sig att omvandla bråk till en gemensam nämnare vid addition/subtraktion av oliknämniga bråk och de prövar olika metoder för att jämföra och storleksordna. De möter både perspektivet del av helhet och del av antal och löser uppgifter med stöd av konkret material, samt genom at rita och skriva tal i bråkform.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om hur de löser uppgifter med bråk. De jämför och resonerar om olika metoders effektivitet. De följer klasskamraters resonemang och tar del av deras lösningar. Frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar om bråk, exempelvis vad täljaren och nämnaren betyder eler hur de kan jämföra och storleksordna bråk. De använder olika uttrycksformer och visar exempelvis konkret med kuber eller papper, samt genom att rita och skriva tal i bråkform.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning
Eleverna tränar på bråk utifrån perspektiven del av helhet och del av antal. De använder rationella tal, naturliga tal och tal i blandad form i vardagsnära situationer och utvecklar förståelse för hur de förhåller sig till varandra. De lär sig begrepp och symboler knutna till bråk, hur man uttrycker tal i bråkform och i blandad form och jämför bråk och tal i blandad form.

Eleverna tränar på att göra beräkningar med bråk och lär sig att addera och subtrahera oliknämniga bråk. De tränar även på att använda multiplikation och division när de förlänger och förkortar bråk samt beräknar del av antal.

Algebra
Eleverna utvecklar förståelse för likhetstecknets innebörd kopplat till bråkuttryck. De tränar på att upptäcka vilken täljare och nämnare som saknas för att bråk ska vara likvärdiga, samt skriver likheter med bråk.

Samband och förändring
Eleverna tränar på att se proportionella samband kopplat till rationella tal och möter både perspektiven del av helhet och del av antal. De övar på att bilda likvärdiga bråk och jämför och resonerar om hur olika bråk förhåller sig till varandra.

Problemlösning
Eleverna tränar både på att lösa och formulera egna problem kopplade till bråk i vardagsnära situationer. De använder olika strategier för att lösa problem och förklarar dessa muntligt, genom att rita och dela block, samt genom att skriva tal i bråkform och i blandad form.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi satsar mycket på ett kreativt arbetssätt med många både praktiska och lekfulla inslag och tror på att tankens kraft i gemensamt arbete kommer föda kunskaper om och förståelse för matematikens användbarhet och betydelse. Med ett varierat arbetssätt hoppas vi nå ett ökat intresse och även självförtroende i att lyckas. Att vi genom ett tydligt arbete med kooperativa metoder når längre tillsammans. Genom att knyta an matematikuppgifterna till elevernas vardag vill vi skapa ett intresse och sammanhang som underlättar förståelse.

 

Lycka till!
Maria

 

 

Greta Thunberg projekt engelska

När, under vilka veckor? 49-51

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Arbeta kring temat miljö där vi ska läsa boken ”No one is too small to make a difference” av Greta Thunberg

Hur ska vi arbeta?
Projektet inleds med att ni ska få se talet som Greta Thunberg höll på en miljökongress. Därefter ska ni få skissa på ett individuellt tal om något ämne som ni brinner för. Tips på ämne man kan skriva sitt tal om är:

– en familjemedlem som betytt/betyder mycket
– ett djur som betytt/betyder mycket
– orättvisa i samhället
– orättvisa i världen

Innan ni påbörjar att skriva ert tal ska ni meddela Maria vad ni bestämt er för att skriva om.
Presentation av talet sker i samma grupper som ni hade under NP i engelska.

Därefter när ni presenterat era tal kommer ni att få läsa boken av Greta Thunberg som ni sedan ska få skriva en bokrecension om. Mall till bokrecensionen finns nedan:

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v48 – introduktion av projektet, skriva skisser till individuella talen

V49 – inlämning PM av sitt tal och redovisningar av dessa i NP grupperna

v50 – Läsa boken av Greta Thunberg

v51 – bokrecensioner av boken no one is too small to make a difference – Greta Thunberg

JULLOV!

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

3 – Muntlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i tal
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.
4 – Skriftlig förmåga
Skriftlig framställning – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
4 – –||–
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
4 – Skriftlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Eleverna får under projektet använda sin kreativitet och skriva och tala om ett ämne som intresserar dem.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av framställningar och samtal.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Eleverna får under projektet använda sin kreativitet och skriva och tala om ett ämne som intresserar dem. Vi pedagoger på Lemshaga tror på elevernas förmåga av kreativitet och att de tillsammans kan skapa något unikt.

 

Lycka till!
Maria

 

Förberedelser NP engelska

När, under vilka veckor? 46-48

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Förberedelser inför NP muntliga i engelska årskurs 6.

Hur ska vi arbeta?
Vi ska under kommande veckor fokusera på att prata engelska.
Förutom att vi ska prata engelska under lektionerna kommer ni även få tillhörande instruktioner för vad man bör tänka på under nationella provet.
Vi kommer att skriva kring temat för nationella provet som är ”all around us”.
Texten ska omfatta minimum 200 ord där du skriver om vad vi har omkring oss, allt ifrån hur ditt rum är inrett till vad vi har omkring oss dagligen. Försök att skriva med så varierat språk som möjligt, beskriv detaljer, känslor, saker etcetera.

Texterna ska lämnas in till Maria senast den 27/11.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

____________

3 – Muntlig förmåga
Muntlig framställning – Formulera sig och kommunicera i tal
Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
 
3 – –||–
Kan dessutom förtydliga och variera sin kommunikation genom att bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera sin kommunikation genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag. Kan dessutom förtydliga och variera sin kommunikation genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
 
3 – Muntlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i tal
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

____

4 – Skriftlig förmåga
Skriftlig framställning – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
 
4 – –||–
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
Kan dessutom förtydliga och variera kommunikationen genom att bearbeta, och göra enkla förbättringar av, egna framställningar.
 
4 – Skriftlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.

 

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

  • Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.
  • Åsikter, känslor och erfarenheter.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

 

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Ni kommer att få utforska världen på så sätt att ni får analysera vad vi har omkring oss och får både skriva en individuell text och samtidigt samtala om detta tema. Efter avslutade nationella prov kommer vi att påbörja ett arbete kring temat miljö och Greta Thunberg.

 

Lycka till!
Maria

Engelska projekt vecka 47-

 

När, under vilka veckor? 47-

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
I ett ämnesövergripande projekt med SO, svenska och engelska arbeta med länder i Europa.

Hur ska vi arbeta?
Ni kommer att under engelsklektionerna att få arbeta med reseguider om det landet ni arbetar med i So och svenska. Reseguiderna ska innehålla information om landets kultur, kända byggnader, traditioner, kända platser och något ytterligare som ni väljer att berätta om landet. Innan ni börjar med reseguiderna kommer vi att diskutera om begreppet kultur, vad det innebär och vilka olika områden man kan vilja veta om ett land.

Projektet avslutas med en Europa gala där ni ska få presentera era gemensamma presentationer för varandra.

Material för arbetet

  1. Resan – enskilt Google dokument där du dokumenterar klassens gemensamma resa i de olika länderna. Används främst under SO- lektionerna.
  2. Landet – Enskilt Google dokument där du samlar fakta om landet du och din grupp arbetar med.
  3. Travel guide – den gemensamma reseguide som ni skapar i gruppen – information hämtar ni från de enskilda dokumenten med den samlade fakta.

Frågeställningar för projektet

  • Hur kan jag söka och presentera fakta?
  • Hur kan jag göra fakta tydligare genom ord och bild?
  • Vad behöver jag göra för att arbeta på ett bra sätt enskilt och i grupp?
  • Hur ska jag påbörja mitt arbete?
  • Vilka olika delar vill jag ha med i min reseguide? (förutom de som ska vara med)

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

3 – Muntlig förmåga
Muntlig framställning – Formulera sig och kommunicera i tal
Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
5 – Arbetssätt
Visa förståelse under lektionstid
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet.
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
Visar förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
 
5 – Följa instruktioner
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredställande resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.
 
5 – Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i det talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda strategier för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda strategier för lyssnande och läsning.
 
5 – Välja och använda material från olika medier
Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
Kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.
6 – Realia
Reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor, och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används
Kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.
Kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

 

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

  • Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.
  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.
  • Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.
  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Eleverna kommer att få arbeta med olika uttrycksformer genom projektet och får möjlighet att använda er kreativitet under arbetets gång. Det är eleverna som skapar projektet tillsammans med varandra och genom detta övar de på sin samarbetsförmåga och självkännedom.

 

Var beredda på en oförglömlig resa runtom i Europa där ni får unika reseguider till de olika länderna i Europa!

 

Lycka till!
Maria, Catrin och Fredrik

Veckobrev Mars vecka 45

Hej våra bästa marsianer!

Bilden ovan visar hur duktiga ni är på att samarbeta och hela tiden hjälpas åt.

Den här veckan har inte varit som vanligt då både jag och Catrin har varit hemma, som vi har saknat er! Dessutom har vi haft stor personalbrist på grund av rådande omständigheter men som ni har kämpat, vi är alla så imponerade!

Som ni säkert redan har sett kommer måndagen att vara studiedag då vi lärare planerar hemundervisning under veckan. Under den här dagen kommer det finnas möjlighet att hämta det man behöver för att delta i hemundervisningen. Skolan kommer hålla öppet på måndag mellan klockan 10-15 för detta. Vi förstår att det dyker upp en hel del frågor gällande detta. Vi kommer som sagt under måndagen att planera lektionerna och under tisdagen påbörja att hålla de digitalt.

 

Ändrat provdatum för matematiken kap 1-3

Eftersom jag inte kunnat vara på plats under veckan har jag valt att flytta fram matematikprovet till vecka 47, fredagen den 20/11. Detta för att vi ska hinna ha en komma ikapp lektion, repetition inför provet och för att hinna med kunskapsloggen. Komma ikapp lektion och repetition kommer att hållas digitalt med början på tisdag nästa vecka.

Kunskapsloggen kommer att vara på fredagen nästa vecka (13/11) där kunskaperna för kapitel 3 divison och multiplikation testas.

För att förbereda er inför provet påminner jag om att göra övningarna som finns på NOK.

Under fredagens matematiklektion var jag med på Google Meet med Mars grön för att kunna hjälpa till om det behövdes. Bara där visade ni vad briljanta ni är för förändringar och hur ni anpassar er utifrån rådande situation.

Engelska

Ni kommer att få skriva klart era berättelser under nästa vecka för att sen kunna läsa varandras och ge återkoppling till varandra. Mer om gruppindelningen för detta kommer. Tanken var att starta ett projekt som skulle vara ämnesövergripande med svenska och SO, vi flyttar fram det till vecka 47.

Kommande vecka

Mer information om hur kommande vecka kommer att se ut i detalj kommer att komma under måndagen.

Tveka inte att höra av er till oss om det är något ni funderar över.

 

Trevlig helg!

Maria, Catrin, Anna och Johanna