Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden

Ämne: Teknik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg
När: 
v. 2-12

Varför?

Vi ska tillsammans ta oss in i en värld av programmering och konstruktion. Genom en spännande rymdresa blir vi inspirerade till att utveckla våra kunskaper inom teknik och programmering, men även våra kunskaper om rymden. 

Vad? 

Leia och björndjuren knäcker rymdkoden är ett arbetsmaterial som är framtaget av Rymdstyrelsen, Kodcentrum och Mattecentrum och som låter oss följa med de små björndjuren Obi, Wan och Zen ut i rymden.

Vi kommer under rymdäventyrets gång möta både programmeringsutmaningar, men även utmaningar som handlar mer om att bygga och konstruera.

Hur?

Vi kommer tillsammans att läsa och lyssna på berättelsen om Leia, Obi, Wan och Zen inledningsvis under varje lektion för att sedan arbeta med något av de uppdrag som tillhör kapitlet vi just läst. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande och experimenterande ges i alla delar av lektionen.  

Möjligheter – Då eleven praktiskt tillåts skapa med relativt fria ramar så finns ges möjlighet för tänkande stort utrymme. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Eleverna tar del av varandras tänkande kontinuerligt under hela processen. 

Miljö – Med hjälpa av exempelvis iPads får eleverna möjlighet att själva skapa och experimentera, och på så sätt synliggöra sina tankar. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Tid

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 50-51

Varför?

Vilken tid börjar vi? Hur lång är rasten? När ska vi äta? Vi delar hela tiden upp våra dagar i tid, och tid är något som alltid är med oss. 

Vi kommer i detta avsnitt att titta närmare på just tid och på hur klockan fungerar. Hur många sekunder är 1 minut? Och hur många sekunder är 7 minuter? Klockan är nu 7 minuter över 12 och vi ska äta lunch halv ett – hur lång tid är det kvar? Den här typen av frågor, och många andra, kommer vi tillsammans att utforska. 

Vad? 

  • Omvandla minuter och sekunder
  • Omvandla timmar och minuter
  • Tidsskillnad
  • Beräkna tid

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Statistik

Statistik

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 49-51

Varför?

Statistik är något vi möter i vardagen hela tiden. Vi kanske ser statistik när vi bläddrar i en tidning, möter statistik när vi tittar på tv eller stöter på statistik när vi läser en bok. Att förstå statistik hjälper oss att kunna ta in information om massvis med olika saker i livet (vilket ofta kan vara väldigt spännande!). 

Vi kommer arbeta med olika typer av statistik, lära oss att tolka och tyda men även att själva skapa. 

Vad? 

  • Läsa av och tolka tabeller och diagram
  • Skapa egna tabeller och diagram
  • Stapeldiagram, linjediagram och cirkeldiagram
  • Göra egna undersökningar och presentera resultaten

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.

Jupiter december 2022

Hej alla vårdnadshavare och elever i Jupiter!

Vi går nu in i december och närmar oss jullovet, och även slutet av mellanstadiets första termin, med stormsteg. I det här månadsbrevet tittar vi tillbaka på månaden som gått och riktar även blicken en liten bit in i framtiden. 

Teknikprojekt: Katamaran

Eleverna har i flera veckors tid under tekniklektionerna arbetat med att konstruera segelkatamaraner. I grupper har de skissat, gjort ritningar ur olika vyer, planerat materialåtgång och slutligen även påbörjat själva konstruktionsarbetet. Efter att alla byggen färdigställts kommer vi utvärdera våra konstruktioner, se vad som gick precis som vi hade tänkt och fundera över om vi kunde gjort någonting annorlunda.

I vår kommer katamaranerna att ge sig ut på jungfrufärd vid Södersved för att se om båtarna faktiskt flyter, om seglet fungerar som det ska och kanske även undersöka vilken katamaran som seglar snabbast (!). Mer info om detta kommer längre fram. 

Under katamaranprojektet har vi bland annat övat på innebörden av hållfasthet, sammanfogning av olika material, hur olika delar samverkar, att synliggöra våra intentioner, att dokumentera vårt arbete, att utvärdera och planera, att fatta beslut och välja tillvägagångssätt och att samarbeta. 

Det är helt fantastiska byggen som eleverna gör! Här nedan kommer ett litet smakprov. 

Schackfyran

Ett av de nya projekten vi tagit oss an är schack och Schackfyran! Schackfyran är världens största schacktävling och vi i Jupiter har bestämt oss för att delta. Nu i torsdag fick vi besök av Simon från Schackfyran som gick igenom hur tävlingen fungerar och gav några supertips som vi kan använda oss av när vi spelar.

Tävlingen kommer att äga rum i anslutning till Globen-området i vår, och fram till dess kommer vi att hjälpa varandra genom att dela med oss av våra olika schackerfarenheter så att alla ska känna sig trygga. Det fina med Schackfyran är att alla elever som deltar får poäng och att alla kan vara med, oavsett förkunskaper.

Schack fyller flera fina funktioner. Inte nog med att schack har visats sig ha positiv inverkan på koncentrationsförmågan, det abstrakta tänkandet och förmågan att planera, utan det gynnar även det sociala samspelet. Vi kommer att få tillfälle att öva i olika konstellationer tillsammans med olika kompisar och på så sätt lära av varandra.

 

Varma hälsningar,

Jupiter-teamet (genom Sofia)

Bråk

Bråk

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 42-46

 

Varför?

Hur stor del av pizzan åt Stina? En halv? En fjärdedel? En hel? 

Skolverket beskriver bråk som en del i det centrala innehållet för matematiken. Ni har tidigare mött bråk i lågstadiet – nu bygger vi vidare på den kunskapen och tar den ett steg längre. 

Vi försöker att förstå hur bråk fungerar och hur bråk används i vardagliga situationer. Genom att arbeta med konkret material, genom att testa och experimentera och genom att diskutera med våra klasskamrater kommer vi öka vår förståelse för bråk! 

 

Vad? 

  • Tal i bråkform
  • Bråk med lika värde
  • Jämföra och storleksordna bråk
  • Tal i blandad form
  • Addera och subtrahera bråk
  • Del av helhet och del av antal

 

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

 

Matematikens fem förmågor

Inom matematiken talas det ofta om de fem förmågorna; problemlösningsförmågan, begreppsförmågan, metodförmågan, resonemangsförmågan och kommunikationsförmågan. Dessa förmågor arbetar vi med under varje matematiklektion.

Problemlösningsförmågan handlar om att formulera och lösa problem, samt att värdera valda strategier och metoder. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna tränar på att hitta på flera olika sätt att lösa uppgiften. Vi arbetar kontinuerligt med frågor som ”Hur vet vi det?”, ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt? för att hjälpa eleverna att utveckla sin problemlösningsförmåga. 

Begreppsförmågan innebär att kunna använda och analysera matematiska begrepp och sambanden dem emellan. Varje mattelektion har alltid ett tydligt fokus på ett eller flera matematiska begrepp som vi diskuterar tillsammans. 

Beträffande metodförmågan läggs tonvikten på att kunna välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar. Under lektionerna, när de olika matematiska begreppen behandlas, diskuterar vi olika typer av metoder. Eleverna får möjlighet att ge förslag på olika metoder och läraren ger ytterligare exempel på hur uppgifter kan lösas. En fråga som ständigt återkommer är ”Finns det fler sätt?”.

Resonemangsförmågan handlar om att kunna föra och följa matematiska resonemang. Resonemang är en central del i Singaporemodellen, och under varje lektion tränar eleverna på att resonera kring uppgifter, lösningar och metodval. Genom att förklara för klasskamrater och lärare sätter eleverna ord på sina resonemang och läraren hjälper till genom att modellera och genom att ställa relevanta följdfrågor. 

Kommunikationsförmågan innebär att kunna använda matematiska uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation är centralt i Singaporemodellen och under varje lektion övar vi på att kommunicera vår kunskap i olika former; muntligt, skriftligt, med bilder och med konkret material. 

 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.  

Multiplikation och division

Multiplikation och division

Ämne: Matematik
Årskurs:
4
Ansvarig:
Sofia Landberg och Catrin Colliander
När: 
v. 39-42

Varför?

Nu går vi in i kapitel 3 som handlar om multiplikation och division, och har precis lämnat addition och subtraktion bakom oss. Eller har vi det? Nej, såklart inte! Exempelvis är ju multiplikation samma sak som addition – fast upprepat flera gånger. Allting hänger ihop och utgör grunden i all matematik. 

I kapitel 3 riktar vi blicken mot de två räknesätten multiplikation och divison och utforskar grunderna i räknesätten, likheterna emellan och utforskar metoder för att kunna ta oss an dem. 

Vi övar bland annat på att välja lämpliga metoder, förstå de matematiska begreppen samt att se sambanden dem emellan. 

Vad? 

  • Multiplikationstabellerna 1 till 10
  • Multiplicera och dividera med 10 och 100
  • Multiplicera och dividera tvåsiffriga tal
  • Se samband mellan multiplikation och division
  • Division med rest

Hur?

Vår matematikundervisning utgår från Singaporemodellen – ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse, dialog, samarbete och tydlig lektionsstruktur. I stort sett varje lektion innehåller följande delar. 

  1. Vi utforskar – Varje lektion inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans. 
  2. Vi lär och övar – Vi undersöker fler lösningar tillsammans i Läroboken och fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter som är snarlika startuppgiften. 
  3. Mattelogg – Vi dokumenterar, reflekterar och sammanfattar vårt lärande. 
  4. Jag övar – Vi arbetar sedan vidare självständigt i Övningsboken som innehåller uppgifter för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. 

Tillskillnad från en del andra läromedel så sker inte lärandet enbart eller till största del i den egna färdighetsträningen utan den ses här istället som ett komplement till det lärandet som sker sammantaget i alla lektionens delar. 

CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsetts under alla delar av matematiklektionen. 

Möjligheter – Singaporemodellens uppbyggnad och de olika lektionsdelarna skapar ett klassrum där tänkandet synliggörs. 

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.

Rutiner – En av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share. 

Interaktion – Att interagera är under matematiklektionerna och enligt Singaporemodellen nödvändigt. Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande. 

Miljö – Vi arbetar ständigt med konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. 

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet.