Merkurius veckobrev V.38

Hej alla Merkuriusar!

Veckorna går och vi är har nu även klarat av nr 38. Bra jobbat till oss.
Projekten fortsätter att vara i fokus med våra elever. Tydligast är kanske uppgiften eleverna gjort i NO. Där observationer av sjöar låg i fokus under onsdagens eftermiddag.

Men de stora projektet pågår ständigt i “bakgrunden”. På vår väg mot den stora finalen fortsätter vi att bygga kunskap om hur Antiken såg, där både so och svenska har varit ämnen som kopplats till området.

För att skapa ett bredare historiskt perspektiv har eleverna i so nu resonerat och reflekterat över vilka orsaker som låg bakom det första världskriget. Frågan som lyftes var: Vilken var den tyngsta/största orsaken bakom kriget? Många fantastiska och genomarbetade tankar lyftes i gruppen.

Vi har även delvis hunnit gå igenom själva kriget. Ett område som väcker både förundran och förskräckelse.

Hur Skapar man förståelse för hur ett skyttevärnskrig under första världskriget gick till och hur miljö och känsla var??
Vi gjorde ett försök under fredagen med merkurius grön. Berätta gärna hemma om vad vi gjorde.

 

Kommande händelser:

V 39  21-23 sep Utv. samtal. Glöm inte att förbereda er. Vill någon av er möta oss digitalt så hör av er/boka en tid. 21/9 är det ingen mentorstid och 23/9 är hela dagen vigd till Utv-samtal.

V 41 5/10 mån Livskunskap Merkurius grön

V 42 12/10 mån Livskunskap Merkurius röd

V 44  Höstlov

 

Mänskliga rättigheter. Från koloniseringen och framåt.

Ansvarig/Ansvariga: Patrik Bohjort
När, under vilka veckor? V.35— 45

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor)

Huvudfrågor:
Vilka konsekvenser har koloniseringen haft för världen?   (1900-2000 talet) (konsekvenser)
Varför utformades de mänskliga rättigheterna? (folkmorden) (Orsaker, samband)
Vilka blev konsekvenserna av de brott mot mänskliga rättigheter som skett efter koloniseringen? (konsekvenser)
Vad gjorde världen och varför? (Perspektiv)  (Slutsats)
Vad är mänskliga rättigheter?
När skapades de mänskliga rättigheterna och varför?
Vilken är skillnaden mellan folkmord och massmord? (Jämförelser)
Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan dessa brott mot MR? (Jämförelser)
Vad är rasism? (Begrepp)
Vad var/är apartheid?
Hur växer det fram? (Samband)
Vad var förintelsen?
Vad var och skedde i Gulag?
Vad hände i Rwanda 1994?
Vad gjorde Röda Khmererna i Kambodja?
Demokratins ursprung…Var, varför???

 

Begrepp:
Antisemitism
Kristallnatten
Konsentationsläger
Dödsläger
Den slutgiltiga lösningen
Numbergrättergångana
Getto
Pogrom
Lenin
Stalin
Gulag
Kommunismen
Antiken
Demokrati



Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Förankring i kursplanens syfte

Förstå varför mänskliga rättigheterna skapades
Kunna jämföra olika brott mot mänskliga rättigheter.
Se på historiska händelser ur olika perspektiv.
Förstå hur folkmord kan äga rum.
Se hur välden arbetar mot dessa brott men även dess brister.

 

Centralt innehåll

Historia:
  • Världskrigen, orsaker, följder. Förtryck, folkfördrivning och folkmord. Förintelsen Gulag.
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Vad kan historiska källor berätta om likheter och skillnader mellan människor idag och förr.
  • • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • Samhällskunskap:
  • FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeisk och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen:

Se nedan

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Grupparbete där eleverna arbetar med olika historiska händelser relaterade till folkmord.
Eleverna har styrda delar som ska finnas med i arbetet.
Detta kombineras med föreläsningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Redovisning sker inför gruppen med ett mediafokus.
Vi kommer avsluta med ett prov på kursen .
Vi använder NE som läromedel

Veckoplanering, när ska vi göra vad?:

V.35 – Uppstart och genomgång av mänskliga rättigheterna
V.36 – Varför finns de MR? Vägen mot demokrati.
V.37 – Vägen mot ett folkmord. Första världskriget
V.38 – Första VK och Rysska revolutionen. .
V.39 – Mellankrigstiden. Vägen mot förintelsen och förintelsen
V.40 – Efter MR – Kambodja och Rwanda
V.41 – Rwanda
V.42 – Barnkonventionen
V.43 –
V.44 – Lov
V.45 repetition och prov.
___________________________________
Uppgifter under resans gång
Pass 1 – Vad är mänskliga rättigheter? Var kommer de ifrån? Varför är det viktigt att vi har dessa?
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf
 – Vi resonerar först om vad MR är. Vad tänker eleverna är MR? Varför tänker eleverna att det finns MR?
Var tänker eleverna att dessa kommer ifrån?

____________________

Pass 2-  Rangordna de MR,vilka 5 är viktigast, vilka 3, vilken??

_____________________
Pass 3:
– Hur vet man att länder följer de MR?
– Vad är skillnaden mellan en konvention, resolution och en deklaration?
– Det finns frivilligorganisationer som jobbar för MR. Hitta två.
– Vilken skulle du kunna tänka dig att vara med i och i så fall varför just den?
– Varför tror ni att vissa länder bryter mot MR?
– I Fn´s säkerhetsråd förekommer något som heter veto, vad betyder det och vilka konsekvenser tänker ni att det får?
_________________________________
Vägen mot de mänskliga rättigheterna?? Från 500 f.vt till idag. Hur har det gått till??
Vilka viktiga kan vi hitta som har med Mänskliga rättigheter att göra?
_________________________________________

FN, Folkmord och brott mot mänskliga

______________________________________

Samerna Uppgift – Striden om Kallak (Samerna)
Diskriminering, Folkmord (Raul Wallenberg)
_______________________________________
Gulag + Förintelsen
Sovjet och Gulag
———-
Uppgift: 1 – Ta reda på lite mer om någon av regionerna i Gulag, exempelvis Vorkuta eller Kolyma. När upprättades lägren? Vad arbetade lägerfångarna i lägren med? Hur många fångar sändes dit?
2 – Det är svårt (inte omöjligt) att hitta detaljerad information. Vad kan det bero på?
3 -Vilka likheter och skillnader kan ni se mellan Gulag och Förintelsen?
———–
_______________________________________________________________
Rwanda & Kambodja, Vi går igenom folkmordet i Kambodja och ser eventuellt filmen “Hotell Rwanda”
Film och Röda Khmererna och folkmordet i Kambodja
Info om foklmordet i Kambodja: Röda Khmererna kambodja
https://urskola.se/Produkter/211083-Folkmordet-i-Rwanda-Hur-kunde-det-ske?cmpid=del:cl:20191013:urskola
_______________________________________________________________
Rwanda, repetition, träna
_____________________________________________________________
“Prov” Under veckan har vi flera förhör d.v.s korta prov.
_______________________________________________________________

Varför?

Sammanhang och aktualitet. Hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där:

Folkmord är något som den moderna världen sa aldrig mer fick inträffa efter förintelsen. trots detta är det något som regelbundet förekommer. Världen ser ibland på och ingriper ibland. Varför är det så. Och hur och vad har hänt under de senaste folkmorden?

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Arbetar med eleven som medforskare.
Utgår från varje individs olika förmåga.
Anteckningar:
Matris:
Historia:
Använda en historisk referensram: tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Förklara orsaker och samband

(samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folk- mord)

(hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i)

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade och relativt underbyggda resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om konsekvenser.
Beskriva (förklara och se samband) utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor. Kan  beskriva enkla samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Kan  beskriva komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Förslag/slutsats/kärna (till tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer)

(om människors levnadsvillkor)

Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda förslag/slutsatser på fortsättning med hänvisningar till det förflutna och nuet.
Historiska begrepp:
Historiska begrepp Kan för aktuellt område använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/på ett relativt väl fungerande sätt. Kan för aktuellt område använda historiska begrepp/dolda på ett väl fungerande sätt.
Samhällskunskap:
Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Kan redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen.
Länkar:
Film om mänskliga rättigheter: http://urskola.se/Produkter/144936-All-ratt-i-varlden-Varfor-manskliga-rattigheter
Barnkonventionen:
https://unicef.se/barnkonventionen
Tankekartor eleverna gjort:
Förintelsen:
Förintelsen föreläsning.

Merkurius veckobrev V.35

Hej

Under måndag och tisdag hade vi fullt fokus på sammanhållning och trygghet i ladan. För att lyfta detta hade vi under måndagen olika stationer med syfte att alla elever i ladan ska känna varandra och också känna sig trygga med varandra. Allt mynnade ut i den stadsorienteringen (Turfen) vi genomförde under tisdagen i Gustavsberg.  En dag där vi i gruppen med blandade elever från åk 7 till åk 9 utförde en digital orientering med sammarbetsövninger. Det blev två fantastiska dagar där eleverna visade upp sig från sin allra bästa sida.

Från onsdag drog ordinarie undervisning i gång. Våra elever ger sig nu in i åk 8 med allt vad det innebär.
Vi vill påminna om vikten av att ha med rätt material till lektionerna, komma i tid, ät frukost (så ni orkar) och försök att få till en planering. Att få en struktur på sina veckor kommer underlätta enormt inte bara kring era studier utan men fritid.

“Skärmtid” på elev-iPads.
Funktionen “Skärmtid” på elev-ipads ger vårdnadshavare en möjlighet att ställa in olika typer av anpassningar och begränsningar om man så behagar. Aktiverar ni funktionen “Skärmtid” så får ni skapa en egen pinkod och kan t.ex sätta en tidsgräns för mellan vilka klockslag iPaden får användas. .
Apple har en bra guide, länkad nedanför, som går igenom alla delarna för att ställa in “Skärmtid” och Lemshaga uppmuntrar vårdnadshavare att tillsammans med sina barn utforska möjligheten att hitta en hållbar balans mellan skola, skärmtid och annan fritid.
https://support.apple.com/sv-se/HT208982
Bild- och namnpublicering – bekräfta i Schoolsoft.
I början av varje läsår ber vi vårdnadshavare att i samråd med sina barn att ta ställning till om Lemshaga får publicera namn- och bild på barnet offentligt via skolans hemsida i form av klassernas veckobrev. Observera att vi aldrig skriver ut fullständiga namn på hemsidan utan använder oss utav förnamn samt i vissa fall första bokstaven i efternamnet.
I Schoolsoft finns en nyhet publicerad där vi ber er vårdnadshavare ta ställning till publicering av namn respektive bild. Frågan finns öppen att besvara i Schoolsoft frams till nästa fredag. Ett uteblivet ställningstagande tolkas som att namn och bild på elev ej får publiceras.

Info från Värmdö kommun:

 

Uppdatera kontaktinfo på SchoolSoft

Vi ber alla föräldrar och elever kontrollera sina uppgifter i SchoolSoft under “Min Profil”, så att de stämmer. Se till att all kontaktinformation är ifylld. Ni ändrar själva kontaktinformationen under “Min Profil” (telefon- och mobilnummer, e-post- och hemadresser, m.m).

Merkurius klasstelefon

Klasstelefonen kommer inte finnas kvar. Däremot kommer vi ha en telefon i Ladans arbetsrum. Dit kan du ringa på 08-586 313 14.

Schema

Era scheman finns nu på SchoolSoft. Detta är ett första utkast och kan komma att ändras.

Skåplås

Kom ihåg att ni ska ha godkända lås på era skåp. Om du inte har ett eget lås så  finns det att köpa från oss för 50kr.

Värdesaker

Vi vill påminna er att ni inte bör ta med er värdesaker till skolan. Det ni tar med er till skolan måste ni själva ta hand om och ansvara för. Detta gäller även dyrbara kläder och skor. Skolan ansvarar inte för värdesaker som försvinner.

Nötallergi

Vi vill påminna er alla att det är total nötförbud på hela skolan. Extra viktigt att ni tar detta på allvar nu då vi har mycket känsliga (luftburen!) nötallergiker i Ladan. Detta gäller även det som har spår av nötter.

Specialkost

Specialkost? Gå till hemsidan “Avtal, blanketter och informationsblad” fyll i och lämna till mentor. Detta gäller även er som önskar äta vegetarisk kost. Fylls inte dessa lappar i så får vi inte rätt kost med på utflykter.

Specialkost – blankett

Kommunikationspolicy

Vi vill påminna er alla att vi har ett kommunikationspolicy på skolan. Läs igenom den så att ni vet vad som gäller på skolan.

Kommunikationspolicy – Lemshaga

 

Kommande datum och aktiviteter:

V 37  9 sep Föräldramöte kl 18. Separat inbjudan kommer.

V 37  10-11 sep Elev foto

V 37  11 sep Lemshagaspelen

V 39  21-23 sep Utv samtal

V 44  Höstlov

 

Merkurius mentorer önskar er en trevlig helg.

Venus veckobrev V.20

Hej alla venusar med tillbehör 😉

Veckorna går fort och även om många börjar känna att sommarlovet är nära har vi en liten bit kvar så vi får inte ta ut ledigheten riktigt än. Men en liten andningspaus har vi ändå kommande vecka.

Kommande viktiga datum

Vecka 21 är en specialvecka.

Måndag: Studiedag
Tisdag/Onsdag: komma ikapp dagar framförallt för elever som varit hemma på grund av Covig 19.
Berörda elever är kallade av ämneslärarna.
Torsdag/Fredag: Lov

8 & 9/6 – Klassdagar. Mer info kommer

10/6 – Avslutning

Trevlig helg och trevlig vecka 21 önskar venus mentorer.

 

Venus veckobrev V.17

Hej alla venusfamiljer

Veckorna går och vi börjar nu se sommaren närma sig.
Skolan rullar på i princip som vanligt nu. Eftersom slutet på terminen kommer närmare så ökar också belastningen på uppgifter, prov och avstämningen. Hjälp till hemma att kolla av, stötta, planera och motverka stress.

Uppgifter, prov och läxor ligger fortsatt alltid på schoolsoft. Information om dessa finns på LPP med förtydligande detaljinformation på Google Classroom. Eleverna vet vart.

Vi vill också påminna om att ladda era Ipads och tangentbord (dessa behöver också vara med till skolan). Vi upplever nu att flera glömmer och behöver påminnas.

Vi har precis dragit igång ett filmprojekt med fokus på Kommun, landstinget, riksdag, regering och EU. Härligt att se sådan energi hos eleverna!

 

Lite saker att ha koll på framöver:
1/5 – Lovdag
13/5 – Skolans dag INSTÄLLD
18/5 – Studiedag
19/5 – Obligatorisk ”Ta igendag” för elever som har kommit efter, eller har haft hög frånvaro.
20/5 – Obligatorisk ”Ta igendag” för elever som har kommit efter, eller har haft hög frånvaro/Operation Lemshaga.
21-22/5 – Lovdagar
10/6 – Sommaravslutning (mer info om hur denna blir kommer senare).

Skolledningen uppdaterar regelbundet information om hur skolan hanterar rådande läge. Den informationen hittar ni på schoolsoft.

 

Venus mentorer önskar er alla nu en fantastisk helg.

Demokrati, val och EU + Källkritik

Ansvarig/Ansvariga lärare: Patrik Bohjort

När, under vilka veckor?  V.12- 20
V.20-23 Källkritik

Vad?

Frågeställning och följdfrågor

Hur fungerar vårt demokratiska val?

Vad händer före och efter valet?

Vem för rösta?

Hur och var fattas olika beslut?

Vad och varför finns EU, och vad gör man där?

Vilka problem kan man hitta kring digitaliseringen och demokratiska val?

Hur fungerar den Svenska demokratin?

Här hittar ni begrepp kopplat till detta avsnitt

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi ska gemensamt undersöka vad som är grunden för Sveriges demokrati.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Gemensamma reflektioner/diskussioner
Prov

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
Detaljerad planering hittar ni på Google Classroom!
Eleverna har fått en inbjudan till Classroom i ett mail.

V.12 – Introduktion.
Vad är demokrati och vad tänker vi kring begreppet?
Vad är demokrati? Vi tittar på vilka byggstenar som skapar en demokrati. Gleerups
Hur ser Sveriges demokrati ut?
Vad är en monarki?

Vad är politik? Gleerups avsnitt.
Vad tänker vi kring makt? Resonera om. Därefter Gleerups.

V.13 – Diktatur? Vad kännetecknar en diktatur?
Monarki eller republik – Vad är skillnaden?
Länder styrs på olika sätt. Vi utforska världen.

V.14 – Politiska partier – resonemang om demokrati till vilket pris som helst.

V.15 – Påsklov

V.16 – EU (hur ser ett resonemang ut?)
Källor är dom att lita på? Vi lyfter källkritik och vikten av att vara frågande till källors äkthet speciellt i valtider.
Maktens fördelning Landstinget och kommun

 

Uppgift till lektion
Ni ska förklara vad som händer efter valet. För att kunna göra det behöver ni svar på ett antal begrepp.
Ni ska ut på jakt efter dessa förklaringar.
Med hjälp av en Turf ska ni hitta vad begreppen betyder.
När ni samlat alla begrepp ska ni gemensamt sammanställa en förklaring till vad som händer efter valet.
Ni kan i sammanställningen ta hjälp av denna sida i Gleerups: https://gleerupsportal.se/laromedel/samhallskunskap-7-9/article/1c620563-dfc7-4133-91d5-33d2e3262764
Ni skriver sedan ner en förklaring i er grupp som ni lämnar till Patrik.
Ni har 90 min på er.

V.17 – Forts Sveriges demokrati – EU..  Filmprojekt

V.18 – EU

Frågor du kan träna på:
1 Vilken uppgift har EU?
2 Hur påverkas vi i Sverige av att vi är medlemmar i EU?
3 Är det bra att de tre olika beslutsnivåer: Riksdagen, landstinget och kommunen har olika ansvarsområden eller skulle det vara bättre om allt beslutades i riksdagen?
4 Ca 86 % av Sveriges röstberättigade gick och röstade. Varför är det viktigt att så många som möjligt röstar?
5 Vilka konsekvenser kan du se om många väljer att rösta blankt?
6 Det är en spärr till riksdagen på 4%. Tänker du att det är bra med en sådan spärr?
7 Vilka beslut påverkar dig mest, de som tar i riksdagen i landstinget eller i kommunen? Förklara hur du tänker.
8 Vilken uppgift har kommunen?
9 Vad gör landstingen och regionerna?
10 Vad är riksdagens uppgift?
11 Regeringen har flera uppgifter vad är dessa?
12Hur bildas en regering?
V.19 – Förberedelse och repetition
“Prov” (Kapitel i Gleerups “Så styrs Sverige”) Redovisningar
Riksdag, kommun, landstin
V.20 Avslutar Demokratidel. Uppstart källkritik
V.21 – Studiedagar/lov
V.22 – Källkritik
V.23 – Källkritik
Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen
Reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar:

1. Hur sociala, mediala,  ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar.

2. Hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

3. mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Reflektera, analysera och kritiskt granska:

Lokala, nationella och globala samhällsfrågor, demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande

Förklara orsaker och samband Kan föra enkla resonemang om orsaker och samband. Kan föra utvecklade resonemang om orsaker och samband. Kan föra välutvecklade resonemang om orsaker och samband.
Konsekvenser Kan föra enkla resonemang om konsekvenser. Kan föra utvecklade resonemang om konsekvenser. Kan föra välutvecklade resonemang om konsekvenser.
Perspektiv Kan utgå från några givna perspektiv. Kan utgå från flera givna perspektiv. Kan utgå från dolda perspektiv.
Jämförelser Kan göra enkla jämförelser om likheter eller skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader. Kan göra utvecklade jämförelser om likheter och skillnader mellan givna och dolda saker.
Slutsats/kärna: Kan redogöra för enkla och till viss del underbyggda slutsatser. Kan redogöra för utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser. Kan redogöra för välutvecklade och väl underbyggda slutsatser.
Söka och värdera källor: relevans och trovärdighet
Källanvändning och

källkritik

Kan använda olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt.

Kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt.

Kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Kan använda olika typer av källor på ett väl fungerande sätt.

Kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans.

Analysera samhällsstrukturer med hjälp av begrepp och modeller:
Begrepp och modeller Kan använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Kan använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt.

 

Orsaker och samband: Eleven kan förklara orsaker eller samband mellan ex. Demokrati och folkets möjlighet att påverka på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Konsekvenser: Eleven kan se konsekvenser av ex. Att man väljer att inte rösta i valet på en enkel, utvecklas eller väl utvecklad nivå.

Perspektiv: Eleven kan se ex. partiers förslag ur olika perspektiv som privatperson, företag, staten. För en högre nivå behöver eleven lyfta perspektiv från ex saker man själv upplevt, läst, eller något man tidigare arbetat med. För att visa på en större förståelse för helheten.

Jämförelse: Kan göra jämförelser mellan ex olika politiska system på ett enkelt, utvecklat eller väl utvecklat sätt.

Slutsats/kärna: Eleven kan dra skutsatser kring sina resonemang på en enkel, utvecklad eller väl utvecklad nivå.

Begrepp: Eleven använder enkla och vissa av de begrepp som hör till ämnet. För en högre nivå använder man begreppen på ett väl fungerande sätt och hela tiden.

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Nu pågår förberedelser för valet 2018. Vad är det som som händer i och med Sverige under och efter denna period?

Alla elever i åk 7-9 kommer att ha möjlighet att delta i skolvalet 2018

Länkar och litteratur

Här är länken till Gleerups lärobok och det kapitel som ligger i fokus under detta projekt

Övergripande mål från LGR11 2.2
  • kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
  • har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
Förankring i kursplanens syfte
  • refektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
  • analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,
  • analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,
  • uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
Centralt innehåll från kursplanen

Beslutsfattande och politiska idéer

  • Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
  • Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
  • Några olika stats­ och styrelseskick i världen.
  • Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
  • Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
  • Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
  • Demokratiska fri­ och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demo­ kratiska rättigheter och skyldigheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.