Written by Ämne: NO
Årskurs: Åk 3
Ansvarig: Cecilia Hulin
När: v.39-45
Varför?
Kryptogamer är vanligt förekommande i den svenska naturen, särskilt i skogar och skärgård. Kryptogamer är de växter som förökar sig via sporer så som svamp, mossa, lav (består av mossa och en lav som lever i symbios) samt ormbunke.
Genom att lära sig om dessa växter får eleverna en närmare koppling till sin närmiljö och denna kunskap främjar en känsla av ansvar och respekt för naturen. För att få en förståelse av kryptogamer spelar en viktig roll i ekosystemet och den biologiska mångfalden ska eleven få utveckla sin förmåga att känna igen och namnge vanliga svampar, mossar och lavar. Eleven ska även förstå var dessa växter lever och varför de växer där samt få insikt i hur kryptogamer bidrar till ekosystemet, som del av naturens kretslopp.
Fokus ligger på att eleverna ska förmå och förstå skillnaden mellan mossa och lav, både i utseende och funktion samt ekosystemet: Hur mossa och lav samverkar med andra växter och djur.
Vad?
Efter arbetet med mossa och lav ska eleven förmå och förstå skillnaden mellan kryptogamerna, både i utseende och funktion samt ekosystemet: Hur mossa och lav samverkar med andra växter och djur
Eleven ska känna igen mossa och lav samt förklara deras grundläggande egenskaper samt beskriva var mossa och lav växer, exempelvis på sten, träd eller mark. Mossa och lav ska ge en inblick och förståelse för hållbarhetsfrågor och hur naturen själv återvinner näringsämnen genom nedbrytning och kretslopp. Detta ger eleverna en konkret inblick i hur naturen fungerar och hur vi människor är beroende av sunda ekosystem för vår överlevnad.
Frågeställningar
Dessa frågeställningar kan hjälpa elever att utveckla en djupare förståelse för mossa och lav samt deras betydelse i naturen:
Vilka växtarter kallas kryptogamer? Vad har kryptogamer gemensamt? Var trivs de och var hittar man dem? Hur tar de upp vatten? Vilka är känsliga för föroreningar?
Vilka likheter och skillnader finns det mellan mossor och lavar när det gäller hur de växer och sprider sig?
Varför är mossor och lavar viktiga för ekosystemets balans? Vad kan vi lära oss om hållbarhet och kretslopp genom att studera mossa och lav?
Hur påverkas mossor och lavar av klimatförändringar och föroreningar?
Hur har människor historiskt använt mossor och lavar, och hur kan vi använda dem idag?
Begrepp
Att studera av mossa och lav ger en introduktion till grundläggande biologiska begrepp för att förstå hur olika organismer kan anpassa sig till extrema livsmiljöer och hur livet fungerar utan blommor och frön.
Växtgrupp, mossa, torv, lav, ormbunke, tång, sporer, sporväxter, kryptogamer, växtplankton fotosyntesen, symbios, luftföroreningar, encelliga alger, svamp, fortplantning, socker, druvsocker, energi, koldioxid, syre, solenergi, fortplantning, penicillin.
Hur?
Eleverna gör en utflykt i närmiljön och går på en naturvandring för att hitta mossa och lav. De dokumenterar vad de ser genom att samla in mossa, lav, ormbunkar och svampar.
Med hjälp av förstoringsglas tittar eleverna närmare på mossor och lavar, och lär sig deras utseende och får en partisk träning att titta närmare på växters detaljrikedom.
Vi kommer att ha gruppdiskussion om varför vissa växter trivs på olika platser och hur mossa och lav fungerar i ett kretslopp.
Eleverna har fått tagit med sig var sin äggkartong som de ska dokumentera mossa och lavar i tillsammans med fakta.
Eleverna får skapa egna bilder av mossa och lav med hjälp av olika material som papper, bomull eller filt.
Eleven bedöms utifrån:
– Hur väl hen kan känna igen och beskriva mossa och lav.
– Deltagande i fältstudier och hur väl eleven reflekterar kring var mossa och lav växer.
– Förmåga att beskriva skillnaden mellan mossa och lav samt deras roll i naturens kretslopp.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar i klassrumsarbete ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom diskussioner, filmer och rutiner ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder rutinen Think-pair-share för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion – Genom våra samtalsrutiner synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Vi uppmärksammar skyltar och affischer runtomkring vårt samhälle. Vi tar med bilder till skolan, ser på debatter och informationsfilmer för att få en större förståelse. Vi använder oss av varandras erfarenheter för att bidra till mer kunskap. Vi tar reda på svar på de frågor som kommer upp.
Språk – Läraren sätter ord på elevernas tänkande.
Modellering – Läraren “tänker högt” och ställer frågor vid läsning eller efter en film.