Written by Ämne: Matematik – Tal- och taluppfattning
Årskurs: 7
Ansvarig: Madelene Larsson
När: v 35-43
Varför?
Innehållet i området “Tal- och taluppfattning” omfattar kunskapen att kunna hantera de olika beräkningsmetoderna i de fyra räknesätten och att kunna användas i matematiska och vardagliga sammanhang. Dessutom ingår kunskapen om de naturliga och hela talen och att kunna hantera decimaltal. Vidare ingår även kunskapen i att kunna avrunda och göra överslagsräkning.
Kunskaper i taluppfattning och tals användning är grundläggande för att kunna utveckla kunskaper i matematik.
(Skolverket, kommentarmaterial till Kursplanen i matematik)
De långsiktiga målen i ämnet matematik är att eleverna utvecklar:
- förmåga att använda och
- beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
- förmåga att välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
- förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik och värdera valda strategier,
- förmåga att föra och följa matematiska resonemang, och
- förmåga att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Vad?
- Vårt talsystem – Talens värde och positionernas namn
- Räkna med 10, 100, 1000 (0,1, 0,001, 0,001)
- De fyra räknesätten – begrepp och algoritmer
- Räkna med tal i decimalform
- Prioriteringsregler
- Primtal och delbarhetsregler
- Avrundning och överslagsräkning, huvudräkningsstrategier
- Problemlösning på området
Hur?
Vår matematikundervisning utgår ifrån ett problemlösande förhållningssätt med fokus på matematikförståelse och samarbete. Kreativa och aktiva inslag i kombination med gemensamma problemställningar som exemplifieras är lika viktiga inslag i undervisningen som den individuella träningen. Färdighetsträning finns på tre olika nivåer med möjlighet till extrauppgifter och repetitions- eller fördjupningsmateriel för de som behöver. Till detta använder vi läromedlet Prio7 från Sanoma.
De flesta lektioner innehåller följande delar:
- Lektionerna inleds med ett startproblem som eleverna utforskar tillsammans enligt rutinen Think – pair – share.
- Vi undersöker fler lösningar tillsammans och tar upp klassens exempel till diskussion där vi tittar på styrkor och utmaningar enligt formen Two stars and a wish. Ibland bygger vi på med en lärarledd genomgång.
- Vi fortsätter sedan med ett gemensamt utforskande av uppgifter eller aktiviteter som knyter an till startuppgiften.
- Vi arbetar sedan vidare självständigt i boken Prio7 som innehåller uppgifter på tre olika svårighetsnivåer för färdighetsträning inom det område vi tidigare utforskat. Målet är att de flesta elever ska hinna träna två olika nivåspår.
Dessutom lägger vi in olika aktiviteter för att väcka intresse, höja motivationen, öka mattegemenskapen eller göra matematikämnet ännu mera roligt då och då.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Tid för tänkande avsetts under alla lektioner genom bland annat starters, olika par- och gruppuppgifter samt egen färdighetsträning.
Möjligheter – Alla ges möjlighet att jobba efter sina förutsättningar då vi tittar på exempel/starters på olika nivåer samt att det finns olika nivåer att jobba på i den egna färdighetsträningen.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Vi använder oss av olika rutiner under lektionerna bl a Think – pair – share.
Interaktion – Diskussioner i par och helklass är en viktig nyckel i matematiklärandet genom att möjliggöra för eleverna att ta del av varandras tänkande.
Miljö – Vi arbetar återkommande med verklighetsanknutna problemställningar och konkret material för att väcka intresse och synliggöra tänkandet. Vi varierar arbetspartner och arbetsplats i klassrummet för att utmana varje elevs förmågor.
Språk –Läraren sätter ord på elevens tänkande genom att upprepa elevens tankar och ställa följdfrågor som syftar till att utmana tänkandet ännu lite till. Läraren använder sig av relevanta begrepp för området när vi har genomgångar och starters så att eleverna få möta dessa ofta.
Modellering –Läraren och elever visar exempel på hur man kan lösa/tänka kring olika uppgifter.