Kurre och Jösses resa

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.4 – 23

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur skriver vi en dagbok? Vad kommer Kurre och Jösse att vara med om? Hur skriver vi ur Kurre och Jösses perspektiv? Vilka bilder passar till min text? Ritade eller fotograferade. Hur läser jag min text med inlevelse så andra tycker den blir intressant? Hur är jag en god lyssnare?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom arbetet vill vi stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eftersom det är deras egna upplevelser och upplevelser bidrar det till att stärka elevernas medvetenhet och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Eftersom vi alltid har mottagare så får de snabb respons på det skrivna.

Skrivandet utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter,
det utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter

Uppgiften ger också möjlighet till mötet med olika typer av texter.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Vi vill att eleverna ska utveckla strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

I detta arbete tränar vi på att skriva i dagboksform och att skriva ur någon annans perspektiv. Vi tränar vår handstil så den är läslig.
Vi tränar på språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
När vi kommer tillbaka med gosedjuret berättar vi dagboksanteckningarna för de andra så vi tränar att lyssna och återberätta det vi skrivit vilket är viktigt att göra i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare tränar vi och denna gång är mottagarna klasskompisarna och läraren. Bilder och fotografier kan stödja dagboksanteckningarna.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.

Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att skicka runt ett gosedjur med en dagbok som eleverna ska skriva i. De kan även förstärka sin text med bilder, ritade eller fotografier. De ska ta hand om gosedjuret och den ska få följa elevens vardag i några dagar. De ska sedan skriva dagboksanteckningar utifrån gosedjurets perspektiv. Med gosedjuret följer en påse med dagbok, tandborste och tandkräm.

Uppgift
Detta ska finnas med i dagboken:
– Dag och datum
– Början på en dagboksanteckning.
– Jösses tankar, minst tre dagar
– Avslutning av dagboksanteckningar
– Ritade bilder eller fotografier
Eleven ska sedan i samlingen läsa upp sin text och visa bilder. De andra ska vara goda lyssnare och sedan får de ställa frågor och ge respons på texten och Jösses händelser.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Dagboksanteckningar

Bilder

Läsa och lyssna

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Alla elever får hem gosedjuret en varsin vecka. Den lämnas ut på fredagen och ska lämnas in på onsdagen veckan efter. 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Familjerna och klasskompisarna

Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi går vidare i skrivutvecklingen och vill att de ska få prova att skriva ur någon annans perspektiv. Vi får ta del av varandras vardag.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

– kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

– kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
– kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att eleverna får ta del av varandras vardag skapar vi förståelse och nyfikenhet för likheter och olikheter. När eleven får möjlighet att skriva utifrån sig själv och sitt liv utvecklas tillit till den egna förmågan. Vi visar nyfikenhet och intresse för varandra vilket stärker gruppkänslan och gemenskapen.

Läsning och läsförståelse

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.36-16

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Hur gör vi för att läsa med inlevelse och hur får vi flyt i läsningen? Hur gör vi för att förstå det vi läser och hur kan vi visa det?

Vilka olika sätt kan vi använda oss av för att träna upp läsningen, flytet och förståelsen?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva
I undervisningen skall eleverna möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
I mötet med olika typer av texter // skall eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.
Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

 

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läs- ningen efter textens form och innehåll.
• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skil- da delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, (bilderböcker,) kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berät- tande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslut- ning//.
• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

• Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
• Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Konkretisering av kunskapskraven

Du ska kunna använda de 5 olika läsförståelsestrategierna när du läser olika typer av text:
-att förutsäga (Spågumman)
-att ställa frågor (Reportern)
-att utreda oklarheter (Detektiven)
-att sammanfatta (Cowboy Jim)
-att se inre bilder (Konstnären)
Du ska kunna berätta om innehållet i texten muntligt.
Du ska kunna resonera om budskapet i texten och koppla det du läst till egna erfarenheter och åsikter.


Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar med ABC- klubbens läsebok och arbetsmaterial som läxa och på lektionerna med hjälp av läsfixarna.

Vi arbetar med skolverkets material “Uppdrag språklyft”. Där tränar vi läsförståelsen på många olika sätt.

 

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi använder arbetsboken “Diamantjakten” och vi gör andra uppgifter som tränar läsning och läsförståelsen.Vi skriver och ritar i skrivboken.

Vi skapar en egen Detektivbok där vi samlar våra uppdrag från “Uppdrag språklyft”

 

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Varje vecka arbetar vi med ett kapitel i Läseboken. Vi använder oss av olika läsförståelsestrategier. Vi förutspår, vi söker och tar reda på svåra ord och fraser, vi sammanfattar, vi ställer frågor och vi skapar inre bilder.

Vi arbetar även med tillhörande kapitel i Arbetsboken som innehåller läsförståelseuppgifter som ska utföras på olika sätt.
Kapitlet vi läser under veckan skickas även hem som läxa med tillhörande läxbok med läsförståelsefrågor.
Detta sker som ett kontinuerligt arbete under både höstterminen och vårterminen.

 

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Genom att strukturera läsningen ger vi eleverna den träning de behöver. Vi ser familjen som ett stöd i detta arbete och uppmuntrar dem till läsning varje dag. Vi uppsöker bokbussen och tar vara på andra tillfällen att förkovra oss i litteraturen och andra uttrycksformer som ger lust till läsning.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att vi använder oss av olika ingångar för lärande ger vi alla elever möjlighet att lyckas. Vi låter eleverna uttrycka sina känslor, kunskaper och åsikter på olika sätt. Vi lär oss lyssna på varandra och visar respekt för varandras olikheter. Vi utmanar varandra i att synliggöra våra tankar och ideér.

Vi skriver

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.35 – 43

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad behöver vi träna för att andra ska kunna läsa det jag skriver? Vilka skiljetecken finns och hur använde vi dem? Hur ska vi bygga våra berättelser för att de ska vara intressanta att läsa?

Hur gör vi när vi skriver texter på datorn?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Eleverna utvecklar sin skrivförmåga. De ska skriva en läslig handstil och de ska kunna skriva en enkel text på datorn. De utvecklar förmågan att använda skiljetecken, skriver med mellanrum på orden, stavar vardagliga ord på ett riktigt sätt.

Vi utvecklar förmågan att skriva berättelser med inledning, handling och avslut. Vi utvecklar förmågan att med beskrivningar skapa en mer målande text.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.
Handstil och att skriva på dator.
Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
Alfabetet och alfabetisk ordning.
Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexte


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning.
Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi repeterar formandet av bokstäverna och hur vi skriver meningar. Vi använder oss av andningslinjerna för att få ett gemensamt språk.

Vi använder datorn som verktyg för att lättare kunna redigera våra texter.
Vi tränar på att använda skiljetecken på ett riktigt sätt.

VI tränar på stavning med hjälp av språkbiten.
Vi tränar på att skriva berättelser med inledning, handling och avslut.
Vi tränar på att utveckla användandet av beskrivningar

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Genom kontinuerlig feedback på olika skrivuppgifter arbetar eleverna utifrån sina egna uppsatta mål.

Vi använder oss av en skrivmatris för att eleverna ska kunna värdera sina egna arbeten och kamraterna ska kunna ge respons på den skrivna texten.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.36

Vi repeterar alfabetet och hur bokstäver formas, deras förhållande i storlek med hjälp av andningslinjerna. Vi skriver en kort text i vår finskrivningsbok,Marie läser.
Vi tränar på att skriva berättelser på datorn. Det gör vi två och två. Vi använder stavningsprogram och provar oss fram med stavning.

V.37-39
Vi gör egna småböcker och med hjälp av rubriker, sagotärningar, bilder skriver vi berättelser.
Vi skriver berättelser på datorn enskilt eller i par
V.42
Vi arbeta med brev och begrepp kring det
Begreppen:
brev, avsändare, adress, frimärke, levererat, mottagare
Vi skriver egna brev till en hemlig kompis i klassen.
Under terminen skriver vi och får brev från våra brevkompisar på Fågelviks skola.

V.43-45
Vi gör en Vt-rutin utifrån frågan “Hur tror du att det var att leva förr i tiden?” Utifrån en bild från en skola “förr i tiden” skriver eleverna en egen berättelse. Vi skapar en rubriks genom att fundera vad vi behöver tänka på när vi skriver en berättelse. Vad är viktigt att tänka på? Vi gör ett utkast, vi kamratbedömmer med hjälp av rubric. Eleverna reviderar sin text och till sist läser läraren och ger sin bedömning.
V.35-43
Vi arbetar med “Uppdrag språklyft” och gör uppgifterna i Detektivbyrån.
V.47- 51
Vi skriver faktatexter, se egen LPP


Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Våra brevvänner på Fågelviks skola. Hembygdsföreningen.

Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi fortsätter utveckla elevernas språkutveckling när det gäller skrivförmågan. Med hjälp av andningslinjerna från bokstavslandet har vi ett gemensamt språk.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi stöttar elevernas i att utveckla sin tilltro till sin egen förmåga. Vi ser gruppen som resurs och arbetar tillsammans med att utveckla vår språkliga förmåga. Arbetet ska kännas meningsfullt och vi försöker hitta olika ingångar och använder olika uttrycksformer. Genom våra brevvänner får vi verkliga mottagare.

Detektivbyrån

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg
När, under vilka veckor? V.36-43, Uppdragen V.45-50

 

Vad?

 

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad behöver vi ta reda på för att skapa deckare? Vilka ingredienser ska finnas med?

Förbättrar vi vår läsförmåga och läsförståelse genom att använda oss av lässtrategierna och uppdragen i berättelsen?
Kan vi genom det här sättet att arbeta utveckla vår skrivförmåga?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom valet av genre vill jag stimulera deras lust till att läsa och att skriva egna texter. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmågan att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.
Eleverna ska ges möjlighet att möta olika slags texter. Undervisningen bidrar till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.’

utveckla sin förmåga att:

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.


Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.
Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi läser texten om Sally Smart. Med lässtrategiernas hjälp tränar vi läsförståelsen. Vi får olika uppdrag som ska lösas. Vi lär oss nya ord. Vi har samlingar och samtalar om texterna och våra uppdrag.VI samlar alla våra arbeten i en bok som vi själva skapar.


Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Vi redovisar genom att vara aktiv i samtalen. Vi skapar våra Detektivböcker där vi samlar allt vårt material. Vi skapar texter som både lärare och elever resonerar på.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.36-37
Vi läser de två första kapitlen i “Detektivbyrån”. Vi samtalar om handlingen genom att ställa frågor och återberätta händelser. Vi skapar oss inre bilder av det lästa och ritar bilder till texten. Vi lär oss nya ord som är obekanta för oss och som finns med i texten.

1. Rita en bild av Piffy som du tror hon ser ut. Gissa vem du tror är skurken och berätta varför du tror det.
2. Läs texten om Robert Dufva och rita en bild av honom och hand rum.
3. Vi skapar en framsida till vår bok. Rubrken är “Detektivbyrån”
4. Samla deckarordlista
V.38
1. Återberätta förra kapitlet. Ställa frågor.
2. Samtala om orden till nya kapitlet
3. Läs texten högt
4. Återberätta och ställ frågor. Muntliga svar i helgrupp.
Dela ut texten om Robert och ge dem i uppgift att läsa texten och sedan rita rummet med Robert i. Rita detaljer.
V.39
Vi arbetar med de kapitel som vi inte hunnit helt färdigt med.
V.40
Detektivbyrån del 3
Sammanfatta kapitel 2
ord och fraser
läsa kapitlet
Ställa frågor till det lästa
Tankekarta för att beskriva Einar Tvär
Indelnng i deckarpar
Personbeskrivning muntligt till kompisen
Rita och skriv din beskrivning av Einar
Frågor om texten + svar
Detektivbyrån kapitel 4
V.43
1.
-Vi sammanfattade ledtrådarna hittills
– Vi läste kapitlet
– Vi sammanfattade vad som hände genom frågor
2. Eleverna fick 5 beskrivningar på personer i berättelsen. De fick gissa på vilka de var och sedan rita bild till beskrivningarna.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Vi kollar om det är någon annan klass på skoan som arbetar med deckargenre. Vi tar kontakt med biblioteket för ett besök med boksamtal.

Varför?


Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi fortsätter använda lässtrategierna för att fortsätta utveckla elevernas läsförståelse. Eleverna möter olika bokgenre och deckare är något som många väljer. Det finns mycket ny litteratur i denna genre för yngre läsare.


Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som kraftfull resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Genom att dokumentera vår process kan vi tillsammans följa elevens språkutveckling.

Svenska djur / faktatexter

Ansvarig/Ansvariga: Marie Moberg, Karoline Wallbeck- Hallgren
När, under vilka veckor? V.47-49

Vad? Svenska djur – faktatexter

Frågeställning (och följdfrågor):

Vad behöver vi komma överens om för att ett grupparbete ska fungera?

Vad är viktigt att ta reda på för att skriva en faktatext? Hur skriver vi en faktatext ? Vad ska finnas med för att texten ska vara intressant att läsa?

Hur kan vi med hjälp av tankekartan ge varandra hjälp att revidera och förbättra våra texter?

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra.

utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Svenska

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

No

Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer tillsammans skapa ett gruppkontrakt för att bestämma hur vi tycker att samarbetet i gruppen ska fungera.

I gruppen skapar vi en tankekarta över vad vi vill ska finnas med i våra faktatexter. Det som är viktigt att ta reda på om djuren.

Alla får välja ett eget djur som intresserar dem. De ska ta reda på fakta utifrån kriterierna på tankekartan. De ska sedan skriva en faktatext om djuret.

Eleverna ger varandra respons på texten utifrån kriterierna på tankekartan.

Gemensamt funderar vi ut hur vi kan redovisa våra texter. Vi samlar olika exempel som gruppen kan välja på.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Skapa gruppkontrakt, skriva faktatexter, redovisa på något sätt gruppen bestämt

Bedömning sker genom observationer, kamratbedömning, skriftlig inlämning av faktatext, redovisningen

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

V.47-48

Skapa grupper om 3 elever

Gruppkontrakt /överenskommelse om hur arbetet ska fungera i gruppen.

Välja djur

Göra tankekarta med kriterier som ska finnas med i faktatexten

V.48-49

Läsa om sitt djur.

Samla fakta

Utifrån kriterierna skriva fakta till texten.

Bearbetar texten och hitta bilder etc.

V.49-51

Redovisa och sammanställa faktatexterna till en bok

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?

Varför?

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi har skrivit olika slags texter och väljer nu att utveckla förmågan att skriva faktatexter vilket har en annan struktur än en berättande text.

Eleverna visar stort intresse till djur därför väljer vi det som ingång till faktatexterna.

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Genom att låta elevernas egna erfarenheter och förförståelse vara ingången till ämnet ges eleverna inflytande i sitt eget lärande. När eleverna äger processen så blir den autentisk. Vi tar hänsyn till elevernas olika sätt att lära sig och använder oss av olika ingångar och uttrycksformer. Genom samarbete och dialog utvecklar eleverna sin förmåga att ta ansvar i gruppen.

En läsande klass

Ansvarig/Ansvariga: Annika Hysing
När, under vilka veckor? v.36 – v.50

 

Vad?

Frågeställning (och följdfrågor):

– Vad är läsförståelsestrategier och hur använder vi dem?

 

Förankring i kursplanens syfte – Förmågor vi utvecklar i detta projekt:

Genom att visa eleverna hur man använder de olika strategierna hoppas vi kunna ge dem verktyg för att kunna utveckla sin läsförmåga och använda de olika lässtrategierna i sin läsutveckling.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

 

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Handstil och att skriva på dator.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.
  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.
  • Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.
  • Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

 

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.



Hur?

Hur ska vi arbeta?

Genom att ställa olika typer av frågor på olika typer av texter blir vi medvetna om att svaren går att hitta på olika nivåer i texten. Frågor på raderna kan besvaras med information som står klart och tydligt uttryckt i texten. Frågor mellan raderna kräver att läsaren hittar ledtrådar i texten. Att man gör inferenser och drar egna slutsatser utifrån det man får reda på och sin egen kunskap. För att svara på frågor bortom raderna krävs att vi använder våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Det handlar om dig själv, ditt möte med texten och hur texten påverkar dig

Tillsammans ska vi prata om vad läsning är och att man måste förstå det man läser för att det skall vara meningsfullt att läsa. Vi kommer att träna oss på att förstå det vi läser flera gånger i veckan.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

Kontinuerligt diskutera våra texter tillsammans.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Vi kommer att arbeta med en läsande klass flera gånger i veckan under hösten.

Vilka utomstående kan berika/gagnas av projektet?



Varför?

 

Sammanhang och aktualitet (hur kopplas projektet till vad eleverna gjort tidigare, till deras liv och till samhället omkring oss och det som sker där):

Vi vill använda lässtrategierna för att fortsätta utveckla elevernas läsförståelse.

 

Övergripande mål från LGR11 2.2:

kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi arbetar Reggio Emiliainspirerat, därför lyssnar vi in och tar tillvara vars och ens unika sätt att lära. Varierade kreativa arbets- och uttrycksformer möjliggör olika ingångar till lärande
Vi ser gruppen som en resurs för lärande. Genom delaktighet och ansvarstagande utvecklar våra elever både sin självkännedom och sin samarbetsförmåga. Genom att dokumentera vår process kan vi tillsammans följa elevens språkutveckling.