Venus veckobrev V.38

Veckor går och nu är V.38 slut. en händelserik veckan som till stor del gått i det praktiskas tecken.

Under tisdagen gjorde vi ett besök på tekniska museet. Här fick vi göra allt från att lyssna på Christer Fuglesang och hans otroliga resa mot att bli Sveriges första astronaut. Till hans första rymdpromenad. Otroligt spännande. Vi fick även prova massor med praktiska moment i teknikens tecken. Hur ser vi ut inuti? Hur stor kraft har en häst på sina framben när den hoppar, hur programmerar man en rymdbil och hur ser och fungerar en självkörande buss, är bara några exempel.

 

Veckan fortsatte sedan i idrottens anda. Lemshagaspelen gick av stapeln. En dag av gemenskap och fantastiska prestationer. Vilken härlig grupp Venus är som hejar och stöttar varandra. En så viktig dag för att bygga och vårda relationer i gruppen.

Inför kommande vecka:

Nästa vecka är det utvecklingssamtal. Det betyder att schemat kommer se lite annorlunda ut.
På måndag börjar eleverna lite senare, nämligen till första lektionen innan lunch. Mentorstiden utgår då vi har samtal denna tid. Ni som har kör ska ändå gå på den.

Hela Onsdagen har vi utvecklingssamtal. Det betyder ingen “vanlig” skola denna dag.

En liten praktisk påminnelse kring elevernas Ipads. Det är viktigt att den är laddad, både paddan och tangentbordet är man kommer till skolan. Annars blir det svårt att göra det som krävs.
Vi använder digitala läromedlet från Gleerups där möjligheten till att få texten uppläst finns uppmanar vi alla elever att ha ett par hörlurar i skåpet.

Föräldravecka
Eftersom vi tycker att det är så viktigt att bibehålla den goda kontakten med alla föräldrar och hur viktigt det är att föräldrarna vet vad vi gör i skolan bjuder vi in till en föräldravecka. Veckan det gäller är vecka 43.
Ni kan se det som att vi har öppet hus hela vecka 43. Alla föräldrar är då välkomna till Ladan för att se hur vi jobbar, vad eleverna gör och kanske delta lite i undervisningen.

Uppdaterat förväntansdokument
Skolan har nu uppdaterat sitt förvänansdokument. Därför skulle vi vilja att ni läser igenom.  Vi skulle vilja få det nya dokumentet påskrivet och inlämnat till oss mentorer. Om ni inte håller med eller har frågor kring dokumentet ber vi er kontakta skolans ledning.

Förväntansdokument 190829

Sena inlämningar
Det dyker upp en del frågor kring vad som händer om man lämnar in uppgifter sent.
Det som gäller är: Om man inte håller inlämningstider kan risken finnas att vi lärare inte hinner rätta uppgiften ordentligt. Den blir då bara rättad till en E-nivå. För att undvika detta kommunicera alltid med den läraren det berör så ni kommer överens om det behövs mer tid.

 

PS. På lördag är det “Håll sverige rent-dag”
En liten påminnelse då detta varit ett engagerat område tidigare.

 

Venus mentorer önskar er nu en fantastisk helg.

 

Normer och värden

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik, Malin, Annica, Niclas

När, under vilka veckor? Ht-19

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
Övergripande mål från LGR11 2.2
Övergripande mål från LGR11
  • Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde,
  • Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,
  • Skolans mål är att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
  • Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,
  • Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
  • Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet
  • Läraren ska uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
Förankring i kursplanens syfte
Centralt innehåll från kursplanen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi lägger fokus på att skapa förståelse kring det Normkritiska tänkandet och vikten av att kunna se situationer, åsikter och tankar ur olika perspektiv.
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.34 – Uppstart. Lägerdagar
Under första veckan jobbar vi ihop grupperna både i ladan och i klassen.
12 grupper där eleverna över årskurserna samarbetar.
Vi har stadsorientering med 12 grupperna.

Lägerdagar då vi vandrar på Ingarö (4 stränders vandring). Överlevnad som fokus.
Tillbaka till skolan och skapar grill och fikakväll för föräldrar.
Kort föräldramöte för att träffas och delge viktig info inför åk 7.

V.35 – Vi gör överlevnadsarmband. Även information inför första veckorna.

V.36 – Genomgång och likabehandlingsplaner och hur skolan arbetar mot kränkande behandling. Vi pratar även om vad eleverna kan göra för att öka tryggheten.

V.37 – Planering inför utvecklingssamtal

V.38 – Planering inför utvecklingssamtal

V.39 – Utvecklingssamtal

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Vi använder allt som händer i världen först öka förståelsen och realismen i vårt projekt om överlevnad.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans
Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet
Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana
Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas
Vår skola ska genomsyras av ett demokratiskt förhållningssätt och ett uppskattande av olikhet

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus veckobrev V.35

Hej alla Venusar stora som små.

Då har vi nästan avslutat första “vanliga” skolveckan på högstadiet. Och det var vi gjort med en heder.
Pigga allerta och med stort fokus har Venusarna tagit sig an uppgifter, lyssnat och resonerat. En mycket fin start ser vi mentorer.

Vad är det då som veckan har haft som fokus?
Under so-lektionerna har vi startar upp vårt projekt om sårbara platser. Geografi ligger som första fokus.
Vi har lärt och resonerat om vilka krafter som förändrar jordens utseende inifrån (endogena krafter). Vi kopplar detta till hur det skapar sårbarhet för oss människor som bor i områden där jordbävningar, tsunamis och vulkaner finns.

Vi han med att söka sårbarhet i närmiljön också.

På No-lektionerna har branden i Amazonas haft ett stort fokus. Det är inte helt lätta att få ett grepp om hur stor yta det faktiskt är som brinner. Men om man jämför med Sverige så är det ytan av 15 Sverige som brinner.
Fotosyntes och cellandning är också områden som kopplas till branden. Förmågorna samband och kosekvenser blir en naturlig del.

Lite avslappnat matte-fokus finns naturligtvis också med.

 

 

Info:

Glöm inte lås till skåpen
Det är fortfarande några som inte lämnat in alla blanketter. Vi behöver få in dessa.
En påminnelse om att uppdatera era kontaktuppgifter på schoolsoft.
Mycket information kommer nu ligga på schoolsoft, se till att hänga med där.

 

Kommande vecka och viktiga datum:

Tisdag 3/9 ska vi gemensamt ut och träna överlevnad. Därför behöver ni ta med vattenflaska, badkläder och bra skor.

Nu börjar möjligheten till att boka utvecklingssamtal komma ut på schoolsoft. Först till kvarn gäller för de tider som ligger ute. Utvecklingssamtalsdagen är onsdagen den 25/9, men det kommer även finnas möjlighet att boka andra dagar.

17/9 – åker hela venus på  museum mer info kommer på schoolsoft.

 

Trevlig helg önskar Venus mentorer

 

 

Sårbara platser – ??!

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor?  35-43  och (Namngeografi)

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är en sårbar plats?

Vilka faktorer verkar för att skapa denna sårbarhet?
Hur påverkas människor på plats och i resten av världen?
Varför bor vi där vi bor?
Vad är det som gör att vi är villiga att utsätta oss för vissa risker när vi väljer vart vi vill bo?
Hur kan man förebygga?
Bakgrunder till politisk instabilitet
Intressekonflikter om naturresurser, hur skapar det sårbarhet?
Var ligger dessa platser?
Kartkunskap
Världsdelar/kontinenter
Begrepp:
bistånd
BNI per capita
demokrati
extrem fattigdom
FN
globala målen
BNP-Bruttonationalprodukten
HDI (Human Development Index)
infrastruktur
jordbävning
kapital
kolonier
MUL-länder
mänskligt utvecklingsindex (HDI)
sårbara platser
Erosion
Inre kraft (endogen process)
Yttre kraft (exogen process)
Jordbävning/Jordskalv
Vulkan
Vulkanutbrott
Stratovulkan
Supervulkan
Vittring
Solsprängning
Frostsprängning
Ras/skred


Ett förtydligande av sårbara platser:
När man tittar på en plats – oavsett vilken – kan man även titta på platsens sårbarhet. Platsers sårbarhet kan antingen handla om att jorden själv gör platsen sårbar i form av till exempel vulkanutbrott eller torka. Men platsers sårbarhet kan även handla om hur människan skadar och förstör platser på jorden till exempel genom att försura sjöar och släppa ut koldioxid.

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Orsak/Samband (Orsaker till att vissa platser är sårbarare än andra)
Konsekvenser (Vilka blir konsekvenserna för omvärlden då en katastrof inträffar?)
Perspektiv (Vilka påverkas av en katastrof)
Jämförelser (två geografiska platser, likheter och skillnader)
Slutsats



Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Geografi

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet. 

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. 

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. 

Samhällskunskap

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

Religion

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

* Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur
Förklara orsaker, samband och beskriv mönster

1. Till befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Till klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser

1. Av befolknings-fördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.

  1. geografiska mönster av handel och kommunikation
  2. Av klimatförändringar
Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givnaperspektiv. Kan utgå från flera givnaperspektiv. Kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.
Förslag/slutsats/kärna

Värdera lösningar för hållbar utveckling på: Ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt välunderbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Geografiska begrepp Kan använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Utforskning av omvärlden: Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
Undersöka

(omvärlden)

Namngeografi

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Kan använda kartor och andra geografiska källor, tabeller, diagram, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt. Vid t.ex fältstudier.

 

Ni kommer kunna visa:

Konsekvenser
Jämförelser
Orsaker/Samband
slutsatser
Perspektiv

Beskriva och förklara

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Eleven har en uppgift att fundera och identifiera sårbarhet i vårt närsamhälle. Denna uppgift fyller man på vartefter mer information och kunskap tas in.
Med hjälp av kartan analysera och identifiera sårbarhet.
Mycket resonerande i grupp

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).
Gleerups litteratur:

Rika och fattiga länder

 

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gruppen redovisar gemensamt 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.35 – Vad är en sårbar plats? Inre och yttre krafter (endogena och exogena krafter)
V.36 – Vi går igenom sårbarhet i närmiljön och vad man kan göra för att förhindra eller förmildra om något skulle hända.

Var finns dessa, vilka blir konsekvenserna och eventuella lösningar utifrån vad vi reddan kan. Fundera i grupp. Endogena och exogena processer.

  • Resonera kring hur den plats där du bor är sårbar.  Du kan resonerar och fundera kring skillnaden på hur naturen gör platsen sårbar och hur människans verksamhet gör platsen sårbar i form av till exempel utsläpp, industrier, dammbyggen, befolkningstäthet, bilåkning, gruvor osv.
  • Ge tre exempel på hur man kan minska din hemorts sårbarhet. Utgå från det som du har skrivit i fråga 1 när du tar fram förslag.
  • Välj i grupp eller i klassen, ut de förslag som ni tycker är genomförbara och som på kort och lång sikt skulle minska er hemorts sårbarhet.
  • Resonera tillsammans kring vad som krävs för att genomföra era förslag och vilka i er kommun som skulle protestera mot era förslag.
V.37 – Om naturen skapar sårbarhet genom krafter på viket sätt skapar människan sårbarhet?
– Intressekonflikter om naturresurser
Hur utnyttjar vi naturresurser 
Frågor:
Nämn några naturresurser människan använder?
Nämn några orsaker till att vi använder naturresurser?
Vilka konsekvenser får vårt användande av naturresurser?
V.38 – Intressekonflikter om naturresurser, Rika och fattiga länder.
Identifiera sårbarhet i världen med hjälp av kartan.
Uppgift:
Indelning av länder:Läs igenom följande trå texter på Gleerups:
Olika indelning av länder
Indelning av länder

vilka olika sätt kan man delan in länder enligt texterna?
1 – Vilka för och nackdelar kan du se med de olika indelningarna?
2 – Hur kan det komma sig att ett land har samma eller olika placering på de två listorna?
3 – Vilken av listorna tänker du är mest rättvis för landet? Du kan också använda tematiska kartor när du resonerar fram ditt svar.

V.39 – Forts med uppgiften. Rika och fattiga länder
Uppgift:
Gleerups: Läs lyssna 
Rika länder
Fattiga länder
Sårbarhet och fattigdom
Att bekämpa fattigdom
Frågor att svara på.
Vad är typiskt med ett rikt land?
Vad är typiskt för ett fattigt land?
På vilket sätt är fattiga länder sårbara
Hur kan vi bekämpa fattigdomen? 
V.40 – Landanalys
V.41 – Prov


Avsnitt i Gleerups att läsa på:

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/dd48a014-40dd-4af3-b412-0331098412af

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/db9b9084-77fa-46d1-85d3-47b268f0e40e

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/a9300120-6646-4c6d-b871-4603f7dbd206

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/de2ef433-cfb4-4475-b205-bf46340dcd34

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/f1db48fd-8934-41c6-a213-dd4f4ed0dafa

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/a0a3a706-f8ce-460d-98e0-170baf1c7ec0

https://gleerupsportal.se/laromedel/geografi-7-9/article/1d75938a-6db7-432b-bf1f-3f1f7430d582

Inre krafter – Gleerups
Yttre krafter – Gleerups
Olika indelningar av länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
FN:s indelning av länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Rika länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Fattiga länder – Geografi 7‒9 – Gleerups
Att bekämpa fattigdomen – Geografi 7‒9 – Gleerups
Sårbarhet och fattigdom – Geografi 7‒9 – Gleerups

Varför?

Allt som händer i världen från kriget i Syrien, konflikten på Krim, konflikten i Hongkong, bränderna i Amazonas, till utbrottet av Ebola skapar vi en förståelse för varför detta kan bryta ut och tankar kring hur man kan arbeta förebyggande.

Vinden och vattnets påverkan.
Plattektoniken och dess påverkan.
Politik och dess påverkan.
Religion och dess påverkan.

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

”har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,”

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

”Våra arbeten och läroprocesser sätts i ett meningsfullt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare”

 

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Rika och fattiga länder

Geografi (Observera att allt innerhåll i presentation är inte relevant till detta område, Det som är relevant är Inre och yttre krafter och varför det blåser).
Intressekonflikter naturresurser

Mänskliga rättigheter

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.35—

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Vad är mänskliga rättigheter och var kommer de ifrån?
När skapades de mänskliga rättigheterna och varför?
Vilka folkmord har ägt rum under modern tid (1900-2000 talet)?
Varför startade dessa? (folkmorden) (Orsaker)
Vilka blev konsekvenserna?
Vad gjorde världen och varför? (Perspektiv)  (Slutsats)
Vilken är skillnaden mellan folkmord och massmord? (Jämförelser)
Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan dessa brott mot MR? (Jämförelser)
Vad är rasism? (Begrepp)
Hur växer det fram?
Vad var förintelsen?
Vad var Gulag?
Vad hände i Rwanda 1994?
Vad gjorde Röda Khmererna i Kambodja?
Demokratins ursprung…Var, varför???

 

Begrepp:
Antisemitism
Kristallnatten
Konsentationsläger
Dödsläger
Den slutgiltiga lösningen
Numbergrättergångana
Getto
Pogrom
Lenin
Stalin
Gulag
Kommunismen
Antiken
Demokrati



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Kunna jämföra olika folkmord.
Se på historiska händelser ur olika perspektiv.
Förstå hur folkmord kan äga rum.
Se hur välden arbetar mot dessa brott men även dess brister.

 

Centralt innehåll

Historia:
  • Världskrigen, orsaker, följder. Förtryck, folkfördrivning och folkmord. Förintelsen Gulag.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Vad kan historiska källor berätta om likheter och skillnader mellan människor idag och förr.
  • • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • Samhällskunskap:
  • FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Se nedan

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Grupparbete där eleverna arbetar med olika historiska händelser relaterade till folkmord.
Eleverna har styrda delar som ska finnas med i arbetet.
Detta kombineras med föreläsningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker inför gruppen med ett mediafokus.
Vi kommer avsluta med ett prov på kursen .
Vi använder Gleerups läromedel

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.35 –  Pass 1 – Vad är mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån? Varför är det viktigt att vi har dessa?
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
 – Vi resonerar först om vad MR är. Vad tänker eleverna är MR? Varför tänker eleverna att det finns MR?
Var tänker eleverna att dessa kommer ifrån?

____________________

Pass 2-  Rangordna de MR,vilka 5 är viktigast, vilka 3, vilken??

_____________________
Pass 3:
– Hur vet man att länder följer de MR?
– Vad är skillnaden mellan en konvention, resolution och en deklaration?
– Det finns frivilligorganisationer som jobbar för MR. Hitta två.
– Vilken skulle du kunna tänka dig att vara med i och i så fall varför just den?
– Varför tror ni att vissa länder bryter mot MR?
– I Fn´s säkerhetsråd förekommer något som heter veto, vad betyder det och vilka konsekvenser tänker ni att det får?
Gleerups om mänskliga rättigheter.    

___________________________________

V.36 – Vägen mot de mänskliga rättigheterna?? Från 500 f.vt till idag. Hur har det gått till??
Vilka viktiga kan vi hitta som har med Mänskliga rättigheter att göra?
_________________________________________

V.37 – Barnkonventionen en gruppuppgift. FN, Folkmord och brott mot mänskliga

______________________________________

V.38  – Samerna Uppgift – Striden om Kallak (Samerna)
Diskriminering, Folkmord (Raul Wallenberg)
_______________________________________
V39 – Gulag + Förintelsen
V. 40 – Sovjet och Gulag
———-
Uppgift: 1 – Ta reda på lite mer om någon av regionerna i Gulag, exempelvis Vorkuta eller Kolyma. När upprättades lägren? Vad arbetade lägerfångarna i lägren med? Hur många fångar sändes dit?
2 – Det är svårt (inte omöjligt) att hitta detaljerad information. Vad kan det bero på?
3 -Vilka likheter och skillnader kan ni se mellan Gulag och Förintelsen?
———–
_______________________________________________________________
V.40- Rwanda & Kambodja, Vi går igenom folkmordet i Kambodja och ser eventuellt filmen “Hotell Rwanda”
Film och Röda Khmererna och folkmordet i Kambodja
Info om foklmordet i Kambodja: Röda Khmererna kambodja
_______________________________________________________________
V.41- Rwanda, repetition, träna
V.42. – Prov
V.43 –
_______________________________________________________________

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Folkmord är något som den moderna världen sa aldrig mer fick inträffa efter förintelsen. trots detta är det något som regelbundet förekommer. Världen ser ibland på och ingriper ibland. Varför är det så. Och hur och vad har hänt under de senaste folkmorden?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.
Anteckningar:
Matris:
Historia:
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.
Samhällskunskap:
Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Länkar:
Film om mänskliga rättigheter: http://urskola.se/Produkter/144936-All-ratt-i-varlden-Varfor-manskliga-rattigheter
Barnkonventionen:
https://unicef.se/barnkonventionen
Tankekartor eleverna gjort:
Förintelsen:
Förintelsen föreläsning.

Solens sista veckobrev V.23

Hej alla solar och alla solens föräldrar!

Här kommer det sista veckobrevet för er på Lemshaga.

Veckan som gick:

Denna vecka har präglats av att knyta ihop, lämna in och presentera de sista uppgifterna.
Det betyder att det blev en mycket intressant och spännande vecka. Vilka fantastiska redovisningar i SO, och vilka spännande och härliga tal i Svenskan.
I skrivandets stund finns det några som har lite kvar innan målgång. Stäm gärna av hemma. Måndag är sista vanliga skoldagen.

Vi är nu i full gång med att fylla i matriser och sätta betyg. Detta gör att matriserna kan gå lite upp och ner under tiden. Vi lärare säger till när matriserna är klara.

Veckan som kommer:

Måndag:
En helt vanlig skoldag enligt schema.
Ta gärna mer lite fika så har vi en mysig avslutning (förhoppningsvis ute) under mentorstiden.
Mellan 12.00 och 14.00 är det dags att lämna in sin Ipad. Ni lämnar till Martin i hjärtat. Se information på schoolsoft. Samtidigt som detta sker är det dags att tömma sitt skåp. Ta med något att bära hem dina grejor i och lämna tillbaka böcker.
Klockan 14.00 utmanar solarna lärarna i Volleyboll (även det ute hoppas vi).

Tisdag:
Vi hänger på Södersved.
Vi träffas klockan 9.00 på Södersved. Vi kommer hänga i våra 12-grupper. (En avslutande tävling i 12-grupperna).
Skolan kommer ta dit mat men ni behöver ta med något att äta ut, bestick och dricka. Om ni vill, ta även med fika.
Dagen beräknas sluta klockan 13.00 på Södersved.

Onsdag:
Solens avslutningsmiddag.
Solarna får hela dagen på sig att göra sig vackra. Sedan träffas vi klockan 18.00 utanför matsalen.
Middagen är mellan 18.00 och 21.00, därefter tar solens föräldrar över.

Torsdag:
Avslutning!!!!!!
Vi träffas i Amfiteatern klockan 9.00 för traditionell avslutning. Därefter går vi tillbaka till ladan och avslutar gemensamt.

Sen är det glad sommar och stort lycka till i framtiden!!!