Uranus Veckobrev V.2

Hej alla Uranusfamiljer!

Nu är vi igång igen efter ett härligt jullov. Det verkar som alla är utvilade och glada över att se sina kompisar igen. Det enda vi saknar nu är lite snö så vi hoppas det kommer snart.

Kunskaper

Svenska – läsning

Vi började veckan med att berätta om de böcker vi läst under lovet. Vi skickade med ett läsbingo som inspiration när det gäller läsningen i julbrevet som eleverna fick innan jul. Utifrån dem fick eleverna fundera ut vilken bok de ville dela med sig av.

Eleverna valde alltså en bok som de läst och skrev en bokrecension om den. De fick sedan i grupper berätta om sin bok och lyssna på vad kompisarna läst. Vi satte upp recensionerna i klassrummet så kompisarna kan få lite lästips.

 

 

Det är viktigt att underhålla läsningen även under loven. Högläsning och gemensamma läsupplevelser är något vi vill inspirera er till. Era barn uppskatta verkligen när vi läser högt.

Vi har börjat högläsa en ny bok , varje morgon, om en tjej som heter Clementina. Hon tror inte att hon har några talanger och nu ska de ha en talangtävling i skolan vilket Clementina på alla sätt vill stoppa. Clementina är tokrolig så det blir många skratt.

 

 

NO- kroppen

Vi har haft mycket spännande för oss under veckan som gått. Vi har redovisat våra undersökningar kring kroppens organ. Grupperna med samma organ har träffats i röd och grön för att ta del av varandras fakta och få lite inspiration, jämföra och kanske fylla på om det är något de saknade. Därefter fick grupperna redovisa sin fakta för resten av klassen genom speeddating. Vi har provat det förut och det är ett bra sätt att få gör samma redovisning flera gånger men i mindre grupper.

Vi har nu delat in eleverna i mindre grupper och gett dem en varsin sång om kroppen som de ska få sätta rörelse eller ett eget scenario till. Det ska bli spännande att se vad de hittar på! De kommer att filma sig själva, titta på filmen utveckla den och filma igen. Film är ett bra verktyg att använda när vi vill se hur vi kan utveckla våra rörelser eller scenario.

Matematik

Vi har nu avslutat första boken ur tvåans läromedel i Singma. Vi väntar med spänning på nr:2. Vi har just nu tänkt, utforskat kring sambandet mellan multiplikation och division. Vi har tränat på tabellerna i sitt sammanhang när det gäller problemlösning.

Vi avslutade veckan med olika mattestationer där vi tränade dessa begrepp på olika sätt.

Information

Extrakläder

Nu är det en ny termin så det är viktigt att ni kollar i era barns lådor så det finns extrakläder så det räcker.

V.3

Mån Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons Kör, Läxan in

Tors Läxan ut, Bild röda gruppen

Fre Friluftsliv

 

Tack för en fin första vecka

/ Marie, Camilla, Desirée och Agneta

Uranus Veckobrev V.50

Hej alla Uranusfamiljer!

Nu närmar vi oss jullovet. Underbart med lite snö så vi hoppas vi får behålla den. Våra elever är så glada över snön och går gärna ut på rast. De åker kana och bygger av den snö som finns. Hoppsan! Nu är det bara is överallt. Jag började skriva på brevet i början av veckan 😉

Normer och värden

Måndagen denna vecka började med en fadderträff. Det var många nervösa, pirriga och förväntansfulla elever som kom till skolan. Vi började morgonen med en gemensam lektion i idrottsalen med Gottis. Både den röda och gröna lekte lekar tillsammans. Därefter var det dags för fadderträff. Vi var inbjudna till ladan för en frukost och samtal. Några elever i åk 7 hade kommit tidigare till skolan för att baka scones till sina fadderbarn. Vi blev bjudna på smörgås, ost och skinka till pålägg och valfri dryck (te eller juice). Eleverna berättade om sitt pågående arbete i So, om barn på flykt, medan de åt frukost tillsammans.

   

Därefter gick vi in i idrottsalen och dansade tillsammans. Lite pirrigt var det men mest kul. Vi gjorde en utvärdering dagen efter med hjälp av en VT-rutin som heter “tug-of-war”, dragkampen. Eleverna fick skriva en reflektion på en post-it lapp som de sedan placerade på en linje med + och -. Var mötet bra satt de lappen närmast + och hade det varit mindre bra satt de lappen närmare -. De motiverade sina svar genom reflektionen på lappen. Nu ska vi lämna dem till våra faddrar så de vet vad de gjorde bra och vad de kan göra bättre nästa gång för att få till fina möten.

Lucia

Onsdagen kom med lite kyligt väder på morgonen. Det var en fin morgon och finare blev den när vi fick ta del av Lemshagas luciatåg. Vilka sångare vi har på skolan! Det var så stämningsfullt och fantastiskt.

Kunskaper

Svenska / So

Den här veckan har vi haft mycket för oss och vad passade bättre än ett sista besök på biblioteket för den här terminen. Eftersom vi åkte skridskor på fredagen så åkte vi dit med hela gänget på torsdagen. Nu fick vi ytterligare ett tillfälle att tänka kring säkerhet och faror som finns i trafiken. Vi samtalade om vad som är skillnad nu när det är snö och halt. Vi var tvungna att hålla i varandra hårt när vi gick hem eftersom regnade och blåste en hel del. Våra elever och vi lärare var verkligen tappra idag!

Våra elever tar så fint ansvar så det är en enkel sak för oss att åka med alla. Vi lämnade våra böcker och lånade nya så vi har böcker när vi kommer tillbaka efter lovet. Många lånade böcker att ta med hem över lovet.

No 

Vi har fortsatt arbeta med våra organ i kroppen. Grupperna har nu skrivit och ritat om sina organs utseende och funktion. De har ritat för hand men de har även använt en app från Ne.se som heter “berätta”. I den kan vi skriva, rita och fota in egna bilder etc. När eleverna själva ritar och formar sitt organ får de en större förståelse för hur det ser ut och de ser mer detaljer genom att skapa det själv.

Det är nu dags att fundera på hur de ska skapa organen som ska sitta i våra skelett som finns i klassrummen. Under torsdagen nästa vecka kommer Mia och Camilla tillsammans med våra elever skapa organen i gips.

Friluftsliv

Vi fick ytterligare ett tillfälle till att träna oss i att vara ute i trafiken. Vi åkte under fredagen till Gustavsberg och Ekvallen för lite skridskoåkning. Åk 1-3 var där men vi åkte dit och hem vid lite olika tider eftersom det är svårt att få plats på bussen annars.

Det finns vissa saker som vi alltid gör på idrotten och två av dessa saker är att simma och att åka skridskor. Vi har under friluftslivstiden tränat på båda sakerna vilket är fantastiskt att vi har möjlighet till på nära håll.

Vi åkte skridskor, lekte, grillade korv och knöt skridskor för glatta livet 😉 Vi hade dessutom sådan tur att vi var själva på hela isbanan.

Information

Skolavslutning

På torsdag är det skolavslutning i Gustavsbergs kyrka. Vi på Mellangården har avslutning kl.17.15- 18. Vi sitter klassvis tillsammans i kyrkan. Våra körelever kommer att sjunga på avslutningen. Eftersom det är mycket folk både inne och utanför kyrkan har vi valt att önska varandra god jul i klassrummet tidigare under dagen. Det är svårt att samla alla och många elever ska vara på sina syskons avslutning så det är bättre på detta sätt tänker vi.

V.51   ( Marie ledig hela veckan )

Mån  Adventssamling i Ingarö kyrka

Tis

Ons  Kören har genrep

Tors  Skapande i klassrummet med Mia och Camilla,  Skolavslutning  i Gustavsbergs kyrka kl.17.15-18

Fre  Jullov!

Tack för en härlig vecka

Jag, Marie, tackar för denna termin och önskar er alla en god jul och ett gott nytt år. 

/ Marie, Camilla, Desirée och Agneta

Alice i Underlandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.48-50

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur upplevde ni dansföreställningen? Hur såg din inre bild ut när det gäller miljö och karaktärer i föreställningen? Vilka karaktärer fanns med i Alice i underlandet?

Hur kan vi tolka och analysera det vi upplevt? Med vilka olika uttrycksformer kan vi uppleva berättelsen?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Centralt innehåll från kursplanen

Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi upplever genom att ta del av en dansföreställning. Vi läser berättelsen. Vi upplever det vi varit med om genom att använda en Vt-rutin som heter “Step inside” där vi tar någon egen vald karaktärs perspektiv. Vi målar tillsammans, vi samtalar om det vi varit med om, vi skriver genom att använda våra sinnen. Vi skapar egna berättelser utifrån dessa upplevelser

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom delaktighet i samtal, vt-rutinen och målningen. Bedömning sker genomskapandet av karaktärsschema och berättelsen som vi skriver på vår ipad.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.48

Dansföreställning, Vi läser Alice i underlandet genom högläsning.

Vi gör en målning i grupp om 4 som visar vad vi uppfattat av dansföreställningen. Vi klipper ut karaktärer och delar som vi vill skapa en väggdokumentation av. Vi sätter upp det vi gemensamt i alla grupper valt.

Vi samtala om det vi satt upp på väggen och vi skriver dit de begrepp och ord vi vill ha med.

Vi använder oss av Vt-rutinen “step inside” för att ta någon karaktärs perspektiv.

Vi börjar skriva ett karaktärsschema utifrån våra olika sinnen. De som hinner börjar skriva en berättelse, med hjälp av schemat, på sin ipad

V.49

Vi fortsätter använda oss av Vt-rutinen “Step inside” för att ta vår karaktärs perspektiv.

Vi fortsätter skriva på våra berättelser med hjälp av stödstrukturen.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Genom att koppla våra upplevelser skapar vi meningsfulla sammanhang när vi tolkar och analyserar det vi är med om genom olika uttrycksformer.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi ser vikten av att sätta in våra upplevelser i meningsfulla sammanhang där vi bearbetar, tolkar och analyserar det vi är med om tillsammans. Vi ser gruppen som en kraftfull resurs för lärande. Vi ser vikten av att synliggöra våra tankar genom olika Vt-rutiner och att utveckla förmågan att sätta oss in i andras perspektiv. Vi ser även vikten av att variera våra arbets- och uttrycksformer för att skapa fler ingångar till lärande. Genom att vi pedagoger inspirerar och visar lust till lärande skapar vi ett klimat som möjliggör ett engagemang där teorier och tankar möts i ett utforskande av världen. Vi skapar synliga, gemensamma dokumentationer där vi följer den process vi är i.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Uranus Veckobrev V.48

Hej alla Uranusfamiljer!

Kunskaper

Veckan inleddes med en dansföreställning på Gustavsbergs teater. Det var en fantastisk upplevelse! Vilka duktiga ungdomar som berättade om Alice i underlandet med balett som uttryck. En reflektion efter föreställningen var” Vi har tittat på föreställningen över en timme och de har inte sagt ett ord!”. Underbart att få ta del av andra språk än det verbala. Vi tog då chansen att möta samma berättelse på fler språk. Vi fick lyssna till berättelsen om Alice ur en bok som högläsning.

För oss är det viktigt att använda oss av det vi är med om vilket ger mening till det vi gör. Lärandet sätts in i meningsfulla sammanhang.

Kursplanen i svenska

“I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.”

När vi nu fått ta del av berättelsen på två olika sätt satt vi igång att tolka och analysera det vi sett med hjälp av måleri. Eleverna fick måla karaktärer, händelser och symboler från berättelsen. De fick i grupper om 4 ett gemensamt papper med målarfärg på skapa en målning. Dagen efter fick de klippa ut de delar de ville ha kvar och vi satte upp dem på väggen. Eleverna berättade vad de målat och sedan placerade vi bilderna på en fris på väggen. Vi delade in berättelsen utifrån elevernas tankar om händelser och karaktärer. Eleverna fick sätta ord på bilderna för att inspirera kompisarna i skapandet av egna inre bilder.

Vi samtalade om bilderna och efter det valde eleverna en karaktär som de ville vara. De fick kliva in och ta karaktärens perspektiv. Det gjorde vi även med våra egna kroppar. Eleverna  fick  kliva ner i hålet till underlandet och beskriva hur det kändes att vara karaktären, vad den såg, vad den hörde etc.

Därefter skrev de ner sina intryck av karaktären. Nu hade de en karaktärskarta att använda sig av för att sätta in karaktären i en händelse som den fick vara med om i underlandet. Berättelsen skrev de på sin ipad. De fotade in en del av frisen och lade in den i sin berättelse. Vi kommer att fortsätta med berättelserna även nästa vecka.

Matematik

Den här veckan har vi tagit oss an volym i matematiken. Vi hällde upp vatten i olika behållare för att se hur mycket de rymde. Vi kom gemensamt fram till att behållarens storlek hade betydelse för hur mycket den rymde. En vidare behållare rymde mer än en behållare som var smalare. En rolig lektion då vatten alltid är kul! Vi har fortsatt fundera och prova enheter som liter och deciliter. Dessa enheter har vi sedan satt in i olika problem som vi har löst genom olika räknesätt. Vi har använt addition, subtraktion, multiplikation och division. Vi har även fått tillfälle att använda oss av blockmodellen för att synliggöra hur vi tänker.

Normer och värden

Nu har vi kommit in i december månad och vad passar bättre än att skapa en adventskalender. Detta år har vi skapat en snällkalender med snälla uppdrag och uppåtpuffar. Eleverna har skapat kort med dagens datum och i det finns en uppåtpuff till den som drar dagens snälla uppdrag. Det kan vara ett uppdrag som säger: Säg hej till alla du möter etc.

Vi har använt oss av vår julberättelse “Skorstensjul” som kalender. Det är en bild över en del av Gamla stan med de byggnader som vi möter i boken. Dagarnas paket hänger över skorstenarna i Gamla stan. En härlig kalender tycker vi!

Läroplanens mål när det gäller “Normer och värden”

“Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. “

 

Information

Simning på friluftslivet fredag 8/12

På fredag är det dags för simning. Det kommer att ske under friluftslivstiden. Vi åker till simhallen efter lunch och är tillbaka ca.14.15. Ni som vill hämta i Gustavsberg behöver tänka på att bussen går från centrum kl.13.44.

Jullov 2017

Snart är det Jullov!
För att kunna planera vår verksamhet vill vi veta vilket behov ni har av fritids under lovet.
Fyll i formuläret i länken nedan. Kom ihåg att spara.
Glöm ej att det är ett sista anmälningsdatum 4/12.
Fritids är stängt 22/12-29/12.
Fritids har öppet kl. 7.30-17.00 tisdag 2/1 – torsdag 4/1.
Dag före röd dag stänger fritids 15.00. Detta infaller fredag 5/1.
Mvh Fritids

https://goo.gl/forms/X0V1TNEaCsJEGcQV2

Blänkare!

Skridskor fredag den 15/12

Adventsamling måndag den 18/12

 

V.49

Mån  Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons  Läxan in,

Tors  Läxan ut, bild gröna gruppen, engelska röda gruppen

Fre   Jösse och Affe lämnas in och ges ut igen, simning i Gustavsbergsbadet

 

Tack för en härlig vecka

/ Marie, Camilla, Desirée och Agneta

Uranus Veckobrev V.46

Hej alla Uranusfamiljer!

Nu är mörkret och kylan här. Tur att vi har det varmt och mysigt tillsammans här inne. Engagerade och glada elever värmer alla fröknars hjärtan! Vi fick prova på våra kunskaper i trafik under vår väg till biblioteket den här veckan. Vi korsade vägar, såg trafikmärken, pratade reflexer och några visade vad de hade på sina kläder som lyste eller reflekterade. Underbart att det vi belyser visar sig direkt i handling. Ni har säkert fått många förmaningar om hur viktigt det är att använda reflexer 😉

Kunskaper

Matematik

Nu tänker vi kring längd och att mäta, eleverna fortsätter  att jämföra och mäta längd och höjd och de introduceras till måttenheten meter. Eleverna får träna på att välja lämplig enhet, centimeter eller meter, för att mäta verkliga föremål. De får dessutom praktisk erfarenhet av att mäta längd och höjd, genom att bland annat mäta sin egen längd och föremål i klassrummet. De tränar på att läsa av och använda linjaler och måttband som mätverktyg. Eleverna uppmanas att göra uppskattningar innan de mäter den faktiska längden eller höjden för att få en känsla av vad de mäter och vilken måttenhet de bör använda. De får också träna på att jämföra och storleksordna utifrån längd och höjd, och använda begrepp som längre, kortare, högre och lägre. Kapitlet avslutas med problemlösning kopplat till vardagliga sammanhang. Eleverna använder blockmodellen för att synliggöra problemen och alla fyra räknesätt för att lösa uppgifterna.  Vi kan se på våra bilder hur kul vi har.

So/Svenska/ Grön Flagg

Nu har vi avslutat den fysiska delen med våra byggnader. Vi skapade ett samhälle med våra byggnader, med legobyggen, med klippta vägar och trafikmärken som vi lade på mattan i klassrummet. Vi fotograferade samhället så nu har vi en karta av samhället som vi ska använda i vårt fortsatta arbete med vårt Grön Flaggtema “Stad och samhälle”.  Vilken aktivitet det var och vad fantastiska våra samhällen blev. Eleverna har nu fått ta hem sina byggnader och sina trafikmärken.

No

Vi fortsätter arbeta med kroppen och vi är nu framme vid att ta oss an våra frågeställningar som utgår från elevernas egna frågor. Eleverna har fått välja ett arbetsområde utifrån sina intressen. Vi skapade grupper av dem som önskat samma område. Gruppen har fått skapa en egen presentation där de kommer att samla sina fakta och bilder. Vi har grupper som kommer att söka kunskap om örat, ögat, hjärtat, hjärnan, andningen, matspjälkningen. De har börjat med att titta i böcker och på en film från ur.se som heter Doktor Karins stetoskop som handlar om deras organ/kroppsdelar. Nu ska de få samla den fakta som de vill dela med sig av till sina kompisar i sin presentation. Vi har skapat en mall som de ska följa som stödstruktur.

 

Information

OBS! 

Skolan stänger tidigare 27/11 – Då skolans personal kommer att delta på en  Workshop med Afrovadå redan kl. 15.00 måste vi stänga skolan kl. 14.45. Vi hoppas på er förståelse för detta och ber om ursäkt för för att denna information av olika anledningar kommer sent. Om ni inte har möjlighet att hämta ert barn tidigare denna dag vill vi att ni kontaktar skolan, så hittar vi en lösning.

Om ni vill delta i denna spännande kväll ska ni anmäla er till Anna-Lena.B.Frölund snarast. Föräldrar är välkomna att delta kl.17.30-19.00.

Varmt välkomna!

Hälsningar

Anna-Lena B. Frölund

Skolförestållning i Gustavsberg 27/11

Måndagen den 27/11 är vi inbjudna att ta del av en skolföreställningen “Alice i Underlandet”, på Gustavsbergsteatern. Vi har elever i klassen som är med så det ska bli så kul att se den. Föreställningen är mellan 10-11.15. Vi behöver ta med oss matsäck eftersom det är under vår lunchtid. Skicka med en lunchmatsäck!

Blänkare!

8/12

Fredagen den 8 november ska hela Uranus till simhallen efter lunch. Vi är där hela eftermiddagen så det finns möjlighet att hämta direkt på plats. Mer detaljer kommer i veckobrevet veckan innan.

15/12

Fredagen den 15 december är det dags för skridskor. Kolla så era barn har skridskor som passar.  Detaljerad info kommer när vi närmar oss dagen.

V.47

Mån    Idrott båda grupperna, drama

Tis

Ons     Läxan in

Tors    Läxan ut, Bild gröna gruppen, engelska röda gruppen

Fre      Friluftsliv, Jösse och Affe lämnas in och går vidare till någon annan kompis.

 

Vi önskar er alla en trevlig helg

/ Marie, Camilla, Desirée och Agneta

Addition och subtraktion 0 till 100

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.36-39

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Lektion 1: Hur många apelsiner är det sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många apelsiner är det i varje låda?
  • På vilka olika sätt kan vi addera talen?
  • Skulle vi kunna använda tiobasmaterialet för att addera

Lektion2: Elin har 24 kritor, Oliver har 7 kritor, Hur många har de sammanlagt?Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många kritor har Elin? Hur många har Oliver?
  • Hur många kritor har barnen sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 3: Hur många muffins har de sammanlagt? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många muffins är det på första plåten? Den andra plåten?
  • Hur många muffins är det sammanlagt?
  • På vilka olika sätt kan vi addera?

Lektion 4: Det är 36 äpplen. 22 av dem är röda. Hur många är gröna? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många äpplen är det? Hur många är röda?
  • Hur tar vi reda på hur många som är gröna?
  • Ska vi addera eller subtrahera?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 5: Det är 23 pennor. 5 pennor plockas bort. Hur många pennor är kvar i burken? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många pennor är det från början?
  • Hur många pennor tas bort?
  • På vilka olika sätt kan vi subtrahera?

Lektion 6: I affären finns 32 burkar med soppa. Under en dag säljs 16 burkar. Hur många burkar finns sedan kvar? Hur kan vi ta reda på det?

  • Hur många burkar med soppa är det?
  • Hur många burkar såldes?
  • På vilka olika sätt kan vi ta reda på det?
  • Hur många burkar är det kvar vid dagens slut?

Lektion 7: Hur kan vi ta hjälp av att 13 – 7 = 6 för att räkna ut 53 – 7? Förklara för dina kompisar.

  • Hur kan vi addera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur kan vi subtrahera ental och tiotal med uppställning?
  • Hur adderar vi med växling?
  • Hur subtraherar vi med växling?

Lektion 8 : Jag klurar

  • Vilket är det största talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så stort tal som möjligt?
  • Vilket är det minsta talet vi kan bilda?
  • Vilken siffra ska vi börja med för att bilda ett så litet tal som möjligt?
Övergripande mål från LGR 11 – 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmågan

Eleverna möter problem i vardagsnära situationer som de löser med hjälp av addition och subtraktion. De diskuterar och synliggör olika sätt att lösa problem- uppgifterna.

Begreppsförmågan

Eleverna använder och diskuterar innebörden i begrepp som addition och subtraktion. De använder sig av positionssystemet när de adderar och subtraherar tiotal och ental.

Metodförmågan

Eleverna tränar på att använda olika strategier vid addition och subtraktion, bland genom att dela upp i tiotal och ental samt använda additions- och subtraktionsalgoritmerna med stöd av tiobasmaterial.

Resonemangsförmågan

Eleverna tränar på att förklara för andra och resonera kring begreppen addition och subtraktion samt på att beskriva valda strategier. Frågor som ”Hur vet vi det?” och ”Finns det fler sätt?” återkommer ständigt och uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

Eleverna kommunicerar sin kunskap om addition och subtraktion på många sätt, bland annat genom att förklara på vilka olika sätt de kan addera och subtrahera och genom att redovisa sina lösningar. De får både se och använda olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.

Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

Eleverna möter naturliga tal och tränar på att dela upp dem i tiotal och ental. Eleverna använder positionssystemet när de beskriver och grupperar talen i tiotal och ental. Eleverna använder naturliga tal i vardagsnära situationer. Eleverna möter addition och subtraktion i vardagliga sammanhang och lär sig förstå räknesättens olika egenskaper. De resonerar och väljer lämpligt räknesätt utifrån en given situation. Eleverna använder olika metoder för att addera och subtrahera. De resonerar om metodernas lämplighet beroende på situation. Eleverna kontrollerar och resonerar med varandra om rimligheten i svar och jämför sina lösningar med varandra.

Algebra

Eleverna tränar på att skriva likheter med addition och subtraktion och bygger förståelse för hur en uppgift kan uttryckas som en likhet.

Problemlösning

Eleverna tränar på att lösa problem med bildstöd utifrån vardagsnära situationer. Eleverna möter olika typer av frågeställningar och resonerar kring lämpliga sätt att lösa problemen.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra.
  • Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
  • Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med två av de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-100, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Eleverna fortsätter att arbeta med addition och subtraktion i ett utökat talområde. De använder strategier som de mött tidigare men får även arbeta med additions- och subtraktionsalgoritmerna. Tiobasmaterialet som eleverna är vana vid används som grund när algoritmen introduceras och kopplas till algoritmen för att eleverna lättare ska förstå dess struktur. Eleverna adderar och subtraherar tvåsiffriga tal med och utan växling och bygger successivt upp sin förståelse under varje lektion. Eleverna använder sina kunskaper om ental och tiotal för att dela upp tal och för att addera eller subtrahera tal. De visar uppdelningen med hjälp av talcirklarna. Eleverna löser uppgifter i vardagsnära situationer kopplade till addition och subtraktion och använder begrepp som sammanlagt och kvar.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker med hjälp av konkret material.. Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.
Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1: 1 Addera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att addera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition.

Lektion 2: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 3: Addition med växling

  • Kunna använda olika metoder vid addition med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid addition med växling.

Lektion 4: Subtrahera ental och tiotal

  • Kunna använda olika metoder för att subtrahera tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion.

Lektion 5: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – ett tvåsiffrigt och ett ensiffrigt tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 6: Subtraktion med växling

  • Kunna använda olika metoder vid subtraktion med växling – två tvåsiffriga tal.
  • Kunna använda uppställning vid subtraktion med växling.

Lektion 7: Kunskapslogg

  • Reflektera över och visa sin kunskap om addition och subtraktion inom talområdet 0 till 100.
  • Göra en självskattning av sin kunskap

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.