Written by När, under vilka veckor? 49-3
Ansvarig lärare: Andreas Backvall
.
Varför?
Har du någonsin funderat över varför vi lär oss matematik i skolan? Det finns faktiskt många coola anledningar till det!
För det första hjälper matematiken oss att lösa knepiga problem. Det är som en superhjälte-kraft, som gör att du kan knäcka koden på svåra frågor och hitta smarta sätt att lösa dem.
Tänk på matematik som ditt hemliga vapen för att förstå världen omkring dig. Vet du vad? Matematiken finns överallt! När du räknar dina favorit lego-bitar, mäter hur högt du kan hoppa, eller delar godis med dina kompisar – allt det är matematik!
Matematik är som en magisk nyckel som öppnar dörren till massor av coola saker. Om du gillar rymden kan du använda matematik för att förstå hur långt bort stjärnorna är. Om du gillar att bygga saker kan matematik hjälpa dig att skapa de mest fantastiska konstruktionerna.
Tänk att när du sitter med pennan och papperet på mattelektionen, kom ihåg att du håller på att lära dig superkrafter! Matematik är nyckeln till att förstå världen, och du är på väg att bli en riktig matematik-hjälte.
Lycka till! 🚀✨
.
Vad?
Fokusområden
- Bestämma typvärde och median
- Beräkna medelvärde
- Tolka och skapa tabeller och diagram
- Beskriva och beräkna sannolikhet
- Använda kombinatorik
.
Frågeställningar och följdfrågor
Lektion 1: Beräkna medelvärde
Lektion 2: Bestämma median
Lektion 3: Typvärde, median och medelvärde
Lektion 4: Använda tabeller och diagram
Lektion 5: Tolka linjediagram
Lektion 6: Beräkna sannolikhet
Lektion 7: Problemlösning – sannolikhet
Lektion 8: Använda kombinatorik
Lektion 9: Kunskapslogg
.
Hur?
Hur ska vi arbeta?
Lyssnar aktivt på genomgångar, diskuterar, reflekterar
Vi varierar arbetet både praktiskt, teoretiskt, enskilt, par och i grupp. Vi inleder varje lektion med att gemensamt utforska och pröva, samtala och resonera. Vi går igenom och tränar på olika sätt att lösa problem – ritar bilder.
I Meitner finns de uppgifter som förväntas göras varje vecka.
Vi försöker lyfta gruppens arbete genom att samarbeta och lära av varandra med olika kooperativa arbetssätt. Vi arbetar tillsammans för att lyfta vikten av att vi kan lära av varandra. Vi tränar på att redovisa beräkningar skriftlig.. Vi tränar på muntligt beskrivande av matematik och på att resonera rimligt eller inte kring olika lösningar.
.
Hur ska vi redovisa och hur kommer bedömningen att ske?
Vi arbetar med olika korta ”check-koller” samt prov. Varje kapitel avslutas med en kunskapslogg som kan ses som en slags diagnos av elevernas kunskaper kopplat till kapitlet. Eleverna rättar även själva sina uppgifter med hjälp av facit och får på så sätt själva syn på styrkor och repetitions- områden.
Att delta vid diskussioner och praktiska övningar är viktigt för då blir de skriftliga resultaten mindre betydande. Det är viktigt att försöka bedöma vad eleverna kan när de lyckas visa det – men alla har rätt att både träna massor och göra fel många gånger innan kunskaperna bedöms. Bedömning sker även löpande genom undervisningen. I slutet av terminen kommer vi dessutom att ha ett skriftligt prov.
.
Förankring i kursplanens syfte
Förmågor i matematik
-ProblemlösningsförmåganEleverna tränar sin förmåga att lösa problem när de jämför tal och arbetar med mönster i talföljder. De använder också sin problemlösningsförmåga för att upptäcka hur romerska talsymboler är uppbyggda.
-BegreppsförmåganEleverna använder och diskuterar innebörden av begrepp som tusental, hundratal, tiotal och ental, och upptäcker samband mellan dessa begrepp. De tränar på begreppen avrundning och överslagsräkning. De bekantar sig med innebörden av begreppet negativa tal.
-MetodförmåganEleverna tränar på att använda olika strategier för att bestämma och jämföra antal, bland annat genom att använda talcirklar och visa konkret med tiobasmaterial, talbrickor och positionstabeller.
-ResonemangsförmåganEleverna tränar på att förklara för andra och resonera om begreppen tusental, hundratal, ental och tiotal samt om siffrornas värde beroende på placering i talet. De resonerar om lämpliga strategier för att beräkna och jämföra antal och om vad som kännetecknar de olika strategierna. frågor som ”Hur kan vi ta reda på det?” och ”Finns det fler sätt?” uppmuntrar till eget tänkande och resonemang.
-KommunikationsförmåganEleverna kommunicerar sin kunskap om talen upp till 10 000 och om innebörden i positionssystemet. De använder olika uttrycksformer för att visa och förklara, som till exempel konkret material, bilder och symboler.
.
Varför?
Sammanhang och aktualitet
Vi ingår i ett projekt på skolan tillsammans med vår matematikutvecklare Josefine Reijler. Vi introducerar ”Singapore Maths” tankar och idéer om hur vi utbildar våra elever i matematik. Vi följer väl utvalda exempel och en genomtänkt struktur.
.
Så här synliggörs Lemshagas vision och pedagogiska profil i projektet
Vi lyssnar på barnen för att få syn på deras strategier och ingångar till lärande. Vi arbetar med att sätta lärandet i meningsfulla sammanhang för att skapa förståelse och mening i det vi gör, vilket vi är övertygade om att leder till fördjupat lärande. Var och en av våra elever ska få möjlighet att utifrån sitt eget sätt att lära få bästa förutsättning för lärande vilket skapas genom olika inlärningsmöjligheter.
.
CoT – Åtta kulturella krafter för ett tänkande klassrum.
Hur används de åtta kulturella krafterna för ett tänkande klassrum i undervisningen?
Tid – Vid frågeställningar kopplat till dagens kluring, ges tid att tänka och dokumentera sitt tänkande.
Möjligheter – Genom rutiner och gemensamt arbete, ges möjligheter till tänkande och förståelse.
Förväntningar – Genom att bygga en undervisning där allas tankar lyfts och premieras, förmedlas en förväntning på att alla deltar i tänkandet.
Rutiner – Rutiner som t ex Think-pair-share används för att synliggöra alla elevers tänkande.
Interaktion – I rutiner och arbete i grupper, synliggörs hur vi alla kommer längre genom att ta tillvara på allas tänkande.
Miljö – Under arbetets gång dokumenteras ibland processen och sätts upp på anslagstavlor i klassrummet.
Språk – Vi arbetar mycket med begrepp och dess betydelser.
Modellering – Vi använder olika material för att konkretisera matematiken vi jobbar med.
Lycka till! =)
/Andreas