Lpp Lemshagas historia och för 100 år sedan

Ämne: So
Årskurs: åk 3
Ansvarig: Cecilia Hulin
När: v. 36-41

Varför?

I vår kursplan i “Samhällsorienterande ämnet”  SO kan vi läsa om att det är viktigt att vi lär oss om vår värld och hur den är uppbyggd. Detta för att kunna förstå varför vårt samhälle ser ut som det gör idag. I det centrala innehållet så står det att alla ska få möjlighet att få uppleva närmiljöns historia. Vi kommer därför titta på platsen vi är på varje dag och miljön runt om vår skola. Detta för att ta reda på hur allt såg ut
för ca 100 år sedan.

Vad?

Syfte är att utveckla kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer I vårt projekt kring Lemshagas historia kommer du att få ta dig tillbaka i tiden för att uppleva hur Lemshaga såg ut för länge sedan och hur det var att leva på den tiden. Vi kommer besöka olika platser som är betydelsefulla för människor som levde här. Vi kommer få höra berättelser om dessa platser för att lära känna vår historia. Vi kommer ta reda på vad som var viktigt för denna plats.

Begrepp: Dåtid, förr, nutid, nu, framtid, jämföra, likheter, skillnader, levnadsvillkor, kristendom, boende, skola, fritid/lekar, uppfostran, barnjungfru, pigor, drängar, barnkammare, potatislov, by och stad, Aga, kateder, skamvrå, kristendom, utedass, lie, förfäder,- höger och vänster regeln,

Hur?

Vi läser och arbetar utifrån Libers faktabok som heter  ”Boken om SO 1-3” s. 14-23 och arbetsbok. Vi tar upp sidor/bilder på vår smartboard, diskuterar och svarar på frågor gemensamt.

Vi bygger upp en tankekarta utifrån deras förförståelse och varefter vi lär oss något nytt fyller vi på den med olika färger för att se hur mycket mer kunskap vi samlar på oss. Denna tankekarta blir sedan underlaget för en muntlig redovisning för att se att begreppen befäst.

1. Vi diskuterar begreppen dåtid, nutid och framtid där läraren säger ord/ meningar där eleverna får gissa var de ligger i för tid tex lie, droska, utedass, plast, mobil, rymdskepp, plog, osv. Vi ser på bilder utifrån dessa 3 begrepp och ställer frågor.
   

2. Ritar en bild och beskriv med ord (Vi ritar med kolkritor på vitt papper) Hur tror du att Lemshaga såg ut för 100 år sedan? Vilka byggnader tror du fanns? Vilka djur levde här? Vilka människor bodde här? Vad tror du att människorna som levde på Lemshaga arbetade med? Hur försörjde de sig?
   
   
3. Vi skriver faktatexter om det vi lärt oss. Vi lyfter hur viktigt det är med källkritik. Eleverna fundera över om de uppgifter vi googlat fram verkligen kan stämma. Är det rimligt?
   
   
4. Läxa:  Elever får intervjua farmor, farfar, mormor eller morfar om hur det var förr. Genom sina frågor ska de få mer kunskap om hur skolan var under deras uppväxt, kristendomens roll, tekniska saker och jämföra nu och då. Intervjuerna redovisades i mindre grupper och tillsammans i helklass fyllde vi på tidslinjen/tankekartan med ny kunskap. Eleverna får berätta om deras intervjuer. Kanske är det någon som vill bjuda in sin vän till klassen.
   
   
   
5. Ser film om “ Att vara barn för 100 år sedan”, början på 1900-talet. Då det var stor skillnad mellan fattiga och rika, pojkar och flickor, fritids fanns inte. osv.
   
   
6. Du kommer få träna din förmåga att se kristendomens roll i skolan förr i tiden genom att vi gemensamt läser beskrivande texter, ser filmer, läser skönlitterärt som “Madicken”, diskuterar och analysera hur vi ser att kristendomens roll i skolan var.
   
   
7. Inom NO kommer vi att titta närmare på uppfinningar från förr, Utifrån deras förkunskaper och en sexfältare ska eleverna nu fundera kring någon uppfinning – ta reda på när den uppfanns, – när den kom till Sverige, – vem som uppfann den och vilken betydelse den fick. De fick välja vilken uppfinning de ville och googla det de skulle ta reda på. De jobbade i par och var återigen tvungna att komma överens, kommunicera och samarbeta. Det är inte lätt att förstå allt som står till exempel på wikipedia och andra sajter, men med frågorna som stöd gick det bra.
   
   

9. Vi tittar på hur Lemshaga såg ut för länge sedan utifrån hemsidor: https://djurhamn.eu/marinmuseum-djurhamn/glimtar-u-v-rmd-shistoria#lemshaga, https://bexander.org/Historia/lemshaga/
10. Vi skriver en faktatext om Lemshaga och gör en övning där eleverna får placera ut olika händelser på en tidslinje i deras bok. 
    
    
11. Vi utforskar “Ryssmuren” och funderar längs vägen på olika frågor. När vi kommer till Villan får vi höra om muren och vad historien berättar. Vi kommer här skriva en faktatext. 
    

13. Vandring till gamla brofästet. Vi tittar på bilder från då bron var i bruk och får höra berättelser om hur människor tog sig över bron. Vi tittar även på den nya bron, kanske bygger vi våra egna broar. 

14. Vi tar del av bilder av Lemshaga slott för att se och höra dess historia. Varför kallas huset för slott? Vilka har bott här? 

15. Vi har i åk 2 besökt Gustavsberg och undersöker våra byggnader där. Tar oss in till Gustavsbergs porslinsmuseum och får höra mer om vårt porslin här i Gustavsberg. Något som tar oss långt bakåt i tiden.

16. Vi berättar korta historiska berättelser eller anekdoter om barn som levde förr i tiden, till exempel skolgång, lekar och familjeliv. Låter eleverna reflektera över hur deras egna liv skiljer sig från livet förr, genom att jämföra aktiviteter och rutiner.

17. Vi diskuterar i klassen hur olika faktorer som teknologi och samhällsförändringar påverkar det dagliga livet vi lever i idag.

18. Exit-ticket

Vad betyder det att leva “förr i tiden”?
Svar: Att leva under en tidigare tidsperiod jämfört med idag.

Nämn en skillnad mellan hur barn lekte förr och hur barn leker idag.
Svar: Förr lekte barn ofta ute med enkla leksaker, medan idag använder de mer teknologi som spel och appar.

Vad var vanligt att äta förr i tiden?
Svar: Bröd, gröt, rotfrukter och kött.

Hur såg en typisk bostad ut förr i tiden?
Svar: En stuga eller ett torp med få rum som var inredd med enkla möbler.

Vad gjorde barnen för sysslor förr i tiden?
Svar: Barnen hjälpte ofta till med arbetet i hemmet eller på gården, som att hämta vatten eller ta hand om djur.

Vi kommer tillsammans samtala, undersöka och upptäcka olika platser, fundera kring vad jag själv tror om de olika platser vi besöker. 

Bedömning

Du kommer bedömas din förmåga att:

• Varit delaktig och bidragit till lektionerna med egna tankar om hur det vara att leva för 100 år sedan.
  Ha muntligt redovisat läxan.
  Du har gjort en inspelning där eleven förklarar hur det var att leva förr i tiden utifrån bilder. Där du ser likheter och skillnader på exempelvis skolan, fritiden, familjen, lekar, bo i byar och städer gällande att vara barn för 100 år sedan kontra idag 2024 genom att skildra detta via ett VENN-diagram.
• Du har undersökt hemortens historia genom att du deltar och är aktiv i ett samtal med föreläsare som berättar kring hemortens historia samt undersöker hur det såg ut i vårt närområde med exempelvis bebyggelse och skola.
• Du har skapat en tidslinje utifrån dig själv med utvalda nedslag (något innan födelse, födelse, start av förskola/skola, grundskolans slut, tänkt student andra viktiga datum för eleven själv ) för att kunna ange händelser i tid dåtid, nutid och framtid. 
• Du har sökt information genom att del av ditt resultat (frågor, sammanställning och slutsats) av din intervju med anhörig/bekant.

CoT

Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Vi ger varandra tid till reflektion för att själva kunna fundera kring hur vi tror att Lemshaga såg ut för 100 år sedan. I varje övning som vi gör tillsammans så låter vi alla tänka först innan vi ger ordet. Detta för att alla ska få bilda sin egna tanke innan de får höra någon annans.

Möjligheter – Ge varandra möjligheter att visa vad hen kan och har för tankar. Låta alla tankar komma till tals och möjlighet till att spinna vidare på. 

Förväntningar – Vi förväntar oss att alla är med i våra diskussioner samt följer med under våra utflykter och att alla alltid gör sitt bästa. 

Rutiner – Vi använder oss av olika VT rutiner som ger tänkandet liv. 

Interaktion – Vi samarbetar och lyssnar på varandra för att fördjupa oss i varandras tankar och kunskaper om ämnet.

Miljö – Vi tar vara på vår miljö och undersöker den tillsammans. 

Språk – Vi reflekterar över de olika platser och begrepp som vi upptäcker under vägen. 

Modellering – Då vi skriver texter hjälper vi till så att alla har möjlighet att se hur du kan utveckla din text samt hur vi kan bygga texten eller uppgiften vi ska göra.