Talen 0-10

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.36-39

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Kan du räkna framåt och bakåt med talen 1-10? Känner du igen talen 1-10? Kan du räkna och bestämma antal? Förstår du värdet av talet noll? Vet du vad begreppen färre än, flest, lika många betyder? Kan du storleksordna tal och vet du vilket tal som har störst och minst värde? Kan du dela upp ett tal i delar? Vet du vilka talkamrater dessa tal består av (talen 5-10)?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
Förankring i kursplanens syfte

Problemlösningsförmåga

  • Eleverna får bland annat möjlighet att lösa problem utifrån påståenden, till exempel genom att bilda två grupper vars antal förhåller sig olika till varandra.
  • Eleverna får möjlighet att formulera och lösa problem när de hittar på egna räknehändelser utifrån bilder. Begreppsförmågan
  • Eleverna möter bland annat begrepp som större än, mindre än, störst och minst. De får diskutera och lösa uppgifter där de storleksordnar tal för att förstå innebörden i dessa begrepp.
  • Eleverna får använda bland annat begreppen del och helhet när de utforskar tal och bildar talkamrater.

Metodförmågan

  • Eleverna får träna på att räkna antal och använda konkret material för att visa antalet. Likaså får eleverna möjlighet att ramsräkna talen framåt och bakåt.
  • Eleverna får träna på att använda talcirklar för att synliggöra talkamraterna.

Resonemangsförmågan

  • Eleverna får träna på att förklara för andra och resonera kring hur de kan jämföra antal till exempel lika många, fler än, färre än.
  • Eleverna får träna på att förklara för andra och reso- nera kring hur de kan dela upp ett tal i delar. Frågor som ”hur vet vi det?” och ”finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.

Kommunikationsförmågan

  • Eleverna får många möjligheter att kommunicera sin kunskap kring talen 0–10, bland annat genom att visa talens innebörd med hjälp av konkret material, och genom att berätta och skriva talen.
  • Eleverna får möjlighet att samtala kring hur de tänkt. De får beskriva och visa hur de kan dela upp tal, både med konkret material och skriftligt i talcirklarna
Centralt innehåll från kursplanen

Taluppfattning och tals användning

  • Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
  •  Naturliga tal … och deras användning i vardagliga situationer.

Problemlösning

  • Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder.
  • Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals innebörds relation samt genom att dela upp tal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi utforskar, vi diskuterar, vi förklarar och formaliserar noga utvalda uppgifter. Vi använder oss av läromedlet Singma.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar våra tankar i enskilt och i grupp. Vi samtalar och visar hur vi tänker.  Vi förklarar och formaliserar det vi kommer fram till.

Genom observationer och avstämningar i kunskapsloggen skapar vi oss en bild av var eleven befinner sig och hur vi går vidare.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Lektion 1

Räkna framåt och bakåt: Vi lär oss ramsräkna talen 1-10 och vi kan börja räkna var som helst, både framåt och bakåt.

Lektion 2

Räkna saker och bestämma antal. Vi lär oss känna igen talen 1-10.

Lektion 3

Förstå värdet av talet 0. Vi övar oss i att räkna till och från 0.

Lektion 4

Vi kan jämföra antalet saker. Vi tränar oss i att använda begreppen fler än, färre än, lika många.

Lektion 5

Vi övar oss i att storleksordna tal och att veta vilket tal som har störst och minst värde.

Lektion 6

Vi övar oss i att förstå hur ett tal kan delas upp i delar och att delarna bildar en helhet, att förstå att ett tal består av flera tal. Vi tränar på talkamraterna till talen 5 och 6.

Lektion 7

Vi övar oss i att förstå hur ett tal kan delas upp i delar och att delarna bildar en helhet, att förstå att ett tal består av flera tal. Vi tränar på talkamraterna till talen 7, 8 och 9.

Lektion 8

Vi övar oss i att förstå hur ett tal kan delas upp i delar och att delarna bildar en helhet, att förstå att ett tal består av flera tal. Vi tränar på talkamraterna till talet 10.

Lektion 9

Kunskapslogg: Vi reflekterar över och visar vad vi lärt om talen 1-10. Vi gör en självskattning av vad vi kan utifrån kapitlens innehåll.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi ingår i ett projekt med Josefine Reijler som är en av dem som tagit fram materialet Singma.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Lägerdagarna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist och Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? Tors-Fre V.34

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad ska vi tänka på när vi använder naturen som vårt klassrum? Vad får vi och vad får vi inte göra i vår natur?
Hur kan vi lära känna varandra och bli trygg som grupp?

Övergripande mål från LGR11 2.2

 

Förankring i kursplanens syfte

Vi utvecklar förmågan att visa omsorg för vår miljö.
Vi utvecklar lusten till rörelseglädje och att tillbringa tid i vår natur.
Vi utvecklar förmågan att visa respekt och hänsyn till våra olikheter.

Eleverna ska få möjlighet att utveckla nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Centralt innehåll från kursplanen

Betydelsen av frisk luft, motion och rörelse, sociala relationer, för att må bra.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar, tänker tillsammans, skapar bilder, använder oss av “uteklassrummet” i vår närmiljö.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom att börja skapa en No – väggfris med allemansrättens regler som senare byggs på med våra djur.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Torsdag

Samling Lektion 1

Vi samtalar om vad allemansrätten är.
Vad är allemansrätten?
Vad får vi göra när vi är i naturen?
Vad får vi inte göra i naturen?
Vad menas med att en blomma är fridlyst?
Får vi trampa på myrorna, det finns ju så många?
Varför får vi inte slänga glas, burkar och andra sopor i naturen?

Vi läser sagan om Ali och Sara

Vi samtalar om texten. Vad får man och vad får man inte göra i naturen. Vi använder oss av bilder som stöd.

Uppgift Lektion 2
Vi delar ut allemansrättens regler

Vi ritar vad vi får och vad vi inte får göra och samlar det på en tallinje. Det du får göra sitter på den gröna delen och det du inte får göra är röd. Bilderna är A5 och eleverna ritar dem i par.
Lunch på skolan

Lektion 3
Vi leker vid raketen

Lekar:

”Byt träd”
Gå ut till en skogsdunge eller samling träd som står nära varandra. Alla elever ställer sig vid var sitt träd. Det ska finnas ett extra träd som ingen står vid. Vill ni kan ni markera de träd som är med i leken med snitslar eller liknande. Pedagogen står i mitten och ropar olika uppmaningar. Alla elever som håller med eller som har gjort det som pedagogen frågar, springer från sitt träd och byter till ett annat träd som är ledigt.

”Smygleken”
Ska man se djur i skogen behöver man ta sig fram utan att höras alltför mycket. Vi människor hörs oftast på lång väg där vi brakar fram och pratar högt med varandra. Med den här leken kan ni öva på att smyga och vara så tysta ni kan.
Leken passar bäst att göra i en glänta där det finns gott om ris och torra kvistar. En av eleverna är lyssnare och placeras med förbund- na ögon på en stubbe eller sten, mitt
i gläntan. De andra eleverna står först i en ring runt omkring stenen eller stubben. Sedan vänder sig alla om och tar 30 steg bort från lyssnaren. Där- efter ska de på signal från lekledaren ta sig så ljudlöst som möjligt fram till lyssnaren, som så snart hon eller han hör ett ljud ska ropa ”stopp” och peka i ljudets riktning. På stopp stannar alla. Den som lyssnaren har hört får gå fem steg bakåt. Därefter fortsätter leken
på signal från lekledaren. Leken slutar när någon tagit sig hela vägen fram till lyssnaren.

”Barkleken”
Alla träd har som sagt olika bark. Stora tallar har väldigt skrovlig bark medan en asp kan vara nästan helt slät. Lär er känna igen trädens bark genom att leka en lek. En av er blundar och den andra börjar med att snurra den som blundar några varv så man tappar orienteringen. Sedan leds den som blundar försiktigt fram till ett träd och så får den känna på barken ordentligt. Det blir lättare om man också får känna hur tjockt trädet är. Sedan går ni tillbaka till utgångsläget och snurrar några varv igen. Den som blundade får nu titta och genom att känna på barken på träden runt omkring försöka hitta tillbaka till rätt träd.

Lektion 4

Vi tittar på Ur.se Barr och pinne- rädda världen ”Allemansrätten” avsnitt 10

Samtala om filmen.

Rita någonting från dagen som reflektion

Fredag

Reflektion:
Vi samlas på morgonen i klassrummet. Titta tillbaka på deras reflektioner, de får berätta om sin bild.

Vi går till Skogen bakom raketen.
Uppgift:
Nu ska vi få göra det man får i naturen. Vi bygger en egen plats, koja. Vi skapar egna namn på byn vi tillhör.

Hitta på namn till byn
Lunch : Matsäck

2. Bygga koja
3. Skapa djurfamilj som skyddar byn när vi inte är här. Skapa i naturmaterial / djurfamilj
4. Vi skriver ner vad de berättar om sin by.
5. Presentera sin by för varandra

Lekar: Samma som dagen innan

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att skapa engagemang och ansvar för vår miljö behöver vi vistas i den och lära oss om den.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

För oss är det viktigt att gruppen känner sig trygg med varandra och att vi har det roligt tillsammans. Vi ser gruppen som en styrka. Vi använder oss gärna av vår närmiljö och vår natur. Utevistelsen och rörelseglädje är en viktig del av vår tid tillsammans. Omsorgen om miljön och naturen är ett viktigt inslag i vår utbildning.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Livet i Bokstavslandet

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34-51

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vilka bokstäver kan vi?Hur låter de? Hur kan vi lära oss alfabetet flytande?  Vilka är vokaler och vilka är konsonanter? Vad har de för egenskaper?

Hur kan vi lära oss skriva så det blir läsligt?

Övergripande mål från LGR11 2.2

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.

Centralt innehåll från kursplanen

Alfabetet och alfabetisk ordning.
Sambandet mellan ljud och bokstav.

Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi läser boken “Bokstavslandet”. Vi skapar en mur och en port in till Bokstavslandet där vi får möta vokalerna, konsonanterna och de elaka “svordomarna”. Vi tränar på bokstäverna genom att använda oss av andningslinjer. Vi skapar ett vokalhus för att träna på dem, vilka de är och hur de kan låta.

Vi leker lekar och sjunger sånger.

Vi tar del av varandras tankar i samlingar.

Vi kopplar bokstävernas ljud till hur orden låter.

Vi tittar på Livet i Bokstavslandet från ur.se och kopplar dem till det vi läser och utforskar.

Vi skriver och lyssnar på det vi skriver, koppla bokstäver och ljud, på våra Ipads

Vi kopplar bokstäverna från Bokstavslandet till samma bokstäverna i Arbetsboken som “Den magiska kulan”.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi dokumenterar det vi lär genom att ta fotografier, filma, observerar, dokumentera på våra Ipads, vi kopplar ord och bild.

Vi gör avstämningar för att följa elevernas utveckling, planerar hur vi går vidare utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling. Vi samlar dokumentation i elevens portfoliopärm så eleven kan följa sin egen lärprocess.. Vi använder oss av skolverkets observationsschema “Nya språket lyfter”.

Vi använder även skolverkets bedömningsstöd i svenska för åk 1.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 Vi läser första delen i Bokstavslandet. Vi skapar ingången , muren och porten, till Bokstavslandet och sätter upp den på väggen så vi i fantasin kan gå in genom porten när vi läser om Bokstavslandet. Vi skapar en lustfylld spänning till ämnet. Vi tränar på att skriva våra namn med hjälp av andningslinjerna på A3 papper. Vi tittar på ett avsnitt ur “Live i Bokstavslandet” på ur.se

V.36

Vi läser bokstavslandet! Om bokstaven Oo.
Vi skriver O på Whiteboard, tränar med andningslinjer . Vi läser ordbilder med o.
Eleverna får sitta i par där de får beskriva för kompisen bilden de fått framför sig.
Eleverna får komma på ord med/på bokstaven O som vi skriver upp på tavlan
Var ska vi placera orden: först , inuti, sist. Vi arbetar i Arbetsboken (bokstaven O)

Vi tränar alfabetet genom  sång.

Ordkort /ordboken
Eleverna skriver in orden på o som vi arbetat med i sin ordbok och lägger ned korten i sin ordlåda. De elever som vill får göra meningar av orden med hjälp av ordkorten.

Vi tittar på en del av Livet i bokstavslandet.

V.37

Vi läser om Bokstaven M i Bokstavslandet. Vi ringar in alla M, vi räknar dem och vi letar rimord.

Vilka ord på m kan vi? Vi vet att mening börjar på M så vi bygger meningar med hjälp av våra ordkort och M-ord. Vi gör det gemensamt på mattan. Sedan får eleverna skapa egna som de sedan skriver i sina ordböcker.

Vi formar M på whiteboarden och arbetar med M i arbetsboken.

Vi skriver bokstavssaga på M.

Vi tränar på vår ipad i vår stava-app.

Vi ser på ” Jag vill ha mat”, livet i bokstavslandet.

V.38

Hur kan bokstaven A se ut?
Kan ni hitta Aa i alfabetet på väggen? Vilken färg har bokstaven A?
Hur skriver vi bokstaven a?

Vi formar bokstaven på våra Whiteboard tavlor.
Vi delar ut våra ordkort till eleverna och ber eleverna ta ett kort i taget. Sätt upp på tavlan och skriv ordet under. Fråga eleven vart de hör bokstaven A-

Eleverna skriver ned orden på ordkort och i sin ordbok.
Lyssna på hur A låter i de olika orden och placera in dem i vokalhuset. (ett vokal hus till varje bord låt eleverna testa)

Vi delar ut en bild och ber eleverna skriva frågor till bilden, med hjälp av ordkorten.
Var är katten?
Vi samlas och låt eleverna ställa sina frågor i samlingen. Eleverna får hjälpas åt att svara på frågan.

Vi skriver en bokstavssaga på A.

Vi arbetar med uppgifter i Arbetsboken, bokstaven Aa

V.39

Vi läser om bokstaven S i Bokstavslandet. Vi letar S i ramsan, ringar in dem och räknar dem. Vi letar rimord.

Vi pratar om s och hur den låter (ej es utan sss)
Vi skriver S på white board.
Vi försöker hitta ord på S alla får skriva ett ord på sin tavla.
Vi bildar frågor med hjälp av bokstavsorden vi har och våra egna ord på tavlorna.
Vi skriver av våra meningar frågor i vår ordbok.
En eller ett eleverna får ordkorten och får tillsammans i par lägga dem under ett eller en.
Vi arbetar med uppgifterna i Arbetsboken, bokstaven S.

Vi skriver en djursaga om S i par. Eleverna skriver på en ipad i Ne författar-app.

V.40

Den magiska kulan!
Vi har fått ett paket Vad är det i paketet?

Vi skriver våra tankar i svenska skrivhäftet. Vi använder oss av Vt-rutiner; jag ser, jag tänker, jag undrar.

Jag ser den magiska kulan!
Jag tänker…
Jag undrar…

Vi hittar ord på R som rimmar

Gemensam genomgång:
Eleverna får orden här och det + ta fram är, en och, ett, det, punkt, frågetecken + valfria bildkort

Skapa meningar :
Jag ser en…
Ser jag en…
Här är en …
Det här är en…
Är det här…?

Eget arbete/ i par vid bänken:
Eleverna tar fram sina lådor på bänken och bildar egna meningar med sina ord. Använder rimorden som bildkort.

Skriver in det i sina ordböcker

Vi gör uppgifterna i arbetsboken, bokstaven R

Vi skriver en egen djursaga på våra ipads. VI skriver om ett djur på r. Vi skriver ut sagan, sätter in den i vår ordbok och målar en bild till den.

V.41

Bokstavsorden ett, en, -ett, -en
Lägg ut bokstavskorten och låt eleverna fundera tyst för sig själv om det ska vara en eller ett framför orden.
Låt eleverna prata i par för att bestämma vilket det ska vara.

Fråga sedan vad som sker när du skriver meningen.

Vi läser versen om substantiv. Vi sjunger en sång från grammatikbolaget.

Vi kopplar texten från vårt No-projekt till meningar med substantiv; orden träd, löv,ekollon, knopp

Jag ser ett träd. Trädet drar in sin näring.

Jag ser ett löv. Lövet ändrar färg.

Jag ser ett löv. Lövet ramlar ned på marken.

Jag ser en knopp. Knoppen väntar på sommaren.

Jag ser ett ekollon. Ekollonet börjar gro.

Kan ni se vad som sker med våra bildkort?

Låt eleverna rita bildserien.

Vi arbetar med uppgifterna i arbetsboken, bokstaven L. Vi tittar på Livet i bokstavslandet, om lek.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi vill ge eleverna olika ingångar till läsningen utifrån där eleven befinner sig i sin språkutveckling.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom ett lustfyllt lärande vill vi att eleverna utvecklar sin förmåga att läsa med flyt. Vi ser gruppen som en viktig del i denna utveckling, vi lär av varandra. Vi vill ge eleverna flera ingångar i ämnet så alla får en möjlighet att lyckas utifrån sina egna behov.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

De magiska siffrorna

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg och Camilla Mauritzson

När, under vilka veckor? V.34-36

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Vad kan vi använda siffror till? Vilka finns de? Vad har de för värde? Hur ändras värdet beroende av siffrans plats i tal?

Hur ser en talföljd ut? Hur långt kan du räkna?

Övergripande mål från LGR11 2.2

– Kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
– Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
– Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Förankring i kursplanens syfte

Utveckla förmågan att använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, följa och föra matematiska resonemang.

Centralt innehåll från kursplanen

Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning.
Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi samtalar om siffrornas betydelse, vilka som finns, talens värde beroende av siffrornas position i talet.

Genom praktiska övningar och genom att använda konkret material vill vi att eleverna får en förståelse för naturliga tal.

Eleverna får samtala och tänka tillsammans.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisningar i grupp och enskilt.

Genom observationer och insamling av dokumentation.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34-36 Vi visar “de magiska siffrorna” och frågar om de vet vad det är, Vad kan man göra med dem? De får siffrorna 0-9. De får utifrån frågan bestämma sig för vad de kan göra med dem. De klistrar upp det på ett A3 papper i gruppen. De berättar hur de tänker och vi dokumenterar det på A3 papperet. Kompisarna får ta del av varandras tankar.

I samlingen leker vi med talen och eleverna får visa hur de tänker.

Vi tränar på talföljder genom “prick till prick”, vi räknar antal och målar.

Vi tränar på talraden och olika talföljder i samlingen, i ledet, i olika lekar.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Elevernas tidigare möte med matematik och problemlösning tas i beaktande för den fortsatta utvecklingen och lärandet.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi utgår från eleverna och startar där de befinner sig. Vi arbetar utifrån att sätta kunskaperna i ett meningsfullt sammanhang. Jag som pedagog är en delaktig vuxen som ser potential i elevernas tankar och teorier, en som lyssnar, utmana och möter verkligheten tillsammans med eleven. Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

 

Vi tillsammans

Ansvarig/Ansvariga lärare: Marie Moberg, Camilla Mauritzson, Agneta Dahlqvist och Trixie Lindberg

När, under vilka veckor? V.34-39

Vad?

Vad behöver vi för att alla ska må bra, känna sig trygga och trivas?

Frågeställning och följdfrågor

Hur vill vi ha det i vårt klassrum och tillsammans i gruppen? Hur skapar vi ett bra klimat tillsammans där alla känner sig sedda och bekräftade på ett positivt sätt?
Hur kan vi tillsammans skapa en miljö för lärande och växande där positiva beteende och attityder är vägledande?

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
2.1 Normer och värden:

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Förankring i kursplanens syfte

Vi arbetar med att utveckla förmågan att reflektera och analysera över värderingar, demokratiska beslut, omsorg om människor, djur och miljö.

Förmågan att uttrycka hur vi känner inför varandra, visa hänsyn och respekt för varandra.

Centralt innehåll från kursplanen

Normer och regler i elevens närmiljö.

Livsfrågor med betydelse för eleven, t.ex gott och ont, orätt och rätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
  • Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma.
  • Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas.
  • Eleven kan beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi vill tillsammans utveckla överenskommelser för arbetet och samvaron i den egna gruppen. det gör vi genom samtal, demokratiska beslut, med Vt-rutiner, lekar etc.

Vi diskuterar värderingar och olika sätt att tänka för att skapa förståelse för våra olikheter och visa på att det berikar.
Genom våra samtal öka respekten för varandra och genom det förhindra att någon utsätts för kränkande behandling. Vi bryr oss om och visar varandra respekt.
Vi arbetar med allemansrätten för att eleverna ska utveckla en djupare omsorg och intresse för vår miljö och vår natur.

Vi har klassråd och fritidsråd så att eleverna är delaktiga och får inflytande i skolarbetet och sin skoldag.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi utvärderar kontinuerligt genom samtal om hur vi känner och mår. Genom att dokumentera med hjälp av bild, observationer, etc. synliggör vi gruppens process och var den befinner sig.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 Vi gör gruppstärkande övningar och har roligt tillsammans. Vi lär känna varandra genom olika aktiviteter på lägerdagarna och uppstarten av terminen. Vi skapar en rutin att vi på morgonen lägger vår pusselbit till vårt gemensamma pussel. Alla bitar behövs för att vi ska vara en helhet, vi är alla viktiga i gruppen.

V.35-39 Vi leker lekar och tränar oss i regler som behövs för att lekar ska fungera. Genom samtal får vi möjlighet att delge andra vilka behov jag har och vad som är viktigt för att gruppen ska må bra. Genom olika projekt skapar vi ett klimat där vi behöver varandra för att lyckas.

V.38 Nu har vi varit tillsamman några veckor. Vi gör en Vt-rutin; Chalkboard där eleverna får skriva vad de tänker är viktigt för att vi ska trivas tillsammans och känna oss trygga i klassrummet och på rasten. Vi skapar en gemensam överenskommelse utifrån det eleverna skriver och ritar på Chalkboarden. Vi gör en snygg skylt där vi sätter våra fingeravtryck som underskrift och godkännande.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi fortsätter lägga den goda grund som Plutoåret har gett eleverna, tillsammans med fritids och resurs.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi vill vara en plats som genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt, en vördnad och respekt för livet och ett uppskattande av olikheter,
att var och en blir sedd, bekräftad, utmanad, ifrågasatt, upprättad och inte minst inspirerad till att våga, våga ta risker, växa och utvecklas.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.