Vi tillsammans i Uranus

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritszon

När, under vilka veckor? V.34- 51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur skapar vi ett klimat där alla känner sig trygga och mår bra? Vad kan vi ha som överenskommelse för att vi ska få det klimat vi vill ha i klassrummet och på skolgården?  Vad är mitt ansvar och vad är min rättighet och hur hjälper vi varandra med att kunna ta ansvar?

Hur skapar vi ett klimat där vi kan tillgodose allas behov? Hur hjälper vi varandra med att lyckas under skoldagen?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.1

Skolans mål är att varje elev

  • kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde,
  • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Förankring i kursplanens syfte

So

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.
Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra. Normer och regler i elevens närmiljö.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer .
Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang .
Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) .

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Svenska

  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
  • Vi skapar en gemensam överenskommelse om hur vi vill ha det i klassrummet och på skolgården.
  • Vi har klass- och fritidsråd där alla kan få bidra med tankar och idéer om hur vi vill ha det.
  • Vi arbetar med hemliga kompisar samt uppmuntra till nya konstellationer.
  • Vi samtalar om händelser och skapar nya vägar, sätt om det har gått tokigt.
  • Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
  • Vi jobbar med att ta andras perspektiv för att skapa en större förståelse för hur det kan kännas för olika personer.
  • Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
  • Vi läser och samtalar om känslor, upplevelser och sätter in det i våra egna erfarenheter.
  • Vi har klassvärdar varje vecka som får vara extra uppmärksamma på att det ska vara trivsamt i rummet och hjälpa till med olika saker som vi kommit överens om.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Vi tar in känsloprojektet och känslotavlan när vi arbetar med kroppen.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Under uppstartsveckan skapar vi vår överenskommelse.

Vid födelsedagar  under läsåret läser vi bilderböcker och kopplar det till värdegrundsfrågor ( se lpp kring våra födelsedagar)

Vi har fritids- klassråd varje vecka ( ansvarspedagog på fritids ansvarar för dem)

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att vi ska vara trygga och må bra behöver vi tänka kring hur vi gör det. Eleverna behöver träna sig i att ta ansvar för sitt eget handlande. Det får konsekvenser för hur vi är mot varandra och det är viktigt att prata om det. Vi kopplar trygghet och trivsel till hur vi mår och synliggör det med hjälp av känslotavlan när vi jobbar med kroppen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Våra födelsedagar med bilderböcker

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? Hela läsåret 17/18

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur viktigt är det att bli uppmärksammad när jag har födelsedag? Vad kan vi göra för att uppmärksamma våra födelsedagar? Är det viktigt att få dela med sig av sin egen person, erfarenheter, drömmar, tankar, värderingar?

Skapar vi en större delaktighet och engagemang när vi tar in elevernas erfarenhetsvärldar i skolan?

Kan vi använda oss av litteratur (bilderböcker) för att synliggöra våra erfarenheter, värderingar, tankar etc.?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

So

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Svenska

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Centralt innehåll från kursplanen

So

Att leva tillsammans

  • Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu
  • Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

Svenska

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.

Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.

Svenska

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi uppmärksammar våra födelsedagar med att sjunga “Jag må du leva”, vi hurrar. Födelsedagsbarnet får ett födelsedagskort där det står att de får i gåva att ta med sig en bilderbok som betyder något för hen. Det kan vara en bok som har haft betydelse när de var små eller någon bok som vill säga något viktigt, ha ett viktigt budskap.

Eleven tar med sig en bok vid ett senare tillfälle och vi avsätter en lektion då vi läser och samtalar om boken.

  • vi tänker högt,
  • vi gör textkopplingar,
  • vi ställer frågor, vi funderar kring ord, fraser och begrepp
  • vi tänker kring vilket budskap författaren vill förmedla med boken
  • vi tar någons annans perspektiv eller flera olika perspektiv och funderar kring känslor
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom samtal i samlingen och Vt-rutiner som skapar utrymme för alla att höras och vara delaktiga i samtalen

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi uppmärksammar alla elever på deras födelsedagar och läser böckerna på en avsatt lektion strax därefter eller på den dagen beroende av om eleven har tagit med sig en bok samma dag eller om den behöver tid att tänka vilken bok de vill dela med sig av.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi arbetar med känslor och det synliggör vi genom samtalen. Vi ser läsningen som en viktig del i att förstå och relatera till olika värderingar och ett sätt att lättare sätta sig in i andras perspektiv.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom att ständigt vara i en dialog skapar vi förutsättningar för gruppen att växa och må bra. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Uranus – åk 2 – Massa

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34-35

Vad?

I fokus:

jämföra massa

uppskatta massa

mäta massa

Frågeställning och följdfrågor

Hur vet vi om sakerna är tunga eller lätta? Vilka ord kan vi använda när vi jämför?  Vilka saker tycker ni är lätta?  Vilka saker tycker ni är tunga?  Har alla grupperat sakerna på samma sätt?

Hur kan vi ta reda på vad leksaksbilen väger? Kan vi använda balansvågen? Hur gör vi då? Kan vi jämföra bilens massa med ett antal kuber?

Vad ser ni på bilden? Hur kan vi ta reda på vad de olika påsarna väger? Det står kg på socker- och rispåsarna och på vågarna. Vad betyder det? Hur många kilogram väger de olika påsarna?

Hur kan vi jämföra massa? Vilka ord kan vi använda när vi beskriver och jämför massa? Hur kan vi uppskatta massa? Hur kan vi mäta massa? Vilka enheter kan vi använda?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna formulerar och löser problem samt värderar valda strategier kopplade till begreppet massa. De tränar sin förmåga att lösa problem utifrån text- och bilduppgifter.

Begreppsförmågan

Eleverna möter begrepp som massa, lättare, tyngre och kilogram. De använder och resonerar kring begreppen samt tränar på att sätta in dem i vardagliga samman- hang.

Metodförmågan

Eleverna lär sig olika metoder för att jämföra och mäta massa. De jämför genom att hålla föremål i händerna och uppskatta massan. De använder även balansvågar och andra vågar för att jämföra och mäta olika föremåls massa.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring olika begrepp kopplat till massa. De följer kompisarnas resonemang och lösningar. Frågor som ”hur kan vi ta reda på det?” och ”stämmer det?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna får många tillfällen att samtala om och uttrycka sina tankar om massa. De tränar på att kommunicera sin kunskap med hjälp av konkret material, med bilder och i skrift när de arbetar med de olika uppgifterna.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna använder naturliga tal och gör egna uppskattningar och rimlighetsbedömningar kopplade till massa.

Geometri

Eleverna tränar på att jämföra, uppskatta och mäta massa. De bygger förståelse för hur olika enheter, både informella enheter och kilogram, används vid mätning av massa.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem kopplade till massa, och får exempelvis hitta strategier för att ta reda på vad ett föremål väger när det inte går att läsa av föremålets massa direkt. 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

1.Jämföra massa

Bygga förståelse för begreppet massa. Kunna jämföra olika sakers massa och beskriva med lämpliga begrepp.

2.Mäta massa

Kunna uppskatta och mäta massa med en balansvåg. Kunna använda informella måttenheter för att mäta och beskriva massa.

3. Mäta massa i kg

Bygga förståelse för enheten kilogram.Kunna uppskatta och mäta massa i kilogram.

4. Kunskaplogg

Reflektera över och visa sin kunskap om massa.Göra en självskattning av sin kunskap.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Uranus – åk 2 – Lägerdagar

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34

Vad? 

Frågeställning och följdfrågor

Vilka byggnader har eleverna valt utifrån eget intresse i sin sommaruppgift? Vilken byggnad har du valt?
Vad var det som gjorde att du valde just den byggnaden?

Vilka byggnader kan finnas  i en stad eller samhälle? Vilka likheter kan vi se hos våra olika byggnader? Hur kan vi berätta om dem för varandra så att alla är aktiva? Hur gör vi för att vara goda lyssnare?

Vilka förmågor utvecklar vi när vi redovisar i grupp ?

Vad är det som får en utflykt, “ett äventyr”, att bli lyckad ?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte
  • utveckla sin förmåga att
    reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Centralt innehåll från kursplanen
  • Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
  • Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
  • Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar.
  • Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar.
  • Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet.
  • Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.
  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Presentation byggnader
Vi berättar om våra byggnader. Vi gör det genom speed dating. Sprid ut er i rummet så det går att höra kompisen berätta. Vi skapar möten så alla får ta del av allas beskrivningar.

Gruppuppgift:
Sorteringsövning
Vi kopierar alla byggnader till grupperna ( A5). Hur skulle ni dela in dem? Finns det några som hör ihop och varför? Likheter, skillnader?

Visa indelningen och berätta hur ni tänkte för de andra grupperna. Vi går runt till de olika grupperna och de får berätta för oss andra.

Skapande / konstruktion

Ritning
Eleverna får börja planera inför att de ska få skapa sina byggnader med hjälp av kartonger och annat material. Det blir tredimensionella modeller.

Gör en ritning på hur du skulle bygga din byggnad.
Den ska vara tredimensionell och kunna sitta på väggen.
Vilket material skulle du kunna använda? Skriv vad du behöver på din ritning.

Vi fortsätter arbeta med temat i So och svenska de närmaste veckorna.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Eleverna har skrivit fakta och fotograferat sina byggnader under sommarlovet. Genom speeddating och andra muntliga gruppredovisningar berättar de om sin byggnad och hur de kan sortera dem utifrån eget valda kategorier. Vi gör ritningar och skapar sedan modeller i olika material.

Genom samtal och diskussioner reflekterar vi över vilka byggnader ett samhälle är uppbyggt av. Vi tar reda på viktiga byggnader som finns i närområdet. Vilka yrken har de som befinner sig i dessa byggnader? Vad gör de där? vilka möten sker i dessa byggnader?

Vi väcker intresse för att ta reda på mer om vårt närområde.

Genom utflykt i närområdet reflekterar vi över hur trafiksituationen ser ut och vilka faror som finns.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V,34

Torsdag: Redovisningar och skapa ritningar

Fredag : Utflykt till Gustavsberg

Vi fortsätter tänka kring temat stad och samhälle på SO lektionerna V.35-36. Vi skapa våra byggnader.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom vårt arbete med hållbar utveckling och Grön Flagg inleder vi läsåret med ett nytt tema: Detta läsår Stad och samhälle. Vår ambition är att familjerna ska bli delaktiga i sina barns skolarbete så vi passar på att ge dem en sommaruppgift som engagerar hela familjen.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att involvera våra familjer i det vi gör i skolan. Vi bjuder in föräldrar till engagemang och delaktighet i elevernas lärande. Våra elever får utifrån eget intresse välja en byggnad som fångar deras intresse vilket skapar engagemang och skapa mening. Vi är genuint intresserade och lyssnar in deras tankar och ideér.

Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga.

 

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Neptunusvägen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.48 – 6

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad finns det i vår närmiljö som är programmerat? Vad vet vi redan om programmering? Hur kan vi få något att röra sig i olika riktningar genom programmering?

Hur ser det ut med numrering på en väg? Vad betyder udda och vad betyder jämnt? Hur kan vi skapa hus och trädgårdar genom att använda geometriska former?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Matematik

Eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.  Kan använda digital teknik.

Centralt innehåll från kursplanen

Matematik : Geometri

Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.
Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.

SO: Att undersöka verkligheten

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

Svenska: Tala, lyssna och samtala

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Läsa och skriva

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Matematik

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.

So

Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer

Svenska

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi integrerar ämnena So, Matte, Svenska. Vi använder oss av matematiska begrepp när vi skapar Neptunusvägen.  Vi har samlingar, vi skapar med hjälp av geometriska former, vi använder programmeringsappar som BeeBot etc

Vi skriver berättelser om våra hus på Neptunusvägen med stöd av våra sagoprickar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Vi har en samling och samtalar om instruktioner i olika former, mönster, vad vi vet är programmerat. Vi tittar på “Programmera mera” på Ur.se. Vi använder oss av koder och skapar en programmering för en levande robot ( vi själva) pilar, begrepp som framåt, bakåt, snurr, etc. Eleverna får även prova programmering på appen BeeBot.

Lektion 2-4

Vi skapar en gata med våra hus. Vi använder oss av de nummer vi har på våra egna hus där vi bor. Vi skapar en sida av gatan som har udda tal och en sida som har jämna.  Vi tar reda på begreppen udda och jämt. Gatan är indelad i rutar och alla får en varsin ruta. Vi skapar hus av geometriska former. Vi beskriver våra hus och skapar berättelser om dem som bor i huset, dessa  skriver vi på våra ipads.

Lektion 5-6

Vi använder oss av olika appar på våra ipads som tränar enklare programmering. Bee-Bot, Blue-Bot

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Framtiden ställer krav på att våra elever ska ha mött och provat på programmering.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ger eleverna möjlighet att dela med sig av tankar och idéer. Genom gemensamt projekt får eleverna träna sig i och känna att de berikar varandra med sina kompetenser. När vi på ett kreativt sätt och genom olika ingångar tar oss an ett ämne skapar det förståelse för begrepp och användandet av strategier. Vi är aktiva medforskare som tydligt sätter ramar för att alla ska känna sig delaktiga och få träna sig i att ta ansvar.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Rent hav – Clean Up -kust

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.21

Vad?

Vi tar reda på fakta om nedskräpning i havet och städar stränder.

Frågeställning och följdfrågor

Vad händer i våra hav när det skräpas ner? Var tar plaster vägen? Hur skulle vi kunna göra för att minska nedskräpning? Vad kan vi göra för att minska nedskräpning?

Är det till hjälp att vi städar stränder?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
  • har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
  • har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

No

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

So

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor,

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor

Centralt innehåll från kursplanen

So

  • Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
  • Aktuella samhällsfrågor i olika medier.
  • Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

No

  • Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna
  • Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.¨
  • Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

So

  • Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling.
  • Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.
  • Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.

No

  • Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
  • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan,

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi startar med att ta reda på fakta om nedskräpning i haven genom film och material från Håll Sverige Rent. Vi använder oss av Vt-rutinen : Jag ser, jag tänker, jag undrar när vi tar oss an filmen.

Vi läser  en berättelse om hajen Kaj. Hajen Kaj och hans kompisar får se massor av skräp och de löser problem som både har med skräp och kamratskap att göra. Vi repeterar våra sagoprickar innan vi läser sagan och kan därmed se vad de olika delarna finns i sagan. Utifrån temat och dessa sagoprickar skriver eleverna sedan en egen saga om hav och skräp.

Vi åker till Björnö. Vi samlar skräp som vi sorterar och tar med oss därifrån. När vi kommer till stranden hittar vi en flaskpost. Det ligger ett brev i den med uppdrag för miljöhjältar vilket passar oss väldigt bra eftersom vi är det. Eleverna får tre uppdrag som de ska genomföra för att få ett miljöhjältepris. Vi städar och sorterar skräpet, vi letar en vacker sak som ska påminna oss om våra uppdrag, vi går en tipspromenad. När vi utfört alla uppdrag hittar eleverna ett brev i ett träd. Det står att eleverna får i pris en bioupplevelse på Lemshaga. Den kommer att vara under den sista veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom samtal och utbyte av tankar. Vi dokumenterar genom att skriva en saga som handlar om hav, nedskräpning och kamratskap.

Vi städar våra stränder och sorterar olika material. Vi svarar på frågor om nedskräpning genom att gå en tipspromenad.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Detta sker under två dagar V.21

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter utveckla elevernas miljötänk och engagemang för sin egen miljö. Vi har ett samarbete med Håll Sverige Rent och vi fick nu kontakt med SVD junior som vill göra ett reportage om elever som engagerar sig i miljöfrågor.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi sätter in vår undervisning i meningsfulla sammanhang. Vi låter elevernas tankar och idéer genomsyra vårt projekt. Vi vill att våra elever ska känna att de kan göra skillnad och påverka omvärlden och in egen livssituation. Vi använder oss av tankerutiner för att synliggöra elevernas tankar. Vi är engagerade vuxna som är nyfikna på våra elevers tänkande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.