Läsförståelse- Godnatt Mr Tom

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi ta till oss texter och förstå dem bättre?
  • Hur kan jag jobba med en bok?
  • Vad kan jag lära mig av att läsa en skönlitterär bok?
  • Hur kan jag använda händelserna i en bok till att förstå världen och hur det har varit?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

Tala, lyssna och samtala

  • Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
  • Texter i digitala miljöer, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligtsätt. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flytgenom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivtsätt.
2 – Genom att göra… Genom att göra enkla, kronologiskasammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggandeläsförståelse. Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkeltsätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi börjar arbetet med boken med högläsning. Detta för att få en känsla kring boken. Vi kommer att jobba enskilt att läsa boken och svara på frågor. Vi kommer också att jobba i grupper kring olika frågor om texten för att fördjupa vår förståelse samt läsa enskilt med Marie.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom enskild läsning och diskussioner tillsammans med Marie. Bedömningen kommer att ske genom att svara på frågor till texten varje vecka.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 12- Kap 1-4 + gruppuppgift
V 13- Kap 5-9 + gruppuppgift
V 15- Kap 12-15 + Gruppuppgift
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna ta del av information och förstå det vi läser.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
  • Genom Visible Thinking synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening
  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Plast- hållbart eller inte?

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 13-

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är gjort av plast?
  • Vad finns runtomkring som är gjort av plast?
  • Hur ser nedskräpningen ut i våra hav kring plast?
  • Hur informerade man förut om hur skräp skulle hanteras?
  • Hur lång tid tar det för plast att brytas ned? Eller gör det ens det?
  • Påverkar djuren av platen i naturen och i så fall på vilket sätt?
  • Vad har Sverige och världen gjort kring plast?
  • Vilka fördelar och nackdelar finns det med plast?
  • Finns det olika sorters plast? Går de att bryta ned?
  • Hur återvinns plast?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
  • genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
  • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

    kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll från kursplanen

Kemin i naturen

  • Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet.

Kemin i vardagen och samhället

  • Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
8 – Eleven har Eleven har grundläggandekunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel påoch beskriva dessa med vissanvändning av kemins begrepp. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med godanvändning av kemins begrepp.
10 – Eleven kan relatera… I enkla och till viss delunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. I välutvecklade och välunderbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, gruppuppgifter och enskilda uppgifter. Vi kommer att titta på filmer och diskutera. All planering etc. ligger på classroom.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömningen kommer att ske genom en inlämningsuppgift där eleverna själva ska fundera på hur man kan “slåss” och få bort plasten i haven.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 13- Introduktion kring plast + hur påverkas djuren av plast
V 15- Hur påverkas djuren av plast + vad har Sverige och världen gjort kring plast
V 16-

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nedskräpning i vår natur är ett oerhört problem. Prognosen är att 2050 kommer det att finnas med plast i haven än fisk. Detta är ett sätt att skapa medvetenhet kring våra handlingar. Att få en reaktion. Än är det inte för sent att få bort plasten från naturen.

Tellus veckobrev v 13

Tellus

Dags för efterlängtat påsklov. Passa på att vila, njut och framförallt LÄS!

Lemshaga läser

Vi svensklärare på Lemshaga vill ju så klart uppmuntra alla elever till läsning och har nu kommit på ett ypperligt sätt att få alla elever till att läsa. Vi ska tävla! Alla elever har fått hem ett läsprotokoll som ska fyllas i. Tävlingen går ut på att varje klass på skolan ska fylla i hur många sidor som eleven läser som sedan summeras ihop. Den årskurs som har läst flest antal sidor vinner! Tänk också på att ni som brukar lyssna kan göra det. Då räknar man 1 inför 1 sida.

Läs, läs och åter läs. Ni är inne i detta nu så ta tillfället i akt att njuta av skön läsning.

Svenska

Vi fortsätter att jobba med Godnatt Mr Tom. Vi har både läst enskilt och med Marie. Vi har också jobbat i grupper om boken där vi har fått diskutera frågor och styrka med utdrag ur boken. En läxa ligger nu på Schooslfot som gäller över lovet, att läsa. Tänk på att ni kan skriva i det i lästävlingen!

NO- kemi

Vi har kommit vidare i våra NO-ämnen och nu börjat med hållbar utveckling. Jag har valt att vi ska koncentrera oss på plast. Vi började med att fundera på vad vi använder plast till

Vi har nu kommit vidare kring hur länge olika material tar för att brytas ned, eller hur var det nu. Gör alla material det… Vi har tittat på ganska många, men korta, filmer om plast i haven samt om hur man gjorde förr när man pratade om sjövett och skräp.

Dagen slutade med att vi kom in på hur djuren påverkas av plasten. Vi fick lära oss om att många djur tar plast som mat av misstag. Sjöfåglar kan tex. sedan inte bajsa ut det utan stannar kvar i magen vilket gör att de kan dö av svält.

Idrott

Under veckan har redovisning av området takt och rytm avslutats. Alla elever har varit indelade i grupper och varje grupp har fått välja en låt och dans som de ska lära sig koreografin till. Detta redovisades under veckan. Kul att se hur mycket kraft, energi och fokus ni valt att lägga ned på detta.

Ha nu ett superhärligt påsklov

Amanda, Krister, Cecilia och Marie

Tellus veckobrev v 11

Tellus!

Vi lyckades hålla överraskningen hemlig till Krister och det var en väldigt rörd Krister även här i denna vecka, att vi firat honom. Kul!

Vi fortsätter in i våren och vi har verkligen vårväder här på skolan. Sol, varmt, kallt, snö, lera, gräsmatta. Det har blivit mer och mer aktiviteter runt fotbollen och vi (Krister) har nu köpt in fler bollar till oss i Tellus. Tänk på att det blir lerigt och blött. Vi vet att ni inte tycker det är så kul med överdrag längre… men tänk på att det är utomhus som gäller på raster, så kläder efter väder.

Svenska

Vi har nu lämnat (nästan helt) området kring dialekter, grannspråk och minoritetsspråk och börjat denna vecka med läsförståelse. Vi kommer att jobba med boken “Godnatt Mr Tom”. Vi kommer att läsa, svara på frågor och jobba i grupper kring boken. Alla MÅSTE också ha en egen läsbok med sig. Om er bok är slut, tråkigt eller att ni bara vill byta får ni självklart göra det men det gör ni på raster eller er fritid. Vi kommer inte att ta lektioner till detta.

Fantastiskt härligt med dessa läslektioner. Superlugnt och ni läser som bara den!

Vi hade också en sista föreläsning kring dialekter då Desirée från Skåne var med oss på länk och informerade oss om skånskan. Vi fick lära oss typiska ord och framförallt höra hur skånskan låter. Under tiden vi hade denna föreläsning kom även Marianne, vår nya rektor och hälsade på oss. Hon berättade vem hon är och det gjorde hon med hjälp av er och siffror på tavlan. Er uppgift blev att försöka koppla ihop Marianne med siffrorna. Tack Marianne för att du kom och hälsade på oss.

NO

Vi fortsätter med rymden och vi har nu kommit in på jordens rörelser under året. Vi har pratat och tittat på filmer samt Maries egna livefilm om hur årstiderna skapas, hur dygnet uppstår. Varför det finns skottår (att jorden tar 365 dagar och 6 h på sig ett var runt solen). Vart fjärde år blir det alltså 6+6+6+6= 24 h och ett dygn till.

Vi har också jobbat med att jämföra våra stjärnkikare med Uranus.

Simma- Gustavsbergsbadet

Samling 8:20 på plats vid Gustavsbergsbadet. Simhallen har öppet för skolor för att vi ska kunna göra våra simtest, detta då det är en förmåga i idrotten. Alla tar med badkläder, handduk etc. Ingen fri sim eller lek kommer att finnas. Bara motionsdelen är öppen där vi tränar på simningen. En klass kommer att göra det i taget. Den klass som inte simmar kommer att vara på utegymmet med Amanda och Cecilia. Vi går sedan tillbaka till skolan och äter lunch här.

Information från samordningsgruppen

Gällande entréns öppnande i Storgården.

Entrén i Storgården har tidigare öppnats kl 8.00. Det har inte varit en bra uppstartsplats på morgnarna och eleverna har det bättre ute i väntan på lektionsstart. Storgården och Lillgårdens samtliga entréer kommer därför öppnas kl 8.15 på morgonen från v 12. Se till att ditt barn klär sig för att kunna vara ute på raster och inför skolstart.

mvh skolans Samordningsgrupp

Kommande vecka

Måndag-
Tisdag- prov svenska
Onsdag-
Torsdag-
Fredag- simma

Kommande

1/4- skärtorsdag- skola som vanligt men fritids stänger kl 15:00. Alla lektioner går som vanligt (ni slutar alltså röd: 15:20 och grön: 15:40
2/4- Långfredag- ledig dag
v 14- påsklov

Ha en trevlig helg

Krister, Amanda, Cecilia och Marie

Tellus veckobrev v 8

Nu är det lov!

Solen strålar, vi har varit ute hela förmiddagen och nu vankas det lov. När vi skulle summera ihop veckan som gått upptäcker vi att vi har hunnit med mycket denna vecka med. Vi har haft redovisningar i NO, prov i idrotten, åkt skridskor och haft yoga med mera, med mera, med mera…

Yoga

Under onsdagen fick vi finbesök av Anna (skolans kurator). Hon kom till oss i Tellus för att hålla i yoga. Det var många som verkligen tog till sig denna stund att få slappna av, tänka på sig och vara i nuet. Efteråt fick vi många kommentarer på att det var härligt, skönt men också att ni blev lite trötta av det.

Skridskor

På fredagens förmiddag var vi iväg till Ekvallen och åkte läsårets första (och kanske sista med tanke på vädret) skridskor. Tanken var från början att vi skulle åka på Lemshagasjön som hade en superfin is och som var plogad. Fast det fina vårvädret dök upp och värmen med det. Isen på Lemshagasjön minskade kraftigt och när Krister var och provborrade under veckan fick vi snabbt ställa om till att åka skridskor på en säker is, en spolad is.

Vi åkte då till Ekvallen istället. Vi var där på förmiddagen och åkte skridskor, njöt, fikade och hade roligt innan vi gick tillbaka till skolan.

NO

I NO har vi nu börjat med våra redovisningar kring stjärnbilder och vi har även fått höra att Uranus har gjort våra stjärnkikare! Efter lovet ska vi gå igenom deras utvärderingar, vad det tyckte var lätt och svårt från våra instruktioner för att kunna förfina dem och se vad som var tydligt och vad vi kunde gjort/skrivit annorlunda.

Svenska

I svenskan har vi nu kommit vidare till våra nationella mioritetsspråk. Vi började att prata om det under torsdagens lektion vilket vi kommer att fortsätta med under veckan efter lovet.

Håll nu koll på att provschemat så ni ser alla läxor och prov, även i svenska.

Njut av en veckas ledighet så ses vi snart igen

Amanda, Krister, Cecilia och Marie

Nordiska språk

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? v 3- 11

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Borde alla tala svenska på samma sätt?
  • Vad är en dialekt?
  • Hur kan vi höra skillnad på dialekter?
  • Vilka knep kan vi ta till för att höra vart en dialekt kommer ifrån?
  • Hur kommer det sig att svenska, norska och danska är så lika varandra?
  • Vilka likheter och skillnader finns mellan svenskan, norskan och danskan?
  • Vilka är våra svenska minoritetsspråk och varför har vi dem?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur- arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olik- heter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll från kursplanen

Berättande texter och sakprosatexter

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.

Språkbruk

  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
13 – Eleven kan ge exempel Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar. Både av Marie men också av gästföreläsare kring dialekter. Gruppuppgifter, lyssna på dialekter, titta på filmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Bedömning kommer att ske genom ett prov i slutet av arbetet.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V 3- NE -arvord + lånord.
V 4- Introduktion till dialekter, lyssna på olika dialekter.
V 5- Dialekter och typiska drag, vad är en dialekt och vad är ett språk.
V 6- Slang + stockholmsuttryck.
V 7- Gästföreläsare om göteborgskan och gotländskan, norska/danska.
V 8- Norska + danska, lära oss om dem och läsa texter på dessa två språk, minoritetsspråk
V 10- Minoritetsspråken, finska, romani chib, jiddisch, meänkieli/tornedalssvenska och samiska.
V 12- Prov

Varför?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att arbeta med både dialekter i det svenska språket samt kring grannländers språk kommunicerar vi vårt projekt mot verkliga mottagare. Vi får mer förståelse och kunskaper om både variationer i det svenska språket som våra grannländers språk. Genom att arbeta med dialekter och varianter kring ett språk visar vi på varandras olikheter och glädjen med olikheter