Vår värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.3- V.9

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapades vår värld? Finns det olika teorier om hur världen skapades beroende av tro? ? Hur ser vår världs tidslinje ut? Vilka olika tidsperioder består urtiden av? När levde dinosaurierna? När kom människan?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva i världen

  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar och funderar kring vad vi själva tror om hur jorden skapades. Vi målar och skriver texter. Vi upplever genom dramatisering. Vi tittar på faktaprogram från Ur.se. Vi läser texter från bibeln, ur den nordiska mytologin och den naturvetenskapliga tanken om hur jorden skapades.

Vi skapar en tidslinje på golvet med tidsperioderna fram till människans uppkomst. Vi tar reda på när liv uppstod och i vilken ordning djuren och växterna kom. Vi tar reda på mer om dinosaurierna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skriver egna berättelser och förstärker dem genom bilder. Eleverna får skapa tidslinjer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1:

Hur tror du att vår värld skapades?

– Eleverna får skriva enskilt,  en tankekarta eller en kort text om hur de tror världen skapades.

– I par berättar de för varandra hur de tror vår värld skapades.

– I par får de sedan skapa en gemensam berättelse om hur deras fantasivärld skapas.

– De målar sin fantasiplanet.

Lektion 2:

Vi läser ur bibeln, skapelseberättelsen och vi läser hur den nordiska mytologin ser på skapelseberättelsen.

Lektion 3:

Vi upplever Big Bang genom en dramatisering med ljud och rörelser.

Vi tittar på ett program från Ur.se om hur jorden skapades.

Lektion 4:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att förstå den värld vi lever i behöver vi ta reda på mer om jordens uppkomst och människans tidiga historia.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vårt ursprung och historia är något som fascinerar oss och vi vill med detta tema låta eleverna arbeta mot en förståelse av hur vår utveckling sett ut genom tiden. När vi arbetar med ämnen som intresserar eleverna blir arbetet meningsfullt och skapar engagemang. Genom att använda oss av tv-program från Ur tar vi oss an ämnet genom ett media som eleverna är vana vid.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Alice i Underlandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.48-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur upplevde ni dansföreställningen? Hur såg din inre bild ut när det gäller miljö och karaktärer i föreställningen? Vilka karaktärer fanns med i Alice i underlandet?

Hur kan vi tolka och analysera det vi upplevt? Med vilka olika uttrycksformer kan vi uppleva berättelsen?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi upplever genom att ta del av en dansföreställning. Vi läser berättelsen. Vi upplever det vi varit med om genom att använda en Vt-rutin som heter “Step inside” där vi tar någon egen vald karaktärs perspektiv. Vi målar tillsammans, vi samtalar om det vi varit med om, vi skriver genom att använda våra sinnen. Vi skapar egna berättelser utifrån dessa upplevelser

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i samtal, vt-rutinen och målningen. Bedömning sker genomskapandet av karaktärsschema och berättelsen som vi skriver på vår ipad.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.48

Dansföreställning, Vi läser Alice i underlandet genom högläsning.

Vi gör en målning i grupp om 4 som visar vad vi uppfattat av dansföreställningen. Vi klipper ut karaktärer och delar som vi vill skapa en väggdokumentation av. Vi sätter upp det vi gemensamt i alla grupper valt.

Vi samtala om det vi satt upp på väggen och vi skriver dit de begrepp och ord vi vill ha med.

Vi använder oss av Vt-rutinen “step inside” för att ta någon karaktärs perspektiv.

Vi börjar skriva ett karaktärsschema utifrån våra olika sinnen. De som hinner börjar skriva en berättelse, med hjälp av schemat, på sin ipad

V.49

Vi fortsätter använda oss av Vt-rutinen “Step inside” för att ta vår karaktärs perspektiv.

Vi fortsätter skriva på våra berättelser med hjälp av stödstrukturen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att koppla våra upplevelser skapar vi meningsfulla sammanhang när vi tolkar och analyserar det vi är med om genom olika uttrycksformer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten av att sätta in våra upplevelser i meningsfulla sammanhang där vi bearbetar, tolkar och analyserar det vi är med om tillsammans. Vi ser gruppen som en kraftfull resurs för lärande. Vi ser vikten av att synliggöra våra tankar genom olika Vt-rutiner och att utveckla förmågan att sätta oss in i andras perspektiv. Vi ser även vikten av att variera våra arbets- och uttrycksformer för att skapa fler ingångar till lärande. Genom att vi pedagoger inspirerar och visar lust till lärande skapar vi ett klimat som möjliggör ett engagemang där teorier och tankar möts i ett utforskande av världen. Vi skapar synliga, gemensamma dokumentationer där vi följer den process vi är i.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Addition och subtraktion 0 till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.36-39

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många apelsiner är det sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många apelsiner är det i varje låda?
  • På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  • Skulle vi kunna använda tiobasmaterialet för att addera

Lektion2: Elin har 24 kritor, Oliver har 7 kritor, Hur många har de sammanlagt?Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många kritor har Elin? Hur många har Oliver?
  • Hur många kritor har barnen sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Hur många muffins har de sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många muffins är det på första plåten? Den andra plåten?
  • Hur många muffins är det sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Det är 36 äpplen. 22 av dem är röda. Hur många är gröna? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många äpplen är det? Hur många är röda?
  • Hur tar vi reda på hur många som är gröna?
  • Ska vi addera eller subtrahera?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 5: Det är 23 pennor. 5 pennor plockas bort. Hur många pennor är kvar i burken? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många pennor är det från början?
  • Hur många pennor tas bort?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: I affären finns 32 burkar med soppa. Under en dag säljs 16 burkar. Hur många burkar finns sedan kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många burkar med soppa är det?
  • Hur många burkar såldes?
  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
  • Hur många burkar är det kvar vid dagens slut?

Lektion 7: Hur kan vi ta hjälp av att 13 – 7 = 6 för att räkna ut 53 – 7? Förklara för dina kompisar.

  • Hur kan vi addera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur kan vi subtrahera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur adderar vi med växling?
  • Hur subtraherar vi med växling?

Lektion 8 : Jag klurar

  • Vilket är det största talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så stort tal som möjligt?
  • Vilket är det minsta talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så litet tal som möjligt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problem- uppgifterna.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tiotal och ental.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland genom att dela upp i tiotal och ental samt använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition och subtraktion samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera. De resonerar om metodernas lämplighet beroende på situation. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar kring lämpliga sätt att lösa problemen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder strategier som de mött tidigare men får även arbeta med additions- och subtraktionsalgoritmerna. Tiobasmaterialet som eleverna är vana vid används som grund när algoritmen introduceras och kopplas till algoritmen för att eleverna lättare ska förstå dess struktur. Eleverna adderar och subtraherar tvåsiffriga tal med och utan växling och bygger successivt upp sin förståelse under varje lektion. Eleverna använder sina kunskaper om ental och tiotal för att dela upp tal och för att addera eller subtrahera tal. De visar uppdelningen med hjälp av talcirklarna. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion och använder begrepp som sammanlagt och kvar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: 1 Addera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att addera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition.

Lektion 2: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 3: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 4: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att subtrahera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 5: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 6: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Folktro och väsen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor?  V.37-42

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad trodde människor på förr? Vad har vår natur gett upphov till när det gäller folktro? Vad är det som får oss att tro att vi ser saker när vi är ute i naturen? I vilka böcker kan vi hitta spår av folktro och väsen?

Vilka väsen känner vi till och vad vet vi om dem?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
Förankring i kursplanens syfte

So

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

Svenska

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Språkbruk

  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser.

Svenska

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kopplat tro och väsen till högläsningen om Jakten på Jack. I den finns massor av väsen och vi funderar över vilka väsen vi känner till. Vi gör en gemensam tankekarta. Vi funderar över i vilka böcker vi mött olika väsen.

Vi samlar på oss fakta om olika väsen. Vi tittar på filmer, vi läser faktatexter, vi läser berättelser och vi tittar på bilder. Vi skapar gemensamma tankekartor över vad vi fått reda på. Eleverna gör sedan egna meningar som de kopplar bilder till. Bilderna ska  passa meningarna de skrivit.

Vi går ut i naturen och upplever våra väsen med musik och gör olika uppgifter beroende av väsen. Vi skapar egen musik av naturmaterial som älvorna dansar till. Vi samlar på saker med olika nyanser av grått. Vi tar med dem in och blandar sedan svart och vit färg till målningar som passar vätten. Vi går ut och skapar egna troll av naturmaterial, vi fotar dem och skapar sedan berättelser som handlar om dem.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom korta faktatexter och bilder som passar texten, en trollberättelse, en målning av vättegrå, genom musikskapande får eleverna möjlighet att uttrycka sig med fler olika uttrycksformer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.37 Tomten, vi samlar fakta om tomten på gemensam tankekarta, vi tittar på film, vi gör egen faktatext och ritar bild som passat till texten.

V.39

Lektion 1

Vi samlas i skogen och sitter i ring.
Vi lyssnar på Griegs ”I bergakungens sal”. ( Jag har en bärbar högtalare)
Vi samtalar om hur lätt det var förr när det inte fanns så mycket ljus att inbilla sig att de såg och hörde saker. Förr hade man en stålbit runt halsen eller en stålbit i fickan för att skydda sig mot olika väsen.

Ställ frågan? Hur kan man idag skydda sig från rädslan och det okända?

Vi har med oss bild av: en vätte

Vi läser en text om vätte ( Jag har)

En färg som man tänker på när man tänker på en vätte är GRÅ: Vi ska nu se om vi kan hitta 5 nyanser av grått.

Uppdrag: Gå ut och leta efter gråa färger. Vi tar med dem till skolan.

Lektion 2

Vi tittar på våra grå saker

Vi ska nu försöka blanda olika gråa nyanser. Vi målar en varsin bild med olika nyanser av grått.

Du kan göra vilket motiv du önskar, vättar, natur etc.

Vi lyssnar samtidigt på trolsk musik .

Lektion 3

Vi tittar på film om vättar

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.40

Lektion 1

Älvor

Vi läser en faktatext om älvor. Vi läser en berättelse om älvor.

Hur rör sig en älva i skogen? Vi skapar egna älvdanser. Vi lyssnar på älvmusik.

Älvor brukar dansa. Vad kan vi använda för att skapa musik i skogen? Ni får gå iväg och hämta något som ni kan använda för att skapa musik. Hur tror ni älvmusik skulle låta? Vilken takt tror ni musiken skulle ha?
Vi provar att spela i olika takt.

Lektion 2

Vi tittar på film om älvor

Vi skapar en gemensam tankekarta.

Vi skriver egna texter och ritar bild som passar till texten.

V.41

Lektion 1

Vi lyssnar på trolsk musik.
Vi läser en faktatext och lyssnar på en berättelse.

Vi samlar material till att skapa ett eget troll. Alla får ta ett eget foto av sitt troll.

Lektion 2

Vi tittar på en film om troll.

Vi skapar en gemensam tankekarta om troll. Utifrån den och bilden av sitt troll skriver vi sagor om vårt troll.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder oss av det intresse de visat av fantasygenre när vi högläser i Jakten på Jack. För att skapa lust till skrivande och att uttrycka sig på olika sätt vill vi använda oss av deras egna erfarenhetsvärldar och intressen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten i att låta elevernas intresse styra oss i val av ämne när det går. Deras delaktighet och engagemang ökar när de känner att de kan påverka innehållet. Vi vill ge dem möjlighet att använda sig av fler olika uttrycksformer. Vi vill skapa lust till ämnet och låta dem uppleva det magiska i vår värld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

FN-veckan i Uranus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad är barnkonventionen? Har vi bara rättigheter eller följer det med skyldigheter ? Ser det lika ut i hela världen när det gäller barns rättigheter?

Hur kan vi uppmärksamma varandra lite extra?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
övergripande mål från lgr 11 – 2.1
  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
Förankring i kursplanens syfte

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi förbereder eleverna med en hemläxa där de ska ta reda på vad deras namn betyder och hur de fick sitt namn. De får även en uppgift där de tillsammans med sin familj funderar över ” alla barn är lika mycket värda”. Vad betyder det för dem?

Vi samtalar sedan om de olika rättigheterna i barnkonventionen. Vi reflekterar över vad vi tänker vad de handlar om. Vi skriver och målar våra “kompissolar”. Vi ritar och skriver våra tankar i varsin målarbok med rättigheterna. Vi tittar på en kort film om barnkonventionen. Vi ritar och målar en varsin figur som vi ska ha med oss till FN-samlingen.

Vi har en gemensam FN-samling, åk F-3, som vår klass leder. Vi sjunger och har en härlig stund av gemenskap. Vi hänger upp en jordklot och sätter upp våra ritade figurer runt klotet för att synliggöra att vi är lika mycket värda oberoende av hur vi ser ut, var vi bor, funktionsvariationer etc.

“Alla barn är lika mycket värda. ” Eleverna får titta på olika klassrum från skolor i hela världen. Hur ser de ut? Har vi tillgång till samma material? Har vi samma möjligheter till lärande? De får i uppgift att jämföra klassrummen utifrån likheter och skillnader. De använder ett Venn-diagram, de får sitta i par och fundera på vad som är lika och vad som är olika utifrån bilden och vårt eget klassrum . Vi delar med oss av vad vi sett och vad vi tänker.

För att uppmärksamma varandra lite extra skapar vi vänskapsarmband som vi ger till varandra fyllda med kärlek och värme.  Alla får ett hjärta med uppåtpuffar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i samtalen och reflektioner i våra böcker.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi tänker kring dessa rättigheter under flera lektioner hela veckan.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Viktigt att synliggöra allas lika värde genom att belysa FN:s viktiga arbete för barns rättigheter i världen

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i meningsfulla sammanhang och vad kan vara mer meningsfullt än att dela med sig av sin egen vardag och liv. Vi ser gruppen som som en resurs i lärandet och genom allas olikheter berikar vi varandra. Vi deltar i en ömsesidig dialog där respekten för varandra är i fokus. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Jakten på Jack, högläsning

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.35- 51 Ht-17

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur utvecklar vi vår läsförmåga och läsförståelse? Utvecklar vi den med hjälp av högläsning? Kan vi koppla det vi läser till egna erfarenheter, till andra texter, till det som händer i vår omvärld? Kan högläsning vara ett redskap att förstå på vilket sätt vi utvecklar vår läsförståelse? Får vi syn på de olika lässtrategierna och hur synliggör vi det?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi högläser ur de 4 första böckerna om “Jakten på Jack”.  Vi samtalar om texten. Vi gör textkopplingar och använder oss av lässtrategierna. Vi gör skriftliga uppgifter och vi målar bilder. Vi kopplar platserna Jack befinner sig på till kartan över Stockholm.

Vi avslutar läsningen med en utflykt in till Stockholm för att uppsöka en del av de platser Jack har varit på under läsningen.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna redovisar sina skriv- och bilduppgifter i sin svenska skrivbok. Genom samtal och delaktighet får eleverna möjlighet att utveckla förmågan att berätta och beskriva.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Bok 1 Trolldom i Gamla stan

Lektion 1

Högläsning av Trolldom i gamla stan Kapitel 1.   Vi samtalar om texten. Uppgift: Vem är Jack? Hur skulle du beskriva honom? Rita en bild på hur du tänker att han ser ut. Gör detaljer och använd färger.

Lektion 2

Högläsning Kapitel 2. Vi samtalar om texten.  Uppgift: Rita vad du tror finns under brädan i golvet. Visa varandra i gruppen. Berätta om vad du tror finns i golvet och varför du tror att det är just det.

Lektion 3

Högläsning kapitel 3.  Vi samtalar om texten. Uppgift: Om du kunde trolla vad skulle du vilja trolla då? Rita en bild på hur du ser ut när du trollar och vad du trollar, skriv en kort beskrivning på bilden. Gör även en trollformel. Visa din bordsgrupp och beskriv bilden.

Lektion 4

Kapitel 4 i Jack. Vi samtalar om texten. Uppgift: Folktro , Förr trodde människor på olika väsen och det finns de som tror även idag. Samtala i helklass om vilka väsen som människor trodde på förr och vilka de känner till. Rit och skrivuppgift:
Vilka varelser tror du finns? Rita en bild på vem/vilka du tror på. Beskriv dem i din svenska bok under bilden du ritar. Om du inte tror på någon/några så får du rita de väsen du känner till och beskriva dem.

Lektion 5

Läs kapitel 5 i Jack. Vi samtalar om texten. Uppgift: Vad var det för väsen under plankan? Rita hur du tror detta väsen ser ut och skriv och berätta vad du tror det är. Beskriv med ord vad det är för slags väsen och vad den kommer att betyda för Jack.

Lektion 6

Vi läser kapitel 6 i Jack. Vi samtalar om texten. Uppgift: Rurik blev väldigt rädd när han fick se boken. Skriv och berätta om något du är rädd för. Rita en bild som passar.

Lektion 7

Vi läser kap.7. Vi samtalar om texten.  Uppgift: Vi tittar på kartan. Vilka platser känner vi igen? Var har vi varit? Vilka platser skulle vi vilja besöka?

Lektion 8

Vi läser kap.8. Vi samtalar om texten. Vi ritar en bild av någon händelse i boken som vi fastnat för. Vi lägger allas bilder i kronologisk ordning.

Bok 2 Vålnader på Vasaskeppet

Lektion 1

VI läser kap.1  Vi samtalar om texten. Uppgift: Utifrån rubriken “Vålnader på Vasaskeppet”. Rita en bild i din skrivbok om vad du tror den kommer att handla om. Vi läser kapitel 1 i “Vålnader på Vasaskeppet” samtidigt som eleverna ritar.

Lektion 2 .

Vi läser kap 2. Vi samtalar om texten.

Lektion 3

Vi läser kap.3

Lektion 4

Vi läser kap 3- 4 i boken om Jack.  Vi läser först kap 3. När vi kommer fram till kap 4. får eleverna sitta på sina platser vid bänken. De har sina svenska skrivböcker framför sig. När vi läser kap.4 får de rita Gråtand utifrån det vi läser. Vi tänker kring beskrivningar. Uppgift: Rita hur Gråtand ser ut och i vilken miljö han befinner sig  Använd rubriken: Dvärgen Gråtand

 

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vår ambition är att alla elever ska nå sin största potential i läsning och läsförståelse. Genom att skapa lust till läsandet ger vi dem en större potential att lyckas. Vi ser fördelen med att vara en god läsare med god förståelse inför fortsatta studier.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov. Genom upplevelser och läsning som handlar om vårt närområde ,Stockholm, tar vi in vår omvärld.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.