Veckobrev v38

Hej bästa eleverna i mars!

Tack för ännu en bra vecka!

Veckan inleddes med att Maria var på Singma utbildning. Under utbildningen bestämde hon och Josefin att hon ska komma och hålla i en Singma lektion på torsdagen den 24/9 med Mars röd. Vi har även gjort kunskapsloggen för kapitel 1, information om resultatet får ni under utvecklingssamtalen.

 

Sista doppet för i år

Onsdagens idrottslektion innehöll en utflykt till Södersved där ni badade förhoppningsvis sista doppet för i år, för visst var det kallt? Ni fick även upptäcka maneter i vattnet som ni undersökte.

 

Utvecklingssamtalen

Under veckan har vi förberett oss inför utvecklingssamtalen som ska hållas digitalt, både genom att arbeta med presentationerna och hur man ringer på Google Meet. Nedan följer information om utvecklingssamtalen.

Snart är det dags att genomföra de digitala utvecklingssamtalen. Vi mentorer har gjort en plan som vi hoppas kommer fungera. Då detta är första gången vi gör på det här sättet kan det dock hända att det inte fungerar som vi tänkt och att vi får revidera. Om det inte fungerar alls ringer vi upp er vårdnadshavare på telefon istället.

Grundupplägget är att eleven är hemma med er vårdnadshavare medan vi mentorer sitter på annan plats. För er som har samtal direkt före eller efter lektion kan det dock vara smidigare att eleven sitter här i skolan tillsammans med mentor under samtalet. Ni får bestämma vad som fungerar bäst för er familj, meddela mentor hur ni gör.


Innan samtalet

  • Elev har gjort klart presentationen (finns i klassrummet Utvecklingssamtal HT20 på Google classroom).
  • Elev har fyllt i Inför utvecklingssamtal på schoolsoft (finns under elevdokument).
  • Vårdnadshavare har fyllt i Inför utvecklingssamtal på schoolsoft.
  • iPad tas hem dagen innan.

 

Dags för samtal

  1. Logga in på google classroom.
  2. Gå in i klassrummet Utvecklingssamtal Ht20.
  3. Klicka på kamerasymbolen för att starta google meet.
  4. Du kommer först till ett väntrum där du ser vilka som redan är inne på mötet. Vänta där tills det bara är din mentor som är där inne (klicka dig alltså inte vidare in på mötet om det är en annan klasskompis där).
  5. Nu startar samtalet och du kan prata med din mentor. Du delar din skärm så att du kan visa din presentation samtidigt som du berättar om din trivsel, utveckling och mål.

Schack5-6an

Nu är det dags igen! Vi ska vara med i schack56an. Prata gärna om det hemma om det finns något intresse för detta, vi kommer även att prata om detta under utvecklingssamtalen.

Kören

Äntligen har vi hittat en lösning för kören den här terminen. Den börjar på måndag 21/9 klockan 08.20. De som inte vill vara med på kören har sovmorgon/utvecklingssamtal fram till första lektionen.

 

Hälsningar från föräldrakoordinatorer

Hej alla Mars-föräldrar!
Under hösten kommer föräldrakoordinatormötena på Lemshaga starta upp igen. De pausades under våren p.g.a Corona, men kommer från och med nu ske digitalt istället. Sedan tidigare representerar jag, Fredrika (Edit S. mamma i grön) och Anna (Emma C. mamma i röd) våra klasser på dessa möten. Vi fortsätter gärna med det även detta läsår om det inte är så att någon annan är sugen på att få delta. Då är det bara att höra av sig 🙂
Som vanligt kan ni föräldrar skicka med oss frågor/synpunkter/idéer som ni vill att vi ska lyfta tillsammans med rektor/skolchef. Gör gärna det senast en vecka innan mötet. När mötena är hittar ni på Schoolsofts kalendarium. Oftast ligger mötena första onsdagen i månaden. Första mötet är nu den 7 oktober.
Med vänliga hälsningar,
Fredrika & Anna

HPV-vaccinet

Påminner om att fylla i blanketten för HPV-vaccinet. Lämna in senast måndag nästa vecka. Bifogar blanketten nedan för de som inte fyllt i denna.Tillstånd HPV 2020 pdf 

 

Trevlig helg önskar

Maria, Catrin, Anna och Johanna

Addition och subtraktion

När, under vilka veckor? 38-41

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Arbeta med addition och subtraktion

 

Fokusområden

  • Addition och subtraktion med stora tal
  • Olika strategier vid addition och subtraktion
  • Avrundning och överslagsräkning
  • Udda och jämna tal
  • Addition och subtraktion med negativa tal
  • Problemlösning

 

Frågeställningar inför varje lektion

Lektion 1 – Addera stora tal
Hus A kostar 679 450 kr. Hus B kostar 265 750 mer. Vad kostar hus B?
Vilken information har vi?
Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
Hur mycket kostar hus A och B ungefär?
Hur mycket kostar hus A exakt?
Hur mycket kostar hus B exakt?
Vilka uträkningar behöver vi göra?
På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 2 – Subtrahera stora tal
I en stad planterades 435 160 plantor under ett år. Det är 125 370 fler plantor än året innan. Hur många planterades då?
Vilken information har vi?
Kan vi visa uppgiften med hjälp av blockmodellen?
Vad betyder det att det är fler blommor än året innan?
Vilket räknesätt ska vi använda?
På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 3 – Välja strategi – addition och subtraktion
Välj två av talen. Fundera över bra sätt att räkna ut talens summa och differens.
Hur kan ni till exempel addera eller subtrahera 49 996 och 50 005?
Vilka tal har ni valt?
Kan vi räkna ut summan och differensen med huvudräkning?
Vilken metod är mest effektiv?

Lektion 4 – Udda och jämna tal
Är summan respektive differensen udda eller jämn?
Vad påstår Samir/Anna?
Vad är ett udda/jämnt tal?
Vilken är summan/differensen?
Är summan ett jämnt tal?
Är differensen ett udda tal?
Min kompis sa att om vi kan dividera ett tal med 2, så är det ett jämnt tal. Håller ni med?

Lektion 5 – Addera och subtrahera negativa tal
Det här är temperaturen klockan 10.00. Klockan 12.00 är temperaturen 4 grader högre än klockan 10.00. Klockan 20.00 är temperaturen 6 grader lägre än klockan 12.00. Vad är temperaturen klockan 20.00?
Vad är temperaturen klockan 10.00?
Vad betyder det att temperaturen är 4 grader högre?
Hur rör sig termometern?
Vad är temperaturen klockan 12.00?
Vad betyder det att temperaturen är 6 grader lägre?
Hur rör sig termometern?
På vilka olika sätt kan vi visa temperaturförändringen?

Lektion 6 – Negativa tal – beräkna skillnad
Här är de högsta och lägsta temperaturerna i Stockholm under en vecka i januari. Vilken dag har störst temperaturskillnad?
Vilken är den högsta/lägsta temperaturen?
Vilken är temperaturskillnaden mellan den högsta och den lägsta temperaturen?
Hur tar vi reda på skillnaden?
Min kompis säger att temperaturen inte har ändrats eftersom både -2°C och 2°C är två steg från noll. Håller ni med om det?

Lektion 7 – Problemlösning
Lägg de fem talkorten så att summorna vågrätt och lodrätt är lika. Vad lägger ni märke till?
Vilka tal har vi och vad lägger ni märke till med dem?
Hur kan vi lägga talkorten så att summorna vågrätt och lodrätt är lika?
Hur ska vi fördela talen och vilket kan ligga i mitten?
Vad händer om vi prövar med talen 2,3,4,5 och 6?
Vad lägger ni märke till med talen i mitten?
Vad lägger ni märke till med summan?

Lektion 8 – Kunskapslogg
Hitta på en textuppgift som passar till blocken.
På vilka olika sätt kan vi addera/subtrahera stora tal?
Hur kan vi avrunda för att göra ett överslag?
Vilka olika strategier kan vi använda vid huvudräkning?
Hur kan vi avgöra om summan eller differensen är udda eller jämn?
Hur adderar och subtraherar vi negativa tal?
Hur kan vi beräkna skillnad med negativa tal?
Hur kan vi använda blockmodellen vid problemlösning?
Vilka talmönster kan vi titta efter i ”talpussel”?

Hur ska vi arbeta?
I kapitel 2 arbetar eleverna med addition och subtraktion av tal upp till 1 000 000. Eleverna tränar på att använda olika metoder för att addera och subtrahera stora tal. De tränar också på att använda och välja olika huvudräkningsstrategier och att avrunda tal för att kunna använda överslagsräkning.
Eleverna får också fördjupa sig i hur summan respektive differensen påverkas av om det är udda eller jämna tal som adderas eller subtraheras. I kapitlet fortsätter eleverna att arbeta med negativa tal. De adderas och subtraherar negativa tal kopplat till temperatur, samt beräknar temperaturskillnad. De prövar också att beräkna enkla uttryck med negativa tal.
Eleverna löser vardagsnära problemuppgifter som kräver uträkningar i flera steg och använder blockmodellen som stöd. De tränar också på att lösa problem med talpussel och att se talmönster.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Addera stora tal Kunna addera sexsiffriga tal.

Kunna använda olika metoder för att addera.

Kunna avrunda för att göra ett överslag.

Kunna lösa textuppgifter kopplat till addition.

s.28 s.28
2 Subtrahera stora tal Kunna subtrahera sexsiffriga tal.

Kunna använda olika metoder för att subtrahera.

Kunna avrunda för att göra ett överslag.

Kunna lösa textuppgifter kopplat till subtraktion.

s.31 s.31
3 Välja strategi – addition och subtraktion Kunna välja lämpliga huvudräkningsstrategier vid addition och subtraktion.

Kunna förklara olika additions- och subtraktionsstrategier.

Kunna använda olika metoder för att addera och subtrahera.

s.34 s.34
4 Udda och jämna tal Kunna upptäcka och beskriva udda och jämna tal.

Kunna avgöra om en summa eller differens är udda eller jämn.

s.37 s.36
5 Addera och subtrahera negativa tal Bygga förståelse för negativa tal.

Kunna beräkna temperaturförändringar.

Kunna addera och subtrahera negativa tal.

s.40 s.39
6 Negativa tal – beräkna skillnad Kunna beräkna temperaturskillnad.

Kunna beräkna skillnad med negativa tal.

s.43 s.41
7 Problemlösning Kunna lösa problem med talpussel.

Träna på logiskt tänkande.

Kunna se talmönster vid problemlösning.

s.47 s.44
8 Kunskapslogg Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.50 s.46

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

 

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal, samt tränar på att dela upp dem i hundratusental, tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna tränar på addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens egenskaper. De resonerar om och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder, både huvudräkning, överslagsräkning och skriftliga metoder, samt digitala verktyg, för att addera och subtrahera. De prövar att använda de olika metoderna beroende på hur uppgifterna ser ut, och resonerar om metodernas lämplighet.

Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i sina svar och jämför lösningar med varandra.

 

Algebra

Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och utvecklar förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet. Eleverna tränar på att läsa likheterna i sina sammanhang och undersöker vilka tal som saknas i talmönster och talpussel.

Problemlösning

Eleverna tränar på olika strategier för att lösa problem i flera steg utifrån vardagsnära situationer.

De möter olika typer av frågeställningar och resonerar om lämpliga sätt att lösa textuppgifter.

Eleverna tränar på att formulera egna uppgifter och frågor kopplade till textuppgifter eller likheter, samt på att skapa uppgifter utifrån färdigritade block.

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

Veckobrev Mars vecka 36

Hej på er bästa Marsipaner,

Bra jobbat den här veckan!

Nu har vi äntligen kommit igång med matematiken och vi har avklarat lektion 3 i båda klasserna. Nästa vecka kommer vi att räkna lektionerna 4-7. Första kapitlet handlar om talen upp till 1 000 000 och hur man kan dela upp dessa i olika talsorter.

I engelskan har vi börjat läsa böcker på engelska som ni sedan ska få skriva bokrecensioner om. Vi kommer att använda oss av läromedlet NE. Nästa vecka har ni era första läxförhör, glosorna och texten finns på Schoolsoft (Mars röd har på tisdagar) (Mars grön har på onsdagar).

I svenskan har vi fortsatt att läsa boken Familjen Bliss med frågor kopplat till texten.

I NO har vi lärt oss om hur hjärnan fungerar och vilka olika signaler den skickar till oss hela tiden.

Under fredagen kollade på film från förra årets teater, den finns att se för er där hemma på Schoolsoft. Ännu en gång fick vi bli stolta över hur duktiga ni är!

Information kommande vecka:

Från och med måndag kommer vi på mentorstimmen att börja prata om hur vi ska göra för att alla i Mars ska må bra och kunna lära sig så bra som möjligt. Fundera gärna på vad du tycker fungerar bra och vad som kan bli bättre under lektioner, raster, luncher och omklädningsrum.

Skolfotografering fredag 11/9
Mars grön klockan 12.50-13.10
Mars röd klockan 13.10-13.30

 

Utvecklingssamtalen kommer i år att hållas digitalt – tiderna för dessa kommer ut under nästa vecka.

 

Trevlig helg önskar Maria, Catrin, Anna och Johanna

 

 

Grammatik engelska

När, under vilka veckor? 36-

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Lära oss om engelskans grammatik.

Hur ska vi arbeta?
Eleverna kommer att få olika övningar inom grammatiken i ämnet engelska. Lektionerna kommer att påbörjas med en gemensam tankekarta enligt EPA-modellen. Eleverna kommer därav att få tänka själva först vad de vet om den specifika delen av grammatiken, därefter samtala med sin bänkkamrat för att sen göra en gemensam tankekarta i helklass. Efter tankekartan är det genomgång och därefter får eleverna arbeta med olika övningar inom den specifika delen av grammatiken. När de är klara med övningarna ska de antingen läsa i sin bänkbok eller samtala med olika talkort.

De delar inom grammatiken vi kommer att arbeta med är följande: substantiv, räkneord och ordningstal, pronomen, adjektiv, hjälpverb, verb, adverb, oregelbundna och regelbundna verb och ordföljd.

När vi avslutat alla grammatikens delar kommer eleverna få skriva ett prov där de får visa sina kunskaper.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: Substantiv
Lektion 2: Räkneord och ordningstal
Lektion 3: Pronomen
Lektion 4: Adjektiv
Lektion 5: Hjälpverb
Lektion 6: Verb
Lektion 7: Adverb
Lektion 8: Ordföljd
Lektion 9: Oregelbundna och regelbundna verb

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

5 – Arbetssätt
Visa förståelse under lektionstid
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet.
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
Visar förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
 
5 – Följa instruktioner
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredställande resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.

__________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen
Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

Förankring i kursplanens syfte
Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Berättande text

När, under vilka veckor? 38-44

Ansvarig: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?
Skriva berättande text

Hur ska vi arbeta?
Du ska skriva en berättelse med tydlig handling. Berättelsen ska ha en genomtänkt inledning och avslutning. Du ska använda dig av skiljetecken på rätt sätt. Läs igenom din text innan du lämnar in. Använd gärna inspiration från berättelser du läst och använd din fantasi när du skriver.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Lektion 1: Genomgång av projektet berättande text

Lektion 2: Göra en tankekarta med information om vad berättelsen ska handla om i stora drag.

Lektion 3 – 7: Skriva berättelsen

Lektion 8: Läs igenom berättelsen och se om du kan göra några förbättringar.

Lektion 9: Rita en bild till din berättelse som du kan ha som framsida.

När du är klar med din berättelse lämna in den till Maria, senast v.44

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Skriftlig förmåga
Skriftlig framställning – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Kan formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande, i framställningar av olika slag.
Skriftlig interaktion – Formulera sig och kommunicera i skrift
Kan uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar.
Kan uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation.
 
Arbetssätt
Visa förståelse under lektionstid
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet.
Visar förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
Visar förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer.
 
Följa instruktioner
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med godtagbart resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med tillfredställande resultat.
Agerar utifrån budskap och instruktioner i innehållet med gott resultat.
 
Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, välja och använda någon strategi för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i det talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda strategier för lyssnande och läsning.
Kan, för att underlätta förståelsen av innehållet i talat språk och texter, i viss utsträckning välja och använda strategier för lyssnande och läsning.

____________________________________________

Centralt innehåll från kursplanen

  • Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i sammanhängande tal och skrift.
  • Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.
  • Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

 

Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

 

Bedömning

Din berättelse kommer att bedömas utifrån aktuella delar av matrisens kunskapskrav för ämnet engelska.

Talen till 1 000 000

När, under vilka veckor? 35-39

Ansvarig lärare: Maria Troedsson

Vad ska vi göra?

Arbeta med talen upp till 1 000 000

Fokusområden

  • Talen till 100 000
  • Talen till 1 000 000
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Jämföra och storleksordna tal
  • Talföljder
  • Avrunda tal

Frågeställningar inför varje lektion:

Lektion 1
Hur många personer besökte museet?
Hur kan vi visa talet?
Hur många tiotusental, tusental, hundratal, tiotal och ental är det?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Min kompis säger att 1 tiotusentalsbricka är värd lika mycket som 10 tusentalsbrickor. Håller ni med?

Lektion 2
Hur många invånare har staden?
Hur kan vi visa det?
Hur många är det av varje talsort?
Vilka och hur många talbrickor behöver vi?
Är det möjligt att bara använda tiotal och ental för att visa talet?

Lektion 3
Var ska vi placera de olika siffrorna för att bilda de största/minsta talen?
Vilka är de två talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det fler sätt?
Vad ska vi börja med att jämföra?
Min kompis säger att hon kunde avgöra vilket tal som är störst genom att bara jämföra siffrorna på entalets plats. Håller ni med?

Lektion 4
Hur många talkort är de?
Är det möjligt att lägga tre stycken sexsiffriga tal?
Vilka är de tre talen?
Hur kan vi jämföra talen? Finns det flera sätt?
Min kompis säger att han kunde lösa de genom att göra alla tal större än 100 000. Håller ni med?

Lektion 5
Vilka olika talföljder kan ni lägga?
Kan ni beskriva mönstret i varje talföljd?
Går det att lägga fler talföljder?
Hur kan vi visa mönstret i varje talföljd?
Vilket är nästa tal i varje talföljd?

Lektion 6
Hur kan vi avrunda invånarantalen? Vad kan vara lämpligt?
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal eller tusental?
Kan vi avrunda på fler sätt?
Vad lägger ni märke till när ni avrundar?

Lektion 7
Hur kan vi räkna antal upp till 1 000 000?
Vad är platsvärde? Ge exempel.
Vilka begrepp kan vi använda när vi jämför tal?
Hur kan vi jämföra tal?
Hur gör vi när vi storleksordnar tal i stigande ordning/fallande ordning?
Beskriv en talföljd som ökar med 40 000 och en som minskar med 200 000.
Hur avrundar vi tal till närmaste hundratal, tusental och tiotusental?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 1 arbetar elever med talen upp till 1 000 000. Kapitlet inleds med att eleverna tränar på att räkna stora antal genom att dela upp tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental.

Eleverna bygger på sina kunskaper om positionssystemet och använder talbrickor och tiobasmaterial för att räkna och dela upp fyrsiffriga tal i hundratusental, tusental, hundratal, tiotal och ental. De visar talens uppdelning med hjälp av positionstabeller. Eleverna upptäcker hur siffrornas värde förändras beroende av deras position och använder sina kunskaper om positionssystemet när de tränar på att jämföra och storleksordna tal. De beskriver även mönster och göra klart talföljder.

Eleverna tränar också på avrundning och avrundar tal till närmaste tiotal, hundratal och tusental. De använder avrundning och gör överslag för att beräkna ungefär hur långa avstånd är och hur mycket något kostar.

I kapitlet introduceras negativa tal. Eleverna jämför och storleksordnar negativa tal utifrån tallinjen och tränar på att göra beräkningar kopplat till temperatur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektioner Mål Lärobok Övningsbok
1 Talen till 100 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 100 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp tal i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.8 s.6
2 Talen till 1 000 000 Kunna räkna och känna igen tal upp till 1 000 000.

Bygga förståelse för positionssystemet.

Kunna dela upp i talsorter.

Kunna beskriva värdet på siffrorna i ett givet tal.

s.11 s.10
3 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal.

s.14 s.14
4 Jämföra och storleksordna tal Kunna jämföra tal och visa jämförelser med symbolerna > och <.

Kunna storleksordna tal i stigande och fallande ordning.

s.17 s.16
5 Talföljder Upptäcka och beskriva mönster i talföljder.

Kunna bilda och fortsätta talföljder.

Kunna beskriva hur siffrorna ändras i talen i talföljder.

s.20 s.19
6 Avrunda tal Kunna använda tal i närmaste tiotusental, tusental och hundratal.

Kunna använda symbolen ungefär lika med.

Kunna placera ut tal på tallinjen.

s.23 s.21
7 Kunskapslogg Reflektera över och visa din kunskap om talen till 1 000 000.

Göra en självskattning av sin kunskap.

s.26 s.23

 

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om leder till ett fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Centralt innehåll från kursplanen

  • Rationella tal och deras egenskaper.
  • Positionssystemet för tal i decimalform.
  • Det binära talsystemet och hur det kan tillämpas i digital teknik samt talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.
  • Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.
  • Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

 

Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik

Problemlösningsförmågan
Eleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.

Begreppsförmågan
Eleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.

Metodförmågan
Eleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.

Resonemangsförmågan
Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan
Eleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning
Eleverna möter heltal, naturliga tal och negativa tal i talområdet upp till 10 000. De tränar på att dela pip dem i tusental, hundratal, tiotal och ental, samt på att avrunda dem till närmaste tiotal, hundratal och tusental.

Eleverna använder positionssystemet och beskriver tal utifrån tusental, hundratal, tiotal och ental, samtal bygger förståelse för att siffrornas värde är beroende av vilken position de har i talet. De möter även det historiska perspektivet när de arbetar med romerska talsymboler och talsystemet. Eleverna jämför det romerska talsystemet med vårt positionssystem.

Eleverna tränar på att använda talen upp till 10 000 i uppgifter kopplade till vardagliga sammanhang.

De använder avrundning och överslagsräkning som metod för beräkningar.

Algebra
Eleverna undersöker vilka tal som saknas i talföljder. De tränar på att upptäcka och beskriva mönster i talföljder samt på att fortsätta talföljder.

Övergripande mål från LGR11 2.2

– kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

– kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna med Kahoot.