Litteraturhistoria

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sandra G och  Marie AS

När, under vilka veckor? V 17- 22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka kännetecken (vad är typiskt) unde epoken?
  • Vilka händelser i samhället (under epoken) skapar förändringar? (revolutioner eller andra viktiga saker?)
  • Vad är man missnöjd/nöjd med under epoken?
  • Vad längtar man efter under epoken?
  • Hur syns det i samhället
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, och
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
  • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
  • Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
8 – Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
9 – Sammanställningarna innehåller… Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
10 – Genom att kombinera… Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, titta på filmer, eget arbete.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning kommer att ske genom en enskild uppgift där ni ska redovisa en epok. För exakt information, se classroom.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom

Språkhistoria

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 18-20

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilken språkfamilj och språktillhörighet har svenskan?
  • Hur har det svenska språket utvecklas från runor/runskrift fram till idag i stora drag?
  • Finns det några viktiga förändringar som påverkat det svenska språket?
  • Vad är Svenska akademien och Språkrådet?
  • Vilken roll har Svenska akademien och Språkrådet i det svenska språket?
  • Vilka språk talas i Norden?
  • Hur är de släkt med varandra?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­ arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket… Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier.

Centralt innehåll från kursplanen

Språkbruk

  • Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
  • Nya ord i språket, till exempel lånord.
  • Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
14 – Eleven kan föra resonemang… Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom lärarledda lektioner, filmer/avsnitt.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom lektionstillfällena samt ett avslutande prov.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för exakt planering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att veta sin historia, ursprung är alltid aktuellt. Att få förståelse för hur ett språk förändras gör att vi kan befinna oss i fler olika sammanhang och anpassa oss.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus veckobrev v 20

Venus

Veckorna bara springer på och nu är det bara 3 veckor kvar innan skolavslutning. Det händer massor med saker i skolan och i skrivande stund är ni ute och hjälper till med ”Clean the Coast” längs med några av Ingarös stränder. Ni ska laga mat på stormkök, städa stränderna rent från skräp, njuta och ha det mysigt. Ni har i alla fall tur med vädret, idag är det varmt, soligt och härligt.

Måndagen började lite annorlunda med en övning. Brandlarmet gick mitt under lektionen och vi fick visa vad vi lärt oss under så många år och traska ut till uppsamlingsplatsen.

Senare på dagen hade vi mentorstimme där vi började med gruppuppgifter och gåtor. Ni blev indelade i grupper och fick klura på gåtor. Vissa tyckte ni var väldigt lätta och ni kunde svara snabbt. Andra var mer kluriga och krävdes mer tid. I slutet av mentorstimmen hade vi prisutdelning från förra veckans uppgift. Ett lag fick dela på priset, fast även ett pris i form av ”extra arbete” gavs ut. Det försvann ju som sagt en gråsugga…

Omvärldsdagen

På måndag 23/5 är det dags för ”Omvärldsdagen”. Mer information om denna dag ligger på Schoolsoft.

Kommande

23/5- Omvärldsdagen
24-25/5- Studiedagar
7/6-9/6- Friluftsdag, klassensdag och annat (mer information om vad vi gör de olika dagarna kommer)
10/6- Skolavslutning

Ha en trevlig helg

Henrik, Cristin, Charlotta, Erik och Marie

Venus veckobrev v 17

Venus

Här kommer veckans händelser. Det blev återigen en ”kortvecka” då vi bara fick 4 dagar på plats i skolan men vi hann med mycket ändå.

Mentorstimme

På måndagens mentorstimme arbetade vi med att utvärdera våra mål vi satte vid utvecklingssamtalen. Alla elever fick fundera på hur det gått. Vad som går bra, vad som kan förändras. Efter utvärderingen städade vi inomhus i våra lokaler. Allt avslutades med en välbehövlig och god glass

Tisdagen blev en distansdag då vi vaknade till att skolan var strömlös. Vi fick snabbt ställa om då det inte fanns ventilation, fungerande toaletter, ett kök som kunde laga mat, ja det blev distans istället.

Källkritik

Vi har i svenskan börjat med att jobba med källkritik. Vi har haft många lektioner nu där vi väckt den kritiska tanken till liv. Vad är det vi har framför oss? Ni har fått ta ställning till bilder, vilket perspektiv de väljer att fota och hur det kan vrida samma situation, att vi ser olika saker. Vi gick vidare och granskade fler och fler bilder.

Vi har sista lektionen denna vecka fått jobba med ”fejk eller sanning”. Hur vet vi vad som är vad? Vi pratade om att vi behöver ta på oss ”de kritiska glasögonen” och fundera. Varför är detta sant eller falskt? Sista uppgiften denna vecka var att ni skulle leta efter nyheter som var sanning eller falskt. Sedan skulle ni presentera det i en grupp där gruppen fick fundera på om nyheten just var sann eller falsk. Det var superkul att höra era resonemang. Ni vände och vred på rubrikerna för att fundera och få fram ett rätt svar. Med tanke på ert engagemang och era resonemang/diskussioner tror jag att det var en lyckad lektion.

Kommande:

  • Välkomna på Skolans dag 11/5
  • Torsdag 19/5 kör Henrik och Cristin en dag i naturen kring ”Clean the coast”, friluftsliv och No. Tid och plats meddelas på Schoolsoft.
  • Omvärldsdag 23/5
Tack för denna vecka!

Henrik, Crisini, Charlotta och Marie

Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 12-22

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vi få förståelse för vilka källor vi kan använda oss av?
  • Kan källor vinkla informationen?
  • Hur kan vi skriva texter med källhänvisning och källförteckning i?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
  • Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
  • Hur man citerar och gör källhänvisningar, även vid användning av digitala medier.
  • Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
6 – Eleven kan skriva… Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
8 – Eleven kan söka, välja ut och sammanställa… Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
9 – Sammanställningarna innehåller… Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Lärarledda lektioner, gruppuppgifter, diskussioner, faktafilmer.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Fortlöpande gneom diskussioner, uppgifter och arbete på lektionerna. Bedömning kommer också att ske genom skrivuppgifter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Att kunna läsa och vara källkritisk är alltid aktuellt men kanske ännu mer just nu kring allt som skrivs och sägs. Vi behöver vara medvetna om det som idag kallas för ”fake news”. Vad är det som sägs, vem säger det och varför sägs det.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Möss och människor

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie AS

När, under vilka veckor? V 13- 17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Hur kan vänskap se ut?
  • Kan vi få syn på klassamhället och hur synen på människor var på denna tid genom denna bok?
  • Vad händer i boken och kunde det hanteras på något annorlunda sätt?
  • Har alla människor lika värde?
  • Hur kan vi visa läsförståelse genom att läsa denna bok?
Övergripande mål från LGR11 2.2
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.
  • Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.
Centralt innehåll från kursplanen
  •  Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud- dragen i vad som sagts.
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
  • Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
  • Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
1 – Eleven kan läsa… Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
3 – Dessutom kan eleven… Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
5 – Eleven drar… Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
10 – Genom att kombinera… Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken,  tyst läsning och sedan göra uppgifter kopplat till olika kapitel. Efter att boken är utläst kommer eleverna gruppvis få dramatisera ett avsnitt i boken.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom de frågor de besvarar till de olika kapitel, läsa, dramatisera boken.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Se classroom för planering

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Möss och människor är en klassiker vilket är något som man alltid har nytta av för diskussioner då den behandlar många intressanta ämnen, ämnen som än i dag är aktuella.