Uranus Veckobrev v.8

Hej alla fantastiska Uranusfamiljer!

Nu är det dags för lite lov. Vad härligt att solen börjar visa sig och att vi har snö inför lovet. Vi ser fram emot en sportig vecka med mycket utevistelse så kanske vi kan få bukt med alla “virusar” som härjar just nu. Vi hoppas ni som ligger hemma frisknar till och får njuta av lovet.

Kunskaper

So/ svenska

Vi har nu gått vidare i vårt projekt om “Vår värld”. Vi har skapat en fysisk tidslinje för att synliggöra hur jordens utveckling sett ut. Vi har med ett rep mätt upp de olika tidsperioderna för att se hur de förhåller sig till varandra. Vi börjar bakifrån så vi har tagit oss från “Big Bang” sedan Prekambrium, Kambrium, Ordovicium och är nu på väg mot Silur. Eleverna har skapat en liknande tidslinje med hjälp av en toalettrulle, en lång pappersremsa och silkepapper. Början av rullen är “Big Bang”. Fråga era barn så kanske de kan berätta om vad som var det viktigaste som hände under de olika perioderna. Innan vi skapade vår tidslinje tittade vi på ett ur.program som handlar om en kille som heter Jack. Han är på ett besök på Naturhistoriska museet med sin klass. Han går från klassen och får ta del av en resa genom dessa tidsperioder med hjälp av olika föremål som finns på museet. Efter filmen samtalade vi om vad vi sett. Vi samlade fakta som vi skrev in i våra So-böcker. Vi ritade sedan bild som passade texten.

Svenska / stavning

Vi har tänkt en hel del kring ng-ljudet. Vi har tagit reda på hur ord med ng-ljud stavas. Vi har tittat på en del ur serien bokstavslandet som handlat om ng-ljudet.  Eleverna har tillsammans eller enskilt skapat ng-ljuds sagor. Sagorna har vi läst upp så kompisarna fått ta del av dem, verkliga mottagare.

Vi avslutade veckan med biblioteksbesök så vi kunde byta ut våra böcker.

Matematik

Vi fortsätter tänka kring addition med växling.  Vi använder uppställning med minnessiffra. Viktigt att lära oss vad minnessiffran betyder, vilket värde den har beroende av plats. Det är inte bara en etta utan den har ett värde, ett tiotal eller ett hundratal i detta fall. Vi utforskar och delar med oss av våra strategier. Vi har även synliggjort det vi gör med konkret material.

Nu är det dags att träna lite huvudräkning igen så vi har börjat köra Vektor vilket våra elever tycker är väldigt roligt nu när de har tagit ett steg till i sin utveckling.

Grön flagg – uteklassrum /  friluftsliv

Härligt när vintern bjuder på kyla så vi kan använda isen som finns så nära oss. Vi åkte skridskor och lekte i snön tillsammans. Ännu ett tillfälle att träna sig i att knyta skridskor och att hjälpa varandra. Eleverna har på idrottstimmen haft lektion i isvett. Viktigt att veta hur du hanterar och beter dig ute på isen. Åk aldrig ensam, ha med dig rätt utrustning, var förberedd på det som kan hända, träna på att använda hjälpmedel. Våra elever tar detta på riktigt allvar och gör alltid sitt bästa. Vi låter bilderna tala för hur det var.

Information

Ny lärare i grön

Som ni vet vi det här laget så slutar Marie i april. Det är nu klart att det är Eva Lorne som tar över klassen fram till sommaren. Eva är välkänd av barnen och är redan idag med oss vissa tillfällen. Det tycker vi känns som en bra ersättare. Välkommen Eva!

Föräldramöte

Nu är det dags att bjuda in er alla till föräldramöte. Ni är välkomna till Mellangården  onsdagen den 21/3 kl.17.30-19

Varmt välkomna!

V.10

Mån  Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons  Läxan in (tidslinjen)

Tors  Läxan ut

Fre  Friluftsliv, Jösse och Affe lämnas ut

 

Tack för en fantastisk vecka och vi hoppas ni får ett underbart lov

/ Marie, Camilla, Desirée, Agneta och Bettina

Uranus Veckobrev V.4

Hej alla fina Uranus familjer,

Delaktighet / Skola och hem

Nu ligger tider för utvecklingssamtal ute på Schoolsoft och det är bara att boka den tid som passar er bäst. Inför utvecklingssamtalet ber vi er även att fylla i “Inför utvecklingssamtal” som ni hittar på Schoolsoft. Prata gärna med era barn när ni gör detta då de just nu förbereder sig inför detta samtal genom att titta tillbaka på sina gamla mål samt sätta upp nya inför vårterminen. Våra elever förbereder sig för att hålla i sitt samtal med stöd av en presentation precis som vi gjorde förra terminen.

Samtalet kommer även innehålla tankar inför vår flytt till Villan för att det ska bli så bra som möjligt.

Vi ser alla fram emot att träffa er igen. Vi kommer att sitta i annexet under samtalen den 5/2 och 7/2. Camilla sitter i köket på nedre plan och Marie i samtalsrummet på övre plan (intill expeditionen) Under andra samtalstider och dagar kommer vi att sitta på Mellangården.

Kunskaper

No – Mat

Kropp och hälsa
Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. (Lgr 11 Centralt innehåll Biologi).

Vi har under veckan samtalat om att precis som bilen behöver bränsle för att fungera så behöver vi mat för att orka. Eleverna berättade hur de känner sig då de inte har tillräckligt med energi i kroppen.
“Jag blir trött och lätt ledsen”
“Jag känner mig trött”
“Jag känner mig hungrig”
“Jag blir irriterad och lite sur”
“Jag får ont i kroppen”
Var några känslor som eleverna brukade uppleva. Vi pratade sedan vidare om vad vi kunde äta och att all mat vi äter påverkar vår kropp på olika sätt. Vi delade därför in den mat vi nämnt i tre delar, kolhydrater, proteiner och vitaminer och mineraler för att visa på hur viktigt det är att vi äter av olika delar. Därefter pratade vi om vad de olika delarna hjälper till med i kroppen.
Kolhydraterna hjälper oss att orka och att tänka medan proteinerna hjälper till att bygga upp våra muskler och gör oss starkare. En elev nämnde att fisk gör oss smartare vilket på ett sätt är sant då fettet i fisken gör att vår hjärna kan arbeta effektivare. Vi pratade även om vitaminer och mineraler och hur viktigt det är att vi får i oss dessa för att vår kropp ska må bra och fungera på bästa sätt.
När vi samtalat om de olika delarna och hur viktigt det är att vi får i oss allt fick eleverna göra deras egna måltider med hjälp av tallriksmodellen. Vi visade även då på att beroende på hur mycket man rör sig eller använder sin hjärna så behöver vi mer eller mindre av de olika delarna.
Här är några av de måltider som eleverna valde att tillaga i deras fantasi.

So – Vår värld

Vilka fantastiska världar våra elever skapat tillsammans! Med fantasi, tidigare erfarenheter och kunskaper har eleverna i par skapat egna världar. Tänk att för en dag få vara en skapare av egna världar! Eleverna fick beskriva sin värld för kompisarna och visa sina fantasifulla bilder. Därefter har de filmat och spelat in sin berättelse med hjälp av sina ipads.

Delaktighet / Grön Flagg

Torsdagens lektion med Agneta, som nu är istället för bildlektionen, var en lektion då våra elever fick möjlighet att vara med och påverka hur vår nya båt på Mellangårdens gård ska smälta in i vår fantastiska miljö. Eleverna samtalade och ritade olika förslag på hur det skulle kunna se ut. Här kommer några av de förslag våra elever ritat. Vi fundera om det finns någon framtida arkitekt i klassen 😉  

Ett av våra Grön Flaggteman handlar om uterummet. Platser på vår skolgård där ett lärande kan ske. Här är en plats där eleverna under lekens former lär sig mycket om sig själva, samspel och rollspel. Det är viktigt att få vara med och påverka, inspirera och hjälpa oss pedagoger att tänka om vad som är viktigt på denna plats. Vi följer med spänning hur detta projekt ska ta form.

Information:

Nytt schema från V.4:

Då bilden avslutades så har vi under denna vecka fått ett nytt schema. 

Information från fritids
Nästa vecka kommer vi omvandla strumpor till gosedjur på Veckans pyssel. Ta gärna med en udda strumpa som du kan pyssla med!

Utvecklingssamtalsdag 7/2
Denna termin kommer det vara utvecklingssamtal under en hel skoldag den 7/2.
Dagen kommer att vara en kombinerad utvecklingssamtalsdag och studiedag där ni som förälder och elev behöver närvara för samtal. Tider för utvecklingssamtal kommer läggas upp för bokning i schoolsoft.

Fritids har öppet kl. 7.30-17.00

För att kunna planera verksamheten på fritids vill vi veta vilket behov ni har av omsorg.

Fyll i enkäten i länken nedan. Tryck sedan spara efter ifylld enkät.
Sista datum för svar på enkäten är 2/2. 

Mvh Pedagogerna i Mellangården

https://goo.gl/forms/3EXfu1FDKeC8ZYSw2

Blänkare

13/2 Allaktivitetsdagen, information kommer 

 

Nästa vecka V.5:

Måndag: Vi möter vår nya mattebok med spänning. Idrott och drama

Tisdag:

Onsdag: Läxan in

Torsdag: Läxan ut

Fredag: Friluftsliv, Jösse och Affe lämnas in och skickas ut

 

Tack för en trevlig vecka. Vi önskar er alla en trevlig helg

/ Marie, Camilla, Desirée och Agneta

Stad och samhälle

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34- 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Uppgift
I sommar vill vi att du tar flera bilder, från olika håll, av en byggnad som du tycker är spännande, speciell, vacker, ful eller betydelsefull på något annat sätt. Vi vill också att du tar reda på lite om den och vilka möten du tror sker här. Skriver en kort faktatext. Beskriv även varför du har valt just din byggnad.
Hur kan vi använda våra byggnader för att skapa ett samhälle? Vad är det för viktiga byggnader som saknas? Vad behöver vi för att ett samhälle ska fungera?
Vilka yrken kan de som lever och arbetar i våra byggnader ha?
Vilka faror och risker finns i trafiken? Vad behöver vi ha för vägmärken i vårt samhälle för att trafiken ska fungera bra och vara säker?
Hur kan vi skapa en karta över vårt samhälle? Kan vi använda kartan för att skapa spel och för att programmera?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
Syfte och mål
Syftet och målet med denna uppgift är att barnen ska ha möjlighet till eget inflytande i ämnet och att de genom sitt arbete och kompisarnas redovisningar får ett ökat medvetande kring sin närmiljö. Vi kommer även att koppla uppgiften till ämnet:
Teknik – vi ritar skisser och vi konstruerar våra byggnader,
So – samhällsfunktioner, trafik och yrken.
Sv – Vi tränar oss i att skriva texter, lyssna och samtala, återberätta, muntligt redovisa,
Normer och värden – Vi skapar en fin grund då eleverna presenterar sina byggnader för varandra och är aktiva lyssnare.
Självklart kommer vi även integrera både svenska och matematik i projektet.
Centralt innehåll från kursplanen

Teknik

  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

So

  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.
  • Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Yrken och verksamheter i närområdet.

Svenska

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.
  • Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.

Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Se veckoplaneringen
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar genom att skriva faktatexter, konstruera skisser och byggnader av olika material, skapa karta och trafikmärken, genom samarbetsövningar.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Utifrån elevernas bilder och faktatext skapade vi en keynote.
När eleverna skulle presentera sina byggnader med bild och text fick de göra det genom speeddating. Det presenterade sina texter under ca. 3 min. därefter fick de byta och presentera för någon annan. En rolig form av presentation. När vi kom fram till de sista presentationerna var det många som kunde sin text utantill.
För att se några av våra byggnader gav vi oss ut på utflykt i Gustavsberg. Vi delade in oss i mindre grupper. Vi gick till de byggnader som fanns runt hamnområdet och centrum. Vi passade även på att göra roliga och utmanande samarbetsövningar när vi gick vår vandring.
Tillbaka i klassrummet igen gjorde vi sorteringsövningar. Hur skulle vi kategorisera dessa byggnader? Vilka tycker vi hör ihop och varför? Vi fick ta del av många olika tankar om vilka som kunde höra ihop.
Nu var det dags att fundera över hur vi kunde bygga våra byggnader i mindre skala. Vilket material behöver vi? Hur ska de se ut? Vi ritade skisser och skrev vilket material vi tror vi behöver.
Därefter var det dags att skapa våra byggnader. Vi använder oss självklart av återvunnet material så lång det är möjligt. Eleverna fick ta med sig basmaterial hemifrån.
När alla byggnader vara klara fick vi studera dem närmare och fundera över vad vi skulle behöva mer i vårt samhälle förutom de byggnader vi skapat. Vad består ett samhälle av? Vad är viktigt att det finns? Vilka behov har ett samhälle?
Vi avslutade genom att skapa vägar där våra byggnader fick skapa ett eget samhälle. Vi använde våra vägskyltar vi skapat. Vi samtalde om riskfyllda platser och vad man kan göra för att göra dem mer säkra.
Vi fotade hela samhället och fotografierna använde vi som spelplaner där eleverna skapade egna spel.
De fick skriva instruktioner som berättade hur spelet gick till och spelregler.
Vi använde kartorna till programmering.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom vårt engagemang i Grön Flagg tar vi oss an ett nytt tema som heter Stad och samhälle. Vi involverar familjerna genom sommaruppgiften.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger eleverna möjlighet att dela med sig av tankar och idéer. Genom gemensamt projekt får eleverna träna sig i och känna att de berikar varandra med sina kompetenser. När vi på ett kreativt sätt och genom olika ingångar tar oss an ett ämne skapar det förståelse för begrepp och användandet av strategier. Vi är aktiva medforskare som tydligt sätter ramar för att alla ska känna sig delaktiga och få träna sig i att ta ansvar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Trygghet och trivsel

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.2- V.14

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur kan vi göra så alla mår bra och känner sig trygga i gruppen och på skolan? Vad kan vi göra för att ha kul tillsammans? Vad är det som skapar gemensamhet och känslan av att vi är viktiga för varandra? Vad är det som vi i vår grupp tycker är kul att göra tillsammans och som skapar gemenskap och glädje i gruppen.

 Normer och värden från LGR 11 2.1

Mål
Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Förankring i kursplanens syfte

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Centralt innehåll från kursplanen

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

se Lpp:er i varje enskilt ämne och projektplaneringar

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi använder oss av ämnena och skapa uppgifter där vi har kul ihop och använder oss av flera sinnen. Vi upplever, dramatiserar, sjunger och leker tillsammans. Vi gör saker som kräver samarbete och där vi lär oss att lita på varandra. Vi uppmuntrar varandra att våga utmana oss själva och vi visar uppskattning för det vi gör.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet och omtanken vi visar varandra synliggör vi och utvecklar vår empatiska förmåga.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.2 Vi låter eleverna arbeta tillsammans i  smågrupper med att söka fakta och redovisa tillsammans. De lär sig lita på varandra genom att samtala, komma överens, kompromissa om hur de använder tid och varandras kompetenser.

V.2-3 Eleverna får i smågrupper en varsin sång de ska sätta rörelser till. De lär sig sången, skapar rekvisita och sätter rörelser till. De filmar sig själva, tränar, filmar igen för att kunna förbättra sina rörelser och sång. När de är nöjda kommer de att få uppträda för sina kompisar. Vi samtalar om hur du är en god lyssnare och hur vi ska hjälpa varandra att känna oss trygga inför varandra.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder oss av gruppen för att skapa gemenskap och lustfyllt lärande. Det är i ett görande och i autentiska situationer du tränar på de värderingar vi vill att våra medmänniskor ska ha.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser alla våra elever som kompetenta,  demokratiska medborgare som tillsammans skapar ett klimat där alla känner sig trygga och respekterade. Genom att skapa uppgifter som känns i hela kroppen och som kräver samarbete ger vi eleverna möjlighet att utveckla empati och respekt för varandra.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Multiplikation och division med 3

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla mauritzson

När, under vilka veckor? V.51-3

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1

Hur många blommor finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många grupper finns det?
  • Hur många blommor finns det i varje grupp?
  • Hur många blommor finns det sammanlagt?
  • Hur kan vi beskriva det med multiplikation?

Lektion 2

Finns det olika sätt att ta reda på vad 3 gånger 3 är?

  • Om det finns två rader muffins, hur många muffins finns det sammanlagt?
  • Vad betyder 3 gånger 3? Hur gör ni för att räkna ut det?
  • Hur skriver ni en likhet med multiplikation?
  • Min kompis säger att det finns fler än ett sätt att komma fram till svaret, Håller ni med?

Lektion 3

Hur många stolpar behöver fåglarna och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många fåglar finns det sammanlagt?
  • Hur många fåglar får plats på varje stolpe?
  • Hur många stolpar behövs?
  • Hur kan vi beskriva det med division?

Lektion 4

Hur många barn finns det sammanlagt och på vilka olika sätt kan ni ta reda på det?

  • Hur många barn står i varje led?
  • Hur många led är det?
  • Vilka räknesätt kan vi använda för att ta reda på hur många det är sammanlagt?
  • Hur kan vi uttrycka det med multiplikation?

Lektion 5

Kunskapsloggen

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier för multiplikation och division. De tränar sin för- måga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmåga

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som multiplicera, dividera, gruppera och dela lika. De resonerar kring hur man uttrycker likheter med multiplikation och division och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten.

Metodförmågan

Eleverna tränar på olika metoder för att multiplicera och dividera med tre. De övar på att multiplicera, gruppera och dela lika med hjälp av konkret material, med bilder och genom att skriva likheter med siffror och symboler.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring hur de löser multiplikations- och divisionsuppgifter. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som “Hur tar vi reda på det?” och “Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna samtalar och uttrycker sina tankar kring uppgifter som kopplar till multiplikation och division. De övar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med uppgifterna.

 

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer och bygger förståelse för multiplikation och division samt dess egenskaper och samband. De utvecklar förståelse för begrepp och symboler knutna till multiplikation och division. De använder huvudräkning för att göra beräkningar och får träna på olika strategier vid multiplikation och division.

Algebra

Eleverna bygger förståelse för likheter med multiplikation och division. De tränar på att skriva likheter, se mönster och göra färdigt talföljder och likheter.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med multiplikation och division i vardagsnära situationer. De formulerar egna frågeställningar och räknehändelser muntligt och skriftligt, med bilder samt med siffror och symboler.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt
  • kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.
  • kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat.
  • kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.
  • kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

I kapitel 8 fortsätter eleverna att arbeta med multiplikation och division. De lär sig multiplicera och dividera med 3 och bygger förståelse för treans multiplikationstabell genom att arbeta med konkret material och lära sig se  mönster i bilder och i talföljder.

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid multiplikation och division med 3. De övar också på att se samband mellan räknesätten och visar hur dessa kopplas samman genom att skriva likheter utifrån talfamiljer.

I slutet av kapitlet tränar eleverna på problemlösning utifrån vardagsnära situationer. De resonerar kring val av räknesätt och lämpliga metoder för att lösa problemuppgifterna och tränar på att göra kopplingar mellan räknesätten. Eleverna formulerar egna frågeställningar och hittar på uppgifter med multiplikation och division med 3.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

lektion 1 : Multiplicera med 3

  • Bygga förståelse för och upptäcka mönster i treans multiplikationstabell.
  • Kunna multiplicera med 3

Lektion 2 : Multiplicera med 3

  • Kunna använda olika strategier vid multiplikation med 3.
  • Kunna se samband och använda mönster vid multiplikation.

Lektion 3 : Dividera med 3

  • Kunna dividera med 3
  • Se sambandet mellan multiplikation och division med 3.

Lektion 4 : Problemlösning

  • Kunna lösa problem med multiplikation och division.
  • Kunna hitta på egna uppgifter med multiplikation och division.

Lektion 5 : Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om multiplikation och division med 3.
  • Gör en självskattning av sin kunskap.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vår värld

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.3- V.9

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapades vår värld? Finns det olika teorier om hur världen skapades beroende av tro? ? Hur ser vår världs tidslinje ut? Vilka olika tidsperioder består urtiden av? När levde dinosaurierna? När kom människan?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva i världen

  • Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
  • Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.
  • Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.
  • Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

Att undersöka verkligheten

  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
  • Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.

Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar och funderar kring vad vi själva tror om hur jorden skapades. Vi målar och skriver texter. Vi upplever genom dramatisering. Vi tittar på faktaprogram från Ur.se. Vi läser texter från bibeln, ur den nordiska mytologin och den naturvetenskapliga tanken om hur jorden skapades.

Vi skapar en tidslinje på golvet med tidsperioderna fram till människans uppkomst. Vi tar reda på när liv uppstod och i vilken ordning djuren och växterna kom. Vi tar reda på mer om dinosaurierna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi skriver egna berättelser och förstärker dem genom bilder. Eleverna får skapa tidslinjer.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1:

Hur tror du att vår värld skapades?

– Eleverna får skriva enskilt,  en tankekarta eller en kort text om hur de tror världen skapades.

– I par berättar de för varandra hur de tror vår värld skapades.

– I par får de sedan skapa en gemensam berättelse om hur deras fantasivärld skapas.

– De målar sin fantasiplanet.

Lektion 2:

Vi läser ur bibeln, skapelseberättelsen och vi läser hur den nordiska mytologin ser på skapelseberättelsen.

Lektion 3:

Vi upplever Big Bang genom en dramatisering med ljud och rörelser.

Vi tittar på ett program från Ur.se om hur jorden skapades.

Lektion 4:

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att förstå den värld vi lever i behöver vi ta reda på mer om jordens uppkomst och människans tidiga historia.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vårt ursprung och historia är något som fascinerar oss och vi vill med detta tema låta eleverna arbeta mot en förståelse av hur vår utveckling sett ut genom tiden. När vi arbetar med ämnen som intresserar eleverna blir arbetet meningsfullt och skapar engagemang. Genom att använda oss av tv-program från Ur tar vi oss an ämnet genom ett media som eleverna är vana vid.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.