LPP Elektricitet och energi “Lys, tuta och kör!”

Ämne: Fysik och Teknik, ämnesövergripande

Årskurs: Solen år 9

Ansvarig: Malin Björn

När: Vecka 36 – 46

Varför?

Kunskaper om elektricitet och energi, både teoretiska och praktiska, är en viktig förutsättning för att förstå vårt moderna samhälle där elektriska produkter och tillgången på energi utgör grunder för vår levnadsstandard. Kunskaper om detta möjliggör förståelse för såväl miljömässiga som ekonomiska och politiska ställningstaganden. 

• Genom att variera arbets- och uttrycksformer och skapa olika ingångar till lärandet kan vi ta tillvara var och ens unika egenskaper och sätt att lära.
• Eleverna får aktivt laborativt och praktiskt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening.
• Eleverna ska var och en bli sedd, bekräftad, utmanad, vid behov ifrågasatt och inte minst inspirerad till att våga, att växa och att utvecklas i sitt naturvetenskapliga kunnande.

Genom undervisning i ämnet fysik ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Vad? Frågeställningar och följdfrågor:

• Hur uppfanns elektriciteten och av vilka? Fysikhistoria
• Hur koppla ett batteri och en lampa så det lyser? Ellärans grunder.
• Hur fungerar ett batteri?
• Statisk elektricitet – hur fungerar det?
• Vad menas med spänning, ström och resistans? Koll på begreppen.
• Hur fungerar el och olika material? Vad innebär begreppen ledare – isolator?
• Hur fungerar enklare kopplingar? 
• Hur få en lampa att lysa starkare eller längre tid?
• Ohms lag – vad innebär den? Räkna på el.
• Vad menas med kopplingsschema och varför behövs de?
• När och hur är el farligt och hur kan vi arbeta säkert? Elsäkerhet och regler.
• Hur kan man koppla själv för att få saker att fungera?

• Vad menas med magnetfält och hur hänger det ihop med el?
• Kan man skapa elektricitet?
• Vilka energiomvandlingar sker vid produktion eller användning av elektricitet?
• Hur fungerar en elmotor? Generator?
• Hur fungerar ett kraftverk? (vatten, vind, sol, kol/olja, biomassa, kärnkraft)
• Ljusenergi – vad är egentligen ljus?
• Hur fungerar linser och speglar?
• Vad menas med förnybar energi?
• Hur har elektriska produkter hjälpt oss? Teknikhistoria
• Vad kan och får du koppla hemma själv? Hur gör man?
• Hur kan man kombinera olika tekniska delar till en fungerande enhet? Praktisk teknik
• Hur gör man en skiss i flera vyer? Ritningslära.
• Vilken betydelse har elektriska produkter haft för historien, miljön, samhället? Produktreflektion.

Hur?

Vi varvar praktiska undersökningar (laborationer) med att läsa texter om ämnet, diskutera tankar till förklaringar i grupper och lösa förståelsefrågor. Vi har genomgångar och demonstrationslaborationer samt tittar på filmklipp som vi diskuterar för att lära av varandras kunskap. Vi kopplar och bygger med elektriska komponenter. Vi konstruerar och skissar och löser praktiska problem längs vägen. Vi tränar begrepp samt kommunikation både i tal, text och bild. Vi reflekterar och förklarar i en labrapport. Vi försöker arbeta kreativt och praktiskt samt ha roligt tillsammans för att aktivera många sinnen och därmed lära mer. Vi tränar på att arbeta både fritt och styrt för att ta ansvar för det egna lärandet.

Övningar vi gör/gjort varav helheten bedöms:

• Minilab “Lampljus” med förklarande text.
• Digital kopplingsövning “Crack the circuit” 1-18

• Lab “Statisk elektricitet” efter egen planering eller styrd, med förklaring till film eller i text.
• Instuderingsfrågor Titano fysik kap. 5
• Kunskapskoll med begreppsquiz och problemuppgifter.
• “Koppla lampsladd”, praktisk övning (lampa, strömbrytare, stickkontakt)

• Gruppuppgift “Lys, tuta och kör! – Konstruera och bygg en bil” där ni använder elmotor och diod/lampa, summer, kablar och batteri och olika strömbrytare och kopplar samman det till fungerande kretsar. Ni konstruerar även ett bärande chassi och en designad kaross. Bilen ska gärna vara snabb, stark (klara uppförsbacke) och snygg så det behövs även hjul och olika kugghjul till växlar. 
• Enskild inlämning av rapport med skiss, kopplingsschema, reflektioner kring funktion hos bilen och ev beräkningar.

Alla delar vägs positivt samman till en helhet i slutet. Det är inhämtade kunskaper under arbetets gång som betygssätts, inte när du lärde dig det du nu kan. Vi lär tillsammans.

Culture of Thinking – Kulturella krafter för ett tänkande klassrum

Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?

Tid – Tid för tänkande avsätts under alla delar av lektionen. Planerad tidsåtgång kommuniceras och anpassas i samråd med eleverna.

Möjligheter – Diskussionsuppgifter och konstruktionsuppgifter med låg tröskel och högt i tak syftar till att väcka tanken och möjliggöra lyckade erfarenheter hos alla elever och de olika inslagen i lektionerna syftar till att skapa ett klassrum där tänkande och problemlösande synliggörs. Vi lär av varandra.

Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet. Vi satsar också mycket på att arbeta praktiskt och ha roligt under arbetets gång.

Rutiner – Några av de rutiner som kontinuerligt äger rum är bland annat Think – pair – share samt I see – I think – I wonder vid laborativt arbete.

Interaktion – Att interagera är under lektionerna nödvändigt. Vi laborerar och diskuterar tillsammans. Vi startar problemställningar där eget tänkande och sedan gemensamt utbyte, i par och i helklass är ett viktigt inslag. Vi samarbetar i konstruktionsuppgifter och enas kring gemensamma beslut.

Miljö – Vi arbetar praktiskt laborativt för att lära av att göra och uppleva. Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna dilemman och kopplar till händelser i vår omvärld för att väcka intresse, koppla till elevernas vardag och synliggöra tänkandet. 

Språk – Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar, använda korrekta begrepp och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Vi tränar begreppsförståelse med olika kooperativa arbetssätt. Vi skriver ner våra tankar så att vi kan samla och följa våra tankar och kunskapsutveckling.

Modellering – Läraren ”tänker högt” och ställer frågor för att synliggöra centrala aspekter eller för att inspirera tänkandet. Vi arbetar mycket praktiskt laborativt och lär genom att testa själva, undersöka, jämföra och analysera.