Geografidetektiverna

När, under vilka veckor? V.12-20

Ansvarig:  Marie Moberg och Trixie Eriksson

Vad ska vi göra?
Vi blir geografidetektiver och tar reda på fakta om vår värld.

Vad ser vi när vi tittar på en jordglob?

Vilka är våra sju världsdelar och vad är det för skillnad på världsdelar och kontinenter? Vilka är våra tre världshav? Vilka länder är du nyfiken på i de olika världsdelarna?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på filmer som visar det vi vill ta reda på om vår värld. Vi letar fakta på ne.se

Vi samtalar om det vi ser och delar med oss av våra kunskaper. Vi gör det med hjälp av olika Vt- och KL-rutiner.

Vi sammanfattar det vi lär oss genom att svara på frågor och letar fakta om länder från varje världsdel. Vi får själva välja vilket land vi tycker är spännande.

Vi presenterar länderna vi valt för varandra.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.12 Vi lär oss om kontinenter, världsdelar och världshav.

V.13 Vi arbetar med Europa

V.14 Vi arbetar med Asien

V.16 Vi arbetar med Nordamerika

V.17 Vi arbetar med Sydamerika

V.18 Vi arbetar med Oceanien

V.19 Vi arbetar med Afrika

V.20 Vi arbetar med Antarktis

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

______________________________________________

Sammanhang och aktualitet
Utifrån vårt eget resande och hur vi möter olika länder i vår värld vill vi ge eleverna en tydligare bild av likheter och skillnader mellan länder beroende av var på planeten landet befinner sig. Vi vill att eleverna ska lära sig de sju världsdelarna och de tre världshaven och veta hur de förhåller sig till varandra. 

Centralt innehåll från kursplanen

Geografi/ So – Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

Svenska – Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Eleverna ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Övergripande mål från LGR11 2.2

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

 

Skrivprojekt “Pirater”

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.45-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan vi med inspiration av vårt läsprojekt skriva egna berättelser ? Kan vi med hjälp av sagomattans struktur skriva en berättelse med röd tråd?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt och ansvarsfullt sätt,
  • kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Undervisningen ska bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva med digitala verktyg.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi inspireras av vårt läsprojekt med boken om “Ester Tagg”. Med stöd av det arbetet tar vi reda på ord och begrepp som handlar om pirater. Vi använder oss även av sagomattans struktur för berättelser. Vi använder olika stödstrukturer för att ge fler elever möjlighet att på ett strukturerat sätt lyckas med att skriva en berättelse.  Vi kopplar läsningen med boken om Ester Tagg till de olika delarna i sagomattans struktur; karaktär, miljö, problem, hjälpare, lösning och slut.

Vi fortsätter läsa nästa bok om Ester Tagg som inspiration samtidigt som vi bygger våra berättelser.

Vi arbetar med projektet under tisdagens svenskalektion.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver en gemensam text i par på sin ipad. Genom kamratrespons lär sig eleverna både ge och ta feedback på texter.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.45

Vi presenterar skrivprojektet. Vi samlar ord och begrepp om pirater med stöd av KL-strukturen Mina/Dina ord. Vi gör en karaktärsbeskrivning av Ester Tagg gemensamt på tavlan. Därefter får paren skapa en egen karaktär med hjälp av en stödmall för karaktärs/personbeskrivning. (Rita och skriva om karaktären).

Vi avslutar lektionen med att läsa ett kapitel ut andra boken om Ester Tagg.

V.46

Vi gör klart våra karaktär/personbeskrivningar. Eleverna får sedan presentera sin karaktär genom KL-strukturen par på tid.

Vi presenterar “sagopricken” miljöbeskrivningar. Vi gör en gemensam beskrivning av den miljö som Ester Tagg befann sig i.

Eleverna får göra en egen beskrivning där de bestämmer sig för var deras karaktär befinner sig. Rita en bild och skriv om miljön .

V.47

Sagopricken : Problem

Vi samtalar och gör en tankekarta om vilka problem som kan uppstå. Eleverna skriver om sitt problem och ritar bild som passar till det.

V.48

Sagoprickarna: Hjälpare, lösning och slut

Eleverna beskriver vem som hjälper till att lösa problemet . Det kommer på en lösning av problemet. De beskriver slutet. De ritar en bild som passar till hjälparen, lösningen och slutet.

V.49

Vi skriver berättelsen med stöd av våra beskrivningar enligt sagoprickarnas modell..

V.50-51

Vi ger varandra resons med hjälp av stödmall. Vi ger två stjärnor och en önskan. Vi utvecklar våra texter med stöd av responsen från våra kompisar.

Vi läser alla berättelser.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Med inspiration av vårt läsprojekt “Ester Tagg och den flygande holländaren” använder vi oss av berättelsen för att synliggöra hur en berättelse är uppbyggd.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang genom att vi använder oss av det eleverna är intresserar av. Genom att vara delaktiga och engagerade skapar vi nyfikna elever som vill lära. Vi låter eleverna lära sig att ge och ta feedback vilket gör att eleverna känner att de kommunicerar med verkliga mottagare.
Genom Visible Thinking och andra kooperativa strukturer synliggör vi våra elevers tänkande och skapar därigenom ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Läsprojekt , Ester Tagg och den flygande holländaren

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Ann-Sophie Petersen

När, under vilka veckor? V.36-43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse? Utvecklar vi den med hjälp av högläsning? Kan vi koppla det vi läser till egna erfarenheter, till andra texter, till det som händer i vår omvärld? Kan högläsning vara ett redskap att förstå på vilket sätt vi utvecklar vår läsförståelse? Får vi syn på de olika lässtrategierna och hur synliggör vi det?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi presenterar de olika lässtrategierna med hjälp av figurerna från en läsande klass. Vi modellerar och visar på hur vi kan använda dessa strategier under läsningen. Vi högläser boken “Ester Tagg och den flygande holländaren”. Vi tittar på bilderna ur boken samtidigt som vi läser ( bildspel). Vi samtalar om texten på olika sätt. Vi gör både rit- och skrivuppgifter. Vi avslutar med att skriva egna berättelser.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna skriver och ritar i sitt svenska skrivhäfte. Genom samtal och dokumentation under samtalen synliggör vi elevernas förmåga att använda lässtrategierna. Eleverna skriver en berättelse i par där vi samlar specifika begrepp som hör till piratberättelser. Eleverna använder stödstrukturer som är välkända för dem.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Vi förutspår vad boken kommer att handla om genom att titta på framsidan och läsa texten på baksidan. Vi samtalar om svåra ord och begrepp innan vi läser. Vi läser kapitel 1 och ställer frågor om texten under läsningen.

Uppgift:

Vi ritar och skriver , vad vi tror boken kommer att handla om och vad som händer, i vårt skrivhäfte.

Lektion 2

Vi sammanfattar vad som hände i kapitel 1. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen. Vi får en bild av ramsan i boken som berättar om skatten.

Uppgift: Klistra in ramsan i skrivboken. Rita hur du tänker att skatten ser ut, skriv och berätta med ord.

Extrauppgift: Klipp ut och bygg en skattkista.

Lektion 3

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Eleverna får en beskrivning av kapten Beryll Stålhjärta. Klistra in beskrivningen i skrivboken. Rita en bild av Beryll med stöd av beskrivningen.

Lektion4

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk dig att du aldrig ätit tårta förut. Blunda, Hur känns det, berätta för din kompis. Rita hur din tårta skulle se ut. Skriv mer ord vilka ingredienser som är i din tårta, hur den ser ut och smakar.

Lektion 5

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk er att ni har grävt ner en skatt. Hur ritar vi en karta så vi hittar skatten igen? Tänk er att ni står utanför dörren på Mellangården. Bestäm en plats där skatten ligger. Rita detaljer och vägen till skatten.

Lektion 6

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Fortsätt rita er karta, fyll i detaljerna med färger. Gå ut och gå vägen till skatten. Vi byter kartor med varandra. Följ vägen till skatten.

Lektion 7

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Tänk er att ni är pirater! Pirater behöver en flagga för att tala om vilka de är. Rita av den lilla flaggan till en större genom att rita det som finns i varje ruta. (skala)

Lektion 8

Vi sammanfattar vad som hände i förra kapitlet. Vi lär oss nya ord och uttryck inför kapitel 2. Vi högläser kapitlet och ställer frågor under läsningen.

Uppgift: Vi har nu läst klart boken om Ester Tagg. Vad hände sen? Skriv vad du tror händer Ester och rita en bild som passar till texten.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår ambition är att alla elever ska nå sin största potential i läsning och läsförståelse. Genom att skapa lust till läsandet ger vi dem större möjlighet att lyckas. Vi ser fördelen med att vara en god läsare med god förståelse inför fortsatta studier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt.

Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Stad och samhälle

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34- 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Uppgift
I sommar vill vi att du tar flera bilder, från olika håll, av en byggnad som du tycker är spännande, speciell, vacker, ful eller betydelsefull på något annat sätt. Vi vill också att du tar reda på lite om den och vilka möten du tror sker här. Skriver en kort faktatext. Beskriv även varför du har valt just din byggnad.
Hur kan vi använda våra byggnader för att skapa ett samhälle? Vad är det för viktiga byggnader som saknas? Vad behöver vi för att ett samhälle ska fungera?
Vilka yrken kan de som lever och arbetar i våra byggnader ha?
Vilka faror och risker finns i trafiken? Vad behöver vi ha för vägmärken i vårt samhälle för att trafiken ska fungera bra och vara säker?
Hur kan vi skapa en karta över vårt samhälle? Kan vi använda kartan för att skapa spel och för att programmera?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
Syfte och mål
Syftet och målet med denna uppgift är att barnen ska ha möjlighet till eget inflytande i ämnet och att de genom sitt arbete och kompisarnas redovisningar får ett ökat medvetande kring sin närmiljö. Vi kommer även att koppla uppgiften till ämnet:
Teknik – vi ritar skisser och vi konstruerar våra byggnader,
So – samhällsfunktioner, trafik och yrken.
Sv – Vi tränar oss i att skriva texter, lyssna och samtala, återberätta, muntligt redovisa,
Normer och värden – Vi skapar en fin grund då eleverna presenterar sina byggnader för varandra och är aktiva lyssnare.
Självklart kommer vi även integrera både svenska och matematik i projektet.
Centralt innehåll från kursplanen

Teknik

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

So

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Svenska

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Se veckoplaneringen
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar genom att skriva faktatexter, konstruera skisser och byggnader av olika material, skapa karta och trafikmärken, genom samarbetsövningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Utifrån elevernas bilder och faktatext skapade vi en keynote.
När eleverna skulle presentera sina byggnader med bild och text fick de göra det genom speeddating. Det presenterade sina texter under ca. 3 min. därefter fick de byta och presentera för någon annan. En rolig form av presentation. När vi kom fram till de sista presentationerna var det många som kunde sin text utantill.
För att se några av våra byggnader gav vi oss ut på utflykt i Gustavsberg. Vi delade in oss i mindre grupper. Vi gick till de byggnader som fanns runt hamnområdet och centrum. Vi passade även på att göra roliga och utmanande samarbetsövningar när vi gick vår vandring.
Tillbaka i klassrummet igen gjorde vi sorteringsövningar. Hur skulle vi kategorisera dessa byggnader? Vilka tycker vi hör ihop och varför? Vi fick ta del av många olika tankar om vilka som kunde höra ihop.
Nu var det dags att fundera över hur vi kunde bygga våra byggnader i mindre skala. Vilket material behöver vi? Hur ska de se ut? Vi ritade skisser och skrev vilket material vi tror vi behöver.
Därefter var det dags att skapa våra byggnader. Vi använder oss självklart av återvunnet material så lång det är möjligt. Eleverna fick ta med sig basmaterial hemifrån.
När alla byggnader vara klara fick vi studera dem närmare och fundera över vad vi skulle behöva mer i vårt samhälle förutom de byggnader vi skapat. Vad består ett samhälle av? Vad är viktigt att det finns? Vilka behov har ett samhälle?
Vi avslutade genom att skapa vägar där våra byggnader fick skapa ett eget samhälle. Vi använde våra vägskyltar vi skapat. Vi samtalde om riskfyllda platser och vad man kan göra för att göra dem mer säkra.
Vi fotade hela samhället och fotografierna använde vi som spelplaner där eleverna skapade egna spel.
De fick skriva instruktioner som berättade hur spelet gick till och spelregler.
Vi använde kartorna till programmering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom vårt engagemang i Grön Flagg tar vi oss an ett nytt tema som heter Stad och samhälle. Vi involverar familjerna genom sommaruppgiften.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger eleverna möjlighet att dela med sig av tankar och idéer. Genom gemensamt projekt får eleverna träna sig i och känna att de berikar varandra med sina kompetenser. När vi på ett kreativt sätt och genom olika ingångar tar oss an ett ämne skapar det förståelse för begrepp och användandet av strategier. Vi är aktiva medforskare som tydligt sätter ramar för att alla ska känna sig delaktiga och få träna sig i att ta ansvar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Trygghet och trivsel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.2- V.14

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi göra så alla mår bra och känner sig trygga i gruppen och på skolan? Vad kan vi göra för att ha kul tillsammans? Vad är det som skapar gemensamhet och känslan av att vi är viktiga för varandra? Vad är det som vi i vår grupp tycker är kul att göra tillsammans och som skapar gemenskap och glädje i gruppen.

 Normer och värden från LGR 11 2.1

Mål
Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Förankring i kursplanens syfte

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Centralt innehåll från kursplanen

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi använder oss av ämnena och skapa uppgifter där vi har kul ihop och använder oss av flera sinnen. Vi upplever, dramatiserar, sjunger och leker tillsammans. Vi gör saker som kräver samarbete och där vi lär oss att lita på varandra. Vi uppmuntrar varandra att våga utmana oss själva och vi visar uppskattning för det vi gör.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet och omtanken vi visar varandra synliggör vi och utvecklar vår empatiska förmåga.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.2 Vi låter eleverna arbeta tillsammans i  smågrupper med att söka fakta och redovisa tillsammans. De lär sig lita på varandra genom att samtala, komma överens, kompromissa om hur de använder tid och varandras kompetenser.

V.2-3 Eleverna får i smågrupper en varsin sång de ska sätta rörelser till. De lär sig sången, skapar rekvisita och sätter rörelser till. De filmar sig själva, tränar, filmar igen för att kunna förbättra sina rörelser och sång. När de är nöjda kommer de att få uppträda för sina kompisar. Vi samtalar om hur du är en god lyssnare och hur vi ska hjälpa varandra att känna oss trygga inför varandra.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder oss av gruppen för att skapa gemenskap och lustfyllt lärande. Det är i ett görande och i autentiska situationer du tränar på de värderingar vi vill att våra medmänniskor ska ha.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser alla våra elever som kompetenta,  demokratiska medborgare som tillsammans skapar ett klimat där alla känner sig trygga och respekterade. Genom att skapa uppgifter som känns i hela kroppen och som kräver samarbete ger vi eleverna möjlighet att utveckla empati och respekt för varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Multiplikation och division med 3

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla mauritzson

När, under vilka veckor? V.51-3

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Hur många blommor finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många grupper finns det?
  • Hur många blommor finns det i varje grupp?
  • Hur många blommor finns det sammanlagt?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 2

Finns det olika sätt att ta reda på vad 3 gånger 3 är?

  • Om det finns två rader muffins, hur många muffins finns det sammanlagt?
  • Vad betyder 3 gånger 3? Hur gör ni för att räkna ut det?
  • Hur skriver ni en likhet med multiplikation?
  • Min kompis säger att det finns fler än ett sätt att komma fram till svaret, Håller ni med?

Lektion 3

Hur många stolpar behöver fåglarna och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många fåglar finns det sammanlagt?
  • Hur många fåglar får plats på varje stolpe?
  • Hur många stolpar behövs?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 4

Hur många barn finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många barn står i varje led?
  • Hur många led är det?
  • Vilka räknesätt kan vi använda för att ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier för multiplikation och division. De tränar sin för- måga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmåga

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, gruppera och dela lika. De resonerar kring hur man uttrycker likheter med multiplikation och division och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten.

Metodförmågan

Eleverna tränar på olika metoder för att multiplicera och dividera med tre. De övar på att multiplicera, gruppera och dela lika med hjälp av konkret material, med bilder och genom att skriva likheter med siffror och symboler.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som “Hur tar vi reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för multiplikation och division samt dess egenskaper och samband. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på olika strategier vid multiplikation och division.

Algebra

Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, se mönster och göra färdigt talföljder och likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med multiplikation och division i vardagsnära situationer. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser muntligt och skriftligt, med bilder samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
  • kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 8 fortsätter eleverna att arbeta med multiplikation och division. De lär sig multiplicera och dividera med 3 och bygger förståelse för treans multiplikationstabell genom att arbeta med konkret material och lära sig se  mönster i bilder och i talföljder.

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid multiplikation och division med 3. De övar också på att se samband mellan räknesätten och visar hur dessa kopplas samman genom att skriva likheter utifrån talfamiljer.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer. De resonerar kring val av räknesätt och lämpliga metoder för att lösa problemuppgifterna och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten. Eleverna formulerar egna frågeställningar och hittar på uppgifter med multiplikation och division med 3.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

lektion 1 : Multiplicera med 3

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i treans multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 3

Lektion 2 : Multiplicera med 3

  • Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 3.
  • Kunna se samband och använda mönster vid multiplikation.

Lektion 3 : Dividera med 3

  • Kunna dividera med 3
  • Se sambandet mellan multiplikation och division med 3.

Lektion 4 : Problemlösning

  • Kunna lösa problem med multiplikation och division.
  • Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

Lektion 5 : Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 3.
  • Gör en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.