Solens veckobrev V.45

Hej alla solar och solstrålar

Vecka 44 och höstlovet är nu passerat och vi går in i sista spurten inan jullovet. Bara lite drygt 5 veckor kvar.
Men det är händelserika veckor vi har framför oss.

Vecka 47 hålls den digitala gymnasiemässan.
På skolan kommer vi inte besöka mässan digitalt, däremot kommer vi under mentorstimmen på måndag V.47 gå igenom med eleverna var all information finns och hur man kan göra för att förbereda sig och göra ett digitalt mässbesök.
Vi hjälper även eleverna med att registrera sig för att kunna besöka mässan själva och med er vårdnadshavare.
(Länken för registrering kommer duka upp under måndagen den 22/11.)
Här är lite länkar som är användbara inför besöket:
https://www.gymnasiemassan.nu/for-besokare/foralder?sc_lang=sv-se
https://www.gymnasiemassan.nu/for-besokare/om-gymnasiemassan?sc_lang=sv-se
https://www.gymnasiemassan.nu/utstallarlista?sc_lang=sv-se

Påminnelse Prao:

Glöm inte att söka praoplats. (De flesta har nu löst detta men några få saknar fortfarande). Det är alltid bra att vara ute i god tid. Kanske ni vill praoa på samma plats både under hösten och våren? Kanske är det en ingångsport till sommarjobb, eller bara en möjlighet för er att öka ert kontaktnät och skapa goda meriter för framtiden.
Prao-blanketten hittar ni här: Praoblankett

 

Kommande händelser:

Vecka 47  –  Besök av Polarna

Röd måndag, grön torsdag.

Gymnasiemässa digitalt 25-27/11.

Vecka 48 –  Muntliga nationella prov

Vecka 50 – Prao

Vecka 51 – Sista skolveckan och julavslutning

 

Ha nu en fantastisk helg
Önskar Solens mentorer Gottis, Malin och Patrik

Historian, från 1938 till idag

Ansvarig/Ansvariga: Patrik, 
När, under vilka veckor? V.45-4

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad är bakgrunden (Orsakerna) till de stora världskrigen?
Vad händer under 1900-talet?
Vilka är personerna som påverkar utvecklingen under 1900-t?
Hur slutar konflikterna efter andra VK?
Vad händer mellan 1:a och 2:a VK?
Vad är kalla kriget och vilka är det viktiga aktörerna?
Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag?
Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under världskrigens tid?
Varför skedde denna utveckling och vilka konsekvenser fick händelserna på kort och lång sikt?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Se samband & orsaker

Göra jämförelser
Se ur olika perspektiv
Dra slutsatser
Ställa frågor
Kritiskt granska källor
Se konsekvenser

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Historia

* Världskrigen, orsaker, följder.

* Demokratisering i Sverige. Skapandet av politiska partier, folkrörelser (kvinnorörelsen) och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuteten och förändringen av synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

* Framväxten av Svenska välfärdssamhället.

* Historiska perspektiv på urfolket, samernas och övriga minoriteters situation i Sverige.

* Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens fall och nya maktförhållanden i Världen.

* Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

* Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

* Hur historia kan användas för att förstå hur den tid vi lever i påverkar deras villkor och värderingar. 

Religion

* Religionens roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

* Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

* Hur religion och andra livsåskådningar kan forma människors identitet och livsstilar.

 

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Föreläsningar
Uppgifter kopplade till förmågorna.
Det kommer ett förhör på Orsaker till världskrigen så förbered er.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker skriftligt i en analysuppgift kring Orsaker, ett filmprojekt kring efterkrigstiden och en muntlig analys efter att projektet är färdigt.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi utgår från Digitala läromedlet NE och google classroom som platform för planering. 
V.45 – Återkoppling från ÅK 8 (kolonialismen och första VK)
V.46 – Mellan två krig
STOPPA KRIGET!!!!
V.47 – Andra världskriget
Andra VK. Jobba med Orsaker och konsekvenser/Uppgifter (Sverige)
– Identifiera orsakerna bakom andra VK.
Jämför dessa med första VK och resonera kring vilka likheter men även skillnader du kan hitta. Vilka varningssignaler tänker du att man skall vara observant på i framtiden?
  • På vilket sätt påverkade de nationalistiska och Imperialistiska tankarna det som sker under denna period? (orsaker, konsekvenser)
  • Jämför första och andra världskriget. (Vilka likheter och skillnader kan du se på, Varför de startade? är det olika orsaker eller samma? Vilka är aktörerna (perspektiv)?
  • Varför fick världen två världskrig så nära inpå varandra? (orsaker, konsekvenser) (slutsats)
  • Vilka saker bidrog till att det blev ett andra världskriget?  (Orsaker/samband)
V.48 – Andra världskriget (Vad händer i Sverige?)
V.49 – Kalla kriget
V.50 – Prao
V.51 – Kalla kriget, Vilka spår finns kvar?
V.2 – Den moderna tiden
V. 3 – Den moderna tiden
V. 4 – Slut

Att tänka på.

Vilka är de stora händelserna under efterkrigstiden. Varför är de viktiga, d.v.s hur påverkar de?
Vilka förändringar sker för befolkningen både globalt och i Sverige?
Hur är var det at leva under denna period?
Varför var relationen så kall mellan öst och väst?

Hur kan vi idag se spår av denna tidsperiod? D.v.s hur påverkas vi idag?

Matris:

Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

För at förstå varför världen ser ut som den gör idag och varför vissa relationer fortfarande är problematiska behöver man ha koll på det historiska skeendet under 1900-talet

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

För att förstå varför samhället ser ut som det gör behöver eleverna ha en förståelse för vad som format vår tillvaro. Ex varför är relationen mellan Ryssland och USA som den är? Vilka spår har världskrigen lämnat hos oss? Vilka spår har efterkrigstiden lämnat? Vad gjorde Sverige till det välstatsland som det faktiskt är?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

  • Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Utvärdering

 

Utvärdering av projektet tillsammans med eleverna (Vad har fungerat? Vad behöver utvecklas? Engagerade projektet eleverna?):

 

Tänkbara frågeställningar att arbeta vidare med, pedagogiska tips och idéer:

Hur påverkar historiska händelser relationen politiskt mellan dagens världsledare?

Pedagogisk dokumentation

Länkar:

Sverige i beredskap

Andra världskriget år för år

Första världskriget bakgrund

Hitler

prezi-mac

Mellankrigstiden anteckninga

Vill ni se hela serien om Vietnamkriget finns den här: https://www.svtplay.se/video/16392678/the-vietnam-war/the-vietnam-war-aldrig-glomma

Info kring personer från Nazityskland

Första världskriget bakgrund

Orsaker världskrigen

Föreläsningar finns här:




Om Hitler:
Video:

Orsakerna till WW1

Glada 20-talet

Imperialismen och Industrialiseringen

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.45 – V.3

Vad?
Hur går Europeerna från upptäcktsresanden till att dominera världen?
Hur koloniserar Europa världen?
Franska revolutionen och Amerikanska frihetskriget
Slaveriet och triangelhandeln
Industriella revolutionen (huvudfokus)
Imperialismen

Frågeställning och följdfrågor
Hur börjar Europeerna upptäcka världen och vilka konsekvenser har detta för omvärlden?
Vilka konsekvenser skapar koloniseringen och Imperialismen? Kan vi se spår idag?
Vad är kolonisering och hur går den till?
Hur påverkas kolonierna av Industrialiseringen?
Vad är en revolution?
Varför uppstår Industriella revolutionen (Orsaker)?
Vad leder revolutionerna till (Konsekvenser, slutsatser)?
Vilka påverkas människor av de olika revolutionerna (perspektiv)?
Påverkar revolutionerna varandra (samband)?
Vad är en historisk källa?
Hur använde/används historiska källor?
Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
Förankring i kursplanens syfte

För att förstå vad som historiskt format den värld vi har idag behövs en kunskap i vårt förflutna. Dessa bakomliggande historiska händelser är vägen som bland annat leder till två världskrig.

Centralt innehåll från kursplanen
  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Den ökande världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, 

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Använda historiskt källmaterial: granska, tolka och värdera källor
Källkritik Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.
Historiebruk: Hur historia har använts och kan användas själv och av andra
Förklara orsaker och samband (hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställning- ar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden) Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda  resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

– Genomgångar där viktiga historiska aspekter och händelser tas upp

Med NE som läromedel.

– Titta på och resonera kring historiska källor

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom skriftliga resonemang och genom muntliga resonemang enskilt och i grupp

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

Vi följer planeringen på Gleerups: https://gleerupsportal.se/planering/20f04c3f-2de0-4f8d-aad2-8941797442d2

V.45 – Introduktion kring avsnittet. Europa ut i världen
Vägen till Indien – Vad möter Européerna?
Riken utanför Europa
B-POJKFS 
Uppgift Källövning 

V.46 – Fortsatt titta på de stora kolonisatörernas framfart
Triangelhandeln
Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen

V.47 – Franska rev forts
Sammanfattning och instuderingsfrågor Industriella revolutionen. Amerikanska frihetskriget och Franska revolutionen

V.48 -Franska rev – klart

V.49 – Forts Industriella revolutionen
Industriella revolutionen hela

V.50 – Industriella rev

V.51- Vi knyter ihop terminen

V.2 – Uppstart återkoppling Industriella rev

V.3 – Källkritik

V.4 – Slut
källövning-industriella-revolutionen

Innstuderingsfrågor:
Frågor till Industriella revolutionen: (Att använda inför provet)
Länk till Gleerups:
https://gleerupsportal.se/laromedel/historia-7-9/article/eec464f9-eda5-4297-ab60-298729db8562
1 – Vilka var orsakerna till att den industriella revolutionen kunde starta
2 – Vilken var enligt dig den viktigaste orsaken till industriella revolutionen
3 – Hur förändras förhållandet för ”vanliga” människor under denna period?
4 – Vad är det som gör att befolkningen ökar så mycket under industrialiseringen?
5 – Varför ökar urbaniseringen kraftigt under denna period?
6 – Vilka nya uppfinningar kommer man på och hur påverkad dessa (välj ut några)?
7 – Vilken förändring sker i Sverige under Industrialiseringen?
8 – Vad är det som gör att jordbruken kunde producera (odla) mer grödor än tidigare?
9 – Det behövdes kapital för industrialiseringen varifrån fick man det?
10 – Vad från industrialiseringen tänker du var bra?
11 – Vad från industrialiseringen tänker du var dåligt?
12 – Varför startar Industrialiseringen i Storbritannien och inte t.ex i Sverige?
Amerikanska och franska revolutionen:
1 – Vad är orsaken till att Amerikanska revolutionen inträffar?
2 – Varför vill inte kolonierna betala skatt?
3 – Beskriv vad som händer innan revolutionen (ex Boston Tea-Party)
4 – Vilka blir konsekvenserna av den Amerikanska revolutionen? (Ex landets styre)
5 – Vilka deltar i den Amerikanska revolutionen?
6 – Varför startar den Franska revolutionen?
7 – Hur ser samhället ut i Frankrike under 1700-talet? (ex ståndsamhällets uppbyggnad)
8 – Beskriv upplysningen, Vad är det för nya tankar som dyker upp? Vilka viktiga personer är en del av upplysningens idéer?
9 – Hur styrs Franske under denna period och vilken förändring sker?
10 – Berätta om stormningen av Bastiljen.
11 – Vilka viktiga personer är kopplade till Franska revolutionens tidsperiod?
12 – Vem var Napolion?
13 – Beskriv vad som händer efter Franska revolutionen?
14 – Vem van på revolutionen i Frankrike?
15 – Berätta om Winekongressen

Varför?

Sammanhang och aktualitet

För att förstå varför världen ser ut som en gör behöver vi känna till vår historia.
Varför är England (en liten ö i Atlanten) så mäktiga?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Litteratur:

Industriella revolutionen hela

Europeérna ut i välden (koloniseringen)

“Kampen om haven”

 

Film:

 

 

 

 

 

 

 

Solens veckobrev V.42

Hej solar!

Veckorna går och vi närmar oss med stormsteg höstlovet. Detta betyder att vi är halvvägs in i termin 1 av åk 9, Jösses vad tiden går fort.

Under veckan har vi åter haft fokus på samtal med SYV. Nu har alla haft möjlighet att ha sina samtal med Daniel och vi hoppas samtalen har skapat ytterligare klarhet inför gymnasievalet. Ta vara på den informationen ni fått så jobbar vi vidare mot att ni ska nå era mål.

Veckan har också gått i orienteringens tecken. Kanske inte bästa turen med vädret men bra kämpat solar!
Som en härlig avslutning har solen också haft sott första so-prov för läsåret. Vilket härligt engagemang och intresse för att lära det har varit hela vägen fram till provtillfället. Det är tydligt att eleverna dels tycket att området samhällsekonomi varit spännande och intressant men även sett att detta är något man “faktiskt” har nytta av i framtiden. BRA JOBBAT!

Påminnelse:
Glöm inte att söka praoplats. Det är alltid bra att vara ute i god tid. Kanske ni vill praoa på samma plats både under hösten och våren? Kanske är det en ingångsport till sommarjobb, eller bara en möjlighet för er att öka ert kontaktnät och skapa goda meriter för framtiden.
Prao-blanketten hittar ni här:
Praoblankett

Kommande:

Vecka 44 – Höstlov

Vecka 45 – Deadline för sommarpratet (Svenska)
Solen tar sitt spex-foto under mentorstiden.

Vecka 48 – Muntliga nationella prov

Vecka 50 – Prao

Vecka 51 – Sista skolveckan och julavslutning

 

Ha nu en fantastisk helg!

Önskar solens mentorer.

 

Solens veckobrev V.39

Hej alla solar

Då har vi kört utvecklingssamtalsvecka. Vilka härliga samtal vi haft och va kul att se vårdnadshavare igen även om det även denna gång var digitalt. Nästa gång vi ses hoppas vi på att det är IRL.

Under veckan har vi också djupdykt i samhällsekonomins fantastiska värld. Ett ämne som bjuder på mycket fakta och många begrepp men ändå fångar elevernas intresse.
Berätta gärna hemma om vad vi gått igenom. Det funkar ju både som repetition och som inbjudan till alla föräldrar i att vara delaktiga i det som sker.

 

Kommande:

Syv
Den 11/10 kommer de enskilda samtalen kring gymnasievalet dra igång.
Försök att förbereda er så mycket som möjligt inför dessa samtal. Ju mer förberedd du är ju mer får du ut av samtalet.

Prao
Vecka 50 kommer solen ha prao. Grundtanken är att eleverna själva försöker ordna sina praoplatsen. Detta är en del i träningen på att söka jobb. Alla har kanske inte lika lätt att hitta en plats så hjälp gärna varandra. Om ni vet någon som tar emot prao-elever eller ni kanske själva har prao-platser. Skulle det vara helt omöjligt att hitta en plats, hör av er till mentorerna så ser vi om vi kan hjälp till.
Mer info hittar ni i det bifogade dokumentet.

Praoblankett

Hoppas nu alla får en fantastisk helg och att solen är med oss.

Hälsningar solens mentorer.

Hållbar utveckling – Samhällsekonomi

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor? V.37 till 43

Vad?

Frågeställning och följdfrågor
  • Vad är Samhällekonomi?
  • Vad är Inflation?
  • Vad är Deflation?
  • Vad är det ekonomiska kretsloppet och hur fungerar de olika aktörerna?
  • Hur fungerar ekonomi mellan länder? (Ex. handel)
  • Hur hänger den globala ekonomi samman? (Varför påverkas länder av varandra?)
  • Vilka faktorer påverkar rika och fattiga länder?
  • Vilka faktorer driver marknaden?
  • Vad är produktionsfaktorer
  • Hur styrs landet Sverige?
  • Hur fungerar Sveriges demokrati?

 

Begrepp

  • Marknadsekonomi
  • Planekonomi
  • Blandekonomi
  • Kapital
  • Konkurrens
  • Marknad
  • Monopol
  • Oligopol
  • Kartell
  • BNP per capita
  • Realkapital
  • Stadsskuld
  • Konjunktur
  • Frihandel
  • Välfärd
  • Inflation
  • Offentlig sektor
  • statschef
    representanter
    riksdagsledamöter
    politiker
    partier
    demokrati
    region
    kommun
    landsting
    EU
    myndigheter
    förvaltningar
    maktdelningsprincipen
    författning
    grundlagar
    Europakonventionen
Övergripande mål från LGR11 2.2

 

  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

 

Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Samhällsresurser och fördelning 

•Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

•Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

•Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­ hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

•Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socio­ ekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

Förtydligande matris/förmågor:

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. export och import och landets ekonomi på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. höjd skatt och förändrad välfärd på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. skatteförändringar i samhället ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika ekonomiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Hur?

Hur ska vi arbeta?
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Veckoplanering, när ska vi göra vad?

V.37 – Samhällsekonomi
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/valja-foretagsform

 

____________________________________

V. 38 – EU – Som en del av Sveriges största handelspartner

V.39 – Samhällsekonomi – Genomgång

V.40 – Samhällsekonomi

V.41. – Samhällsekonomi. Övningar

V.42 – Slutspurt repetition EU

V.43 – Repetition. Prov

Litteratur och föreläsningar:

Prov Samhällsekonomi Öppna frågor

Anteckningar sam-ekonomi

Ekonomi

Key-notes. Samhallsekonomi nr 1presentation-2 Samhallsekonomi nr 2-presentation-1

– Artikel i DN – https://www.dn.se/ekonomi/brexit-blaser-upp-brittisk-inflation/

 

Info om partierna

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Som en del av projektet “Livet efter Lemshaga” är detta något alla måste ha djupare kunskap om. Hur landet styrs och hur vår ekonomi är uppbyggd är centralt för att kunna bli en del av det samhälle vi lever i.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

http://urskola.se/Produkter/167100-Justitia-Brott-i-grupp#Sasong-2