Geografidetektiverna

När, under vilka veckor? V.12-20

Ansvarig:  Marie Moberg och Trixie Eriksson

Vad ska vi göra?
Vi blir geografidetektiver och tar reda på fakta om vår värld.

Vad ser vi när vi tittar på en jordglob?

Vilka är våra sju världsdelar och vad är det för skillnad på världsdelar och kontinenter? Vilka är våra tre världshav? Vilka länder är du nyfiken på i de olika världsdelarna?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på filmer som visar det vi vill ta reda på om vår värld. Vi letar fakta på ne.se

Vi samtalar om det vi ser och delar med oss av våra kunskaper. Vi gör det med hjälp av olika Vt- och KL-rutiner.

Vi sammanfattar det vi lär oss genom att svara på frågor och letar fakta om länder från varje världsdel. Vi får själva välja vilket land vi tycker är spännande.

Vi presenterar länderna vi valt för varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12 Vi lär oss om kontinenter, världsdelar och världshav.

V.13 Vi arbetar med Europa

V.14 Vi arbetar med Asien

V.16 Vi arbetar med Nordamerika

V.17 Vi arbetar med Sydamerika

V.18 Vi arbetar med Oceanien

V.19 Vi arbetar med Afrika

V.20 Vi arbetar med Antarktis

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Utifrån vårt eget resande och hur vi möter olika länder i vår värld vill vi ge eleverna en tydligare bild av likheter och skillnader mellan länder beroende av var på planeten landet befinner sig. Vi vill att eleverna ska lära sig de sju världsdelarna och de tre världshaven och veta hur de förhåller sig till varandra. 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi/ So – Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Svenska – Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Skrivprojekt “Pirater”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.45-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi med inspiration av vårt läsprojekt skriva egna berättelser ? Kan vi med hjälp av sagomattans struktur skriva en berättelse med röd tråd?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Undervisningen ska bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi inspireras av vårt läsprojekt med boken om “Ester Tagg”. Med stöd av det arbetet tar vi reda på ord och begrepp som handlar om pirater. Vi använder oss även av sagomattans struktur för berättelser. Vi använder olika stödstrukturer för att ge fler elever möjlighet att på ett strukturerat sätt lyckas med att skriva en berättelse.  Vi kopplar läsningen med boken om Ester Tagg till de olika delarna i sagomattans struktur; karaktär, miljö, problem, hjälpare, lösning och slut.

Vi fortsätter läsa nästa bok om Ester Tagg som inspiration samtidigt som vi bygger våra berättelser.

Vi arbetar med projektet under tisdagens svenskalektion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver en gemensam text i par på sin ipad. Genom kamratrespons lär sig eleverna både ge och ta feedback på texter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.45

Vi presenterar skrivprojektet. Vi samlar ord och begrepp om pirater med stöd av KL-strukturen Mina/Dina ord. Vi gör en karaktärsbeskrivning av Ester Tagg gemensamt på tavlan. Därefter får paren skapa en egen karaktär med hjälp av en stödmall för karaktärs/personbeskrivning. (Rita och skriva om karaktären).

Vi avslutar lektionen med att läsa ett kapitel ut andra boken om Ester Tagg.

V.46

Vi gör klart våra karaktär/personbeskrivningar. Eleverna får sedan presentera sin karaktär genom KL-strukturen par på tid.

Vi presenterar “sagopricken” miljöbeskrivningar. Vi gör en gemensam beskrivning av den miljö som Ester Tagg befann sig i.

Eleverna får göra en egen beskrivning där de bestämmer sig för var deras karaktär befinner sig. Rita en bild och skriv om miljön .

V.47

Sagopricken : Problem

Vi samtalar och gör en tankekarta om vilka problem som kan uppstå. Eleverna skriver om sitt problem och ritar bild som passar till det.

V.48

Sagoprickarna: Hjälpare, lösning och slut

Eleverna beskriver vem som hjälper till att lösa problemet . Det kommer på en lösning av problemet. De beskriver slutet. De ritar en bild som passar till hjälparen, lösningen och slutet.

V.49

Vi skriver berättelsen med stöd av våra beskrivningar enligt sagoprickarnas modell..

V.50-51

Vi ger varandra resons med hjälp av stödmall. Vi ger två stjärnor och en önskan. Vi utvecklar våra texter med stöd av responsen från våra kompisar.

Vi läser alla berättelser.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med inspiration av vårt läsprojekt “Ester Tagg och den flygande holländaren” använder vi oss av berättelsen för att synliggöra hur en berättelse är uppbyggd.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang genom att vi använder oss av det eleverna är intresserar av. Genom att vara delaktiga och engagerade skapar vi nyfikna elever som vill lära. Vi låter eleverna lära sig att ge och ta feedback vilket gör att eleverna känner att de kommunicerar med verkliga mottagare.
Genom Visible Thinking och andra kooperativa strukturer synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Läsprojekt , Ester Tagg och den flygande holländaren

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.36-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse? Utvecklar vi den med hjälp av högläsning? Kan vi koppla det vi läser till egna erfarenheter, till andra texter, till det som händer i vår omvärld? Kan högläsning vara ett redskap att förstå på vilket sätt vi utvecklar vår läsförståelse? Får vi syn på de olika lässtrategierna och hur synliggör vi det?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi presenterar de olika lässtrategierna med hjälp av figurerna från en läsande klass. Vi modellerar och visar på hur vi kan använda dessa strategier under läsningen. Vi högläser boken “Ester Tagg och den flygande holländaren”. Vi tittar på bilderna ur boken samtidigt som vi läser ( bildspel). Vi samtalar om texten på olika sätt. Vi gör både rit- och skrivuppgifter. Vi avslutar med att skriva egna berättelser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver och ritar i sitt svenska skrivhäfte. Genom samtal och dokumentation under samtalen synliggör vi elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Eleverna skriver en berättelse i par där vi samlar specifika begrepp som hör till piratberättelser. Eleverna använder stödstrukturer som är välkända för dem.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Vi förutspår vad boken kommer att handla om genom att titta på framsidan och läsa texten på baksidan. Vi samtalar om svåra ord och begrepp innan vi läser. Vi läser kapitel 1 och ställer frågor om texten under läsningen.

Uppgift:

Vi ritar och skriver , vad vi tror boken kommer att handla om och vad som händer, i vårt skrivhäfte.

Lektion 2

Vi sammanfattar vad som hände i kapitel 1. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen. Vi får en bild av ramsan i boken som berättar om skatten.

Uppgift: Klistra in ramsan i skrivboken. Rita hur du tänker att skatten ser ut, skriv och berätta med ord.

Extrauppgift: Klipp ut och bygg en skattkista.

Lektion 3

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Eleverna får en beskrivning av kapten Beryll Stålhjärta. Klistra in beskrivningen i skrivboken. Rita en bild av Beryll med stöd av beskrivningen.

Lektion4

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk dig att du aldrig ätit tårta förut. Blunda, Hur känns det, berätta för din kompis. Rita hur din tårta skulle se ut. Skriv mer ord vilka ingredienser som är i din tårta, hur den ser ut och smakar.

Lektion 5

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk er att ni har grävt ner en skatt. Hur ritar vi en karta så vi hittar skatten igen? Tänk er att ni står utanför dörren på Mellangården. Bestäm en plats där skatten ligger. Rita detaljer och vägen till skatten.

Lektion 6

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Fortsätt rita er karta, fyll i detaljerna med färger. Gå ut och gå vägen till skatten. Vi byter kartor med varandra. Följ vägen till skatten.

Lektion 7

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk er att ni är pirater! Pirater behöver en flagga för att tala om vilka de är. Rita av den lilla flaggan till en större genom att rita det som finns i varje ruta. (skala)

Lektion 8

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Vi har nu läst klart boken om Ester Tagg. Vad hände sen? Skriv vad du tror händer Ester och rita en bild som passar till texten.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår ambition är att alla elever ska nå sin största potential i läsning och läsförståelse. Genom att skapa lust till läsandet ger vi dem större möjlighet att lyckas. Vi ser fördelen med att vara en god läsare med god förståelse inför fortsatta studier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt.

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Uranus Veckobrev V.16

Hej alla fantastiska Uranusfamiljer!

Vilken vecka vi har haft. Mycket skratt och glädje men också lite sorg. Avsked är aldrig enkelt. Vi möts och vi skiljs åt i livet, men dessa möten lämnar ofta fina spår i våra hjärtan. Jag, Marie, lämnar er med massor av härliga minnen och önskar er alla lycka till och hoppas vi ses igen. Tack snälla för fina ord och presenter. Jag älskar ugglan! Jag har lovat att hälsa på så det får jag hålla. Massor av kärlek till er alla!

Eleverna hade en riktig överraskning till mig när vi hade vår fest. Jag fick slå på en pinjata där det låg fina brev  som jag ska öppna vid olika tidpunkter. Jag har brev 5 år framåt! Jag fick även lyssna på en sång som några elever hade skrivit alldeles själva. Jättefin och ett väldigt fint framförande!

Nästa vecka är det Eva Lorne som tar över efter mig. Här kommer ett brev från Eva.

hejbrev uranus

Vad har vi då haft för oss denna härliga vårvecka?

So/teknik/Svenska

Vi skapade fantasifulla dinosaurier förra veckan och nu har dessa fått möta varandra i dialoger som vi sedan har skapat film av. Eleverna är kreativa och fulla av fantasi. Härligt att se hur en del av eleverna kan vara “experter”och hjälpa de andra med att skapa film. Vi tar vara på varandras kompetenser och delar med oss av den kunskap vi besitter. Vi fortsätter skapa dessa filmer nästa vecka.

No/Matte/bild

Vi har funderat på vad som händer nu när våren kommit. Vad är det som hör våren till? Vi samlade det vi tänker i en gemensam tankekarta. Vi sorterade dem och delade in dessa i kategorier. Därefter valde eleverna ett vårtecken de ville illustrera. Vi provade att använda vattenfärg på papper som vi vek ihop och simsalabim, ett symmetriskt vårtecken var skapat. Underbara bilder! Eleverna klippte ut bilden. Vi gjorde sedan en fris på väggen där vi skapade en vårbild. Mycket vackert!

         

Detta kopplades till vårt utforskande av geometrisk former, mönster och symmetri som vi arbetat med i vårt läromedel Singma.

Information

Info från fritids
Snart är det dags för lov!
För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids.
Fyll i formuläret i länken nedan och kom ihåg att trycka på spara.
Vi har ett sista anmälningsdatum 30/4.
Fritids har öppet kl 7.30-17.00.
Notera att vi stänger 15.00 dag före röd dag och afton. Detta infaller onsdag 9/5, tisdag 5/6 och dag före midsommarafton 21/6. Notera även i kalendern att Fritids har stängt för planering 13-14/8.
Mvh Fritids
Vårparad
Nu är det dags för skräpplockardagar och Vårparad. Vår tradition på Mellangården är att göra hattar till vårens ära. Detta år tänker vi i Uranus vara Utomjordningar. Vi är ute på en Rymdresa med farbror Albert, Marcus och Mariana genom vår högläsningsbok Rymdresan så vi tyckte det passade bra. Eleverna får gärna ta med en bas som keps, mössa, eller annat som ni hittar hemma.

V.17

Mån  Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons Kör, läxan in

Tors  Läxan ut,

Fre  Hatt- och vårparad! , Jösse och Affe lämnas in

 

Vi hoppas ni får en härlig vårhelg

/ Marie, Camilla, Eva, Desirée, Agneta och Bettina

 

Uranus Veckobrev v.13

Hej alla fantastiska Uranusfamiljer!

Nu är det dags för lite påsklov. Härligt nu när solen visar sig och vi kan ana att våren snart är här. Vi hoppas ni alla får möjlighet att njuta av solen under påsklovet. Håll utkik efter vårtecken!

So/No/Sv

Nu är vi klara med våra gemensamma faktatexter om tidsperioderna då många spännande djur levde. Våra tittskåp blev helt fantastiska. Eleverna har fått de olika gruppernas faktatext och kopplat den egna bilden till dem. De har även ritat in dessa tidsperioder i sina egna tidsrullar.

Matematik

 

Vi har fortsatt tänka kring pengar. Vad får jag för en viss summa? Vad kan jag köpa och hur mycket får jag tillbaka om jag lämnar fram mer pengar än vad varorna kostar? Ja, det är frågor vi har funderat kring. Det är lättare att tänka kring dessa frågor med hjälp av konkret material. Många skriver och ritar gärna på sina whiteboards. Vi uppmuntrar våra elever att lära sig använda bilden som stöd, rita en enkel modell, visa hur du tänker, skriv med mattespråk. Vi stryker under de begrepp som talar om vad vi ska göra. Viktigt att reflektera över vad begreppen säger oss.  Vi utforskar tillsammans och får ta del av hur kompisarna tänker.

 

 

So/ Sv

Vi avslutade veckan med att tänka kring påsk och varför vi firar den. Vad är religion och vad är traditioner? Var kommer påskkärringen från? Varför klär vi ut oss till påskkärringar? Varför äter vi ägg? Varför får vi påskägg med godis i? Ja, det är några saker vi har funderat kring.  Vi läste ur barnens bibel och tittade på en film från ur.se som berättar varför vi firar påsk. Eleverna har skrivit hur de själva firar påsk och vad som är viktigt för dem i sin egen tradition.

Bild/teknik

Vi passade även på att pyssla lite. Vi tränade att vika papper och att klippa ut en påskhare. Den målade vi och pyntade med fjädrar. Vi hann även med att göra en påskmatteuppgift. Vi skapade en kyckling med hjälp av geometriska former. Dessa former räknade vi och skapade ett stapeldiagram av. Lite träning i det på ett roligt sätt är toppen! Efter påsk fortsätter vi tänka kring geometriska former på matten.

Skola och hem

Vi vill påminna er föräldrar att lämna era barn utanför klassrummet på morgonen. Det ni behöver planera med era barn som lek av kompis, hämtning, aktiviteter och annat får ske utanför klassrummet. Om ert barn ska leka med annan eller ni ska ta med någon hem så skriver ni det på schoolsoft. Vi försöker få en lugn stund på morgonen och det blir många avbrott för våra elever som försöker komma till ro med läsning och annat. Vill ni prata med oss pedagoger vill vi att ni skickar ett mail så bokar vi ett möte, eller så kommer ni efter skoldagens slut då vi lättare kan möta er i lugn och ro.

Tack för ert samarbete!

Information

 

Utflykt Naturhistoriska museet 13/4

Nu är det dags att avsluta vårt projekt med ett besök på Naturhistoriska museet. Vi åker med bussen från Lemshaga kl. 9.07 åter ca kl. 13.26. Skicka med en lunchmatsäck, dryck och frukt.

Alla ni föräldrar som hört av er kan följa med. Det är Märthas mamma, Emils mamma, Emma B mamma, Ingrids mamma, Elinas mamma.

Blänkare:

2/4 Annandag påsk röd dag, skola och fritids stängt

3-6/4 Påsklov (fritids öppet för de som anmält närvaro

13/4 Vi åker till Naturhistoriska riksmuseet, alla tar med matsäck (lunch, frukt och vatten)

19/4 Avslutningsfest för Marie – Inflyttningsfest med Eva

20/4 Marie arbetar sin sista dag.

27/4 Hattparad för Mellangårdens elever. Vi firar att våren är här. Inför denna dag skapar vi egna hattar.

30/4 Skola och fritids stängt

1/5 Valborg, skola och fritids stängt

9/5 Skolans dag, vi bjuder in er föräldrar att besöka skolan och vara med era barn i skolan. Mer info om denna dag kommer.

10/5 Kristi himmelfärdsdag, röd dag, skola och fritids stängt

11/5 lovdag (fritids öppet)

14-16/5 Studiedagar (fritids öppet)

6/6 Sveriges nationaldag, skola och fritids stängt

14/6 Skolavslutning, Mer info om denna dag kommer.

Sommarlov hemma eller på fritids

20/8 Skolan startar efter sommaren.

 

V.15

Mån  Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons

Tors  Läxan lämnas ut, Jösse och Affe lämnas ut

Fre  Utflykt Naturhistoriska museet, OBS! Glöm inte lunchmatsäck

 

Hoppas ni alla får ett fantastiskt påsklov

/ Marie, Camilla, Desirée, Agneta och Bettina

Uranus veckobrev V.11

Hej alla Uranusfamiljer!

Kunskaper

So/No/Sv – Jordens tidslinje

Vi har nu fortsatt tänka kring våra fossiler, våra djur och växter, genom att skriva en berättelse. Vi började med att skapa en tankekarta kring karaktärens fakta. Utseende, miljö, vad den åt, något som var speciellt med den. Faktan ska finnas med i berättelsen.

Därefter använde vi oss av en berättelsekarta för att skapa en stomme i berättelsen. Det är viktigt för eleverna att få stödstrukturer när de ska skriva något över tid. Alltså när de skriver en berättelse som inte blir klar direkt. Det är annars svårt att hålla så mycket kvar i huvudet hur jag tänkte tidigare. De kommer även att lägga in bilder i berättelsen.

Vi har även tänkt att de ska få ge varandra respons genom att läsa varandras texter och berätta om vilken inre bild de får. Kanske behöver de lägga till något så kompisen får en klarare bild över den andres text. Även här använder vi en stödstruktur.

Matematik

Vi uppmärksammade Pi-dagen genom att titta på ett klipp från nyhetsmorgon på tv 4,  om en kille som tränat upp sin förmåga att minnas. Han kan väldigt många av decimalerna i talet pi. Mycket spännande! Vi lyssnade på en pi-sång och samtalade om vad de visste om pi. Eleverna har nu tränat på att minnas decimalerna. Det var svårt men kul!

Vi skapade en uppgift där eleverna själva fick upptäcka pi. De skapade armband av indianpärlor. Armbandet skulle skapa ett mönster och de fick själva bestämma längden. De mätte hela längden på armbandet och därefter knöt de ihop det till en cirkel som de mätte diametern på. De tog måttet på diametern och multiplicerade det med pi på sin ipads miniräknare. De fick jämföra svaret med armbandets uppmätta längd.

Under torsdagen deltog vi i en mattetävling från NCM, kängurumatte. Det handlar om att lösa olika problem och logiskt tänkande. Eleverna var väldigt duktiga och gjorde verkligen sitt bästa. Några av uppgifterna påminner om de vi möter i vektor var det några av eleverna som uppmärksammade.

Friluftsliv

Vi startade vårt projekt inför skolloppet fre 23/3 för att stötta Barncancerfonden. Vi hade pulshöjande aktiviteter, snötabata och mello disco. Här kommer några bilder som får tala.

 

Information

Föräldramöte

Föräldramöte onsdag den 21/3 kl.17.30-19 Varmt välkomna!

Information från Fritids
 
Snart är det Påsklov! 
För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet. 
Fyll i formuläret i länken nedan och kom ihåg att trycka på spara.
Vi har ett sista anmälningsdatum 19/3.
Fritids har öppet kl 7.30-17.00. 
Notera att vi stänger 15.00 dag före afton. Detta infaller skärtorsdag 29/3.
 
Mvh Fritids
 
Friluftsliv
Skolloppet under friluftslivet – fredag 23/3 är det dags att genomföra “Skolloppet”. Vintern har inte släppt taget men vi viker oss inte för att genomföra detta viktiga lopp. Eleverna ska vara klädda för att gå alt. springa . Tanken är att vi tillsammans med Neptunus och Uranus ska se hur långt vi kommer ut i världen. Kan vi nå Paris? Hur många meter måste vi tillsammans samla? För de som vill skänka en peng till Barncancerfonden använder swish-numret 123 031 62 08 (märk betalningen med Lemshaga). Tänk att varje krona gör betydelse!

 

V.12

Mån OBS!Idrott i klassrummet för båda grupperna, drama

Tis

Ons  Läxan in, Kör

Tors Läxan ut, Biblioteket röda gruppen

Fre  Biblioteket gröna gruppen, Jösse och Affe lämnas in och skickas ut, Skolloppet under friluftslivet,

 

Tack för en fin vecka

/ Marie, Camilla, Desirée, Agneta och Bettina