Livet i Bokstavslandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka bokstäver kan vi?Hur låter de? Hur kan vi lära oss alfabetet flytande?  Vilka är vokaler och vilka är konsonanter? Vad har de för egenskaper?

Hur kan vi lära oss skriva så det blir läsligt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi läser boken “Bokstavslandet”. Vi skapar en mur och en port in till Bokstavslandet där vi får möta vokalerna, konsonanterna och de elaka “svordomarna”. Vi tränar på bokstäverna genom att använda oss av andningslinjer. Vi skapar ett vokalhus för att träna på dem, vilka de är och hur de kan låta.

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi kopplar bokstävernas ljud till hur orden låter.

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi skriver och lyssnar på det vi skriver, koppla bokstäver och ljud, på våra Ipads

Vi kopplar bokstäverna från Bokstavslandet till samma bokstäverna i Arbetsboken som “Den magiska kulan”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.

Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling. Vi samlar dokumentation i elevens portfoliopärm så eleven kan följa sin egen lärprocess.. Vi använder oss av skolverkets observationsschema “Nya språket lyfter”.

Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 1.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 Vi läser första delen i Bokstavslandet. Vi skapar ingången , muren och porten, till Bokstavslandet och sätter upp den på väggen så vi i fantasin kan gå in genom porten när vi läser om Bokstavslandet. Vi skapar en lustfylld spänning till ämnet. Vi tränar på att skriva våra namn med hjälp av andningslinjerna på A3 papper. Vi tittar på ett avsnitt ur “Live i Bokstavslandet” på ur.se

V.36

Vi läser bokstavslandet! Om bokstaven Oo.
Vi skriver O på Whiteboard, tränar med andningslinjer . Vi läser ordbilder med o.
Eleverna får sitta i par där de får beskriva för kompisen bilden de fått framför sig.
Eleverna får komma på ord med/på bokstaven O som vi skriver upp på tavlan
Var ska vi placera orden: först , inuti, sist. Vi arbetar i Arbetsboken (bokstaven O)

Vi tränar alfabetet genom  sång.

Ordkort /ordboken
Eleverna skriver in orden på o som vi arbetat med i sin ordbok och lägger ned korten i sin ordlåda. De elever som vill får göra meningar av orden med hjälp av ordkorten.

Vi tittar på en del av Livet i bokstavslandet.

V.37

Vi läser om Bokstaven M i Bokstavslandet. Vi ringar in alla M, vi räknar dem och vi letar rimord.

Vilka ord på m kan vi? Vi vet att mening börjar på M så vi bygger meningar med hjälp av våra ordkort och M-ord. Vi gör det gemensamt på mattan. Sedan får eleverna skapa egna som de sedan skriver i sina ordböcker.

Vi formar M på whiteboarden och arbetar med M i arbetsboken.

Vi skriver bokstavssaga på M.

Vi tränar på vår ipad i vår stava-app.

Vi ser på ” Jag vill ha mat”, livet i bokstavslandet.

V.38

Hur kan bokstaven A se ut?
Kan ni hitta Aa i alfabetet på väggen? Vilken färg har bokstaven A?
Hur skriver vi bokstaven a?

Vi formar bokstaven på våra Whiteboard tavlor.
Vi delar ut våra ordkort till eleverna och ber eleverna ta ett kort i taget. Sätt upp på tavlan och skriv ordet under. Fråga eleven vart de hör bokstaven A-

Eleverna skriver ned orden på ordkort och i sin ordbok.
Lyssna på hur A låter i de olika orden och placera in dem i vokalhuset. (ett vokal hus till varje bord låt eleverna testa)

Vi delar ut en bild och ber eleverna skriva frågor till bilden, med hjälp av ordkorten.
Var är katten?
Vi samlas och låt eleverna ställa sina frågor i samlingen. Eleverna får hjälpas åt att svara på frågan.

Vi skriver en bokstavssaga på A.

Vi arbetar med uppgifter i Arbetsboken, bokstaven Aa

V.39

Vi läser om bokstaven S i Bokstavslandet. Vi letar S i ramsan, ringar in dem och räknar dem. Vi letar rimord.

Vi pratar om s och hur den låter (ej es utan sss)
Vi skriver S på white board.
Vi försöker hitta ord på S alla får skriva ett ord på sin tavla.
Vi bildar frågor med hjälp av bokstavsorden vi har och våra egna ord på tavlorna.
Vi skriver av våra meningar frågor i vår ordbok.
En eller ett eleverna får ordkorten och får tillsammans i par lägga dem under ett eller en.
Vi arbetar med uppgifterna i Arbetsboken, bokstaven S.

Vi skriver en djursaga om S i par. Eleverna skriver på en ipad i Ne författar-app.

V.40

Den magiska kulan!
Vi har fått ett paket Vad är det i paketet?

Vi skriver våra tankar i svenska skrivhäftet. Vi använder oss av Vt-rutiner; jag ser, jag tänker, jag undrar.

Jag ser den magiska kulan!
Jag tänker…
Jag undrar…

Vi hittar ord på R som rimmar

Gemensam genomgång:
Eleverna får orden här och det + ta fram är, en och, ett, det, punkt, frågetecken + valfria bildkort

Skapa meningar :
Jag ser en…
Ser jag en…
Här är en …
Det här är en…
Är det här…?

Eget arbete/ i par vid bänken:
Eleverna tar fram sina lådor på bänken och bildar egna meningar med sina ord. Använder rimorden som bildkort.

Skriver in det i sina ordböcker

Vi gör uppgifterna i arbetsboken, bokstaven R

Vi skriver en egen djursaga på våra ipads. VI skriver om ett djur på r. Vi skriver ut sagan, sätter in den i vår ordbok och målar en bild till den.

V.41

Bokstavsorden ett, en, -ett, -en
Lägg ut bokstavskorten och låt eleverna fundera tyst för sig själv om det ska vara en eller ett framför orden.
Låt eleverna prata i par för att bestämma vilket det ska vara.

Fråga sedan vad som sker när du skriver meningen.

Vi läser versen om substantiv. Vi sjunger en sång från grammatikbolaget.

Vi kopplar texten från vårt No-projekt till meningar med substantiv; orden träd, löv,ekollon, knopp

Jag ser ett träd. Trädet drar in sin näring.

Jag ser ett löv. Lövet ändrar färg.

Jag ser ett löv. Lövet ramlar ned på marken.

Jag ser en knopp. Knoppen väntar på sommaren.

Jag ser ett ekollon. Ekollonet börjar gro.

Kan ni se vad som sker med våra bildkort?

Låt eleverna rita bildserien.

Vi arbetar med uppgifterna i arbetsboken, bokstaven L. Vi tittar på Livet i bokstavslandet, om lek.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

De magiska siffrorna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34-36

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad kan vi använda siffror till? Vilka finns de? Vad har de för värde? Hur ändras värdet beroende av siffrans plats i tal?

Hur ser en talföljd ut? Hur långt kan du räkna?

Övergripande mål från LGR11 2.2

– Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
– Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
– Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, följa och föra matematiska resonemang.

Centralt innehåll från kursplanen

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar om siffrornas betydelse, vilka som finns, talens värde beroende av siffrornas position i talet.

Genom praktiska övningar och genom att använda konkret material vill vi att eleverna får en förståelse för naturliga tal.

Eleverna får samtala och tänka tillsammans.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningar i grupp och enskilt.

Genom observationer och insamling av dokumentation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34-36 Vi visar “de magiska siffrorna” och frågar om de vet vad det är, Vad kan man göra med dem? De får siffrorna 0-9. De får utifrån frågan bestämma sig för vad de kan göra med dem. De klistrar upp det på ett A3 papper i gruppen. De berättar hur de tänker och vi dokumenterar det på A3 papperet. Kompisarna får ta del av varandras tankar.

I samlingen leker vi med talen och eleverna får visa hur de tänker.

Vi tränar på talföljder genom “prick till prick”, vi räknar antal och målar.

Vi tränar på talraden och olika talföljder i samlingen, i ledet, i olika lekar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Elevernas tidigare möte med matematik och problemlösning tas i beaktande för den fortsatta utvecklingen och lärandet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från eleverna och startar där de befinner sig. Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. Jag som pedagog är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven. Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Välkomstbrev Neptunus V.33

Hej alla Neptunusfamiljer!

Välkomna till ett spännande läsår i Neptunus. Vi hoppas ni har haft en härlig sommar och är utvilade inför vårt kommande äventyr. Vi pedagoger är taggade och har verkligen längtat efter er.

Skolstarten ser ut så här:

Vi träffas alla i amfieteatern kl.9, eleverna sitter klassvis. De elever som startar sin dag på fritids kommer att gå tillsammans med Maria och Camilla ned till amfiteatern. Efter en kort samling går vi till klassrummet för upprop, mys och glass. Ni föräldrar som vill får gärna följa med in och vara med under uppropet. Efter det så vill vi gärna ha lite egen tid att lära känna varandra så ni får passa på att gå tillbaka till jobbet.

Första skolveckan

Måndag- onsdag

Vi lär känna varandra och eleverna får upptäcka sitt klassrum. Vi skriver och ritar namnlappar till lådor och stolar. Vi boar in oss med andra ord 🙂 Första dagarna ägnar vi mycket tid åt att skapa strukturer som gör att våra elever kan känna sig trygga och vet vad som förväntas av dem.

Lägerdagar

Torsdag 25/8  Vi har klassens dag på skolan. Vi leker, lär känna varandra och tänker kring allemansrätten. Vi äter lunch på skolan.

Fredag 26/8 Nu tar vi oss ut i skogen och använder oss av det vi lärt om allemansrätten. Vi bygger kojor och har en härlig dag tillsammans. Denna dag äter vi ute i skogen så ta med en lunchmatsäck. Tänk på att ta med dig en vattenflaska och frukt samt även på att det inte finns några nötter som döljer sig i matsäcken.

 

Information:

 

Skicka gärna in sommaruppgiften så snart ni kan. Är det något ni undrar över den så hör av er till oss.

Datoravtalet som finns på hemsidan (följ länken https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Datoravtal-fsk-3-2015-16.pdf ) ska ni läsa tillsammans med ert barn för att sedan skriva under detta gemensamt. Lämna därefter det så snart som möjligt till oss mentorer så att vi i Neptunus kan komma igång med våra nya Ipads. I år har vi nämligen förmånen att alla elever i årskurs ett kommer få tillgång till en egen Ipad.

Köket behöver få in nya uppgifter om eventuella matallergier. Här får ni en länk till den nya blanketten ( https://lemshaga.se/wp-content/uploads/2016/02/Specialkost-blankett.pdf ) som ni ska fylla i och lämna in till köket så snart som möjligt.

 

Lära känna samtal /Utvecklingssamtal

Detta läsår kommer det vara utvecklingssamtal under en hel skoldag den 5/9 och under eftermiddagen den 7/9.

Denna heldag 5/9 kommer att vara en kombinerad utvecklingssamtalsdag och studiedag där ni som förälder och elev behöver närvara för samtal.
Tider för utvecklingssamtal kommer läggas upp för bokning i schoolsoft.

Fritids har öppet kl. 7.30-17.00

För att kunna planera verksamheten på fritids vill vi veta vilket behov ni har av omsorg.

Fyll i enkäten nedan. Tryck sedan spara efter ifylld enkät.

Klicka här

Sista datum för svar på enkäten och bokning till samtal är 29/8.

Mvh Pedagogerna i Mellangården

 

 

Ha en underbar helg så ses vi på måndag

/ Marie, Camilla, Agneta och Trixie

 

 

Vi tillsammans

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist och Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? V.34-39

Vad?

Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

Hur vill vi ha det i vårt klassrum och tillsammans i gruppen? Hur skapar vi ett bra klimat tillsammans där alla känner sig sedda och bekräftade på ett positivt sätt?
Hur kan vi tillsammans skapa en miljö för lärande och växande där positiva beteende och attityder är vägledande?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
2.1 Normer och värden:

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

Centralt innehåll från kursplanen

Normer och regler i elevens närmiljö.

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.

Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.

Vi har klassråd och fritidsråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 Vi gör gruppstärkande övningar och har roligt tillsammans. Vi lär känna varandra genom olika aktiviteter på lägerdagarna och uppstarten av terminen. Vi skapar en rutin att vi på morgonen lägger vår pusselbit till vårt gemensamma pussel. Alla bitar behövs för att vi ska vara en helhet, vi är alla viktiga i gruppen.

V.35-39 Vi leker lekar och tränar oss i regler som behövs för att lekar ska fungera. Genom samtal får vi möjlighet att delge andra vilka behov jag har och vad som är viktigt för att gruppen ska må bra. Genom olika projekt skapar vi ett klimat där vi behöver varandra för att lyckas.

V.38 Nu har vi varit tillsamman några veckor. Vi gör en Vt-rutin; Chalkboard där eleverna får skriva vad de tänker är viktigt för att vi ska trivas tillsammans och känna oss trygga i klassrummet och på rasten. Vi skapar en gemensam överenskommelse utifrån det eleverna skriver och ritar på Chalkboarden. Vi gör en snygg skylt där vi sätter våra fingeravtryck som underskrift och godkännande.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter lägga den goda grund som Plutoåret har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,
att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.