Merkurius veckobrev V.46

Hej alla Merkuriusar

Veckan som gått:
Vilken ytterst intressant vecka vi haft, men också väldigt lärorik på många plan.
Inte bara lärorik i den kunskap vi tagit till oss under veckan utan också lärorik i att hantera hemundervisning. Både för oss lärare men säkert också för er elever. Hoppas allt har fungerat bra för er!

I onsdags kväll hade vi ett extra föräldramöte med fokus på elevernas klassresa i åk9.
Majoriteten av er elever var inte så sugna på att göra en fjällvandring så nu fortsätter arbetet med att hitta något annat alternativ.
Det blir spännande att höra var resan bär av!

Lite info om vad som pågår just nu.
I so har vi nu avslutat delvis projektet i historia. Det som kvarstår är slutprodukten i teaterprojektet.
Hur vi går vidare med teaterprojektet kommer det mer information om längre fram men vi håller tummarna för att samhällssituationen inte sätter käppar i hjulen för oss.
Vårt nästa steg i so har nu blivit att gå in på ämnet religion. Under detta projekt kommer vi fördjupa oss i religionerna Judendom och Islam. Det blir en naturlig steg vidare då vi innan lärt oss om bland annat förintelsen.

Terminen går fort och vi vill påminna alla om att fortsätta hålla koll på allt som ska göras i skolan och ha en tydlig dialog med era lärare om det är så att ni behöver stöttning eller har några frågor.

Nästa vecka ses vi som vanligt på skolan.

Kommande datum:
25/11 – Muntliga nationella prov för åk9 Special-schema för åk8

18/12 – Julavslutning

 

Trevlig helg önskar Merkurius mentorer!!

1900-talets historia

Ansvarig/Ansvariga: Patrik, 
När, under vilka veckor? V.46-8

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden (Orsakerna) till de stora världskrigen?
Vad händer under 1900-talet?
Vilka är personerna som påverkar utvecklingen under 1900-t?
Hur slutar konflikterna efter andra VK?
Vad händer mellan 1:a och 2:a VK?
Vad är kalla kriget och vilka är det viktiga aktörerna?
Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag?
Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under världskrigens tid?
Varför skedde denna utveckling och vilka konsekvenser fick händelserna på kort och lång sikt?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Uppgifter kopplade till förmågorna.
Det kommer ett förhör på Orsaker till världskrigen så förbered er.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker skriftligt i en analysuppgift kring Orsaker, ett filmprojekt kring efterkrigstiden och en muntlig analys efter att projektet är färdigt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från Digitala läromedlet NE och google classroom som platform för planering. 
V.46 – Bakgrund – Eleverna läser om Imperialismen och Kolonialismen
V.47 – Orsak till första VK
STOPPA KRIGET!!!!
V.48 – Första VK
V.49 –  Första VK/mellankrigstiden
V.50 –  Sverige under första VK och mellankrigstiden.
V.51 – Orsaker till andra VK, Hitlers väg till makten. Ev källkritik
V.2 – Sista veckan på termin (Efter behov)
V.3 – Andra VK. Jobba med Orsaker och konsekvenser/Uppgifter (Sverige)
– Identifiera orsakerna bakom första VK och andra VK. Jämför dessa och resonera kring vilka likheter men även skillnader du kan hitta. Vilka varningssignaler tänker du att man skall vara observant på i framtiden?

  • På vilket sätt påverkade de nationalistiska och Imperialistiska tankarna det som sker under denna period? (orsaker, konsekvenser)
  • Jämför första och andra världskriget. (Vilka likheter och skillnader kan du se på, Varför de startade? är det olika orsaker eller samma? Vilka är aktörerna (perspektiv)?
  • Varför fick världen två världskrig så nära inpå varandra? (orsaker, konsekvenser) (slutsats)
  • Vilka saker bidrog till att det blev ett andra världskriget?  (Orsaker/samband)
V.4 – Andra Världskriget
V.5-  Andra världskriget,  Konsekvenser andra VK – Kalla kriget (Sverige)
V.6 – Kalla kriget – Andra världskrigets konsekvenser En gruppuppgift där ni gemensamt lär om en period under kalla kriget. Dessa ska sedan redovisas för klasskamraterna.
V.7 –  Kalla kriget. Gruppuppgift
V. 8- Kalla krigets konflikter. Spår idag? Prov

Att tänka på till provet.

Vilka är de stora händelserna under efterkrigstiden. Varför är de viktiga, d.v.s hur påverkar de?
Vilka förändringar sker för befolkningen både globalt och i Sverige?
Hur är var det at leva under denna period?
Varför var relationen så kall mellan öst och väst?

Hur kan vi idag se spår av denna tidsperiod? D.v.s hur påverkas vi idag?

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

För at förstå varför världen ser ut som den gör idag och varför vissa relationer fortfarande är problematiska behöver man ha koll på det historiska skeendet under 1900-talet

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

För att förstå varför samhället ser ut som det gör behöver eleverna ha en förståelse för vad som format vår tillvaro. Ex varför är relationen mellan Ryssland och USA som den är? Vilka spår har världskrigen lämnat hos oss? Vilka spår har efterkrigstiden lämnat? Vad gjorde Sverige till det välstatsland som det faktiskt är?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Hur påverkar historiska händelser relationen politiskt mellan dagens världsledare?

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Sverige i beredskap

Andra världskriget år för år

Första världskriget bakgrund

Hitler

prezi-mac

Mellankrigstiden anteckninga

Vill ni se hela serien om Vietnamkriget finns den här: https://www.svtplay.se/video/16392678/the-vietnam-war/the-vietnam-war-aldrig-glomma

Info kring personer från Nazityskland

Första världskriget bakgrund

Orsaker världskrigen

Föreläsningar finns här:




Om Hitler:
Video:

Orsakerna till WW1

Glada 20-talet

Judendomen och Isalm (Merkurius HT-20)

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – 50

Vad?

Frågor från eleverna:

  • När skapades Judendomen?
  • Varför ska man kunna något om Judendomen?
  • Hur många högtider har Judendomen?
  • Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
  • Varför de konstiga kläderna?
  • Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
  • Hur många anhängare?
  • Väntar dom på gud?
  • Ljusstaken menoran?
  • Skulle religionen varit större utan förintelsen?
  • Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
  • Fastar dom runt jul?
  • Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
  • Hur ser en judes vardag ut?
  • Växande eller krympande?
  • Viktiga personer?
  • Omskärelsen?
  • Toran?
  • Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
  • Skillnader mellan kristendom, judendom och Islam?
  • När och hur uppstår Islam?
  • Vem var Muhammed och vad var hans roll?
  • Regler ex matregler vad gäller inom Islam?
  • Shia och Sunni?
  • Muslimska symboler, vilka finns?
  • Hur ser en muslimsk vardag ut?
  • Beskriv grundpelarna inom islam.
  • Vilka platser är viktiga inom Islam?
    Se instuderingsfrågor längst ner och på Gleeups planering
Till proven:
Eleven ska kunna jämföra de Abrahamitiska religionerna. Se likheter och skillnader mellan till exempel högtider, hur religionen praktiseras, grenar inom religionen. Känna till de olika begreppen inom religionen. 
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
 
Förankring i kursplanens syfte
* Förstå olika etiska ställningstaganden
* Ökad kunskap om vilken roll religionen spelar hos människor
 
Centralt innehåll från kursplanen
Religion:
  • Sambandet mellan religion och samhälle i olika tider och på olika platser.
  • Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.
  • Vardagliga och moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, ex konsekvens och pliktetik.
  • Judendomen
  • Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.
  • Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.
  • Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.
 
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Vi tittar på vad etik och moral står för. Går igenom de olika etiska modellerna och deras betydelse.
Vi resonerar, diskuterar och debatterar etiska frågeställningar utifrån olika etiska ställningar.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
  • Föreläsningar
  • Diskussion
  • Tankekarta
  • Film
  • Uppgifter
  • Läsa
  • Gruppuppgifter
  • Läsa berättande text
  • Googla
  • Frågor

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
V.45 –  Vi startar upp  Judendomen. Vad tror vi att vi vet? Vad undrar vi över/vill veta mer om? Hur får vi reda på detta?
Symboler, vilka och vad står dessa för?
Att fundera på i grupp: Det finns flera förklaringar till vad Davidsstärnan kommer ifrån och vad den betyder. Försök hitta så många olika förklaringar som möjligt och resonera kring vilken som som känns som den mest “trovärdig” förklaringen. Varför valde ni just denna?

V. 46 – Judendomen –
1 – Vardag inom Judensomen
2 – Inriktningar
3 – Judendomen i Israel.

V.47 – Judendomen –
Vad är Menoran?
Varför är färgerna Vitt och Blå/purpur speciella?
Vad är Dörrpostkapseln (mezuza)

V.48 – Isalm
V.49 – Islam
V.50 – Islam

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nivå

E

C

A

Analysera Judendomen, andra  livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Beskriva, förklara & se generella mönster. Kan beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Kan förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Jämförelser (inom och mellan några religioner och andra livs- åskådningar.) Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället.
Förklara orsaker och samband

(hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden)

Kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggd resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet.
Beskriva och ta olika

perspektiv (visar hur olika identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar)

Kan enkelt beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och utgå från några givna perspektiv.

Kan utvecklat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang. och kan utgå från flera givna perspektiv. Kan välutvecklat och nyanserat beskriva hur livsfrågor skildras i olika sammanhang.

och kan utgå från flera givna och dolda perspektiv.

Resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar
Förslag/slutsats/kärna Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar.
Begrepps- och modellanvändning i religion
Begrepp/modeller Kan använda  begrepp/modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp/modeller på ett väl fungerande sätt.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.

Judendomen

Innstuderingsfrågor: OBS dessa kommer fyllas på under hela avsnittet!!

Judendomen:
När grundades Judendomen?
Vilka högtider har Judendomen?
Fastar dom runt jul?
Var kommer Davidsstjärnan ifrån?
Vilka speciella kläderna använder man?
Vad kommer begreppet synagoga ifrån?
Hur många anhängare har judendomen?
Varför väntar man på en frälsare?
Ljusstaken menoran, varför är den viktig?
Om förintelsen inte ägt rum, hur tänker du att det hade påverkat religionen?
Varför tänker man att det var judarnas fel att Jesus korsfästes?
Varför äter man inte gris? och vad äter man av tradition?
Hur ser en judes vardag ut?
Är religionen växande eller krympande?
Vilka viktiga personer finns kopplat till Judendomen?
Omskärelsen, varför gör man den?
Tora, vad är det?
Sexuella läggningar vad säger judendomen om det?
Jämför kristendom och judendom. Vilka likheter och skillnader hittar du?

Frågor Islam:
1 – På vilka sätt är det fel att kalla islam för en ”arabisk” religion?
2 – Resonera om varför ordet sharia tolkas så olika av muslimer. Motivera och utveckla ditt svar genom att tänka på att tid, plats och person kan avgöra. Använd dels haram, dels halal. Försök att ge olika konkreta exempel i ditt svar.
3 – På vilka olika sätt kan ordet jihad tolkas?
4 – Berätta om de viktigaste muslimska högtiderna.
5 – Ge några exempel på att islam har påverkat samhället och samhället påverkat islam.
6 – Muslimerna är uppdelade i två stora grupper, vilka och varför?
7 – Varför bär muslimska kvinnor slöja?
8 – Vilka heliga skrifter har Islam
9 – Beskriv de fem grundpelarna inom Islam
10 – Vilken är Islams symbol?
11 – Vem leder gudstjänsten?
12 – Vilken veckodag är viktigast inom Islam?

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Merkurius veckobrev V.41

Oj vad veckorna går fort!
Vi börjar närma oss höstlov och en välbehövlig paus och återhämtning.

Veckan som gått:
Mycket spännande händer hela tiden, och denna vecka är inget undantag.
Veckan började för  Merkurius grön på livskunskap. (På måndag är det röds tur).
Sen har vår resa genom 1900-talet fortsatt. Vi har tittat på hur Hitler tog makten i Tyskland på 30-talet och sedan hur en så hemskt brott mot de mänskliga rättigheterna som förintelsen kunde äga rum. Oj vad eleverna har antecknat under dessa genomgångar!

Under torsdagen for eleverna iväg till Ingarö med Gottis och Malin i projektet “Friluftsliv”. Det blev en härlig, mysig och fantastisk eftermiddag med klassen. Vandring, göra upp eld med eldstål, inspektera grytor från istiden, sammarbeta, grilla, softa och hänga, i den fantastiska höstsolen boostade verkligen gruppen.

 

Kommande händelser:

Måndag V.42 – Merkurius röd på livskunskap
Fredag V.42 – Orienteringsdag (Schemabrytande) Mer information om dagen kommer på schoolsoft men dagen börjar och slutar enligt ordinarie schema.
Vecka 44 – Höstlov

 

Samhällsekonomi HT-20 Solen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.40 till 46

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.40 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 41 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.42 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.43 – Samhällsekonomi

V.45 – Slutspurt repetition EU

V.46 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2

Merkurius veckobrev V.38

Hej alla Merkuriusar!

Veckorna går och vi är har nu även klarat av nr 38. Bra jobbat till oss.
Projekten fortsätter att vara i fokus med våra elever. Tydligast är kanske uppgiften eleverna gjort i NO. Där observationer av sjöar låg i fokus under onsdagens eftermiddag.

Men de stora projektet pågår ständigt i “bakgrunden”. På vår väg mot den stora finalen fortsätter vi att bygga kunskap om hur Antiken såg, där både so och svenska har varit ämnen som kopplats till området.

För att skapa ett bredare historiskt perspektiv har eleverna i so nu resonerat och reflekterat över vilka orsaker som låg bakom det första världskriget. Frågan som lyftes var: Vilken var den tyngsta/största orsaken bakom kriget? Många fantastiska och genomarbetade tankar lyftes i gruppen.

Vi har även delvis hunnit gå igenom själva kriget. Ett område som väcker både förundran och förskräckelse.

Hur Skapar man förståelse för hur ett skyttevärnskrig under första världskriget gick till och hur miljö och känsla var??
Vi gjorde ett försök under fredagen med merkurius grön. Berätta gärna hemma om vad vi gjorde.

 

Kommande händelser:

V 39  21-23 sep Utv. samtal. Glöm inte att förbereda er. Vill någon av er möta oss digitalt så hör av er/boka en tid. 21/9 är det ingen mentorstid och 23/9 är hela dagen vigd till Utv-samtal.

V 41 5/10 mån Livskunskap Merkurius grön

V 42 12/10 mån Livskunskap Merkurius röd

V 44  Höstlov