Written by Ämnen: NO och Svenska
Årskurs: Neptunus (åk1)
Ansvariga: Frida Skoglund och Camilla Mauritzson
När: Läsåret 24/25
Varför?
Dagens, ofta naturfrånvända samhälle, präglas för människans del av känslan att
aldrig ha tid. Det lilla barnet har ännu tid att sätta sig ned och invänta sina tankar.
Men ju äldre människan blir, ju fortare bär det av. Vi vill tillsammans med familjen
stanna upp och ta vara på nuet för att utforska oss själva och vår närmiljö.
Naturen är inte bara en tillflykt, den är oundviklig i ett fullödigt liv. Och för barnet är
det inte bara de biologiska detaljerna – fågelläten, insektsarter, fladdermöss och
blommor. Naturen är också det svårtydda, det man bara anar i skogens skuggor, hör
i vinden eller känner skrovlig ekstam. Med naturen föds tankar.
För att kunna värna om örnar, orkidéer, fågelsjöar, ängar och skogar behöver barnen
leva med naturupplevelser. Det man inte känner till kan man inte heller vara rädd.
Vad?
Eleverna lär sig att utforska närmiljön och känna förändringar i den som sker vid
årstidsväxlingar. Vi lär oss om växter, djur och insekter som bor i vår närmiljö och hur
de anpassar sig efter naturen.
När vi befinner oss i naturen känner vi välbefinnande. Genom vår undervisning får
eleverna uppleva detta och få förståelse för naturens positiva inverkan på vårt
mående. Vi lär oss även om människans roll, påverkan och ansvar för och i vår
natur.
Begreppslista:
fotosyntes
insekter
spindeldjur
småkryp
nedbrytare
näring
återvinning
samspel
vattnets former
vattnets kretslopp
Hur?
Eleverna hittar ett avgränsat område i närområden dit vi går för att observera, göra
studier och enkla naturvetenskapliga undersökningar. Vi dokumenterar med text, bild
och andra uttrycksformer.
Vi forskar särskilt kring några utvalda insekter, spindeldjur och djur. Vi skriver enkla
faktatexter.
Vi gör ett avslutande studiebesök i vår för att få se djuren som gömmer sig i naturen
på nära håll.
Lektionerna kommer att börja med att väcka nyfikenhet och intresse. Detta gör vi på
olika sätt, till exempel genom att göra en fältstudie, ser en film, gör ett experiment
eller liknande. Därefter får eleverna fördjupa sig genom praktiska övningar, läsning,
skrivning, samtal och reflektion.
Vi deltar i tävlingen “Klimatkompis” som är kopplat till hållbar utveckling.
Kontext – Vi gör besök i naturen där eleverna själva får se och uppleva det vi sedan
ska fördjupa oss i. Vi ser på film, läser böcker, tittar på bilder och använder föremål
för att visa och illustrera.
Interaktion – Eleverna kommer att samarbeta i par eller mindre grupper och även
ges tid att lära sig enskilt. Genom olika övningar och aktiviteter får de öva på att
använda nya begrepp och ord för att fördjupa sin förståelse för ämnet.
Språklig stöttning – Vi presenterar nya begrepp och ord för eleverna och lägger tid
på att lära oss och befästa dem. Detta genom samtal, lekar och spel. Vi lärare
modellerar genom att använda korrekta begrepp.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Eleverna får tid till reflektion och tid till att uppleva de fördelar som ges genom
att befinna sig i naturen.
Möjligheter – Eleverna får möjlighet att upptäcka och utforska närmiljön, från den
minsta lilla beståndsdel till högsta träd.
Förväntningar – Eleverna förväntas vara delaktiga och visa nyfikenhet till att lära.
Rutiner – Vi använder VT-rutiner för att fördjupa vårt lärande. Vi har även
lektionsrutin som eleverna lär sig att känna igen och bli trygga med.
Interaktion – Eleverna får utforska tillsammans. I par, mindre grupper, helgrupp samt
enskilt och med naturen.
Miljö – Vi använder oss både av inne- och utemiljö för att eleverna ska få möjlighet
att upptäcka på riktigt.
Språk – Vi använder oss av språkinriktad undervisning där vi samtalar om ord och
begrepp för att utveckla och berika elevens språk.
Modellering – Vi visar eleverna hur vi använder ett utforskande arbetssätt så att de
själva kan känna sig trygga med att våga upptäcka.