Written by Ämne: Kemi – Mission Possible
Årskurs: 8
Ansvarig: Frida Henemo
När: vecka 35-42
Varför? Varje dag översköljs du av larmrapporter om miljöproblem som kanske gör dig orolig. Man kan lätt få uppfattningen att allt bara blir värre och värre och att jorden snart går under. Hur är det egentligen? Har vi alltid bara förstört eller har vi lyckats lösa några tidigare miljöproblem? Finns det hopp med de miljöproblem vi har idag? Kan vi lösa dem med uppfinningar? Kan vi lösa dem med att ändra våra vanor?
Vad? Ditt uppdrag är att skaffa kunskap om de olika miljöproblemen: Den förstärkta växthuseffekten, försurning av sjöar, mark och hav samt övergödning. Vilka kunskaper behöver du för att kunna förklara orsaker, konsekvenser och resonera om lösningar? Detta kan leda till att din oro minskar och att du känner dig mer handlingskraftig! Dessa kunskaper får du visa i ett kunskapstest, laborationer och på lektioner.
Begrepp/modeller/teorier (mindre ändringar kan förekomma)
Teori 1: Kemins grunder
Atomer, molekyler, grundämne, kemisk förening, kemiska tecken, ädelgasstruktur, valenselektroner.
Teori 2: Kolets kretslopp
Fotosyntes, kolets kretslopp, glukosmolekylen, gasers löslighet i vatten
Teori 3: Miljöproblem 1: Växthuseffekten och havsförsurning
Fossila bränslen, bensinmolekylen, förbränning av fossila bränslen, svaveldioxid, kväveoxider, växthusgaser, kolsänkor, kolsyra, havsförsurning, växthuseffekten
Teori 4: Syror, baser och joner
Joner, syror, baser, vätejoner, hydroxidjoner, neutralisering av en syra, pH-skalan, BTB
Teori 5: Miljöproblem 2: Försurning av sjöar och mark (kvävets kretslopp del 1)
Kvävets kretslopp, kväve som näringsämne, surt regn, försurning av sjöar och mark och dess påverkan på människan och ekosystemet
Teori 6: Miljöproblem 6: Övergödning (kvävets kretslopp del 2)
Övergödning och dess påverkan på människan och ekosystemet
Teori 7: Fosforns kretslopp
Fosfor som näringsämne, konsekvenser av konstgödsel, ekologiskt jordbruk
Det systematiska arbetssättet
Att arbeta systematiskt handlar om att organiserat och metodiskt söka svar på en frågeställning/problem. Detta ska göras på ett lugnt och säkert sätt. Se gärna bilagan: Vad är en systematisk undersökning?
Hur? Arbetssättet kommer att växla mellan genomgångar, laborationer, korta filmer, frågespel, gruppdiskussioner samt eget arbete med instuderingsfrågor & resonerande frågor.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bl a starters, olika par- och gruppuppgifter samt eget arbete.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då uppgifterna är anpassade på olika nivåer.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share, I used to think-now I think, Jag såg, jag tänker, jag undrar.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig del av lärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi varierar platser i klassrummet för att eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika personer.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan tänka kring olika uppgifter/frågor.