Lag och rätt

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? 3-12

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vilka lagar och regler gäller för ungdomar?
  • Varför har vi lagar/varför behöver vi lagar?
  • Vilka begrepp kring lag och rätt behöver jag kunna?
  • Vad är en rättsstat och hur funderar den?
  • Hur granskar man statistik om brott och straff?
  • Vem påverkas då ett brott begås?
  • Hur fungerar polis, domstol, åklagarmyndigheten?
  • Resonera och reflektera över straff och påföljder?

Begrepp

Regler
Lagar
Rättsstat
Juridik
Civilrätt
Offentlig rätt
Straffmyndig
Mörkertal
Socioekonomi
Tillgreppsbrott
Åtalsunderlåtelse
Brottsoffer
Åklagare
Förundersökning
Förhör
Husrannsakan
Rättssäkerhet
Gripa
Anhållen
Häktad
Brottmål
Tvistemål
Nämndeman
Notarie
Målsägande
Målsägandebiträde
Tilltalad
Vittne
Ed
Mened
Påföljd
Åtalsunderlåtelse
Intern

Litteratur:

Gleerups:

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.3- Uppstart med Lag och rätt – Vad är lagar?
Vilka begrepp hittar vi i som kan vara svåra att greppa.
Vad är lag, vad är rätt?
Hur skapas en lag, de fyra grundlagarna.
Statistik kring brott. Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.

V. 4 – Varför begår man brott? Skolk, ungdomsbrottslighet.
Organiserad brottslighet, Brottsoffer vad händer med dem?
Polisen och åklagares uppgift.
Domstolen

V.5 – Skadestånd, Brottsstatistik, Civil olydnad
Polis & Domstol: Lag och rätt

Ev uppstart av grppuppgift

V.6 – Repetition av avsnittet Lag och rätt.
Gruppuppgift – En Svensk rättegång Huvudförhandlingen en dramatisering

V.7 – Dramatisering

Uppgift Brottsttistik:
1 – Gå in på Gleerups och gör uppgiften Brottstatistik.
2 –    Granska Värmdö kommuns brottsstatistik. Uppgift- Brottsförebyggande arbete i en kommun
Använd också hemsidan BRÅ
Här kan ni skapa diagram över anmälda brott.

V.8 – Prao

V.9 – Sportlov

V.10 – Dramatisering, Prov

V.11 – konsekvenser inom lag och rätt

V. 12 prov

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

•Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

•Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

•Några olika stats­ och styrelseskick i världen.

•Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

•Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

 

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Frågor kring förmågan ”konsekvenser” kopplat till Lag och rätt

  • Nämn några av de konsekvenser som kan blir om man begår ett brott.
  • Vad är tanken (från staten) att konsekvensen ska bli av att man får ett straff?
  • Tänker du att påföljden för de som är under 15 är för låga? Eller är det bra som det är? Motivera ditt svar.
  • Vad skulle konsekvensen kunna bli om det var lättare att ändra våra grundlagar?
  • Om en person blir utsatt för ett brott. Vilka olika konsekvenser tänker du detta får och vilka kan tänkas påverkas?
  • Vad skulle konsekvensen bli om vi inte hade lagar och regler?
  • Det finns ett stort mörkertal kring de brott som begås i Sverige. Hur tänker du att det påverkar vår säkerhet?
  • Vilka konsekvenser har en ökad organiserad brottslighet?
  • Det finns en stor misstro mot polisen, vika konsekvenser tänka du att detta har för samhället?https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/a1b2b457-ea71-4c0b-beab-deffbc6d83b6

    http://<iframe width=”560″ height=”315″ src=”https://www.youtube.com/embed/8r8XuX9ebPs” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/

Detta kan illustrerar undgomsrabatten
Ålder Straffnedsättning Ungefärlig längd i relation till en vuxen
15 år 75-85% 1/5
16 år 65-75& 1/4
17 år 55-65% 1/3
18 år 45-55% 1/2
19 år 30-40% 2/3
20 år 20-30% 3/4
Källa: Jareborg & Zila, Straffrättens påföljdslära, Norstedts Juridik 2007
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

Varför?

Sammanhang och aktualitet
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Venus veckobrev V.2

Hej Alla Venusar  och venusföräldrar

Välkomna tillbaka alla venusar och föräldrar efter ett härligt jullov.
Hoppas all fick en skön julkänsla trots att snön lös med sin frånvaro.

Nu är vårterminen igång med full fart. Redan från första dagen har vi kört som vanligt, ingen idee´att mjukstarta 😉

Nästa vecka kommer vi börja förbereda oss för kommande utvecklingssamtal. Glöm inte att gå in och boka en samtalstid på schoolsoft. Glöm heller inta att fylla i dokumentet inför utvecklingssamtalet. Har ni några frågor eller tankar ni vill ta upp är det bra att vi hinner förbereda oss på dessa.
Det är eleverna som håller i samtalet så prata gärna hemma om hur upplever man att de gamla målen gått och vilka nya mål sätter man upp?

Kommande viktiga datum:

V.5 – Utvecklingssamtalsvecka. Ingen mentorstid på måndagen och på onsdagen viger vi hela dagen åt utvecklingssamtal.
Torsdagen är det allaktivitetsdag.

 

Trevlig helg önskar venus mentorer.

 

Venus veckobrev.48

Hej alla venusar

Vecka 48 är till sin ända och vi nära oss jul med stormsteg.
Det har varit en aktiv vecka där vi började mentorstiden i måndags med att fundera och reflektera över vems ansar varje elever lärande är. En spännande undersökning med lite varierande svar.
Den frågan får ni gärna reflektera över hemma.

Veckan fortsatte sedan med en omvärldsdag där eleverna besökte vada museum. De som var på Armemuseet fick en guidad tur i 1700-talets fasor i Sverige. Detta kan också vara ett spännande samtalsämne vid matbordet.
Sverige går från en Stormaktstid med fokus på krig till en Frihetstid då befolkningen är trötta på allt krigande och visar missnöjet för överheten tydligt.

Kommande veckor:

Vi börjar nu närma oss slutet på terminen. Detta betyder att det kommer vara en hel del prov och inlärning av uppgifter. Se till att du har koll på vad som ska göras och om det finns frågor hör av dig till läraren det berör så fort som möjligt.

Info:

V.50 – Luciafirande på Lemshaga. Dagen startar 8.00 i amfiteatern.
V.51 – Sista skolveckan. Måndag-Onsdag är det vanliga lektioner.
Torsdag åker vi till Exploria. Mer info kommer på Schoolsoft när det närmar sig.
Torsdag kväll är det avslutning i Gustavsbergs kyrka. Avslutningen är 18.15-19.15.

 

Trevlig helg önskar Venus mentorer.

Judendom och Islam

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – V.3

Vad?

Frågor från eleverna:

  • När skapades Judendomen?
  • Varför ska man kunna något om Judendomen?
  • Hur många högtider har Judendomen?
  • Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
  • Varför de konstiga kläderna?
  • Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
  • Hur många anhängare?
  • Väntar dom på gud?
  • Ljusstaken menoran?
  • Skulle religionen varit större utan förintelsen?
  • Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
  • Fastar dom runt jul?
  • Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
  • Hur ser en judes vardag ut?
  • Växande eller krympande?
  • Viktiga personer?
  • Omskärelsen?
  • Toran?
  • Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
  • Skillnader mellan kristendom, judendom och Islam?
  • När och hur uppstår Islam?
  • Vem var Muhammed och vad var hans roll?
  • Regler ex matregler vad gäller inom Islam?
  • Shia och Sunni?
  • Muslimska symboler, vilka finns?
  • Hur ser en muslimsk vardag ut?
  • Beskriv grundpelarna inom islam.
  • Vilka platser är viktiga inom Islam?
    Se instuderingsfrågor längst ner och på Gleeups planering
Till proven:
Eleven ska kunna jämföra de Abrahamitiska religionerna. Se likheter och skillnader mellan till exempel högtider, hur religionen praktiseras, grenar inom religionen. Känna till de olika begreppen inom religionen. 
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Vardagliga och moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, ex konsekvens och pliktetik.
  • Judendomen
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Film
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.45 –  Vi startar upp  Judendomen. Vad tror vi att vi vet? Vad undrar vi över/vill veta mer om? Hur får vi reda på detta?
Symboler, vilka och vad står dessa för?
Att fundera på i grupp: Det finns flera förklaringar till vad Davidsstärnan kommer ifrån och vad den betyder. Försök hitta så många olika förklaringar som möjligt och resonera kring vilken som som känns som den mest “trovärdig” förklaringen. Varför valde ni just denna?

V. 46 – Judendomen –
Vi följer planeringen som skickats ut på Gleerups.
Eleverna går igenom område för område.
1 – Vardag inom Judensomen
2 – Inriktningar
3 – Judendomen i Israel.

V.47 – Judendomen –
Vad är Menoran?
Varför är färgerna Vitt och Blå/purpur speciella?
Vad är Dörrpostkapseln (mezuza)

V.48 – Judendomen
V.49 – IslamIslam    
Se planering och uppgifter på Gleeerups planering: https://gleerupsportal.se/planering/f5d7da4e-a458-4dea-9c09-a11d22b2c84d
V.50 – Islam
V.51 – Islam
V.2 – Islam
V.3 – Prov

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera Judendomen, andra  livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Era filmer om högtider ligger på classroom under OM: https://classroom.google.com/u/0/o/Mzc0OTg2ODk4NVpa

Judendomen

Innstuderingsfrågor: OBS dessa kommer fyllas på under hela avsnittet!!
När grundades Judendomen?
Vilka högtider har Judendomen?
Fastar dom runt jul?
Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
Vilka speciella kläderna använder man?
Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
Hur många anhängare har judendomen?
Varför väntar man på en frälsare?
Ljusstaken menoran, varför är den viktig?
Om förintelsen inte ägt rum, hur tänker du att det hade påverkat religionen?
Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
Hur ser en judes vardag ut?
Är religionen växande eller krympande?
Vilka viktiga personer finns kopplat till Judendomen?
Omskärelsen, varför gör man den?
Tora, vad är det?
Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
Jämför kristendom och judendom. Vilka likheter och skillnader hittar du?

Frågor Islam:
1 – På vilka sätt är det fel att kalla islam för en ”arabisk” religion?
2 – Resonera om varför ordet sharia tolkas så olika av muslimer. Motivera och utveckla ditt svar genom att tänka på att tid, plats och person kan avgöra. Använd dels haram, dels halal. Försök att ge olika konkreta exempel i ditt svar.
3 – På vilka olika sätt kan ordet jihad tolkas?
4 – Berätta om de viktigaste muslimska högtiderna.
5 – Ge några exempel på att islam har påverkat samhället och samhället påverkat islam.
6 – Muslimerna är uppdelade i två stora grupper, vilka och varför?
7 – Varför bär muslimska kvinnor slöja?
8 – Vilka heliga skrifter har Islam
9 – Beskriv de fem grundpelarna inom Islam
10 – Vilken är Islams symbol?
11 – Vem leder gudstjänsten?
12 – Vilken veckodag är viktigast inom Islam?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Venus veckobrev V.45

Hej alla Venusfamiljer.

Så fort tiden går när man har roligt! Vi är nu redan inne i vecka 45 och andra perioden av fyra detta läsår.
Vi hoppas alla haft ett fantastiskt lov med mycket bus och kanske lite vila.

Veckan som gick:
Vi har haft en helt vanlig skolvecka utan schemabrytande aktiviteter, Ibland händer det!
I vissa ämnen har det tuffat på och projekten som pågick innan lovet har rullat vidare. Men lite nytt har vi också dragit igång. I So har vi startat upp ett historieprojekt där vi ska ta oss från upptäcktsresanden som utforskar världen till imperialismen och den industriella revolutionen.
I Engelska har vi dragit igång ett USA-projekt där eleverna utforskar var sin av de Amerikanska delstaterna. Detta kommer ske i flera moment och eleverna kommer få visa många av sina fantastiska engelskaförmågor.

Veckan som kommer:
Även nästa vecka blir utan avbrott. Skönt när vi för fördjupa oss och förkovra oss i kunskapens och lärdomens tecken.

Viktiga kommande datum:
27/11 – Omvärldsdag. Vi kommer besöka olika museum. Eleverna har valt mellan olika alternativ.

EFTERLYSNING.
Vi saknar fortfarande en del förväntansavtal. Dessa behöver komma in!
Förväntansdokument 190829

Hoppas nu nu får en fantastisk helg.
Hälsar Venus mentorer.

Från upptäcktsresanden till världshärskare!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – V.3

Vad?
Hur går Europeerna från upptäcktsresanden till att dominera världen?
Hur koloniserar Europa världen?
Franska revolutionen och Amerikanska frihetskriget
Slaveriet och triangelhandeln
Industriella revolutionen (huvudfokus)
Imperialismen

Frågeställning och följdfrågor
Hur börjar Europeerna upptäcka världen och vilka konsekvenser har detta för omvärlden?
Vilka konsekvenser skapar koloniseringen och Imperialismen? Kan vi se spår idag?
Vad är kolonisering och hur går den till?
Hur påverkas kolonierna av Industrialiseringen?
Vad är en revolution?
Varför uppstår Industriella revolutionen (Orsaker)?
Vad leder revolutionerna till (Konsekvenser, slutsatser)?
Vilka påverkas människor av de olika revolutionerna (perspektiv)?
Påverkar revolutionerna varandra (samband)?
Vad är en historisk källa?
Hur använde/används historiska källor?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

För att förstå vad som historiskt format den värld vi har idag behövs en kunskap i vårt förflutna. Dessa bakomliggande historiska händelser är vägen som bland annat leder till två världskrig.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Den ökande världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, 

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Använda historiskt källmaterial: granska, tolka och värdera källor
Källkritik Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Historiebruk: Hur historia har använts och kan användas själv och av andra
Förklara orsaker och samband (hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning- ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden) Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda  resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

– Genomgångar där viktiga historiska aspekter och händelser tas upp

Med Gleerup som litteratur
https://gleerupsportal.se/planering/20f04c3f-2de0-4f8d-aad2-8941797442d2

– Titta på och resonera kring historiska källor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom skriftliga resonemang och genom muntliga resonemang enskilt och i grupp

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi följer planeringen på Gleerups: https://gleerupsportal.se/planering/20f04c3f-2de0-4f8d-aad2-8941797442d2

V.45 – Introduktion kring avsnittet. Europa ut i världen
Vägen till Indien – Vad möter Européerna?
Riken utanför Europa
B-POJKFS 
Uppgift Källövning 

V.46 – Fortsatt titta på de stora kolonisatörernas framfart
Triangelhandeln

V.47 – Industrialiseringen en revolution
Industriella revolutionen hela

V.48 – Industriella rev

V.49 – Forts Industriella revolutionen

V.50 -Prov  – Sammanfattning och instuderingsfrågor Industriella revolutionen. Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen

V.51- Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen

V.2 – Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen
Genomgång – Vägen mot revolution i Frankrike.
Varför, hur, när och vad leder det till?

V.3 – Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen, Källkritik

V.4 – Prov
källövning-industriella-revolutionen

Innstuderingsfrågor:
Frågor till Industriella revolutionen: (Att använda inför provet)
Länk till Gleerups:
https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/eec464f9-eda5-4297-ab60-298729db8562
1 – Vilka var orsakerna till att den industriella revolutionen kunde starta
2 – Vilken var enligt dig den viktigaste orsaken till industriella revolutionen
3 – Hur förändras förhållandet för ”vanliga” människor under denna period?
4 – Vad är det som gör att befolkningen ökar så mycket under industrialiseringen?
5 – Varför ökar urbaniseringen kraftigt under denna period?
6 – Vilka nya uppfinningar kommer man på och hur påverkad dessa (välj ut några)?
7 – Vilken förändring sker i Sverige under Industrialiseringen?
https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/411b84ff-2019-480e-88bc-343e97e94a59
8 – Vad är det som gör att jordbruken kunde producera (odla) mer grödor än tidigare?
9 – Det behövdes kapital för industrialiseringen varifrån fick man det?
10 – Vad från industrialiseringen tänker du var bra?
11 – Vad från industrialiseringen tänker du var dåligt?
12 – Varför startar Industrialiseringen i Storbritannien och inte t.ex i Sverige?
Amerikanska och franska revolutionen:
1 – Vad är orsaken till att Amerikanska revolutionen inträffar?
2 – Varför vill inte kolonierna betala skatt?
3 – Beskriv vad som händer innan revolutionen (ex Boston Tea-Party)
4 – Vilka blir konsekvenserna av den Amerikanska revolutionen? (Ex landets styre)
5 – Vilka deltar i den Amerikanska revolutionen?
6 – Varför startar den Franska revolutionen?
7 – Hur ser samhället ut i Frankrike under 1700-talet? (ex ståndsamhällets uppbyggnad)
8 – Beskriv upplysningen, Vad är det för nya tankar som dyker upp? Vilka viktiga personer är en del av upplysningens idéer?
9 – Hur styrs Franske under denna period och vilken förändring sker?
10 – Berätta om stormningen av Bastiljen.
11 – Vilka viktiga personer är kopplade till Franska revolutionens tidsperiod?
12 – Vem var Napolion?
13 – Beskriv vad som händer efter Franska revolutionen?
14 – Vem van på revolutionen i Frankrike?
15 – Berätta om Winekongressen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att förstå varför världen ser ut som en gör behöver vi känna till vår historia.
Varför är England (en liten ö i Atlanten) så mäktiga?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Litteratur:

Industriella revolutionen hela

Industriella revolutionen

Europeérna ut i välden (koloniseringen)

Européerna söker sjövägen till Indien
Portugiserna finner Indien 
“Kampen om haven”

 

Film: