Uranus veckobrev v.47

Hej alla i Uranus!

Tack för en rolig vecka!

Matematik

Ni kan räkna med mycket bråk en tid framöver! 

Vi har nämligen börjat på ett nytt kapitel i matten där vi introducerar begreppet bråk. Vi startade med att träna på att utgå från en hel och att dela i lika stora delar. Hur vet man att delarna är lika stora? Finns det fler sätt en ett?  Alla fick pröva själva med papper och saxar och diskutera med varandra och komma på fler lösningar. Vi fick lära oss hur man skriver en halv i bråkform.

Sedan provade vi att dela en helhet i fyra lika stora delar. Att en del kallas en fjärdedel och att alla dessa delar bildade en hel. Därefter lärde vi oss att uttrycka flera fjärdedelar i bråkform och använde oss av det när vi arbetade med olika problemlösningsuppgifter. Vissa tyckte det var spännande att utforska fler delar, så därför fick vi även exempel på till exempel åttondelar!

Svenska

Denna vecka har vi en ny text och denna gång var det en serie som hette “Katten Nils”. Vi diskuterade på vilket sätt är bilderna viktiga i en serie? Vi har lyssnat, läst i par samt enskilt. Utifrån texten har vi arbetat med ordförståelse, hur olika ord för känslor kan uttryckas i bild samt stavning, adjektiv, vokaler samt dubbeltäckning.

Engelska

Eftersom det vara länge sen vi hade engelska så körde vi på med två engelska lektioner. Vi lärde oss ord på kroppsdelar genom att leka, sjunga, titta på film och arbeta med att skriva och göra övningar i vår arbetsbok. En övning tyckte barnen särskilt mycket om och det var när de skulle säga till varandra på engelska vilka kroppsdelar kompisen skulle rita på en tom kropp. Det blev riktiga fantasifigurer!

Hem och skola

Information från fritids:

Nu är det dags att anmäla era tider inför jullovet!

23/12 stänger kl.15.00. Den 2/1-22 öppnar vi igen och har öppet fram till skolstart. Vi vore tacksamma om ni fyllde närvaro/frånvaro så snart som möjligt! Två veckor innan lovet stänger schoolsoft för anmälningar.

Info från klassföräldrarna

Lördag 4 december bjuder klassföräldrarna in barn, pedagoger och föräldrar till en stunds mingel med korvgrillning och fika.

Vi ses utomhus på Ingarö spontanidrottsfält.
Det kommer finnas grillkorv med bröd, kaffe, te, dricka och fikabröd. Vi kommer ta ett ”frivilligt inträde” samt ha lite försäljning för att få in pengar till klasskassan. Vänligen anmäl er så fort som möjligt via länk i mail som skickades 21/11.

Vi hoppas att många har möjlighet att komma!

Hej alla luciasångare och luciasångarföräldrar!

Nu drar det ihop sig för lucia på Lemshaga. Vi har ganska få rep i år så det är jätteviktigt att du är med de gånger vi ses. Se även till att öva på de inspelningar som finns i körens Classroom!

Luciafirandet är kl 8.00-8.25. Lilla kören träffas i Villan kl 7.45, färdigombytt!

OBS! För er i lilla kören, läs all info i länken nedan!

Lucia info 2021

Vi ses! /Jonas

Julavslutning

Årets julavslutning firas den 22 December i Gustavsbergs kyrka och är uppdelad i tre sittningar.

Årskurs F-3 har avslutning kl 17.15-18.00.

På grund av kyrkans maxantal är tyvärr endast elever välkomna in i lokalen, vi har som hopp att kunna få till en storbildsskärm utanför, men tyvärr ingen tur ännu. Fika säljs av årskurs 5 utanför kyrkan.

Kommande händelser:

  • 13/12 – Vi firar Lucia i Amfiteatern. De elever som ska vara med i luciatåget (de som är med i kören denna termin) ses i Villan redan kl.7.40 (ombytta och klara). Mer information står ovan från vår musiklärare Jonas.
  • 22/12 – Julavslutning i Gustavsbergs kyrka.
  • 11/1 – Vårterminen startar.

Nästa vecka

Måndag- Morgonfritids/sovmorgon

Tisdag- Bild (gröna gruppen)

Onsdag- Idrott inomhus

Torsdag – Bild (röda gruppen) Läxan tillbaka

Fredag- Ny läxa delas ut

 

Vi önskar er en trevlig Helg!

 

/ Sara, Hanna och Mattias

Sara Sandström, sara.sandstrom@lemshaga.se

Hanna Svedlund, hanna.svedlund@lemshaga.se

Mattias Olsson, mattias.olsson@lemshaga.se

Fritids MG: 08-586 313 27

 

 

Uranus veckobrev v.46

Hej alla fantastiska i Uranus!

Tack för en fin vecka!

Barnboksveckan

Denna vecka har vi uppmärksammat barnboksveckan! Vi har pratat om flera olika kända författare. Flera böcker har innehållit kända karaktärer, så som Mumin, Mamma mu och kråkan, Musse och Helium, Bamse, Ronja m.m. Men vi har även lyft några av våra äldre kända sagor och karaktärer såsom Pelle svanslös, Nils Holgerssons resa, Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin och Hattstugan.

Under torsdagen fick alla barnen presentera sina medtagna böcker i samlingen för varandra. Barnen tyckte det var väldigt roligt och det var stor variation på vilka böcker man hade valt. De fick berätta titel, författare, illustratör, vad boken handlade om och varför man tyckte om just den boken. Vi skrev sedan en bokrecension. 

Svenska

Vi har utforskat, läst och skrivit egna argumenterande texter. Texten vi arbetat med heter “Jag vill ha en leguan!” som handlar om en pojke som så gärna vill ha en leguan och ger sin mamma flera argument till varför de borde skaffa en. Vi läste sedan en “modelltext” som hade rubriken “Klassfest oftare”. Texten hade rubrik, två argument och en slutkläm.

Sedan fick barnen bestämma vilken sorts argumenterande text de ville skriva och öva på att formulera övertygande argument. Det blev texter som argumenterade för att få ett eget husdjur, pool och rutschkana på skolgården, mer gymnastik m.m.

NO

Under torsdagen startade vi upp ett nytt projekt kring nordisk mytologi och väsen. Detta ska vi arbeta med veckorna innan jul.

Hur har människor förr i tiden försökt förklara det de inte förstår? Vilka gudar trodde man på? Varför trodde man på olika väsen? De är en del frågor vi ska ta reda på. Vi kommer samarbeta med Cissi på bilden och göra något riktigt spännande! Vi har nämligen fått veta av Cissi att Lemshaga har en helt egen skoltomte…

Han började som stalltomte när det fanns djur här på Lemshaga. När de sedan försvann, flyttade vår tomte upp i skogen. Men när tomten började höra liv och rörelse, barnskratt och röster förstod han att något på gång! Han vågade sig tillbaka och bor numera på Lemshaga där han smyger omkring. Som tur är är han en väldigt snäll tomte som gärna hjälper till. Är det något man inte hunnit göra, kan man en morgon upptäcka att någon varit där och fixat klart!

 

Skola och hem

Hej alla luciasångare och luciasångarföräldrar!

Nu drar det ihop sig för lucia på Lemshaga. Vi har ganska få rep i år så det är jätteviktigt att du är med de gånger vi ses. Se även till att öva på de inspelningar som finns i körens Classroom!

Luciafirandet är kl 8.00-8.25. Lilla kören träffas i Villan kl 7.45, färdigombytt!

OBS! För er i lilla kören, läs all info i länken nedan!

Lucia info 2021

Vi ses! /Jonas

Fritids

Nu är det dags att anmäla era tider inför jullovet!

23/12 stänger vi 15:00. Vi öppnar sedan den 3/1-22 och har öppet fram till skolstart.

Vi vore tacksamma om ni fyllde i detta så snart som möjligt, den 2/12 stänger anmälningarna i schoolsoft.

Julavslutning

Årets julavslutning firas den 22 December i Gustavsbergs kyrka och är uppdelad i tre sittningar.

Årskurs F-3 har avslutning kl 17.15-18.00.

På grund av kyrkans maxantal är tyvärr endast elever välkomna in i lokalen, vi har som hopp att kunna få till en storbildsskärm utanför, men tyvärr ingen tur ännu. Fika säljs av årskurs 5 utanför kyrkan.

 

Kommande händelser:

  • Luciafirande 13/12 kl.8.00 i amfiteatern.
  • 13/12 – Vi firar Lucia i Amfiteatern. Information från Jonas Lucia info 2021
  • Julavslutning den 22 December i Gustavsbergs kyrka kl 17:15- 18:00.
  • 3/1-22 Fritids öppnar igen (korrigerat datum).
  • 5/1-22 Fritids stänger 15.00 (dag före röd dag).
  • 10/1-22 Planeringsdag! Skola och fritids stängt.
  • 11/11-22 Skolstart 8.20.

Nästa vecka

Måndag- Morgonfritids/sovmorgon

Tisdag-  Friluftsliv, ta med frukt och vattenflaska

Onsdag- Idrott inomhus

Torsdag – Läxan lämnas in

Fredag- Ny läxa delas ut, veckans elev.

 

Vi önskar er en trevlig Helg!

/ Sara, Hanna och Mattias

Sara Sandström, sara.sandstrom@lemshaga.se

Hanna Svedlund, hanna.svedlund@lemshaga.se

Mattias Olsson, mattias.olsson@lemshaga.se

Fritids MG: 08-586 313 27

 

Learn English – Second Book

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Hanna Svedlund

När, under vilka veckor? HT-20 – VT-21

 

Vad?

  • Vi lär oss grunderna i det engelska språket.

 

Frågeställning och följdfrågor

  • Hur kan vi på ett lekfullt sätt våga använda oss av det engelska språket?
  • Vilka ord och fraser är viktiga för att kunna börja kommunicera på det engelska språket?

 

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2

  • kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

 

Förankring i kursplanens syfte

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

 

Centralt innehåll från kursplanen år 1-3

Kommunikationens innehåll

  • Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.
  • Intressen, personer och platser.
  • Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.

 

Lyssna och läsa — reception

  • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.
  • Enkla instruktioner och beskrivningar.
  • Olika former av enkla samtal och dialoger.
  • Filmer och dramatiserade berättelser för barn.
  • Sånger, ramsor, dikter och sagor.
  • Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

 

Tala, skriva och samtala — produktion och interaktion

  • Enkla presentationer.
  • Enkla beskrivningar och meddelanden.
  • Sånger, ramsor och dramatiseringar.
  • Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

 

Hur?

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske kontinuerligt under lektionerna vid samlingar samt vid grupparbeten och enskilt arbete.

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

  • Vi följer arbetsgången i arbetsboken. Utöver det leker vi lekar samt sjunger sånger på engelska. Vi läser/lyssnar på engelska böcker samt ser på olika engelska kortfilmer.

 

Fraser vi lär oss under respektive kapitel:

 

  1. School
  • “This is a book”
  • “What is this?”
  • “It is a ruler”

 

  1. Activities
  • “She can sing”
  • “What can you do?”
  • “I can climb”

 

  1. Clothes
  • “He is wearing shorts”
  • “What are you wearing?”
  • “I am wearing a …”
  • Vi läser berättelsen “Floppys bath”.

 

  1. Body
  •  “He is tired”
  • “How are you?”
  • “I am angry/happy/sad….”
  • Vi läser berättelsen “Floppy the hero”.

 

  1. Food
  •  “He likes bread”
  • “What do you like?”
  • “I like cheese/tomato/cucumber….”
  • Vi läser berättelsen “The barbecue”.

 

6. At home

  • “The ball is under the sofa”
  • “Where is the robot?”
  • “It is on the lamp”
  • Vi läser berättelsen “A cat in the tree”.

 

  1. Toys
  • “He has a ball”
  • “What do you have?”
  • “I have a kite/ball/skipping rope……”
  • Vi läser berättelsen “The jumble sale”.

 

Varför?

Sammanhang och aktualitet

  • Vi vill skapa en tillåtande miljö där alla vågar uttrycka sig på engelska. Vi samtalar tillsammans och i par för att alla elever ska få möjlighet att få talutrymme. Vi skapar en miljö där alla känner sig välkomna att samtala i gruppen.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Utvärdering

  • Utvärdering av projektet sker kontinuerligt tillsammans med eleverna.

Min fantastiska kropp!

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Hanna Svedlund

När, under vilka veckor? HT-21

Vad ska vi göra?

Människokroppen och våra känslor.

Hur ska vi arbeta?

  • Vi kommer att läsa ur boken “Känsloboken” och ha diskussioner kring det som skrivs om det olika känslorna.
  • Vi ser på programserien “Maskinen kroppen” av Eva Funck.
  • Vi kommer under projektet ha skapande projekt tex. Röd ljus, skelett, lungor.
  • Ämnesövergripande arbete tillsammans med idrott och hälsa samt friluftsliv.
  • Vi skriver faktatexter om de olika känslorna och organ i vår kropp.

Veckoplanering, när ska vi göra vad?

v.35- v.37 Känslor (glad, ledsen, arg och oro) Friluftslivet- vi utforskar och lär oss om våra sinnen.

v.38 Människokroppen, Vad vet vet vi? Vad vill vi ta reda på? Skelettet.

v.39 Människokroppen, muskler.

v.40 Människokroppen, hjärnan och nervsystemet.

v.41 Människokroppen, hjärtat och blodet.

v.42 Människokroppen, lungorna.

v.43 Människokroppen, matens väg genom kroppen. Avslut- utflykt till Naturhistoriska riksmuseet.

 

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Svenska

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter.

Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap.

NO

Eleven berättar om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa.

Sammanhang och aktualitet

Centralt innehåll från kursplanen

NO
Kropp och hälsa

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Svenska

Berättande texter och sakprosatexter

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Informationssökning och källkritik

Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Förankring i kursplanens syfte

Svenska

  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa.

NO

Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av systematiska undersökningar. Som en del av systematiska undersökningar ska eleverna, genom praktiskt undersökande arbete, ges möjlighet att utveckla färdigheter i att hantera såväl digitala verktyg som annan utrustning. Eleverna ska ges förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

 

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Vi kommer att använda oss av Visible thinking-rutiner för att undersöka och upptäcka tillsammans.

 

Elevers delaktighet

Genom att vi använder oss av olika ingångar för lärande ger vi alla elever möjlighet att lyckas. Vi låter eleverna uttrycka sina känslor, kunskaper och åsikter på olika sätt. Vi lär oss lyssna på varandra och visar respekt för varandras olikheter. Vi utmanar varandra i att synliggöra våra tankar och ideér.

Dock´n Roll

Ansvarig/Ansvariga lärare: Sara Sandström och Hanna Svedlund

När, under vilka veckor? HT-21

Vad?

Dock’n’roll introducerar på ett lekfullt och humoristiskt sätt grundläggande musikaliska begrepp för musikundervisningen på lågstadiet. Serien presenterar allt ifrån puls, tempo och rytm till olika instrument samt hur rösten och texten påverkar musiken.

Frågeställning och följdfrågor

Vad är musik? Vad är puls, tempo, rytm och takt? Vad är skillnaden på höga och låga toner? På vilka sätt kan vi använda rösten? Vad är vers och refräng? Vad är klangfärg och dynamik? Vilka olika instrument finns och hur låter dom? Vad är noter? Hur gör man en låt utifrån en text? Vad menas med ett framträdande?

Övergripande mål från LGR 11 – 2.2, Förankring i kursplanens syfte, Centralt innehåll från kursplanen samt kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

Musik är en uttrycksform och en viktig del av samhällets kulturliv. Syftet med skolans musikundervisning är att skapa förutsättningar för delaktighet i olika musikaliska sammanhang, både som lyssnare och som utövare av olika musikaliska genrer. Undervisningen ska bidra till att eleverna får såväl kunskaper i att använda röst, instrument, digitala verktyg och musikaliska symboler, som tilltro till sin egen förmåga. Centrala delar i musikundervisningen är att spela och sjunga, skapa och gestalta samt analysera och samtala. Programserien tar upp centrala delar ur innehållet i årskurs 1-3:

  • –  hur rösten som instrument kan användas med variation av rytm, klang och dynamik
  • –  hur rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar kan användas för att musicera och komponera musik
  • –  exempel på enkla musiksymboler i form av noter
  • –  exempel på övningar för sång och spel i olika former, imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner, enkla

    former av musikskapande och gestaltning av sånger

  • –  exempel på hur associationer, tankar, känslor och bilder kan kommuniceras när man lyssnar på musik

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi arbetar med ett avsnitt varje vecka. Varje avsnitt har en tydlig struktur som bygger på att ett musikaliskt begrepp eller en aktivitet introduceras. Ett fantasidjur presenteras, som föreställer en artist, och artisten har just detta musikaliska begrepp eller fenomen som sitt problem.

Avsnitten bygger på två dimensioner som båda är centrala för musikundervisning, dels introducerar vi begrepp och tekniker för att lyssna på och skapa musik, dels erbjuds en ram för att leka med musik.

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

 

Veckoplanering, när ska vi göra vad?
  1. Betty Beat, Puls – tempo och takt
  2. Kenny Klang, Klang – klangfärg och dynamik
  3. Ronny Rhythm, Rytm – ”sväng”
  4. Tommy Ton,Tonhöjd – höga och låga toner
  5. Vicky Voice, Rösten – olika sätt att använda rösten
  6. Tony Tangent, Sound – olika instrument
  7. Fanny Form, Form – vers och refräng
  8. Nelly Note, Noter – notvärden
  9. Wendy Word, Text – göra låt utifrån text
  10. Lenny Live, Framträdande – dans och show

Varför?

Sammanhang och aktualitet

Syftet med programserien är att erbjuda en musikalisk verktygslåda för att utveckla förmågan att lyssna, sjunga, spela och skapa musik. Varje avsnitt ger inspiration till att ta vidare det som händer i programmen till elevernas eget musicerande och skapande.
Lärarhandledningen är tänkt att vara till stöd för den undervisningen.

Musikutövande i många barns liv består just av lek vilket är viktigt att knyta an till. Barn identifierar sig med och härmar artister, de leker att de spelar ett solo på elgitarr, att de är musikkändisar med en egen YouTube-kanal, att de är med i en musikvideo och så vidare. Man kan jämföra det med att barn kan låtsas att de läser en tidning innan de kan läsa. Att lära sig musik innebär både att socialiseras in i en praktik, till exempel att känna till hur man gör som publik på en konsert, hur det fungerar att sjunga i en kör eller annat, och att tillägna sig musikaliska byggstenar för att kunna lyssna, spela och skapa med. Båda aspekterna är lika viktiga. Byggstenarna kan vara just vedertagna begrepp för att beskriva och kommunicera om musiken såsom puls, rytm och tonhöjd.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

Våra arbeten och lärprocesser sätts i ett verkligt sammanhang och kommuniceras till verkliga mottagare. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt utveckla sin egen unika personlighet. Gruppen är en kraftfull resurs för lärande.

Välkomnandets etik ska visa sig i såväl i mötet mellan människor som i den miljö som vi är med och skapar tillsammans. Vi ger var och en möjlighet att utveckla sin relationskompetens och samtidigt sin egen unika personlighet. Vi ser varandra som kompetenta och goda individer med behov av att bli bekräftade som sådana. Vi utmanar varandra att ta risker och våga misslyckas för att kunna växa och utvecklas.

Elevers delaktighet och ansvar

Hur förtydligar vi för eleverna målen och förväntningarna kring ämnet/projektet så att var och en ska få möjlighet till inflytande, delaktighet och ansvar?

Vi lyfter målet och syftet med lektionen vid varje start och låter eleverna genom olika rutiner vara med i samtalet och låter det styras genom deras frågor, intressen och erfarenheter.

Utvärdering

Utvärdering av projektet, tillsammans med eleverna.

Vi är lyhörda på elevernas respons under projektet och försöker tillgodose deras intressen.

Jakten på Jack- läsförståelse

Jakten på Jack

Ansvarig/Ansvariga: Sara Sandström och Hanna Svedlund

När, under vilka veckor? v.45- 51

Vad?

Läsförståelse – vi övar upp vår förståelse för det lästa.


Frågeställning (och följdfrågor):

  • Vad är läsförståelse?
  • Vilka strategier kan man använda sig av för att förstå en text?
  • Hur kan vi praktiskt använda strategierna för att förstå en text?

Övergripande mål från LGR11 2.2:

“Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning..”

  • Kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild…
  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Förankring i kursplanens syfte:

  • Undervisningen skall stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva
  • I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskap om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa.
  • Undervisningen skall bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Centralt innehåll från kursplanen med en förklaring som eleverna ska förstå:

Läsa och skriva

  • Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Tala, lyssna och samtala

  • Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Berättande texter och sakprosatexter

  • Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, (bilderböcker,) kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter.
  • Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Kunskapskrav, aktuella delar av matrisen

  • Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt.
  • Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse.
  • Eleven kan föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.
  • Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter.

Hur?

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att läsa boken “Jakten på Jack – Trolldom i Gamla stan” av Martin Olczak och Anna Sandler. Vi läser 1 kapitel varje vecka. Efter läsningen kommer eleverna, i mindre grupper, att få arbeta tillsammans med läsförståelseuppgifter. De kommer även att få arbetat med svåra ord och uttryck.  Lärarhandledningen till boken är framtagen av Malin Wedsberg.

De kommer att använda sig av olika läsförståelsestrategier när de läser texten så som; förutsäga handling, ställa frågor till texten (vem, vad, när, hur varför, var), utreda oklarheter, sammanfatta samt se inre bilder.

Tidsplan, när ska vi göra vad?:

Varje läser och arbetar vi med ett kapitel. Vi använder oss av de olika läsförståelsestrategier. Vi förutspår, vi söker och tar reda på svåra ord och fraser, vi sammanfattar, vi ställer frågor, reder ut och ser inre bilder.

Kapitel 1 – Början på ett äventyr

Svåra ord och uttryck:

  • muttrade, susade förbi, avlägsen släkting, föreståndarinnan, busstermina­len, myllret, folkvimlet, orden fastnade i halsen, mullrande, sommarvin­ den smekte mina kinder, det kröp i hela kroppen, skeva

Kapitel 2 – Gömstället

Svåra ord och uttryck:

  • bakgård, meckade, mutter, väldoftande, kokvrån, i den stunden, skymtade, föremål

Kapitel 3 – En gåtfull upptäckt

Svåra ord och uttryck:

  • gåtfull, takåsar, trevade, dammet yrde, bläck, ålderdomliga, droskan, ting, förödande, ljudligt, allvarsam

Kapitel 4 – Bettys berättelse

Svåra ord och uttryck:

  • vetenskapsmän, folktro, vindsloft, farit illa

Kapitel 5 – Ett möte i mörkret

Svåra ord och uttryck:

  • ljuset fladdrade, knäpptyst, märkliga förmågor, nådens år, oförstående, långa kliv, gränderna, stjärnorna glittrade över hustaken, klapperstenar­na, vågorna kluckade, dimslöjor, konditorier, dunklet, skimrade i månens sken, tjöt så det ekade, igenbommad, piren, varsamt, glipan

Kapitel 6 – Rurik

Svåra ord och uttryck:

  • vågorna som skvalpade, gömman/gömma (substantiv), vätte, blängde, hukade, återkomst, sneglade, förbluffad, hur i hela världen, hejdlös, svartkonster, skälvde, gestalter, frustade

Kapitel 7 – Jakten börjar

Svåra ord och uttryck:

  • massvis, vidunderligt, bryggfästet, blockerade, rosslade, bravad, ett belåtet flin spred sig, öronbedövande, vinden piskade, mitt jubel fastnade i halsen

Kapitel 8 – En ovanlig människa

Svåra ord och uttryck:

  • tog skydd bakom, vinddraget, bemästra, skugglika figurer, tappade höjd, kyrkspiran, träden kastade långa skuggor, betraktade, ett är säkert, tankar­ na for runt, det brände i bröstet

Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?

  • Bedömningen kommer att ske allt eftersom både när vi läser och skriver.

Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet

  • Genom att vi använder oss av olika ingångar för lärande ger vi alla elever möjlighet att lyckas. Vi låter eleverna uttrycka sina känslor, kunskaper och åsikter på olika sätt. Vi lär oss lyssna på varandra och visar respekt för varandras olikheter. Vi utmanar varandra i att synliggöra våra tankar och ideér